← Suomi
    1043/1974
    Svenska

    1043/1974 — Lag om skatt på inkomst och förmögenhet.

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    I AVDELNINGEN Allmänna stadganden 1 §. På inkomst erlägges inkomstskatt till staten och kommun samt på förmögenhet förmögenhetsskatt till staten i enlighet med vad i denna lag stadgas. Angående fastställande av resultatet av näringsverksamhet, inkomst av gårdsbruk och bostadsinskomst stadgas särskilt. Angående beskattningsförfarandet stadgas i beskattningslagen. Angående beskattning av sjömansinkomst och av begränsat skattskyldigs inkomst gäller dessutom vad därom särskilt är stadgat. 2 §. Vad i denna lag stadgas om fastighet tillämpas jämväl på sådan på annans mark belägen byggnad, konstruktion eller annan inrättning, som jämte besittningsrätten till marken utan markägarens hörande kan överlåtas på tredje man. 3 §. Med minderårigt barn avses i denna lag barn, vilket före ingången av skatteåret icke fyllt 16 år. Är barnets föräldrar vid utgången av skatteåret gifta, anses bägge föräldrarna under skatteåret ha försörjt barnet. Är barnets föräldrar vid utgången av skatteåret icke gifta, eller har de på grund av söndring i äktenskapet varaktigt bott åtskilda, anses den av barnets föräldrar under skatteåret ha försörjt barnet, i vars vård barnet förordnats, eller i vars omedelbara vård barnet eljest befunnit sig största delen av skatteåret. Vad i denna lag stadgas i fråga om skattskyldigs barn, äger motsvarande tillämpning även i fråga om adoptivbarn och makes barn. 4 §. Med samfund avses i denna lag staten, kommun och kommunalförbund, församling och annat religionssamfund, aktiebolag, andelslag, sparbank, ömsesidigt försäkringsbolag, ideell eller ekonomisk förening, stiftelse och inrättning, ävensom annan med dem jämförlig juridisk person eller för särskilt ändamål förbehållet förmögenhetskomplex, samt sådan utländsk sammanslutning, vilken, om den vore imhemsk, enligt 2 mom. borde anses såsom sammanslutning, och utländskt dödsbo. Med sammanslutning avses i denna lag öppet, kommandit- och partrederibolag, sådan av två eller flera personer bildad annan än i 1 mom. nämnd sammanslutning för bedrivande av rörelse eller utövande av yrke eller för brukande eller innehav av fastighet, som är avsedd att verka för de däri delaktigas samfällda räkning, samt samfälld skogsmark och därmed jämförlig samfälld förmån, II AVDELNINGEN Skattskyldighet 5 §. Skyldig att erlägga skatt på inkomst är: 1) person, som under skatteåret varit bosatt i Finland, samt inhemskt samfund och dödsbo för här och annorstädes förvärvad inkomst ( allmän skattskyldighet ); samt 2) person, som under skatteåret icke varit bosatt i Finland, samt utländskt samfund för här förvärvad inkomst, likväl icke för ränteinkomster av obligationer, debentures, andra masskuldebrevslån eller sådana till Finland utomlands upptagna lån, som icke är att anse som låntagarens med eget kapital jämförlig kapitalplacering, i bank eller annan penninginrättning deponerade medel, ej heller för ränteinkomst av kontofordringar uppkomna genom utrikeshandel ( begränsad skattskyldighe t). Den som endast en del av skatteåret varit bosatt i Finland, beskattas för denna tid enligt 1 mom. 1 punkten och för den övriga delen av året enligt 2 punkten i sagda moment. 6 §. I Finland förvärvad inkomst är bland annat: 1) inkomst, som förvärvats av här belägen fastighet eller lägenhet, som innehafts på grund av aktier i finskt bostadsaktiebolag, i 25 § lagen om bostadsaktiebolag (30/26) avsett aktiebolag eller annat aktiebolag eller på grund av medlemskap i bostadsandelslag eller annat andelslag, samt bostadsinkomst; 2) inkomst av här bedriven rörelse eller utövat yrke; 3) löneinkomst, som uppburits av finska staten, kommun eller annat offentligträttsligt samfund; 4) annan än i 3 punkten avsedd löneinkomst, om arbete, uppdrag eller tjänst enbart eller huvudsakligen utförts i Finland för härstädes varande arbets- eller uppdragsgivares räkning; 5) pensionsinkomst, som uppburits av finska staten, finsk kommun eller annat offentligträttsligt samfund, eller som direkt eller indirekt grundar sig på arbete, uppdrag eller tjänst, som avses i 4 punkten; 6) dividend, ränta på andelskapital och annan med dem jämförlig inkomst, som uppburits av finskt aktiebolag, andelslag eller annat samfund, samt andel i finsk sammanslutnings inkomst; 7) ränteinkomst, då gäldenären är en i Finland bosatt person eller finskt samfund, sammanslutning eller dödsbo; 8) royalty, licensavgift och annan med dem jämförlig gottgörelse, då den egendom eller rätt, vara gottgörelsen grundar sig, användes i näringsverksamhet härstädes, eller då den, som är skyldig att betala gottgörelsen, är en i Finland bosatt person eller finskt samfund, sammanslutning eller dödsbo; samt 9) vinst som uppkommit vid överlåtelse av här belägen fastighet eller aktier eller andelar i finskt bostadsaktiebolag, i 25 § lagen om bostadsaktiebolag (30/26) avsett aktiebolag eller annat aktiebolag eller andelslag, av vars samtliga tillgångar mera än 50 procent utgöres av en eller flera härvarande fastigheter. 7 §. Skyldig att erlägga skatt på förmögenhet är: 1) person, som vid utgången av skatteåret varit bosatt i Finland, samt inhemskt samfund och dödsbo för såväl här som annorstädes befintliga tillgångar ( allmän skattskyldighet ); samt 2) person, som vid utgången av skatteåret icke varit bosatt i Finland, samt utländskt samfund för här befintliga tillgångar, likväl icke för obligationer, debentures, andra masskuldebrevslån eller sådana till Finland utomlands upptagna lån, som icke är att anse som låntagarens med eget kapital jämförlig kapitalplacering, i bank eller annan penninginrättning deponerade medel, ej heller för kontofordringar, uppkomna genom utrikeshandel ( begränsad skattskyldighet ). 8 §. I Finland befintliga tillgångar är bland annat: 1) här belägen fastighet; 2) egendom, rätt eller förmån, som tillhör här bedriven rörelse eller utövat yrke; 3) aktie i finskt aktiebolag, andel i finskt andelslag eller annat samfund samt andel i finsk sammanslutnings tillgångar; 4) fordran, då gäldenären är en i Finland bosatt person eller finskt samfund, sammanslutning eller dödsbo; samt 5) egendom eller rätt, vara royalty, licensavgift eller annan med dem jämförlig gottgörelse grundar sig, och som användes i näringsverksamhet här, eller då den, som är skyldig att betala gottgörelsen, är en i Finland bosatt person eller finskt samfund, sammanslutning eller dödsbo. 9 §. Person anses vara bosatt i Finland, om han här har stadigvarande bostad och hem, eller om han vistas här över sex månader i följd, varvid tillfällig frånvaro icke anses medföra avbrott i vistelsen. Finsk medborgare anses likväl vara bosatt i Finland, även om han icke vistas här över sex månader i följd, tills tre år förflutit efter utgången av det år, under vilket han lämnat landet, såvida han icke visar, att han icke under skatteåret haft väsentliga förbindelser med Finland. Visas icke annat, anses icke finsk medborgare efter nämnda tidpunkt vara bosatt i Finland. Såsom i Finland bosatt anses även finsk medborgare, som tjänstgör vid Finlands diplomatiska representation eller konsulära eller specialrepresentation, och som står i tjänsteförhållande till finska staten. Har finsk medborgare, som tjänstgör utomlands i Förenta Nationerna, dess specialorganisation, Internationella atomenergiorganisationen eller internationellt utvecklingssamarbete omedelbart före avslutandet av tjänstgöringsavtalet angående denna tjänst varit bosatt i Finland i enlighet med vad som stadgas i 1 mom., anses han medan denna tjänstgöring pågår vara bosatt i Finland, såvida han icke visar, att han icke under skatteåret haft väsentliga förbindelser med Finland. Under ovan i detta moment stadgade förutsättningar anses sådan finsk medborgare vara bosatt i Finland, som bestrider annan än i 2 mom. avsedd finska statens stadigvarande huvudtjänst utomlands. 10 §. Person, som tjänstgör vid främmande makts i Finland befintliga beskickning eller annan representation eller konsulat, vars chef är utsänd konsul, eller i Finland hos Förenta Nationerna, dess specialorganisation eller Internationella atomenergiorganisationen, hans familjemedlem eller enskilda betjäning är, om de icke är finska medborgare, skyldiga att erlägga skatt endast för inkomst av här belägen fastighet och bostadsinkomst samt för inkomst av här bedriven näring, så ock för hyresinkomst och bostadsinkomst av lägenhet, som innehas på grund av aktier i finskt bostadsaktiebolag, i 25 § lagen om bostadsaktiebolag (30/26) avsett aktiebolag eller annat aktiebolag eller på grund av medlemskap i bostadsandelslag eller annat andelslag, samt för annorledes än på grund av i detta moment avsedd befattning här uppburen löne- och pensionsinkomst. Ovan i 1 mom. avsedd person är skyldig att erlägga skatt på förmögenhet endast för här belägen fastighet, för aktier och andelar, som han äger i 1 mom. nämnda finska aktiebolag och andelslag, samt för sin andel i finsk sammanslutnings tillgångar, så ock för sina tillgångar, som tillhör av honom här bedriven näring. Person, som tjänstgör på finskt sjö eller luftfartyg, och som icke enligt stadgandena i 9 § kan anses vara bosatt i Finland, är skyldig att erlägga skatt endast för den löneinkomst han åtnjutit för arbete han utfört för fartygets räkning eller eljest på förmans befallning på fartyget eller annorstädes, för pensionsinkomst, som direkt eller indirekt grundar sig på nämnda arbete, så ock för här erhållen inkomst av såväl på fartyget som här befintliga tillgångar. 11 §. Fria från skatt på såväl inkomst som förmögenhet är: 1) Finlands Bank och Utvecklingsområdesfonden Ab benämda aktiebolag; samt 2) folkpensionsanstalten, kommunala pensionsanstalten, sjuk- och begravningshjälpkassa, riksomfattande arbetslöshetskassa, centralkassan för arbetslöshetskassorna och deras understödsfond samt avgångsbidragsfonden. 12 §. Skatt på inkomst erlägger endast till kommunen: 1) staten och dess inrättningar samt alkoholbolaget; 2) kommun, kommunalförbund och sammanslutning av kommuner, evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet samt deras församling, så ock annat religionssamfund, ävensom väglag och lånemagasin; samt 3) sådan pensionsanstalt eller pensionsstiftelse eller änke- och pupillkassa, vilken åtnjuter understöd av allmänna medel, eller vilken grundats för personer, som är i tjänst hos staten, kommun, sammanslutning av kommuner eller kommunalförbund eller församling eller annat religionssamfund. Staten och dess inrättningar är skattskyldiga till kommun endast för inkomst av lantbrukslägenheter och av andra med dem jämförliga jordområden samt för inkomst av sådana andra fastigheter, vilka icke användes för allmänna ändamål, så ock för inkomster av industriell och annan rörelse, som är jämförliga med privata företag. Staten är likväl icke skattskyldig för inkomst, som den erhåller från affärs- eller produktivt företag, som huvudsakligen verkar för tillgodoseende av statsinrättningarnas behov, eller från fartygs-, flyg- och biltrafik, järnvägar, kanaler, hamnar, eller från post-, telegraf-, telefon- eller radioinrättningar. Kommun och kommunalförbund, så ock evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet samt deras församling och annat religionssamfund är skattskyldiga till kommun endast för inkomst av rörelse och inkomst av fastighet eller del av fastighet, som använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. Angående alkoholbolagets skyldighet att erlägga skatt till kommun galler, vad därom är särskilt stadgat. 13 §. Allmännyttigt samfund är skattskyldigt endast för inkomst av rörelse. Vid kommunalbeskattningen är sådant samfund likväl skattskyldigt för inkomst av fastighet eller del av fastighet, som använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. Samfund är allmännyttigt, då det verkar enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse, om dess verksamhet icke enbart gäller begränsade personkategorier och om det icke genom sin verksamhet bereder däri delaktiga ekonomisk fördel i form av dividend, vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse, som är större än skäligt. Såsom ovan avsedda allmännyttiga samfund kan bland annat anses lantbrukscentral, lantbrukssällskap och lantmannagille, arbetarförening, arbetsmarknadsorganisation, ungdoms- och idrottsförening, förening, som främjar härmed jämförlig, på frivilligt medborgararbete baserad hobby- och fritidsverksamhet, i partiregistret infört parti, samt dess medlems-, lokal-, parallell- eller hjälpförening, så ock annat samfund, vars egentliga syftemål är att påverka statens angelägenheter eller bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst. Såsom allmännyttigt samfunds inkomst av rörelse anses icke inkomst, som samfund för finansiering av sin verksamhet förvärvat genom anordnande av lotterier, basarer, idrottstävlingar, dans- och andra nöjestillställningar, varuinsamling och annan med dem jämförlig verksamhet, ej heller inkomst, som förvärvats genom serverings-, försäljnings- och annan sådan verksamhet i samband med ovan nämnda tillställningar. Såsom allmännyttigt samfunds inkomst av rörelse anses ej heller inkomst, som förvärvats genom medlemsblad och andra publikationer, som direkt betjänar samfundets verksamhet, eller genom insamling av medel, vilken skett i form av försäljning av adresser, märken, kort, vimplar eller andra dylika nyttigheter. Genom förordning kan stadgas, att icke heller inkomst, som förvärvats genom tillfällig, ringa eller till sin art speciell affärsverksamhet, anses såsom allmännyttigt samfunds inkomst av rörelse. Allmännyttiga samfund, som bedriver samhälleligt betydelsefull verksamhet, kan i enlighet med vad därom särskilt stadgas antingen helt eller delvis befrias från skatter, som på grund av inkomst utgår till staten eller kommun. 14 §. Fria från skatt på förmögenhet är: 1) ovan i 12 och 13 §§ nämnda samfund; 2) sparbank samt sparbankernas, affärsbankernas och andelsbankernas säkerhetsfond, så ock hypoteksförening och bostadshypoteksförening; samt 3) inhemskt aktiebolag, andelslag och annat samfund, vars aktieägares eller medlems skattepliktiga tillgångar är hans andel i samfundet. 15 §. Sammanslutning beskattas icke särskilt för sig, men för densamma fastställes den beskattningsbara inkomsten och förmögenheten i enlighet med vad som gäller om samfund. Den för sammanslutningen fastställda beskattningsbara inkomsten och förmögenheten fördelas för att beskattas som delägarnas inkomst. Fördelningen verkställes mellan delägarna i förhållande till deras andelar i sammanslutningens inkomster och tillgångar. Sammanslutningens förlust avdrages enligt lagen om förlustutjämning vid inkomstbeskattningen (362/68) från den för sammanslutningen fastställda beskattningsbara inkomsten innan inkomsten fördelas enligt 1 mom. för att beskattas såsom inkomst för delägarna. Kan förlust, som härrör från av sammanslutningen bedriven verksamhet, på grund av sammanslutningens upplösning icke avdragas från sammanslutningens inkomst, fördelas den icke avdragna förlusten på sätt som i 1 mom. stadgas på sammanslutningens delägare under förluståret och avdrages från deras beskattningsbara inkomst enligt lagen om förlustutjämning vid inkomstbeskattningen. Den del av sammanslutningens skulder, som överstiger sammanslutningens tillgångar, fördelas på delägarna på sätt som i 1 mom. stadgas och beaktas vid deras förmögenhetsbeskattning. 16 §. Konkursbo anses icke vara skild skattskyldig, och konkurs ändrar ej heller i övrigt den skattskyldiges ställning vid beskattningen. Den del av skatten, som föranleds av konkursboets näringsverksamhet, påföres likväl konkursboet. 17 §. Äkta makar beskattas vid statsbeskattningen på grund av deras sammanlagda inkomst och förmögenhet i det förhållande vardera råder över dessa, första gången för det skatteår under vilket äktenskapet ingåtts. Personer, som under skatteåret fortgående levat i äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap och som tidigare varit gifta med varandra eller som har haft eller har ett gemensamt barn, beskattas vid statsbeskattningen likaså på basen av deras sammanlagda inkomst och förmögenhet. Härvid skall vid beskattningen av dem även eljest i tillämpliga delar iakttagas denna lags stadganden om äkta makar, som skall beskattas på grund av deras sammanlagda inkomst och förmögenhet. Makar, som efter erhållen hemskillnad eller eljest på grund av söndring vid utgången av skatteåret varaktigt är bosatta åtskils, så ock makar, som icke bägge är allmänt skattskyldiga, beskattas likväl var för sig. Vid kommunalbeskattningen beskattas vardera maken för den inkomst varöver han råder. För hemmavarande minderårigt barns annan inkomst än förvärvsinkomst och för familjepension, som avses i 33 § 2 mom., samt för förmögenhet beskattas vid statsbeskattningen föräldrar, som under skatteåret försörjt barnet. I avsaknad av annan utredning anses makarna råda över inkomst och förmögenhet i enlighet med vad de därom deklarerat för beskattning. 18 §. Under skatteåret avliden persons dödsbo beskattas för detta år för såväl den avlidnes som för boets inkomst. På dödsbo tillämpas härvid, vad enligt denna lag hade varit gällande beträffande den avlidne. Inhemskt dödsbo beskattas såsom skild skattskyldig, likväl så, att dödsbo, som bedriver affärsverksamhet, beskattas såsom skild skattskyldig endast för de fem skatteår, som följer på det år då arvlåtaren avled, samt därefter såsom sammanslutning. Dödsbo är inhemskt, om arvlåtaren vid sitt frånfälle enligt 9 § bort anses vara bosatt i Finland. Ovan i 10 § åsyftad persons dödsbo är likväl icke inhemskt. Vad i denna paragraf samt ovan i 5 och 7 §§ stadgas om skattskyldigheten för annat inhemskt dödsbo än sådant, som idkar affärsverksamhet och om dess beskattning såsom enskild skattskyldig, gäller även i handelsregistret antecknat öppet bolag eller kommanditbolag, som idkar affärsverksamhet. Vid beskattning av dessa bolag gäller i tillämpliga delar vad i denna lag stadgas angående beskattning av inhemskt dödsbo såsom skild skattskyldig, likväl icke stadgandena i 32, 34 och 65 §§. III AVDELNINGEN Inkomst 1 kap. Skatteplikt för inkomst 19 §. Såsom skattepliktig inkomst anses, med nedan nämnda begränsningar, skattskyldigs inkomster i penningar eller penningars värde. Nettoinkomst är den återstod som erhålles, då från den skattepliktiga inkomsten avdrages utgifterna för dess förvärvande eller bibehållande ( naturliga avdrag ). Nettoinkomsten fastställes skilt för envar av den skattskyldiges förvärvskällor. Såsom beskattningsbar inkomst anses den återstod som erhålles, då från totalbeloppet av den skattskyldiges nettoinkomster från de särskilda förvärvskällorna ( totalinkomsten ) avdrages andra än i 2 mom. nämnda, i lagen tillåtna avdrag. 20 §. Skattepliktig inkomst är bland annat: 1) sådant understöd i penningar eller varor, som på grund av frivilligt åtagande eller annan förpliktelse på bestämda tider erlägges till den som erhållit hemskillnad eller på grund av söndring i äktenskap fortgående lever åtskild från sin make eller tidigare make; 2) avkastningen av nyttjanderätt på livstid, pension eller annan förmån på livstid eller vissa år, som någon erhållit genom testamente eller gåva; 3) pension, dock så, att av pension, som grundar sig på försäkring, som den skattskyldige betalat i ett för allt, eller som han eljest erhållit genom köp, byte mot annat vederlag än fastighet eller genom annat med dem jämförligt fång mot vederlag, räknas såsom inkomst endast följande belopp: om pensionstagarens ålder vid skatteårets utgång är under 44 år 60 %, 45―52 år 55 %, 53―58 år 50 %, 59―63 år 45 %, 64―68 år 40 %, 69―72 år 35 %, 73―76 år 30 %, 77―81 år 25%, 82―86 år 20 %, 87―91 år 15%, 92 år eller högre 10 % 4) belopp som erhållits i form av premieåterbäring eller återköp av pensionsförsäkring, förutom av sådan, som erlagts i ett för allt, ävensom det värde, som räknats försäkringstagaren till godo, då sådan försäkring ändrats till försäkring av annat slag; 5) skadeersättning, då inkomst, i stället för vilken ersättningen erhållits, hade varit skattepliktig; 6) bostads- och annan naturaförmån, som den skattskyldige erhållit såsom vederlag för arbete, uppdrag eller tjänst, uppskattad till dess gängse värde i enlighet med vad skattestyrelsen närmare bestämmer; samt 7) annan än i 22 § 1 mom. 25 punkten avsedd, lotteriskattelagen (259/70) underkastad tillfällig vinst. 21 §. Såsom tillfällig vinst anses jämväl vinst, som uppkommit genom tillfällig överlåtelse av egendom, om egendomen förvärvats genom köp eller byte eller genom annat med dem jämförligt fång mot vederlag och den varit i överlåtarens ägo, fast egendom under kortare tid än 10 år och annan egendom kortare tid än 5 år ( tillfällig försäljnings vinst ) dock så, att från den vinst överlåtelse av fast egendom medfört, för varje fullt år sagda egendom varit i överlåtarens ägo längre tid än fem år, skall avdragas 20 procent av vinstens belopp. Överlåtes fast egendom till staten eller landskap, kommun eller kommunalförbund, anses den vid överlåtelse erhållna vinsten såsom skattepliktig tillfällig vinst endast om egendomen varit i överlåtarens ägo under kortare tid än fem år. Storleken av tillfällig försäljningsvinst uträknas så, att från egendomens överlåtelsepris avdrages den oavskrivna delen av egendomens anskaffningsutgift och utgifterna för vinstens förvärvande. Till anskaffningsutgiften räknas även utgifterna för egendomens förbättring under den tid den varit i den skattskyldiges ägo. Till överlåtelsepriset lägges stubbvärdet av virke, som avverkats för att särskilt överlåtas från fastigheten, och avverkningsrätt, som förbehållits vid fastighetens överlåtelse, likväl högst för det år överlåtelsen skedde och de 5 föregående åren, minskad med den för dessa samma år beskattade nettoavkastningen av skogsbruket. Har egendomen under den tid den varit i den skattskyldiges besittning åsamkats skada, för vilken han erhållit ersättning, lägges ersättningen till överlåtelsepriset, såvida den icke använts till förnyande eller iståndsättande av den förstörda eller skadade egendomen. Överlåter den skattskyldige aktier eller andelar, vilka berättigar till besittning av sådan lägenhet eller byggnad, som han under minst ett års tid omedelbart före överlåtelsen utan avbrott använt huvudsakligen såsom stadigvarande bostad för sig eller sin familj, skall vinst på överlåtelsen icke anses såsom skattepliktig tillfällig vinst, om den skattskyldige tidigast ett år före överlåtelsen och senast före utgången av juni månad under kalenderåret efter det då överlåtelsen skedde, antingen förvärvat äganderätt till eller ingått bindande avtal om förvärv av aktier eller andelar, vilka berättigar till besittning av annan sådan lägenhet eller annan sådan byggnad i Finland, som han tar i bruk huvudsakligen såsom sin eller sin familjs stadigvarande bostad. Vad ovan är sagt om byggnad, gäller även byggnadsplats för byggnad, till den del dess areal icke överstiger 10 000 kvadratmeter och på planlagt område icke är större än i plan ingående tomt eller byggnadsplats. 22 §. Såsom skattepliktig inkomst anses icke: 1) vad som förvärvats genom giftorätt eller i fördel av oskiftat bo, genom arv, testamente eller gåva, förutom ovan i 20 § 2 mom. avsett fall, likväl så, att för arv, testamente eller gåva, som tillfallit annan än make eller arvinge i rätt upp- eller nedstigande led, skall erläggas skatt till kommun; 2) stipendium, studiebidrag eller annat understöd, som erhållits för studier eller vetenskaplig forskning eller såsom erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller annan allmännyttig verksamhet utdelat pris eller av staten för liknande eller för annan förtjänstfull verksamhet beviljad pension, likväl så, att de är skattepliktig inkomst till den del deras sammanlagda belopp efter avdrag av utgifter, som avses i 25 §, under skatteåret överstiger 15 000 mark; 3) den förmån den skattskyldige haft av egen eller fri bostad för sig eller sin familj eller av sådan bostad, som han förfogat över i egenskap av delägare i aktiebolag eller annat samfund eller medlem i andelslag mot lägre vederlag än gängse hyra, om icke av lagen om beskattning av bostadsinkomst i vissa fall (505/73) annat föranledes; 4) vad delägare i dödsbo, som beskattas såsom skild skattskyldig, erhållit såsom andel av dödsboets inkomst; 5) vad i Finland bosatt delägare i utländsk sammanslutning, som avses i 4 § 1 mom., eller utländskt dödsbo erhållit såsom andel av sammanslutningens eller dödsboets inkomst till den del sammanslutningen eller dödsboet för sagda inkomst härstädes skall erlägga skatt; 6) löneinkomst, som i Finland bosatt person uppburit av annan än finska staren, kommun eller annat offentligträttsligt samfund för arbete, uppdrag eller tjänst, om hans av sagda arbete, uppdrag eller tjänst föranledda vistelse utomlands varat minst ett år eller vistelsen med stöd av avtal eller på annan grund kan antas vara minst nämnda tid, och arbetet, uppdraget eller tjänsten icke är sådan, som avses i 10 § 3 mom.; 7) republikens presidents avlöning och pension; 8) resekostnadsersättning, dagtraktamente, måltidsersättning, logiersättning, övernattningspenning och såsom gottgörelse under annat namn erlagd resekostnadsersättning, så ock ersättning, som erhållits för utförande av arbete eller uppdrag utomlands till täckande av de härav föranledda särskilda utgifterna, till den del sagda ersättningar bör anses ha åtgått för täckande av de särskilda utgifter, som föranletts av arbetet eller uppdraget; 9) för riksdagsmannauppdrag uppburet dagtraktamente och reseskostnadsersättning; 10) vid utrikesrepresentationen anställd eller annan i tjänsteförhållande till finska staten stående, utomlands förlagd persons tjänstgöringsarvode, ortstillägg, ersättning för kurs- och prisfluktuationer eller annan av staten erlagd ersättning för täckande av särskilda utgifter, som föranletts av utomlands utfört arbete eller uppdrag; 11) lön eller arvode, som Förenta Nationerna eller någon av dess specialorganisationer betalar för annorstädes än i Finland utfört sakkunniguppdrag; 12) folkpension jämte tillägg, enligt familjepensionslagen (38/69) utgående familjepension eller utbildningsstöd eller enligt 5 § lagen om socialhjälp utgående underhåll; 13) bostadsbidrag åt därtill berättigad i enlighet med lagen om bostadsbidrag för familjer med barn; 14) i samband med överlåtelse av fastighet för viss tid eller på livstid förbehållen förmån ( sytning ), försåvitt den utgår i penningar, bostadsförmån, naturprodukter, andra varor eller tjänster; 15) annan än i 20 § 5 punkten åsyftad skadeersättning, varvid såsom skadeersättning även anses vad som erhållits i ersättning för sjukvårds- och därmed jämförliga kostnader eller av staten, försäkringsanstalt, pensionsstiftelse eller annan pensionsanstalt i ersättning i ett för allt på grund av sjukdom eller kroppsskada; 16) i enlighet med sjukförsäkringslagen (364/63) till försäkrad eller dennes rättsinnehavare erlagd ersättning eller dag- eller moderskapspenning; 17) dagpenning, som skadad eller dennes rättsinnehavare erhållit med stöd av obligatoriskt olycksfalls- eller trafikskadeskydd, fortgående ersättning på grund av personskada, livränta eller pension eller till dem anslutna tillägg, även i det fall, att de erhållits från arbetsgivaren såsom lön eller förskott, likväl icke till den del det årliga beloppet av den fortgående ersättningen, livräntan eller pensionen överstiger 20 000 mark; 18) med stöd av lagen om bestridande av bevisningskostnader med statens medel (666/72) av statens medel erhållen ersättning för kostnader för resa och uppehälle samt för ekonomisk förlust; 19) ersättning, vilken i ett för allt eller fortlöpande på grund av kroppsskada, sjukdom eller dödsfall, som inträffat i krigstjänst eller eljest förorsakats av krigsoperation, erlagts av statens eller allmännyttigt samfunds medel till den skadade eller insjuknade själv eller till hans anhöriga; 20) dagpenning, pension eller livränta för de två första åren, vilken med stöd av frivillig försäkring erhållits på grund av sjukdom, lyte eller skada, förutom då av försäkringens premier mera än hälften erlagts av arbetsgivaren eller annan, från vars synpunkt de är att anse såsom vederlag för arbete, uppdrag eller tjänst, som den skattskyldige utfört; 21) kapital, vilket utfallit med stöd av liv- eller kapitalförsäkring, såvida det erlägges till den försäkrade själv, dennes make eller arvinge i rätt upp- eller nedstigande led, adoptivbarn eller dödsbo, likväl så, att om kapitalet utbetalas i flere än en rat, såsom inkomst lämnas obeaktad endast den del av kapitalet, som erlagts för de två första åren; 22) enligt lagen om socialhjälp utgående socialhjälp, i lagen om lösdrivare avsedd premiepenning, förskott på underhållsbidrag och underhållsstöd enligt lagen om förskott på underhållsbidrag och om underhållsstöd, begravningshjälp, moderskapsunderstöd, barnbidrag, vårdbidrag, invalidpenning, frontmannapension, extraordinarie krigspension, värnpliktigs dagpenning, militärbidrag åt värnpliktigs anhörig, enligt lagen om hemförlovningspenning utgående hemförlovningspenning, reservistlön, enligt lagen om arbetstagares avgångsbidrag (169/70) utgående avgångsbidrag, lagbestämd arbetslöshetsersättning eller arbetslöshetsunderstöd, som avses i lagen om riksomfattande arbetslöshetskassor, ersättning, som enligt lagen om arbetsförmedling erlagts till arbetstagare av statens medel, i lagen om läroavtal avsedda ekonomiska fördelar, som lärling erhåller av statens medel, ej heller understöd, som beviljats med stöd av lagen om forstläroanstalter; 23) den inkomst, som plockare av vilda bär och svampar erhållit vid plockning av dessa, försåvitt inkomsten icke är att anse såsom lön; 24) skäligt strejk- eller annat sådant understöd, som löntagare eller gårdsbruksidkare med anledning av arbetstvist erhållit av vederbörande arbetsmarknadsorganisation; 25) vinst från i Finland anordnade lotterier eller utlottning av premieobligationer, eller vinst, som erhållits från vadhållning, vilken med vederbörligt tillstånd anordnats i samband med inhemska idrotts- eller djurtävlingar, ej heller såsom pris eller under annat namn erhållen vinst från annan i Finland offentligt anordnad utlottning, gissning, vadhållning eller på grund av annat med dem jämförligt, av tillfällighet helt eller delvis beroende förfarande, förutom då sådan vinst kan anses såsom skäligt vederlag för någon prestation eller då den bör anses såsom i lagen om förskottsuppbörd avsedd lön eller densamma erhållits från vadhållning, som med vederbörligt tillstånd anordnats i samband med hästkapplöpningar på tävlingsplatsen. Av ovan i 1 mom. 8 punkten avsedd ersättning anses, om annan utredning saknas, till täckande av arbete eller uppdrag föranledda kostnader ha åtgått ett belopp, som till sina allmänna grunder motsvarar den resekostnadsersättning och det dagtraktamente, som staten erlägger för tjänste- eller arbetsresa, och vars närmare grunder och storlek skattestyrelsen årligen fastställer före skatteårets ingång i enlighet med sagda betalningsgrund. Finansministeriet kan på ansökan besluta, att pris, som givits såsom erkänsla för sådan i 1 mom. 2 punkten avsedd vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet, till hela sitt belopp är skattefri inkomst. 23 §. Såsom skattepliktig inkomst anses ej heller, vad inhemskt aktiebolag eller andelslag uppbär i dividend eller ränta på andelskapital från annat inhemskt aktiebolag eller andelslag, såvida icke beträffande näringsinkomst är annorlunda stadgat, eller för aktiebolag eller andelslag den aktieägare eller medlemmar tillkommande förmån av lägenheter, vilka de med stöd av bolagsordningen eller andelslagets stadgar äger rätt att besitta, då fråga är om bostadsaktiebolag, bostadsandelslag eller i 25 § lagen om bostadsaktiebolag (30/26) avsett aktiebolag eller sådant annat aktiebolag eller andelslag, av vars totala tillgångar, inberäknat skattefria tillgångar, minst 90 procent utgöres av, och av vars skattepliktiga inkomst, i denna punkt avsedd förmån icke medräknad, minst 80 procent erhållits från en eller flera sådana byggnader jämte tomt, av vars lägenheters golvareal, nödiga lägenheter för fastighetens skötsel och för lägenheternas samfällda bruk avsatta utrymmen icke medräknade, aktieägarna eller medlemmarna med stöd av bolagsordningen eller andelslagets stadgar för eget bruk använda minst 50 procent, och i vilken, ingen delägare eller medlem i aktiebolaget eller andelslaget innehar mera än 30 procent av lägenheternas golvareal. 24 §. Såsom inkomst av renskötsel anses den nettoavkastning renskötseln under föregående renskötselår i medeltal uppskattas ha avkastat för varje över ett år gammal ren, som räknats på åtgärd av renbeteslaget med beaktande av de på orten vanliga kostnaderna för renboskap. Vid uppskattningen av denna avkastning skall iakttagas de för beskattningen för respektive år fastställda grunderna. Har inkomsten av renskötsel på grund av skada som drabbat renboskapen nedgått avsevärt mera än på orten i allmänhet, skall detta i skälig mån beaktas vid uppskattandet av inkomsten. 2 kap. Naturliga avdrag 25 §. Skattskyldig har rätt att från sin inkomst avdraga utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande. Vid kommunalbeskattningen skall utgifterna för förvärvande och bibehållande av envar förvärvskällas inkomst avdragas från samma förvärvskällas inkomst. Utgifterna för förvärvande och bibehållande av skattefri inkomst får icke avdragas. 26 §. Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat: 1) avlöning och andra förmåner, även då de erlagts åt sådana i den skattskyldiges förvärvsverksamhet fortlöpande arbetande, hemmavarande barn eller andra medlemmar av hans familj, som före skatteåret fyllt 14 år, maken dock undantagen, likväl icke till högre belopp än vad som för arbetet bort erläggas till avlönad främmande person; 2) vad sammanslutning eller dödsbo erlagt till delägare, som arbetat i dess förvärvsverksamhet, i lön som bör anses såsom skälig; 3) pensioner åt löntagare, som arbetat i den skattskyldiges förvärvsverksamhet, samt försörjning, som dessa åtnjutit enligt 5 § lagen om socialhjälp, samt pensioner åt deras anhöriga; 4) medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor; 5) resekostnader från bostaden till arbetsplatsen och åter med anlitande av billigaste fortskaffningsmedel; 6) skäliga kostnader, som föranletts av anskaffning av facklitteratur samt forskningsmaterial och vetenskaplig litteratur eller eljest av vetenskapligt arbete, så ock skäliga utgifter, som föranletts av utövning av konst, försåvitt dessa icke erlagts med stipendium eller understöd, som nämnes i 22 § 2 punkten; samt 7) skäliga kostnader, som direkt föranletts av handhavandet av statligt förtroendeuppdrag enligt vad skattestyrelsen närmare bestämmer. Anskaffningsutgifterna för byggnader, maskiner och inventarier samt patent och andra sådana nyttigheter, vilka den skattskyldige använt i sin förvärvsverksamhet, avdrages medelst årliga avskrivningar med iakttagande i tillämpliga delar, vad beträffande inkomst av näringsverksamhet är stadgat. 27 §. Såsom utgifter för inkomstens förvärvande och bibehållande får icke avdragas den skattskyldiges och hans familjs levnadskostnader, vilka även innefatta bostadshyra och löneutgifter för hembiträde. 28 §. Den skattskyldige får från sin löneinkomst såsom löneinkomstavdrag avdraga 300 mark, likväl icke mera än löneinkomstens belopp. Löneinkomstavdraget ersätter de naturliga avdragen från löneinkomsten, om deras belopp inte överstiger 300 mark. 3 kap. Avdrag från totalinkomsten vid stats- och kommunalbeskattningen 29 §. Den skattskyldige har rätt att avdraga: 1) ränta på gäld samt index- och kursförlust, likväl så, att vid kommunalbeskattningen avdragsrätten är begränsad på sätt som avses i 38 §; 2) från vinst genom tillfällig överlåtelse av egendom genom överlåtelse av samma slag under skatteåret uppkommen förlust; 3) erlagt understöd, som enligt 20 § 1 punkten utgör skattepliktig inkomst för mottagaren; 4) premier, som han för sig eller sin make eller sina barn erlagt för liv- eller annan personförsäkring, med undantag för premier som avses i 5 punkten eller i sjukförsäkringslagen samt avgift till arbetslöshetskassa och folkpensionspremie, dock högst 90 mark för varje familjemedlem; 5) premier, som erlagts för egen eller familjemedlems pensionsförsäkring, förutom för försäkring med engångspremie, likväl högst 15 procent av förvärvsinkomstens belopp; samt 6) i egna och familjemedlemmars sjukdomskostnader högst 800 mark eller, då vid statsbeskattningen fråga är om makar, som skall beskattas på grund av deras sammanlagda inkomst, sammanlagt högst 1600 mark, varjämte maximibeloppen skall höjas med 200 mark för varje sådant minderårigt barn eller fosterbarn, som den skattskyldige under skatteåret försörjt. Skattskyldig person, som endast en del av skatteåret varit bosatt i Finland, samt utländskt samfund äger rätt till avdrag, som nämnes i denna paragraf, endast om avdraget hänför sig till sådan inkomst eller förmögenhet, för vilket härstädes skall erläggas skatt, dock så, att person, som endast en del av skatteåret varit bosatt i Finland, av avdraget alltid skall beviljas en så stor del som sagda del av skatteåret är av hela skatteåret. Del av kalendermånad anses härvid som full månad. 30 §. Skattskyldig, som under skatteåret uppburit lön för tiden för ledighet på grund av sjukdom eller barnsbörd, får från sina löneinkomster avdraga ett belopp, som motsvarar den del av den skattskyldiges dag- eller moderskapspenning, vilken med stöd av 28 § 2 mom. sjukförsäkringslagen (364/63) erlägges till arbetsgivaren. 31 §. Har under skatteåret i Finland bosatt persons skattebetalningsförmåga med beaktande av de inkomster och den förmögenhet, som står till hans och hans familjs förfogande, på grund av särskild orsak, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, väsentligen nedgått, avdrages från inkomsten ett skäligt belopp, dock ej mera än 3 000 mark ( avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga ). Har skattskyldig avlidit och efterlämnat make, barn eller andra arvingar, vilkas försörjning huvudsakligen varit beroende av hans arbetsförtjänst, göres från den avlidnes inkomst ett skäligt avdrag, som uppgår högst till totalinkomstens belopp. 32 §. Är delägare i självständigt skattskyldigt inhemskt dödsbo den avlidnes barn eller fosterbarn, som under skatteåret åtnjutit underhåll av boets tillgångar, beviljas boet för de år, som följer på den avlidnes dödsår, för barnets eller fosterbarnets vidkommande i 29 § 1 mom. 4, 5 och 6 punkterna åsyftade avdrag samt vid kommunalbeskattningen nedan nämnda barnavdrag och avdrag för ensamförsörjare. Är efterlevande make delägare i dödsbo, beviljas boet även för den efterlevande makens vidkommande nämnda avdrag, i 33 § 1 mom. 2, 3 och 4 punkterna avsett avdrag, i 36 § 1 mom. 1 punkten avsett ålderdomsavdrag och i 5 punkten avsett invalidavdrag samt i 57 § avsedda avdrag från statsskatten, förvärvsinkomstavdraget likväl endast från den del av dödsboets inkomst, som bör anses utgöra en skälig ersättning för värdet av det arbete den efterlevande maken utfört till förmån för rörelse eller gårdsbruk, som boet bedrivit. Har efterlevande make, oavsett huruvida han är delägare i dödsboet eller icke, under skatteåret haft sådan inkomst, för vilken han bör beskattas särskilt för sig, göres ovannämnda avdrag från boets inkomst eller inkomstskatt endast till den del dessa icke får avdragas från den efterlevande makens inkomster eller inkomstskatt eller dessa icke förslår till avdragen. Vad här är stadgat angående avdrag för efterlevande makes vidkommande tillämpas även på annan delägare i dödsboet, vars till förmån för skogsbruk utförda arbetes värde räknats som inkomst för boet. 4 kap. Avdrag från totalinkomsten vid statsbeskattningen 33 §. Vid statsbeskattningen har den skattskyldige rätt att ytterligare avdraga: 1) minst 3 000 mark och högst 100 000 mark stora donationer till allmännyttigt ändamål i enlighet med vad därom stadgas genom förordning; 2) förvärvsinkomstens belopp intill 1 500 mark samt hälften av det belopp, varmed förvärvsinkomsten överstiger 1 500 men icke 4 500 mark, och 20 procent av det belopp, varmed förvärvsinkomsten överstiger 4 500 men icke 24 500 mark ( förvärvsinkomstavdrag ); 3) 500 mark för varje sådant minderårigt barn eller fosterbarn, som den skattskyldige försörjt under skatteåret och som före skatteårets början har fyllt 16 men icke 18 år och som under skatteåret i minst sju månaders tid har fått regelbunden och full undervisning i folk-, grund- eller yrkesskola eller i läroverk, högskola eller annan med dem jämförlig läroanstalt, likväl så, att avdraget beviljas endast den ena av makar, som beskattas på grund av den sammanlagda inkomsten, varvid avdraget, om bägge makarna har inkomster, får göras endast av den make, vars sammanlagda inkomster är större (utbildningsavdrag); 4) från sin förvärvsinkomst 20 procent, dock högst 2 000 mark, om den skattskyldige under skatteåret försörjt sitt minderåriga barn eller fosterbarn, dock så, att makar, som skall beskattas på grund av deras sammanlagda inkomst beviljas avdrag endast när bägge makarna har förvärvsinkomst på grund av arbete, utfört i yrke, rörelse eller lantbruk, eller på annan grund, varvid avdraget får göras av den av makarna, vars förvärvsinkomster är mindre ( extra förvärvsinkomstavdrag ), samt 5) i förvärvskälla uppkommen förlust, såvida den icke beror på levnadskostnader. Med ovan i 1 mom. 2 och 4 punkterna avsedd förvärvsinkomst avses löneinkomst samt på grund av tidigare tjänste- eller arbetsförhållande eller därtill ansluten försäkring erhållen pension eller familjepension, eller pension och familjepension, som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69), lagen om avträdelsepension (16/74), lagen om pension för företagare (468/69) eller i Ib § lagen om pension för arbetstagare eller i 1 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden samt värdet av arbete, som utförs i samband med leveransköp av skog eller annan därmed jämförlig försäljning samt sådan del av resultatet av rörelse eller yrke, eller nettoinkomsten av gårdsbruk, som bör anses utgöra skälig ersättning för arbete, som den skattskyldige och maken utfört i den skattskyldiges yrkesutövning, rörelse eller gårdsbruk. Avdrages från förvärvsinkomsten i 2 kap. eller 30 § nämnda avdrag, göres sagda avdrag från förvärvsinkomsten innan storleken av det i 1 mom. 2 och 4 punkterna avsedda avdraget bestämmes. Finansministeriet utfärdar närmare bestämmelser angående de grunder, enligt vilka skattenämnden fastställer värdet av ovan avsett arbete, som utförts i yrke, rörelse eller gårdsbruk. Har skattskyldig, som arbetat i sin makes yrke, rörelse eller gårdsbruk, under skatteåret icke alls någon annan skattepliktig förvärvsinkomst eller har han den i sådan grad, att den skulle räcka till för att göra de i 1 mom. 2 och 4 punkterna avsedda avdragen, göres sagda avdrag härvid från resultatet av makens yrkesverksamhet eller rörelse eller från nettoinkomsten från makens gårdsbruk. Person, som icke under hela skatteåret varit bosatt i Finland, samt utländskt samfund har rätt till i denna paragraf avsedda avdrag endast, ifall avdraget hänför sig till sådan inkomst, för vilken här skall erläggas skatt. 34 §. Fysisk person eller inhemskt dödsbo, som skall beskattas såsom skild skattskyldig, äger rätt att vid statsbeskattningen avdraga av dividender och ränta på andelskapital, som uppburits av inhemskt aktiebolag eller andelslag, 500 mark ( dividendinkomstavdrag ). 35 §. Har den ena av makar, som skall beskattas på grund av deras sammanlagda inkomst, större avdrag än inkomster, beaktas skillnaden vid statsbeskattningen såsom avdrag på den andra makens beskattningsbara inkomst. Av naturliga avdrag beaktas likväl icke såsom avdrag på den andra makens beskattningsbara inkomst mera än en tredjedel av sagda makes beskattningsbara inkomst. 5 kap. Avdrag från totalinkomsten vid kommunalbeskattningen 36 §. Person, som största delen av skatteåret varit bosatt i Finland, får vid kommunalbeskattningen avdraga: 1) 1000 mark, då han före skatteårets utgång fyllt sextiofem år (ålderdomsavdrag); 2) 650 mark för varje minderårigt barn och fosterbarn, som han under skatteåret försörjt, likväl så, att avdraget beviljas endast den ena av makar, som vid statsbeskattningen skall beskattas på grund av deras sammanlagda inkomst, varvid avdraget, ifall bägge makarna har inkomster, får göras endast av den make, vars totala inkomster är större ( barnavdrag ); 3) 500 mark, om han för skatteåret är berättigad till barnavdrag enligt 2 punkten och icke vid utgången av skatteåret varit gift eller under skatteåret levat med annan person i äktenskapsliknande förhållanden, som avses i 17 § 1 mom., eller på grund av hemskillnad eller söndring i äktenskapet varaktigt bott skild från sin make ( avdrag för ensamförsörjare ); 4) 2 000 mark av sin förvärvsinkomst, om han under skatteåret i minst sju månaders tid åtnjutit regelbunden och full undervisning i folk-, grund- eller yrkesskola, aftonläroverk eller läroverk, högskola eller annan med dem jämförlig läroanstalt ( studieavdrag ), samt 5) 2 000 mark, om han genom sjukdom, lyte eller kroppsskada åsamkats bestående men, ifall graden av hans invaliditet enligt företedd utredning är 100 procent, eller ifall procenttalet är lägre, men likväl minst 30 procent, en mot procenttalet svarande del av 2 000 mark ( invalidavdrag ). Har den skattskyldige under skatteåret åtnjutit invalidpension, som grundar sig på obligatoriskt pensionsskydd, anses graden av hans invaliditet utan särskild utredning vara 100 procent, om full pension beviljats, samt 50 procent, om den skattskyldige beviljats endast delpension, ifall graden av hans invaliditet på grund av företedd utredning icke anses vara högre. Genom förordning kan föreskrifter utfärdas angående de grunder, enligt vilka graden av invaliditet bestämmes, samt angående den utredning, som kräves för erhållande av invalidavdrag. Med fosterbarn avses barn, som på annat sätt än mot vederlag uppfostras hos annan person än sina föräldrar, adoptivföräldrar eller maken till någondera av föräldrarna, och på grund av vars försörjning ingen eljest är berättigad till avdrag för barn. Har någon under skatteåret varit fosterbarn till två eller flera personer, äger den av fosterföräldrarna rätt till avdrag, vars försörjningstid under skatteåret är längst. 37 §. Överstiger under hela skatteåret i Finland bosatt persons inkomst efter förenämnda avdrag icke 2 000 mark, skall därifrån vid kommunalbeskattningen avdragas sagda inkomstbelopp, eller, om inkomsten överstiger 2 000 mark, 2 000 mark minskat med en procent för varje fullt belopp av 20 mark, varmed inkomsten överstiger 2 000 mark ( grundavdrag ). 38 §. Vid kommunalbeskattningen får ränta på gäld, som hänför sig till inkomsten från viss förvärvskälla, samt index- och kursförlust avdragas endast från inkomsten från sagda förvärvskälla samt ränta på intecknade skulder endast intill 50 000 mark helt och för den del, som överskjuter detta belopp, 20 procent. Övriga avdrag från totalinkomsten, liksom ock ränta på skuld, som hänför sig till fastighet eller del därav, vilken under skatteåret använts av den skattskyldige eller hans familj såsom stadigvarande bostad, avdrages vid kommunalbeskattningen i främsta rummet från det sammanlagda beloppet av den skattskyldiges beskattningsbara inkomster i hemkommunen. Förslår den beskattningsbara inkomsten i hemkommunen icke till att täcka dessa avdrag, avdrages de från de beskattningsbara inkomsterna i övriga kommuner sålunda, att avdraget i främsta rummet göres från de beskattningsbara inkomsterna i den kommun, i vilken det sammanlagda beloppet av de beskattningsbara inkomsterna är störst. IV AVDELNINGEN Förmögenhet 1 kap. Skatteplikt för tillgångar 39 §. Såsom skattepliktiga tillgångar anses stadgade undantag den i pengar uppskattbara egendom skattskyldig har vid skatteårets utgång med nedan. Beskattningsbar förmögenhet är den återstod, som erhålles, då i denna lag tillåtna avdrag göres från de skattepliktiga tillgångarna. 40 §. Skattepliktiga tillgångar är bland annat: 1) besittnings- eller nyttjanderätt till fastighet på obegränsad tid eller på livs- eller viss tid, rätt till skogsavverkning och annan rätt att tillgodogöra sig annans fastighet; 2) rätt till livränta och pension samt rätt till inkomst av fastighet och annan sådan förmån, om rättigheten är avsedd att gälla under den därtill berättigades livstid eller under viss tid, varav vid skatteårets utgång minst fem år återstår, till den del rättighetens årsavkastning överstiger 500 mark; samt 3) immateriella rättigheter, som anskaffats mot vederlag och kan överlåtas särskilt för sig, såsom patenträtt samt rätt till litterärt eller konstnärligt alster, fotografi och varumärke. 41 §. Skattepliktiga tillgångar är icke: 1) hem- och annat lösöre, som är avsett enbart för skattskyldigs och hans familjs personliga bruk, dock så, att bilar, motorcyklar och -båtar, segelbåtar samt andra med dem jämförliga föremål ävensom smycken och andra värdeföremål, vilkas värde överstiger det sedvanliga, är skattepliktiga tillgångar; 2) hyres-, lego- eller annan därmed jämförlig rätt till bostad; 3) rätt till folkpension eller till i lagen om pension för lantbruksföretagare, lägen om avträdelsepension, lagen om pension för företagare, i 1 b § lagen om pension för arbetstagare eller i 1 a § 2 mom. lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden avsedd pension eller ock sådan rätt till pension eller annan förmån, som grundar sig på den skattskyldiges eller hans makas eller föräldrars tidigare tjänste- eller arbetsförhållande eller försäkring i samband därmed, eller som beviljats såsom ersättning för personskada eller grundar sig på lagstiftningen om skada, ådragen i militärtjänst, olycksfalls- eller sjukförsäkring; 4) rätt till förmån för viss tid eller på livstid, som förbehållits i samband med överlåtelse av fastighet (sytning), försåvitt den erlägges i form av penningar, naturprodukter, andra varor eller tjänster; 5) rätt till understöd, vilket den som erhållit hemskillnad eller som på grund av söndring i äktenskapet fortgående lever åtskild från sin make, eller som frånskild maka med stöd av förpliktelse på bestämda tider uppbär av andra maken; 6) rätt till barnbidrag, familjebidrag, socialhjälp eller annat med stöd av lag beviljat understöd; 7) rättighet, som träder i kraft vid uppfyllelse av uppskjutande villkor, och sådan rättighet, vilken först längre fram kan tillgodonjutas av den skattskyldige, däri jämväl inbegripet, ifall icke i 42 § 2 mom. annorlunda stadgas, rätt till egendom, varav annan tillsvidare åtnjuter avkastningen; 8) andel i sådant inhemskt dödsbos tillgångar, vilket skall beskattas såsom särskild skattskyldig; 9) till flottningsförenings flottningsled hörande fasta anläggningar och ledbommar samt i flottningsstadga uppräknade övriga konstruktioner och anläggningar; ej heller 10) husdjur, som den skattskyldige håller för sin lantbruksproduktion, och produkter, som erhållits från lantbruk, vilket han bedriver, samt för detta ändamål anskaffat utsäde, gödselmedel, kraftfoder och övriga dylika förnödenheter, så ock renar, som den skattskyldiga håller för renskötsel. 42 §. Såsom likställd med ägare anses: 1) innehavare av fast egendom, som har varaktig besittningsrätt till egendomen; 2) innehavare av villkorlig tomt; samt 3) efterlevande make, som på grund av inbördes testamente eller eljest har rätt att för sin livstid erhålla avkastningen av sådan egendom, beträffande vilken äganderätt tillfallit hans bröstarvinge. Har någon annars rätt att njuta avkastning av annans egendom, räknas egendomens värde i enlighet med vad som anses skäligt helt eller delvis, likväl minst i den omfattning som nämns i 49 §, såsom tillgångar för den, som är berättigad till avkastningen, och till övriga delar såsom tillgångar för ägaren. 2 kap. Värdering av tillgångarna 43 §. Egendom som hör till tillgångarna uppskattas, såvida ej nedan annorlunda stadgas, till det gängse värde den hade vid skatteårets utgång i ägarens hand och på den ort, där den befann sig. Med gängse värde avses förmögenhetens sannolika överlåtelsepris. 44 §. Såsom värde av omsättnings-, investerings- och anläggningstillgångar anses den del av egendomens anskaffningsutgift, som vid inkomstbeskattningen vid skatteårets utgång icke avskrivits, likväl icke vad som överstiger det gängse värdet, dock så att värdet av lantbrukslägenhet, annan fastighet samt byggnad och konstruktion ävensom till anläggningstillgångarna hörande värdepapper bestämmes på sätt, som stadgas i 45, 46 och 48 §§, och värdet av fartyg, vars nettodräktighet är minst 19 registerton, utan beaktande av de avskrivningar, som gjorts på grund av skattelättnadslagstiftningen. 45 §. Såsom värde av jordbruksjord anses dess genomsnittliga årliga avkastning multiplicerad med talet 7. Till jordbruksjord räknas åker, naturäng och -bete, trädgård samt övriga till jordbruket hörande ägor jämte växtbestånd. Jordbruksjordens årliga genomsnittliga hektaravkastning bestämmes genom att jordbrukets nettoavkastning i medeltal per hektar divideras med talet 3. Finansministeriet fastställer med beaktande av jordbrukets olika lönsamhet i landets olika delar årligen den nettoavkastning i medeltal per hektar, vartill avkastningen från likartade odlingar inom kommunen under skatteåret och de två närmast föregående kalenderåren uppskattas ha stigit, samt bestämmer, hur olika ägoslag, jordgrundens naturliga beskaffenhet och avkastningsförmåga samt ägornas läge och på dem utförda, produktionsfrämjande åtgärder skall beaktas vid fastställande av Jordbruksjordens värde. Såsom värde av skog anses dess vid inkomstbeskattningen fastställda nettoavkastning multiplicerad med talet 10. Avviker värdet av skogsbeståndet i lantbrukslägenhets skog väsentligt från medelvärdet av likartade skogsmarkers skogsbestånd i samma kommun, skall värdet av skogen, uträknat på ovan nämnt sätt, enligt prövning höjas eller sänkas. Till skog räknas jordgrund och trädbestånd. Såsom värde av byggnadsplats samt till lantbrukslägenhet hörande annan mark än jordbruks- och skogsmark anses dess gängse värde i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer. Det gängse värdet av strömfall eller del i strömfall, stenbrott och grustäkt och annan sådan förmån, som hör till lantbrukslägenhet, samt mervärdet av sådant av byggnadsmark bestående område, för vilket stads- eller byggnadsplan fastställts eller från vilket den skattskyldige sålt och även framdeles kan sälja mark för byggnadsändamål, lägges, i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer, till lägenhetens värde. Såsom värde av lantbruksbyggnad och på lantbrukslägenheten befintlig konstruktion anses den del av byggnadens och konstruktionens anskaffningsutgift, som vid inkomstbeskattningen vid skatteårets utgång icke avskrivits. Såsom värde av bostadsbyggnad på lantbrukslägenhet anses, i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer, dess återanskaffningsvärde minskat med ett årligt åldersavdrag om 2.5 procent i fråga om byggnad av trä och 2 procent i fråga om byggnad av sten. Är byggnaden skadad eller har den eljest förlorat i värde mera än vad åldersavdragen förutsätter, skall återanskaffningsvärdet minskas med det belopp, som motsvarar nedgången i värdet. Har i byggnaden efter dess färdigställande grundförbättringar eller betydande underhållsarbeten utförts, bör åldersavdraget enligt prövning sänkes. Såsom värde av i bruk varande byggnad anses likväl minst 10 procent av byggnadens återanskaffningsvärde. Såsom värde av maskiner, redskap och anordningar, som används i lantbruket, anses den del av egendomens anskaffningsutgift, som vid inkomstbeskattningen vid skatteårets utgång icke avskrivits, likväl icke ett belopp, som överstiger det gängse värdet. Såsom värde av husdjur, såvida de icke är fria från förmögenhetsskatt, anses deras gängse värde i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer. 46 §. Värdet av annan fastighet än lantbrukslägenhet bestämmes särskilt för sig för markens och för byggnadernas vidkommande. Såsom värde av mark anses det gängse värdet i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer. Såsom värde av byggnad och konstruktion anses, i enlighet med vad finansministeriet närmare bestämmer, byggnadens och konstruktionens återanskaffningsvärde minskat med följande årliga åldersavdrag: 1) bostads-, administrations- och annan med dem jämförlig byggnad: av trä 2.5 % av sten 2 % 2) butiks-, lager-, fabriks-, verkstads-, ekonomi-, kraftstations- och annan med dem jämförlig byggnad: av trä 5% av sten 4% 3) lager- och annan konstruktion 10%. Är byggnaden eller konstruktionen skadad eller har den eljest förlorat i värde mera än vad åldersavdragen förutsätter, bör återanskaffningsvärdet minskas med det belopp, som motsvarar nedgången i värdet. Har i byggnaden eller konstruktionen efter dess färdigställande grundförbättringar eller betydande underhållsarbeten utförts, bör åldersavdraget enligt prövning sänkas. Såsom värde av i bruk varande byggnad eller konstruktion anses likväl minst 10 procent av byggnadens eller konstruktionens återanskaffningsvärde. 47 §. Är det sammanlagda beloppet av de i detta kapitel avsedda värdena av lantbrukslägenhets eller annan fastighets olika delar och förmåner högre än fastighetens sannolika överlåtelsepris, anses det sannolika överlåtelsepriset såsom fastighetens värde. 48 §. Skattestyrelsen fastställer beskattningsvärdet för inhemska obligationer samt sådana aktiebolags, med undantag för bostadsaktiebolag, aktier, vilkas aktiekapital vid utgången av det kalenderår, som föregått skatteåret, utgjort minst 500 000 mark, så ock för aktier och andra värdepapper, för vilkas vidkommande skattestyrelsen anser det vara nödvändigt. Skattestyrelsen uppgör förslag till beskattningsvärden för aktier, avsedda i 1 mom., före utgången av oktober månad av skatteåret, varefter den, vars intresse ärendet kan beröra, ävensom utgivaren av värdepappret under påföljande november månad hos skattestyrelsen kan framställa sina anmärkningar mot förslaget. Skattestyrelsen åligger att före utgången av påföljande december månad slutligt fastställa beskattningsvärdena och över dem offentliggöra en förteckning, så att den senast den 15 januari står att erhålla för de skattskyldiga. Beskattningsvärdet för värdepapper får icke fastställas högre än det värde, som upptagits i det i 2 mom. nämnda förslaget, såvida anledning icke därtill föreligger på grund av väsentligt misstag, vilket inträffat vid förslagets uppgörande, eller till följd av förändrade förhållanden eller annan därmed jämförlig orsak. Värdet för aktier och obligationer, vilka noteras på fondbörs, fastställes utan uppgörande av förenämnda förslag. I skattestyrelsens beslut angående fastställande av beskattningsvärden för värdepapper får ändring icke sökas, såvida värdet icke fastställts högre än det värde, som åsatts detsamma i det i 2 mom. avsedda förslaget. Finansministeriet utfärdar närmare bestämmelser angående de grunder, enligt vilka skattenämnd fastställer det gängse värdet för bostadsaktiebolags aktier, bostads- och andra andelslags andelar samt andra värdepapper, vilkas värde skattestyrelsen icke fastställt. Har skattenämnden fastställt värdet för värdepapper och andelar, kan ändring i denna del av beskattningen sökas i den ordning, varom stadgas i beskattningslagen. 49 §. Utländskt mynt samt värdepapper och tillgodohavanden lydande på utländskt mynt uppskattas enligt den officiella köpkursen på skatteårets sista dag samt skulder enligt den officiella sälj kursen vid samma tidpunkt. Skall tillgodohavande eller skuld erläggas alternativt i finskt eller utländskt mynt, bör värdet, då valrätten tillkommer borgenär, bestämmas enligt det penningvärde, enligt vilket värdet av tillgodohavande eller skuld är högre, samt då

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat