1054/1993
Svenska
1054/1993 — Kyrkolag
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälylläI AVDELNINGEN ALLMÄNNA STADGANDEN 1 kap. Kyrkans bekännelse uppgift och medlemmar 1 § Bekännelsen Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland bekänner sig till den kristna tro som, grundande sig på Bibeln, är uttalad i den äldsta kyrkans tre bekännelser samt i de lutherska bekännelseskrifterna. Kyrkans bekännelse uttrycks närmare i kyrkoordningen. 2 § Uppgift I enlighet med sin bekännelse förkunnar kyrkan Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar också i övrigt för att utbreda det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. 3 § Medlemmar Medlemmar i kyrkan upptas genom dopet. I kyrkoordningen bestäms på vilket sätt en person som redan är döpt blir medlem av kyrkan. Om upptagande av medlemmar och utträde ur kyrkan gäller religionsfrihetslagen (267/22). 2 kap. Kyrkolagen och andra författningar som gäller kyrkan 1 § Kyrkolagen och kyrkoordningen Om kyrkans författning och förvaltning stadgas i denna lag. Om kyrkans förvaltning stadgas närmare i kyrkoordningen, i vilken det även ges bestämmelser om kyrkans verksamhet. Kyrkoordningen utfärdas av kyrkomötet. 2 § Stiftande av kyrkolag. Utlåtanden och framställningar Kyrkan har ensamrätt att föreslå kyrkolag i allt som rör endast kyrkans egna angelägenheter, även ändrande och upphävande av kyrkolag. Kyrkans förslag framställs av kyrkomötet. Republikens president och riksdagen har till uppgift att pröva och stadfästa kyrkomötets förslag. Kyrkomötet har även rätt att göra framställningar om annan lagstiftning som gäller kyrkan. När stadganden utfärdas i frågor som gäller kyrkans förhållande till stålen eller till andra religionssamfund skall kyrkan ges tillfälle att avge utlåtande. Kyrkan har rätt att göra framställningar till statliga myndigheter och att avge utlåtanden till dessa i samhälleliga frågor som är av vikt utgående från kyrkans lära och uppgift. 3 § Valordning för kyrkan och verkställighetsbestämmelser. Publiceringen av författningar Kyrkomötet utfärdar en valordning för kyrkan, som innehåller närmare bestämmelser om församlingsval, om val av ombud till kyrkomötet, slifismöte och prosterimöte samt om val av biskop, präst, prästassessor och kontraktsprost. Kyrkomötet kan meddela närmare bestämmelser om verkställigheten och tillämpningen av kyrkolagen och kyrkoordningen. Bestämmelserna utfärdas av kyrkostyrelsen eller biskopsmötet, om så stadgas i kyrkolagen. Gäller ett stadgande i kyrkoordningen gudstjänster, kyrkliga förrättningar eller undervisning eller sådan utbildning eller språkkunskap som fordras av en sökande till uppgifter som har samband med delta, skall biskopsmötet utfärda de bestämmelser som gäller verkställigheten och tillämpningen av stadgandet. Kyrkoordningen och valordningen för kyrkan skall publiceras i Finlands författningssamling. 3 kap. Kyrkans administrativa och språkliga indelning 1 § Stiftet För den kyrkliga förvaltningen är landet indelat i stift. Kyrkomötet beslutar om grundande och indragning av stift. Kyrkomötet beslutar även om ändring av stiftsgränserna, om inte något annat följer av 6 § 3 mom. Besluten skall underställas statsrådet för avgörande. Stiften är indelade i prosierier. Om prosteriindelningen beslutar domkapitlet. 2 § Församlingen och dess medlemmar Kyrkans medlemmar tillhör församlingar, vilka var och en har ett bestämt område. På språklig grund kan på samma område finnas flera församlingar. Varje medlem av kyrkan är medlem av den församling på vars område han är bosatt eller enligt vars område hans hemort enligt stadgandena i lagen om befolkningsböcker (141/69) annars bestäms. Kyrkostyrelsen kan dock utfärda bestämmelser om när en person kan vara medlem av någon annan församling inom sin egen hemkommun. I en församling kan det även finnas medlemmar som antecknats som frånvarande. Församlingens folkmängd utgörs av det antal medlemmar som antecknats såsom närvarande. 3 § Församlingsindelningen Församlingsindelningen skall motsvara kommunindelningen så att varje kommun i sin helhet befinner sig på området för samma församling eller samma kyrkliga samfällighet. Beslut om ändring av en församlings område, delning av en församling på territoriell eller språklig grund, indragning av en församling samt om grundande av en ny församling fattas av kyrkostyrelsen. 4 § Kyrkliga samfälligheter, kapellförsamlingar och församlingsdistrikt Om kyrkliga samfålligheter stadgas i 11 kap. Av en viss del av en församling kan bildas en kapellförsamling eller ett församlingsdistrikt. Om dessa bestäms närmare i kyrkoordningen. 5 § Församlingars och kyrkliga samfälligheters språk Församlingarna är finsk- eller svenskspråkiga eller tvåspråkiga, om inte annat bestäms om församlingens språk då den grundas. Församlingen är tvåspråkig då den finsk- eller svenskspråkiga minoriteten är så stor att en kommun på motsvarande sätt skulle vara tvåspråkig enligt språklagen (148/22). Finns på samma område flera församlingar på grund av språklig indelning, är dessa alltid enspråkiga. I domkapitlet i Uleåborgs stift och i de församlingar som helt eller delvis befinner sig på samernas hembygdsområde, skall iakttas lagen om användning av samiska hos myndigheter (516/91). En kyrklig samfällighet som omfattar församlingar med olika språk eller tvåspråkiga församlingar anses beträffande varje församling ha samma språk som respektive församling. I landskapet Åland är församlingarna enspråkiga. Domkapitlet fastställer vart femte år på grundval av den språkliga indelningen av församlingens närvarande medlemmar vid slutet av föregående kalenderår vilka församlingar som är att anse som finskspråkiga eller svenskspråkiga och vilka som tvåspråkiga. I språklagen stadgas om det språk som skall användas vid kyrkans eller församlingarnas myndigheter, om expeditionsspråket och om myndigheternas inre ämbetsspråk. På en församling och kyrklig samfällighet som enligt 1 eller 3 mom. är tvåspråkig tillämpas vad som i språklagen stadgas om ett tvåspråkigt ämbetsdistrikt och på en församling eller kyrkosamfällighet som är enspråkig vad som i språklagen stadgas om ett enspråkigt ämbetsdistrikt. På samernas hembygdsområde kan tvåspråkiga finsk-samiska församlingar inrättas. 6 § Församlingarnas stiftstillhörighet En församling i vilken flertalet medlemmar är svenskspråkiga tillhör det svenskspråkiga stiftet. En församling i vilken medlemmarnas flertal har ett annat språk än finska eller svenska tillhör det stift till vilket församlingen hänförs då den grundas. Sker inom församlingens medlemskår en sådan förändring att flertalets språk har blivit ett annat, beslutar kyrkostyrelsen på domkapitlets framställning om överföring av församlingen till ett annat stift. En kyrklig samfällighet lyder under domkapitlet i det stift som majoriteten av församlingarnas sammanlagda folkmängd tillhör. 7 § Församlingsindelningen och språkliga minoriteter Beslut om ändring i församlingsindelningen får inte fattas utan synnerligen vägande skäl, om indragningen av en församling, sammanslagningen av församlingar eller någon annan ändring i församlingsindelningen har som följd att medlemmarna i en enspråkig församling eller den språkliga majoriteten i en tvåspråkig församling kommer att tillhöra en språklig minoritet i en ny eller en tidigare församling. 4 kap. Församlingens verksamhet 1 § Församlingens uppgifter För att fullgöra kyrkans uppgifter sköter församlingen förrättande av gudstjänster och dop. utdelning av nattvarden samt andra kyrkliga förrättningar, kristen fostran och undervisning, själavård, diakoni och missionsarbete samt övriga uppgifter som grundande sig på det kristna budskapet avser förkunnelse och tjänst. 2 § Gudstjänster och kyrkliga förrättningar Om gudstjänsterna, sakramenten och de kyrkliga förrättningarna ges bestämmelser i kyrkoordningen och kyrkohandboken. Domkapitlet meddelar vid behov kompletterande anvisningar om dessa. Vid gudstjänster och andra kyrkliga sammankomster eller församlingsmöten kan kollekt uppbäras för att stöda kyrkans och församlingens verksamhet eller sådana syftemål som svarar mot kyrkans och församlingens uppgift. 3 § Kyrkliga högtidsdagar Kyrkliga högtidsdagar är juldagen, annandag jul, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, påskdagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdagen, pingstdagen, Johannes Döparens dag och alla helgons dag. Högtidsdagarna infaller på de tider som av ålder har varit brukligt i västerlandets kyrka. Johannes Döparens dag firas dock lördagen närmast efter den 19 juni och alla helgons dag lördagen närmast efter den 30 oktober. 4 § Språket i verksamheten Om församlingens språk stadgas i 3 kap. 5 §. Gudstjänster och annan verksamhet skall vid behov anordnas såväl på den finskspråkiga eller den svenskspråkiga minoritetens som på någon annan minoritets språk. En medlem av kyrkan har rätt att få de enskilda kyrkliga förrättningar som gäller honom själv utförda på sitt modersmål, finska eller svenska. Vid gudstjänster och kyrkliga förrättningar kan även något annat språk användas. På samernas hembygdsområde skall församlingens verksamhet anordnas och församlingens medlemmar betjänas även på samiska. II AVDELNINGEN PRÄSTÄMBETET, TJÄNSTEINNEHAVARE OCH ARBETSTAGARE 5 kap. Prästämbetet 1 § Prästämbetet och ordinationen För förkunnande av evangelium och förvaltande av sakramenten har kyrkan ett prästämbete, som erhålls genom ordinationen. Biskopen och domkapitlet beslutar om godkännade till ordination. Om förutsättningarna för ordination och om de övriga omständigheter som skall beaktas då en ansökan om ordination skall prövas, bestäms i kyrkoordningen. 2 § Bikthemligheten Det som har anförtrotts en präst i enskilt skriftermål eller annars vid själavård får inte röjas, ej heller den person som har anförtrott sig åt prästen. När en präst hörs som vittne får han inte yppa det som har anförtrotts honom i enskilt skriftermål eller vid själavård. Uppenbarar någon i enskilt skriftermål eller vid själavård att ett sådant brott är förestående som enligt allmän lag måste anges, skall prästen uppmana personen i fråga underrätta myndigheterna eller den som är utsatt för fara. Är han inte villig härtill, skall prästen i god tid och med iakttagande av varsamhet ge saken till känna för myndigheterna, dock på ett sådant sätt att den som har anförtrott saken inte direkt eller indirekt blir röjd. 3 § Avsked från prästämbetet Avsked från prästämbetet beviljas av domkapitlet på begäran. Har en präst avvikit från kyrkans bekännelse, kan domkapitlet avstänga honom från utövning av prästämbetet. Har en från prästämbetet avstängd präst inte inom sex månader efter avstängningen begärt avsked från prästämbetet eller visat att han vill hålla fast vid bekännelsen, kan domkapitlet efter att ha hört honom och utan att han. begär det bevilja honom avsked. 4 § Förlust av valbarhet eller rösträtt En präst som är avstängd eller på viss tid skild från utövning av prästämbetet eller prästtjänsten eller som är avsatt från sin prästtjänst är inte valbar till prästerliga förtroendeuppdrag i kyrkan. En präst som är avstängd från utövning av prästämbetet har inte heller rätt att rösta vid val av biskop. prästassessor eller kontraktsprost eller vid val av ombud till ett sliftsmöte eller till kyrkomötet. 5 § Stifts- och prosteritillhörighet samt rösträtt Om prästers stifts- och prosteritillhörighet bestäms i kyrkoordningen. En präst som har avgått från sin prästtjänst eller från någon annan tjänst i en församling eller kyrkan tillhör fortfarande del stift som han tillhörde vid sin avgång. Han har därvid rösträtt såsom präst i detta stift vid val av biskop, präslassessor och kontraktsprost samt vid val av ombud till stiftsmöte eller kyrkomötet under fyra år räknat från det tjänsteförhållandet upphörde, dock inte efter uppnådd avgångsålder. En präst som på egen begäran har överförts till ett annat stift efter tjänsieförhållandets upphörande saknar rösträtt i ovan nämnda val, om inte något annat följer av 4 mom. Vad som stadgas i 2 mom. gäller i tillämpliga delar även en sådan präst som har verkat som lärare i teologisk vetenskap vid ett universitet eller en annan högskola eller som religionslärare vid en läroinrättning eller som med domkapitlets bifall har tjänstgjort som präst i en förening, annan sammanslutning, stiftelse eller anstalt. Har en präst återinträtt i en sådan tjänst eller uppgift som avses i 2 eller 3 mom. innan han har uppnått den för en präst föreskrivna avgångsåldern, erhåller han åter rösträtt. 6 kap. Tjänsteinnehavare och arbetstagare A. Allmänna stadganden 1 § Tjänsteinnehavare och arbetstagare Tjänsteinnehavare i kyrkan, i en församling eller i en kyrklig samfällighet är den som anställts i tjänsteförhållande och arbetstagare är den som anställts i arbetsavtalsförhållande. Endast en medlem av den evangelisk-lutherska kyrkan kan vara tjänsteinnehavare i kyrkan eller i en församling eller i en kyrklig samfällighet eller stå i ett sådant varaktigt arbetsförhållande som ansluter sig till uppgifter vid gudstjänster eller kyrkliga förrättningar eller som berör diakoni eller undervisning. Om behörighetsvillkoren för tjänsterna stadgas eller bestäms särskilt. Om den språkkunskap som krävs av tjänsteinnehavarna föreskrivs i kyrkoordningen med beaktande av 3 kap. 5 § och 4 kap. 4 §. Över tjänsteinnehavare och arbetstagare i kyrkan, domkapitlen, församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna samt även över de präster som inte innehar någon prästtjänst förs matrikel. Om uppbevaring, användning och avlägsnande av uppgifter i matrikeln skall iakttas matrikellagen (1010/89). 2 § Utlänningars behörighet till tjänst i kyrkan eller i en församling eller kyrklig samfällighet Till en tjänst i kyrkan eller i en församling eller kyrklig samfällighet kan utnämnas även andra än finska medborgare. Till följande tjänster kan endast en finsk medborgare utnämnas: 1) biskopsämbete. 2) assessorstjänst i domkapitlet, 3) ecklesiastikrådstjänst, 4) kyrkoherdetjänst, om inte något annat följer av 25 kap. 12 §, samt 5) sådan ledande tjänst som direkt är underställd kyrkostyrelsen eller kyrkorådet eller gemensamma kyrkorådet i kyrkan, i en församling eller kyrklig samfällighet samt en ledande tjänst som är jämställd med en sådan tjänst och beträffande vilken detta bestäms i tjänstestadgan. 3 § Tystnadsplikt En tjänsteinnehavare får inte under den tid han står i tjänsteförhållande eller därefter utnyttja eller olovligen för andra röja en sådan omständighet som i tjänsten kommit till hans kännedom och som enligt vad som särskilt stadgas eller bestäms skall hållas hemlig eller som gäller någon annans hälsotillstånd eller som på grund av sakens beskaffenhet annars uppenbarligen inte får röjas. 4 § Hälsoundersökningar En tjänsteinnehavare eller en person som ansökt om en tjänst kan förordnas att undergå kontroll eller undersökning av sitt hälsotillstånd, om detta är nödvändigt för klarläggande av hans förutsättningar att sköta tjänsten. De härav föranledda direkta kostnaderna skall betalas av församlingens, den kyrkliga samfållighetens eller kyrkans centralfonds medel. 5 § Kyrkans tjänste- och arbetskollektivavtal Genom tjänsle- och arbetskollektivavtal mellan den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation och föreningar som bildats för att bevaka tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas intressen kan, så som därom särskilt stadgas, överenskommas om avlöning och övriga villkor i anställningsförhållandet för kyrkans, församlingarnas och de kyrkliga samfällieheternas anställda, utan hinder av vad som stadgas i denna lag eller i övriga författningar rörande kyrkan eller dess församlingar. 6 § Anordnande av tjänstledighet, semester och fritid för präster, lektorer och kantorer Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om hur en prästs, lektors eller kantors tjänstledighet, semester och fritid skall ordnas. 7 § Boendeskyldighet En tjänsteinnehavare är skyldig att bo i en för honom reserverad tjänsiebostad eller annars tillräckligt nära sitt tjänstgöringsområde, om en ändamålsenlig skötsel av tjänsten kräver detta. Kyrkostyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta stadgande. 8 § Avgång från tjänst Den allmänna avgångsåldern för tjänsteinnehavare är 67 år. I tjänstestadgan kan det dock för en tjänst vars art det kräver bestämmas att avgångsåldern är lägre än den allmänna avgångsåldern. Avgångsåldern får dock inte vara lägre än den föreskrivna pensionsåldern. En tjänsteinnehavare är skyldig att avgå från sin tjänst, om hans arbetsförmåga väsentligen och varaktigt har nedgått på grund av sjukdom, lyte eller skada. Om en präst eller en tjänsteinnehavare som utnämnts till en lektorseller kantorstjänst därvid inte efter uppmaning avgår, och har han rätt till invalidpension, kan han beviljas avsked utan ansökan. Annan tjänsteinnehavare kan under samma förutsättning uppsägas från sin tjänst. 9 § Avstängning från tjänsteutövning En tjänsteinnehavare kan vid behov avstängas från tjänsteutövningen och en präst dessutom från utövning av prästämbetet, 1) under tiden för åtal för brott och disciplinärt förfarande samt därav föranledda undersökningar, 2) om tjänsteinnehavaren vägrar att delta i en i 4 § nämnd hälsokontroll eller hälsoundersökning, 3) om tjänsteinnehavaren lider av en sjukdom, ett lyte eller en skada som i väsentlig mån stör skötseln av tjänsten, eller 4) omedelbart efter uppsägning, om allmän fördel kräver detta. Har ett beslut om uppsägning av en tjänsteinnehavare inte vunnit laga kraft vid uppsägningstidens utgång, skall tjänsteinnehavaren avstängas från tjänsteutövningen, om inte besvärsmyndigheten av särskilda skäl bestämmer något annat. Har en tjänsteinnehavare avsatts, skall han omedelbart avstängas från tjänsteutövningen även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Avstängning från tjänsteutövning får inte pågå längre än vad som är behövligt. 10 § Förfarandet vid avstängning från tjänsteutövning Beslut om avstängning från tjänsteutövning fattas av den i 23 kap. 3 § nämnda myndigheten också i det fall att beslutet inte fattas i samband med ett disciplinärt ärende. Innan tjänsteinnehavaren avstängs från tjänsteutövningen skall han beredas tillfälle att avge förklaring i saken, om inte avstängningen på grund av sakens natur skall träda i kraft omedelbart. Ett beslut genom vilket en tjänsteinnehavare avstängs från tjänsteutövning eller en präst från utövning av prästämbetet skall iakttas även om besvär anförs över beslutet. 11 § Tjänster till vilka en präst eller en lektor kan utnämnas Skall enligt behörighetsvillkoren för en tjänst tjänsteinnehavaren vara antingen präst eller lektor, tillämpas på tjänsteförhållandet de stadganden som gäller prästtjänster, om tjänsteinnehavaren är präst, och de stadganden som gäller lektorstjänster, om tjänsteinnehavaren är fektor. 12 § Vissa skyldigheter som hänför sig till en lektorstjänst Vad 5 kap. 2 och 3 §§ stadgar om en prästs tystnadsplikt i fråga om bikthemlieheten samt om skyldigheten att hålla sig till bekännelsen. gäller även en lektor. I stället för att skiljas från prästämbetet förverkar en lektor sin rätt att verka som lektor. B. Tjänster i en församling och kyrklig samfällighet 13 § Församlingens tjänster I en församling skall det finnas en kyrkoherdetjänst. Om de övriga tjänster som en församling skall inrätta för att fullgöra sina uppgifter bestäms i kyrkoordningen. Två eller flera församlingar som hör till samma stift kan gemensamt ha en kyrkoherdetjänst om vars inrättande eller indragning domkapitlet beslutar. Om övriga gemensamma tjänster bestäms i kyrkoordningen. Ett beslut om inrättande av en gemensam kyrkoherdetjänst skall iakttas då tjänsten i den ena församlingen blir ledig och tjänsteinnehavaren i den andra församlingen samtycker till att övergå till den för de båda församlingarna gemensamma tjänsten. Domkapitlet kan dock av särskilda skäl bestämma att beslutet skall verkställas samt förplikta tjänsteinnehavaren att övergå till den gemensamma tjänsten utan dennes samtycke. Kyrkostyrelsen kan meddela närmare föreskrifter om förfarandet vid val av tjänsteinnehavare. 14 § Tjänstestadga Närmare bestämmelser om villkoren i tjänsteinnehavarnas anställningsförhållanden utöver gällande stadganden och tjänstekollektivavtal meddelas i en tjänstestadga. I stadgan meddelas även allmänna bestämmelser om anställning och avsked. Tjänstestadgan godkånns av kyrkofullmäktige, vars beslut skall underställas domkapitlet för fastställelse. Tjänstestadgan gäller inte präster eller tjänsteinnehavare som utnämnts till lekiorseller kamorstjänster, om inte något annat bestäms i kyrkoordningen. En församling eller kyrklig samfällighet kan inte genom uppsägning avbryta tjänsteförhållandet för en tjänsteinnehavare som utnämnts till en präst-, lektors- eller kantorstjänst eller ett förordnande för en präst att tjänstgöra som församlingspastor eller att sköta en prästtjänst. C. Specialtjänster 15 § Vissa tjänster i domkapitlet. Tjänstestadga för anställda i specialuppgifter På de tjänster i domkapitlet vilkas avlöning betalas av statsmedel tillämpas siaisljänsiemannalagen, om inte något annat stadgas. Om besättande av tjänster för sliftsverksamhet samt för övriga specialuppgifter i kyrkan och om tjänsteförhållandets upphörande samt om tjänsteinnehavarnas rättigheter och skyldigheter bestäms utan hinder av 11 § i en av kyrkomötet fastställd tjänstestadga, om inte något annat särskilt stadgas, bestäms eller avtalas. 16 § Militärpräster Vid försvarsmakten kan det Unnas prästtjänster. Ledningen och tillsynen över militärprästerna ankommer på fältbiskopen såsom ledare för försvarsmaktens andliga arbete. En militärpräst år underställd fältbiskopen i det som gäller utövningen av prästämbetet. Militärprästtjånsterna besätts på det sätt som stadgas särskilt. Om disciplinär bestraffning av en militärpräst i sådant som ansluter sig till prästämbetet stadgas i 23 kap. 9 § 2 och 3 mom. Fältbiskopen tillhör ärkestiftet och en annan militärpräst det stift på vars område hans egentliga tjänstgöringsplats finns. 17 § Tjänster för särskilda behov Präst- och lektorstjänster kan inrättas vid fängelser samt för dövas själavård och för övriga särskilda behov. I allt som rör prästämbetet eller verksamheten som lektor lyder tjänsteinnehavaren under domkapitlet. Domkapitlet besätter en vid ett fängelse eller någon annan anstalt inrättad präst- eller lektorstjänst efter att ha ledigförklarat tjänsten och erhållit utlåtande om sökandena av den myndighet som saken gäller. Domkapitlet förordnar vid behov tillfälliga tjänsteinnehavare samt tjänsteinnehavare att sköta en tjänst interimistiskt eller som vikarie. De tjänster som har inrättats för dövas själavård besätts på det sätt som stadgas särskilt. III AVDELNINGEN FÖRSAMLINGENS FÖRVALTNING 7 kap. Allmänna stadganden 1 § Församling och kyrklig samfällighet En församling handhar själv sina angelägenheter och förvaltar sin egendom i enlighet med denna lag och kyrkoordningen samt enligt särskilt utfärdade författningar om kyrkans ekonomi. Församlingarna kan även sköta sina angelägenheter och förvalta sin egendom som kyrkliga samfälligheter så som stadgas i 11 kap. 2 § Institutioner och förtroendevalda Församlingens förvaltning handhas av kyrkofullmäktige, kyrkoråd eller församlingsråd, direktioner, kapell- och distriktsråd samt av tjänsteinnehavare i församlingen. Den kyrkliga samfällighetens förvaltning handhas av gemensamma kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkoråd, direktioner och av tjänsteinnehavare i samfälligheten. Förtroendevalda är de medlemmar som valts till de i 1 och 2 mom. nämnda institutionerna samt de övriga personer som har utsetts till förtroendeuppdrag i församlingen. En tjänsteinnehavare som med stöd av lag eller någon annan författning är medlem av en institution på tjänstens vägnar anses dock inte heller i detta uppdrag vara förtroendevald. 3 § Valbarhet Valbar till förtroendeuppdrag i församlingen är en för kristen övertygelse känd konfirmerad medlem av församlingen, 1) som enligt 8 kap. 3 § 1 mom. har rösträtt i samma eller i någon annan församling, och 2) som inte står under förmynderskap. Den som har fyllt 60 år eller under de fyra närmast föregående åren har innehaft förtroendeuppdrag i en församling har rätt att vägra ta emot förtroendeuppdrag i en församling. I kyrkoordningen ges bestämmelser om godkännande av vägran som grundas på något annat skäl. I 8 kap. 4 § 1 mom. stadgas om samtycke som krävs för uppställande av kandidater i församlingsval. 4 § Beslutförhet, omröstning och val Församlingens institutioner är beslutföra då över hälften av medlemmarna är närvarande. I en församlingsinstitution verkställs omröstning mellan ett framställt förslag och samtliga understödda motförslag genom alt två förslag åt gången ställs mot varandra så att svaret "ja" eller "nej" uttrycker majoritetens ståndpunktstagande. Val förrättas som majoritetsval. Skall två eller flera förtroendevalda utses, måste proportionellt valsätt dock tillämpas om detta krävs av så många i valet deltagande personer att de vid ett proportionellt val tillsammans kunde få minst en kandidat vald. 5 § Jäv En medlem i kyrkofullmäktige är jävig att delta i beslut som gäller honom personligen eller en sådan nära släkting till honom eller därmed likställd person som avses i jävsstadgandet i lagen om förvaltningsförfarande (598/82). Då ordföranden eller vice ordföranden deltar såsom självskriven i någon annan församlingsinstitulions sammanträde, tillämpas på honom 2 mom. Angående jäv för övriga förtroendevalda samt för församlingens tjänsteinnehavare gäller vad som stadgas i lagen om förvaltningsförfarande. Ett tjänsie- eller arbetsförhållande eller ett motsvarande förhållande till församlingen eller den kyrkliga samfällighelen medför dock inte jäv för en förtroendevald eller tjänsteinnehavare i ett sådant förvaltningsärende i vilket församlingen eller samfällighelen är part, om han inte på grund av sitt anställningsförhållande har föredragit eller annars på motsvarande sätt handlagt ärendet. Ordföranden och en medlem av kyrkorådet eller församlingsrådet är dessutom jävig att handlägga ett besvärsärende, om han tidigare på grund av ett sådant anställningsförhållande som avses i 2 mom. har deltagit i beredningen av ärendet eller föredragit det eller såsom förtroendevald handlagt det. 6 § Sammanträdes offentlighet Kyrkofullmäktiges sammanträden är offentliga, om inte fullmäktige i fråga om något visst ärende beslutar annorlunda. Övriga församlingsinstitutioners sammanträden är inte offentliga. 8 kap. Prästval och församlingsval 1 § Prästval Församlingens kyrkoherde och kaplan utses genom omedelbara och hemliga val. Av de präster som domkapitlet har uppställt på förslag utses till tjänsten den som i valet har erhållit de flesta rösterna. Församlingen kan dock, på det sätt som föreskrivs i valordningen för kyrkan, till tjänsten utse någon annan sökande som domkapitlet har konstaterat vara behörig som extra val kandidat. För att bli vald skall en extra valkandidat erhålla minst en tiondedel av församlingens hela röstetal och mer än hälften av de avgivna rösterna. 2 § Församlingsval Vid församlingsval utses medlemmar till kyrkofullmäktige eller till gemensamma kyrkofullmäktige och församlingsråden i de församlingar som är i fullständig ekonomisk gemenskap. Val förrättas vart fjärde år samtidigt i samtliga församlingar, om inte något annat följer av 5 §. Församlingsvalen är omedelbara och hemliga samt proportionella på det sättet att de kandidater som varje valmansförening har uppfört på samma kandidatlista tilldelas jämförelsetal i den ordning som utvisas av storleken av deras personliga röstetal, den första kandidaten ett jämförelsetal som utgör kandidatlistans hela antal röster, den andra hälften därav, den tredje en tredjedel, den fjärde en fjärdedel och så vidare. Kandidaterna på de olika kandidatlistorna blir valda i den ordning som deras jämförelsetal utvisar. 3 § Rösträtt Alla de medlemmar av kyrkan som före ingången av valåret har fyllt 18 år har lika rösträtt i valen. Rösträtten utövas i den församling i vilken den röstberättigade vid valårets ingång har antecknats som närvarande medlem av församlingen. Om vallängden, förrättande av val och uträknande av valresultatet bestäms närmare i valordningen för kyrkan. 4 § Kandidats samtycke. Begränsning av valbarheten I församlingsval kan endast en sådan valbar församlingsmedlem uppställas som kandidat som har gett sitt samtycke härtill. I församlingsval kan en tjänsteinnehavare eller en sådan arbetstagare i huvudsyssla som är anställd i arbetsavtalsförhållande i församlingen inte väljas till förtroendeuppdrag i denna församling eller en tjänsteinnehavare eller en sådan arbetstagare i huvudsyssla som är anställd i arbetsavtalsförhållande i en kyrklig samfällighet eller i en därtill ansluten församling till medlem av gemensamma kyrkofullmäktige i samfälligheten. 5 § Undantagsval i församlingen Extra församlingsval verkställs då under en löpande valperiod i församlingen vidtas ändringar i församlingsindelningen eller då församlingen sammanförs i fullständig ekonomisk gemenskap eller då formen för den ekonomiska gemenskapen ändras eller denna helt upphör. Mandatperioden för de förtroendevalda som utsetts vid ett extra församlingsval varar till utgången av den löpande valperioden eller, om valet förrättas under valperiodens sista år, till utgången av påföljande valperiod. Kyrkostyrelsen kan besluta att valen förrättas med beaktande av den förändrade församlingsindelningen eller den kyrkliga samfällighetens nya eller förändrade grundstadga redan innan ändringen i församlingsindelningen eller grundstadgan har trätt i kraft. Har i samband med ändringar i församlingsindelningen grundats en ny församling, som inte anslutits till någon kyrklig samfällighet, skall extra församlingsval förrättas, om kyrkofullmäktige i församlingen inte har valts i ett sådant val som avses i 2 §. I andra fall som avses i 1 mom. kan kyrkostyrelsen under de förutsättningar som nämns i kyrkoordningen bestämma att extra församlingsval inte skall föranstaltas. Om framskjutande av församlingsval eller anordnande av val under en avvikande tidpunkt, om föranstaltande av kompletleringsval samt om mandatperioden i undantagsfall för dem som valts vid de i detta moment avsedda valen bestäms i valordningen för kyrkan. 9 kap. Kyrkofullmäktige 1 § Beslutanderätten och dess överföring Församlingens beslutanderätt utövas av kyrkofullmäktige, om inte något annat stadgas eller bestäms. Genom ett reglemente eller en instruktion kan kyrkofullmäktiges beslutanderätt överföras på kyrkorådet eller på dess sektioner samt på direktioner i de ärenden som nämns i reglementet eller instruktionen. Beslutanderätten får dock inte överföras 1) i ärenden i vilka fullmäktige skall fatta beslut enligt uttrycklig föreskrift i denna lag. i kyrkoordningen eller i verkställighetsbeslämmelser som utfärdas med stöd av dessa eller i allmän lag eller förordning, 2) i ärenden vilkas avgörande kräver kvalificerad majoritet eller som skall underställas, eller 3) då det är fråga om upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av betalningstiden för ett lån, om det inte gäller ett sådant lån som är avsett att upptas för ett tillfälligt behov. 2 § Antalet medlemmar och mandatperioden Antalet medlemmar i kyrkofullmäktige är minst 11 och högst 39. Antalet medlemmar fastställs i kyrkoordningen på grundval av församlingens folkmängd. Medlemmarna i kyrkofullmäktige och suppleanter för dessa skall utses för fyra kalenderår i sänder, om inte något annat följer av 8 kap. 5 §. 3 § Kvalificerad majoritet För fattande av beslut krävs att minst två tredjedelar av de närvarande och över hälften av samtliga medlemmar i kyrkofullmäktige biträder beslutet i de ärenden som gäller 1) uppförande av kyrka och därtill anslutna byggnader eller sådan renovering som avses i 14 kap. 2 § 2 mom. samt uppförande av jordfästningskapell, församlingshem, ämbetshus eller läger- och kurscentrum samt anläggande eller utvidgning av en begravningsplats, 2) överlåtelse av fast egendom, eller 3) inrättande av en ny tjänst. 10 kap. Kyrkorådet 1 § Uppgifter På kyrkorådet ankommer, om inte något annat stadgas eller bestäms, 1) att allmänt leda församlingens verksamhet, att främja församlingens andliga liv och även i övrigt verka för ett fullföljande av församlingens uppgift, 2) att inom de gränser som fastställs av kyrkomötet besluta om ibruklagande av kyrkans böcker. 3) att leda församlingens förvaltning samt skötseln av församlingens ekonomi och egendom, 4) att sköta verkställigheten av kyrkofullmäktiges beslut, och 5) att bevaka församlingens intresse, företräda församlingen samt ingå avtal och företa övriga rättshandlingar på församlingens vägnar. Kyrkorådet skall bereda de ärenden som behandlas av kyrkofullmäktige. Kyrkorådet behöver dock inte bereda de ärenden som gäller den interna organisationen av fullmäktiges verksamhet. 2 § Medlemmar Kyrkoherden är kyrkorådets ordförande, och dess övriga medlemmar är en vice ordförande samt, enligt vad som föreskrivs i reglementet, minst 5 och högst 11 övriga personer. De valda medlemmarna har personliga suppleanter. Val av vice ordförande och övriga medlemmar verkställs i januari under det första och tredje året av kyrkofullmäktiges mandatperiod. Av kyrkorådets valda medlemmar får högst hälften vara medlemmar av kyrkofullmäktige. Till vice ordförande får inte väljas en tjänsteinnehavare i församlingen. 3 § Reglemente. Sektionerna och dessas befogenheter Kyrkofullmäktige godkänner för kyrkorådet ett reglemente, som skall underställas domkapitlet för fastställelse. Enligt reglementet kan i kyrkorådet finnas en ekonomisektion och även andra sektioner. Kyrkorådets vice ordförande är ordförande för ekonomiseklionen. Kyrkorådets sektioner kan ges befogenhet att på kyrkorådets vägnar avgöra i reglementet nämnda ärenden, dock inte sådana i vilka beslutet skall underställas eller som gäller framställningar till kyrkofullmäktige eller verkställighet av fullmäktiges beslut. Om sektionerna gäller i tillämpliga delar vad som stadgas om kyrkorådet. 4 § Direktioner. Tjänsteinnehavarnas och de förtroendevaldas befogenheter Kyrkofullmäktige kan högst för sin mandatperiod tillsätta direktioner att under kyrkorådets tillsyn biträda detta. Direktionernas uppgifter bestäms i instruktioner som antas av kyrkofullmäktige. I ett reglemente eller en instruktion kan kyrkorådets ordförande och vice ordförande samt kyrkorådet underställda tjänsteinnehavare ges befogenhet att avgöra på kyrkorådet ankommande ärenden som avses i reglementet eller instruktionen, och vilkas betydelse inte är sådan att det skall anses nödvändigt att ärendet behandlas vid kyrkorådets sammanträde. Ett ärende som enligt 3 § 3 mom. inte får avgöras av en sektion kan inte överföras på en direktion, och en i 2 mom. nämnd förtroendevald eller tjänsteinnehavare kan inte heller ges befogenhet att avgöra ärendet. 5 § Överföring av beslutanderätt Kyrkorådet eller dess ordförande kan inom en i reglementet föreskriven tid överföra ett av en direktion eller en i 4 § avsedd förtroendevald eller tjänsteinnehavare avgjort ärende till handläggning i kyrkorådet. Kyrkorådet kan därvid upphäva eller ändra beslutet eller återförvisa ärendet för ny handläggning. 6 § Tillsynen över lagligheten av kyrkofullmäktiges beslut Finner kyrkorådet att ett beslut av kyrkofullmäktige har fattats i oriktig ordning eller att det överskrider fullmäktiges befogenheter eller annars strider mot lag, skall kyrkorådet vägra verkställa beslutet och, med uppgivande av orsaken härtill, utan dröjsmål hänskjuta ärendet till fullmäktige för ny handläggning. Vidhåller fullmäktige sitt beslut, skall kyrkorådet underställa domkapitlet för avgörande huruvida lagligt hinder föreligger för att verkställa beslutet. Domkapitlet får inte avgöra ärendet förrän tiden för besvär över kyrkofullmäktiges beslut har gått ut. 11 kap. Kyrklig samfällighet 1 § Grundande samt formen för gemensam ekonomi Församlingar som är belägna inom samma kommun skall bilda en kyrklig samfällighet. En kyrklig samfällighet kan även bildas av församlingar som är belägna inom två eller flera kommuner. De församlingar som tillhör en kyrklig samfällighet skall sköta de ärenden som nämns i 2 § och som bestäms i grundstadgan antingen i fullständig eller i partiell ekonomisk gemenskap. 2 § Uppgifter Den kyrkliga samfälligheten skall sköta de ärenden som gäller de till samfälligheten anslutna församlingarnas kyrkliga beskattning. fördelningen av kyrkoskatten och övriga gemensamma inkomster mellan församlingarna samt avgifterna till kyrkans centralfond. Den kyrkliga samfälligheten skall även sköta församlingarnas finansförvaltning, bokföring och revision. År församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap, kan skötseln av finansförvaltningen och bokföringen överlåtas på församlingarna på det sätt som bestäms i grundstadgan. I grundstadgan kan det bestämmas att den kyrkliga samfälligheten även skall sköta andra frågor som gäller förvaltning och ekonomi samt i stadgan nämnda uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten. 3 § Överföring av egendom Förenas församlingarna i en kyrklig samfällighet som grundas i fullständig ekonomisk gemenskap, övergår församlingarnas egendom till den kyrkliga samfälligheten, om inte något annat följer av 2 mom. Förenas församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap, skall beslut om överföring av egendom fattas på det sätt som stadgas i 4 §. Som åtkomsthandling gäller den förteckning över egendom som skall överföras, vilken skall fogas till grundstadgan. I grundstadgan kan det bestämmas att egendom som tillfallit en församling genom gåva eller testamente eller som församlingen anskaffat med gåvomedel skall kvarstå i dess ägo och besittning även då församlingen ansluts eller befinner sig i fullständig ekonomisk gemenskap. 4 § Grundstadgan För den kyrkliga samfälligheten skall godkännas en grundstadga. i vilken del bestäms åtminstone om formen för den ekonomiska gemenskapen samt om de uppgifter som skall omhänderhas av samfällighelen. Kyrkofullmäktige beslutar om grundandet av den kyrkliga samfällieheten genom att godkänna grundstadgan och förteckningen över den egendom som skall övergå till samfälligheten. Besluten skall underställas kyrkostyrelsen för avgörande. Har de församlingar som ansluts i partiell ekonomisk gemenskap ingått en överenskommelse om egendomens övergång, kan kyrkostyrelsen inte utan särskilda skäl avvika från överenskommelsen. Har församlingarna inte uppnått enighet om grundstadgan och överföring av egendomen, skall domkapitlet förordna en utredningsman att bereda förslag om detta. Förslaget jämte kyrkofullmäktiges utlåtanden om detta skall tillställas kyrkostyrelsen som, efter att ha erhållit domkapitlets utlåtande, beslutar om grundandet av den kyrkliga samfälligheten och om grundstadgan samt om den egendom som skall övergå till samfälligheten. Domkapitlet kan även annars tillsätta en utredningsman, om domkapitlet anser att det behövs. 5 § Ändring av grundstadgan och upplösning av en samfällighet För ändring av grundstadgan och för beslut om upplösning av en kyrklig samfällighet krävs att minst två tredjedelar av de närvarande och mer än hälften av kyrkofullmäktiges samtliga medlemmar omfattar beslutet. Beslutet skall underställas kyrkostyrelsen för avgörande. Skall egendom som tillhör en kyrklig samfällighet delas på grund av att grundstadgan ändrats eller samfälligheten upplösts och kan någon överenskommelse om delningen inte nås, skall delningen verkställas med iakttagande i tillämpliga delar av de stadeanden som gäller delning av egendom i samband med en församlingsdelning. 6 § Beslutanderätten Den kyrkliga samfällighetens beslutanderätt utövas av gemensamma kyrkofullmäktige, om inte något annat stadgas eller bestäms. Är församlingarna i fullständig ekonomisk gemenskap, utövas beslutanderätten av gemensamma kyrkofullmäktige även i sådana ärenden som gäller den enskilda församlingen och som ankommer på kyrkofullmäktige, om inte beslutanderätten har överförts till församlingsrådet. Är församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap, utövas den enskilda församlingens beslutanderätt av dess egna kyrkofullmäktige, om inte saken enligt grundstadgan skall skötas av den kyrkliga samfälligheten. 7 § Gemensamma kyrkofullmäktiges medlemmar Antalet medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige är minst 21 och högst 91 beroende på den sammanlagda folkmängden i de församlingar som hör till samfälligheten. Medlemsantalet fastställs närmare i kyrkoordningen. Av mandaten i gemensamma kyrkofullmäktige tilldelas varje till samfälligheten ansluten församling först två eller, om antalet församlingar är över tjugo, ett mandat. De återstående mandaten fördelas mellan församlingarna i förhållande till församlingarnas folkmängd. Mandatfördelningen fastställs av domkapitlet för varje valperiod. Är församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap, utser varje församlings kyrkofullmäktige medlemmar och suppleanter till gemensamma kyrkofullmäktige. 8 § Gemensamma kyrkorådet Verkställande och förvaltande organ i den kyrkliga samfälligheten är ett gemensamt kyrkoråd, som även leder skötseln av de uppgifter och arbetsformer som hänför sig till församlingsverksamheten och som nämns i 2 § 3 mom. Om gemensamma kyrkorådets sammansättning bestäms i kyrkoordningen. 9 § Församlingsrådet De församlingar som är i fullständig ekonomisk gemenskap har ett församlingsråd. Detta sköter kyrkorådets uppgifter enligt 10 kap. 1 § vilka inte ankommer på gemensamma kyrkorådet i den kyrkliga samfälligheten samt de övriga uppgifter som ankommer församlingsrådet enligt denna lag eller om vilka så särskilt bestäms. På församlingsrådet skall även tillämpas vad 5 § i samma kapitel stadgar om kyrkorådet. Församlingsrådet beslutar om användningen av de medel som i samfällighetens budget anvisas för församlingsverksamheten samt utövar beslutanderätten vad gäller äganderätten och besittningen till den egendom som avses i 3 § 2 mom. samt dess avkastning. Församlingsrådet består av kyrkoherden som ordförande samt minst 6 och högst 14 övriga medlemmar. Antalet medlemmar fastställs i kyrkoordningen enligt församlingens folkmängd. 10 § Överföring av beslutanderätten Genom ett reglemente eller en instruktion kan gemensamma kyrkofullmäktiges beslutanderätt i ärenden som anges i reglementet eller instruktionen överföras på gemensamma kyrkorådet eller dess sektioner eller på samfällighetens direktioner samt, genom beslut som skall underställas domkapitlet, även på församlingsrådet. Beslutanderätten får dock inte överföras i ärenden som avses i 9 kap. 1 § 2 mom. 11 § Stadganden som skall tillämpas på olika verksamhetsorgan Om något annat inte följer av denna lag eller kyrkoordningen, gäller om gemensamma kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkorådet och om samfälligheiens direktioner samt om handläggningen av ärenden i dessa institutioner vad som på motsvarande sätt stadgas eller bestäms om kyrkofullmäktige, kyrkorådet och direktioner i församlingen samt om handläggningen av ärenden i dessa. 12 § Fördelningen av inkomster i samfälligheter med partiell ekonomisk gemenskap De kyrkoskatter och övriga gemensamma inkomster som tillfaller församlingarna i partiell ekonomisk gemenskap skall först fördelas mellan samfälligheten och dess församlingar, varefter församlingarnas andel fördelas mellan dessa enligt grunder som fastställs av gemensamma kyrkofullmäktige. Beslutet skall underställas kyrkostyrelsen för avgörande. 12 kap. Andra samarbetsformer 1 § Samarbetet mellan församlingar Församlingar kan ingå avtal om att gemensamt sköta uppgifter som hör till dem. En församling kan med stöd av avtal sköta uppgifter även för någon annan församlings räkning. I avtalet kan det bestämmas att den sistnämnda församlingen är berättigad att invälja personer, som är valbara till förtroendeuppdrag i den egna församlingen, till medlemmar i respektive direktion i den församling som handhar uppgiften. Ett avtal som avses ovan i 1 eller 2 mom. kan ingås även av en kyrklig samfällighet. 2 § Samarbete med kommuner En församling eller en kyrklig samfällighet kan med stöd av avtal även sköta uppgifter som ankommer på en kommun eller ett kommunalförbund. Inrättas för skötseln av uppgiften en direktion i församlingen eller i den kyrkliga samfälligheten, kan det bestämmas i avtalet att kommunen eller kommunalförbundet har rätt att utse medlemmar i direktionen, dock högst hälften av dessa. 13 kap. Ändringar i församlingsindelningen 1 § Initiativrätten Initiativ till ändringar i församlingsindelningen kan tas av kyrkofullmäktige i en församling och av församlingsrådet i varje församling i en kyrklig samfällighet samt av domkapitlet eller biskopen. Föranleds ändringen i församlingsindelningen av ändringar i den kommunala indelningen, kan ärendet också väckas av kyrkostyrelsen. 2 § Överföring av tjänsteinnehavare och arbetstagare Ansluts en församling till en annan eller upplöses församlingen eller blir en tjänst i församlingen överflödig på grund av områdesminskning, skall, om något annat inte följer av 3 §, dess i huvudtjänst anställda tjänsteinnehavare överföras till för dem lämpade tjänster i den församling som utvidgas eller i den nya församlingen eller i respektive kyrkliga samfällighet. En överförd tjänsteinnehavare är berättigad att erhålla de förmåner som hör till tjänsteförhållandet i sådan form, att de inte är oförmånligare än de motsvarande förmåner som han tidigare har haft. Vad som stadgas i 1 och 2 mom. skall på motsvarande sätt tillämpas på arbetstagare i arbetsavtalsförhållande av bestående natur, då anställningsförhållandet har karaktären av huvudsyssla. 3 § Kyrkoherde, kaplan och kantor Kyrkoherdetjänsten i en församling som ansluts till en annan församling upphör när ändringen i församlingsindelningen träder i kraft. Tänsteinnehavaren överförs till kyrkoherdetjänsten i den församling som utvidgas eller, om tjänsten inte är ledig, till en kaplanstjänst enligt 3 mom. Bildas en ny församling genom sammanslagning av två eller flera församlingar, skall det i delningsbeslutet bestämmas vilken eller vilka av kyrkoherdetjänsterna som upphör. En kyrkoherde eller kaplan vars tjänst upphör på grund av ändringar i församlingsindelningen överförs till en kaplanstjänst i den församling som utvidgas eller bildas eller som annars berörs av ändringarna. Upphör en kantorstjänst, överförs tjänsteinnehavaren till en kantorstjänst i någon av de församlingar som avses i detta moment. Om avlöning av en förflyttad tjänsteinnehavare gäller 2 § 2 mom. 4 § Delning av egendom När församlingsindelningen ändras på territoriell grund genom att en ny församling bildas eller när ändringen i församlingsindelningen på ett betydande sätt inverkar på församlingens folkmängd, skall församlingarnas egendom fördelas mellan de församlingar som berörs av ändringen eller som bildas i samband med denna. Är församlingarna av olika mening om delningens behövlighet, avgörs ärendet av kyrkostyrelsen. Förenas en församling i sin helhet med en annan församling eller med en ny församling som bildas, övergår församlingens egendom till den sistnämnda församlingen. Kommer alla de församlingar som berörs av församlingsindelningen att tillhöra samma kyrkliga samfällighet, skall bestämmelser om egendomens fördelning intas i grundstadgan. Kyrkostyrelsen beslutar om egendomens fördelning när den fattar beslut om ändring i församlingsindelningen. Föreligger del anledning därtill, kan kyrkostyrelsen framskjuta beslutet om fastställelse av egendomsfördelningen till att ske vid en senare tidpunkt, varvid kyrkostyrelsen i samband med delningsbeslutet endast beslutar huruvida en delning behövs samt vid behov även om de undantag som enligt 6 § möjligen skall göras i de delningsgrunder som nämns i 5 §. Sedan delningen av egendomen har fastställts, utgör en i beslutet intagen bestämmelse om att en församling har tilldelats egendom åtkomsthandling för egendomen. 5 § Allmän delningsgrund Delas en församling territoriellt i två eller flera församlingar, skall var och en av dessa erhålla egendom i den proportion som församlingens folkmängd utvisar enligt läget den dag då församlingsindelningen träder i kraft. Fogas en del av församlingens område till någon annan församling eller bildas det av delen en ny församling, skall den församling till vilken delen fogas eller som bildas därav erhålla en så stor andel av den förstnämnda församlingens tillgångar, att den motsvarar förhållandet mellan folkmängden på det område som överförts från församlingen och folkmängden på det kvarstående området, om inte något annat föranleds av 6 §. Skulder och andra motsvarande förbindelser skall fördelas mellan församlingarna i samma förhållande som de erhåller tillgångar. Ansvaret för skulder eller förbindelser får dock inte överföras utan tillstånd av fordringsägaren eller innehavaren av den rättighet saken gäller. 6 § Undantag från fördelningsgrunderna Vid egendomens fördelning i de fall som avses i 5 § 2 mom. skall med avvikelse från fördelningsgrunderna och utan att någon delning av ifrågavarande egendomsposter sker, 1) församlingens huvudkyrka och de byggnader som är avsedda för kyrkans bruk jämte lösöre samt den begravningsplats som eventuellt finns i anslutning till kyrkan lämnas åt den församling från vilket området avskiljs, och 2) en sådan annan kyrka eller ett församlingshus. en begravningsplats eller någon annan fastighet eller byggnad som enbart eller huvudsakligen betjänar ett visst område överlåtas åt den församling till vilket området kommer att höra. En församling som berörs av ändringarna i församlingsindelningen kan dock berättigas att för en bestämd tid använda i 1 mom. nämnd egendom på de villkor som närmare fastställs i delningsbeslulet, under förutsättning att detta inte förorsakar betydande olägenhet för den församling som egendomen tillhör. Skulle ändringarna i församlingsindelningen. egendomens fördelning eller ett i 1 mom. nämnt förfaringssätt medföra att ekonomin uppenbart försvagas för någon församling eller någon annan väsentlig olägenhet, kan avvikelser i fördelningsgrunderna ske. 14 kap. Kyrkor, församlingens fastigheter och byggnadsskydd 1 § Kyrkor Varje församling skall ha en kyrka. I kyrkoordningen bestäms när församlingar kan använda en kyrka gemensamt eller såsom sin kyrka använda någon annan än en församling tillhörig kyrka. Beslut av kyrkofullmäktige om uppförande av en ny kyrka eller ett jordfastningskapell skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse. 2 § Kyrkliga byggnader Kyrkliga byggnader är kyrkor och klockstaplar, jordfästnings- och gravkapell samt härmed jämförbara byggnader på en begravningsplats. Vad som stadgas eller bestäms om kyrkliga byggnader skall även gälla kyrkogård samt inhägnad och port som hör till en kyrkogård eller begravningsplats. Ett beslut som innebär att en kyrka lämnas oanvänd eller som gäller rivning av en kyrklig byggnad eller en sådan renovering av en kyrklig byggnad som väsentligen förändrar dess exteriör eller interiör skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse. 3 § Kyrkans jordagods och överlåtelse därav Sådana jordagods som tillhör församlingens kyrka skall bevaras och användas för församlingskyrkans behov. Kyrkofullmäktige kan fatta beslut om överlåtelse av kyrkans jordagods endast då detta är oundgängligt för underhåll av kyrkobyggnaden eller om det finns andra synnerligen vägande skäl för överlåtelsen. Kyrkofullmäktiges beslut skall underställas kyrkostyrelsen för fastställelse. Om de ecklesiastiska boställena gäller vad som stadgas särskilt. 4 § Överlåtelse av annan fastighet Kyrkofullmäktiges beslut om försäljning, byte eller annan överlåtelse av församlingens fasta egendom skall underställas kyrkostyrelsen för faststållelse. Beslut som gäller utarrendering av kyrkans jordagods eller församlingens fasta egendom skall underställas domkapitlet för fastställelse, om arrendetiden är över 5 år. 5 § Skyddet av kyrkliga byggnader En kyrklig byggnad som är uppförd före 1917 är underkastad byggnadsskydd. Kyrkostyrelsen kan besluta att en kyrklig byggnad som är yngre skall förklaras skyddad, om det finns sådana skäl för åtgärden som medför att en motsvarande byggnad skulle kunna förklaras skyddad enligt byggnadsskyddslagen (60/85). Kyrkostyrelsen kan även besluta om byggnadsskydd på initiativ av domkapitlet, en församling eller museiverket. Byggnadsskyddet omfattar även en byggnads fasta inredning, därtill anslutna målningar och konstverk samt gårdsplan. Har enligt 2 § 2 mom. ett beslut om rivning eller en sådan renovering av en skyddad kyrklig byggnad som väsentligen ändrar dess exteriör eller interiör underställts kyrkostyrelsen, skall kyrkostyrelsen innan ärendet avgörs bereda museiverket tillfälle att avge yttrande. Har en i denna paragraf avsedd byggnad skadats på ett sådant sätt att den inte längre kan återställas i ursprungligt skick, eller är del av något annat särskilt skäl motiverat att inte längre skydda byggnaden, kan kyrkostyrelsen, efter att ha berett museiverket tillfälle att yttra sig, besluta att byggnaden inte längre skall vara skyddad. kyrkostyrelsens beslut enligt 2 och 3 mom. skall underställas undervisningsministeriet för fastslällelse. 6 § Övervakningen av byggnadsskyddet För att verkställa inspektioner och undersökningar som behövs för anhängiggörande av ett byggnadskyddsärende eller för kontroll av hur skyddet följs och tillämpas har en av kyrkostyrelsen, domkapitlet eller museiverket utsedd inspektör tillträde till kyrkliga byggnader. Ar det uppenbart att sådana ändringar eller renoveringar som avses i 2 § 2 mom. utförs i en kyrklig byggnad, utan att underställningsmyndigheten har fastställt detta, kan kyrkostyrelsen förbjuda åtgärden eller bestämma att arbetet skall avbrytas. Kyrkostyrelsens beslut kan verkställas även om det har överklagats genom besvär. 7 § Kostnaderna för byggnadsskydd En församling som inte i sin verksamhet kan använda en skyddad kyrklig byggnad som den äger eller annars kan få en skälig nytta därav, kan inte förpliktas att vidta sådana skyddsåtgärder för vilka kostnaderna slår i uppenbart missförhållande till de medel som församlingen kan anvisa för underhåll och renovering av alla sina kyrkliga byggnader. 15 kap. Församlingens ekonomi 1 § Användningen av församlingens tillgångar Församlingens tillgångar och inkomster får användas endast för att fullfölja församlingens uppgifter. Församlingarna skall betala avgifter till kyrkans centralfond så som stadgas i 22 kap. 8 §. 2 § Kyrkoskatt Församlingens medlemmar är skyldiga att bidra till anskaffande av medel som behövs för att läcka de i 1 § nämnda utgifterna. Det belopp som enligt den av kyrkofullmäktige årligen godkända budgeten behövs för att bestrida utgifterna utöver övriga inkomster insamlas genom kyrkobeskattning för räkenskapsåret. Kyrkofullmäktige fastställer uttaxeringen per skatteöre. Grund för fastställande av uttaxeringen per skatteöre är det belopp som uppskattas bli hopbringat genom kyrkoskatten för rakenskapsåret, vilket belopp divideras med det antal skatteören som beräknats bli fastställt för inkomsterna under samma räkenskapsår. Uttaxeringen per skatteöre fastställs genom avrundning uppåt till det närmaste tal som är delbart med fem hundradels penni. Uttaxering- en per skatteöre kan dessutom höjas med högst tjugofem hundradels penni. Om grunderna för betalning av kyrkoskar stadgas särskilt. 3 § Befrielse från kyrkoskatt Har den skattskyldige i enlighet med lagstadgade skälighetsgrunder helt eller delvis beviljats befrielse från betalning av skatt till såväl staten som kommunen eller från påföljder med anledning av försenad skattebetalning eller uppskov därmed, erhåller han motsvarande befrielse från den kyrkoskatt som skall betalas för samma inkomst samt från påföljder med anledning av försenad skattebetalning eller uppskov med skattebetalningen på motsvarande villkor. Kyrkorådet kan även i andra än i de fall som avses i 1 mom. helt eller delvis bevilja befrielse från kyrkoskatt eller från påföljder med anledning av försenad skattebetalning eller uppskov med skattebetalning på samma grunder som statens och kommunens myndigheter kan bevilja befrielse eller uppskov som gäller statseller kommunalskatt. 4 § För särskilt ändamål donerad eller testamenterad egendom Vid förvaltande och nyttjande av egendom som en församling har erhållit som gåva eller genom testamente skall iakttas vad som bestäms i gåvobrevet eller testamentet. Har förhållandena förändrats på ett varaktigt sätt så att det blivit omöjligt eller uppenbart onyttigt att använda den i 1 mom. nämnda egendomen enligt de ursprungliga föreskrifterna, kan avvikelser ske från villkoren i gåvobrevet eller testamentet. Det nya användningssyftet får inte väsentligen avvika från det ursprungliga. Ett beslut genom vilket egendomens användning har ändrats skall underställas domkapitlet för fastställelse. 5 § Redovisningsskyldiga Med redovisningsskyldig avses en förtroendevald eller tjänsteinnehavare, 1) som beslutar om åtgärder som gäller utgifter eller inkomst eller som deltar i sådana beslut, 2) som godkänner en utgift för betalning eller en inkomst att tas emot. 3) som förvaltar penningmedel eller annan egendom som tillhör församlingen eller den kyrkliga samfalligheten, eller 4) som har till uppgift att bevaka församlingens eller den kyrkliga samfällighetens ekonomiska intressen eller att övervaka skötseln av dess tillgångar eller dess bokföring. Såsom redovisningsskyldig betraktas dock inte en medlem av kyrkofullmäktige eller en revisor. Har anmärkning framställts mot en redovisningsskyldig, beslutar kyrkofullmäktige om åtgärder skall vidtas gentemot denne for bevakande av församlingens intresse. Är det sannolikt att den redovisningsskyldige har förskingrat medel eller gjort sig skyldig till ekonomiskt missbruk eller annars uppsåtligen grovt brutit mot sina skyldigheter, skall kyrkofullmäktige anmäla honom för åtal. Är brottet ringa, behöver anmälan inte ske. Väcks inte åtal, kan ett ersättningsyrkande handläggas som ett anmärkningsärende vid domkapitlet, som kan ålägga den redovisningsskyldige att ersätta den skada som orsakats genom det oriktiga förfaringssättet eller försummelsen. Ärendet kan inte handläggas som ett anmärkningsärende, om inte ersättningsyrkandet har framställts inom tre år från det att anmärkningen mot den redovisningsskyldige föredragits för kyrkofullmäktige. Ersättningsskyldigheten enligt denna paragraf bestäms med stöd av skadeståndslagen (412/74). 16 kap. Kyrkböckerna som befolkningsregister samt församlingens arkiv 1 § Befolkningsregisterföringen Församlingarnas pastorsexpeditioner och centralregister för kyrkböckerna samt sköter under folkbokföringsförvaltningens ledning och under dess tillsyn de uppgifter i samband med befolkningsregisterföringen som gäller församlingarnas medlemmar, med iakttagande av vad som stadgas om befolkningsregister i allmän lag eller bestäms med stöd härav. Beslutsfattandet i ärenden som gäller befolkningsregisterföringen ankommer på kyrkoherden eller, om församlingarna har ett gemensamt centralregister, på direktören för detta. Om hänskjutande av beslut som angår befolkningsregisterföringen att avgöras av registerbyrån gäller lagen om befolkningsböcker. 2 § Kyrkböckerna Kyrkböcker utgör förteckningarna över församlingens medlemmar samt längderna över födda och döpta, skriftskolgångna och konfirmerade, över personer beträffande vilka hindersprövning verkställts för ingående av äktenskåp, över vigda, döda och begravade samt över ut- och inflyttade liksom även över dem som utträtt ur eller intagits i kyrkans gemenskap. Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om kyrkböckernas innehåll och om hur de skall föras samt om de uppgifter som skall utges ur kyrkböckerna, om inte detta ankommer på någon myndighet inom folkbokföringsförvallningen. Lösen för ämbetsbevis samt för utdrag ur kyrkböcker och församlingens övriga handlingar betalas till församlingen enligt vad undervisningsministeriet bestämmer på kyrkostyrelsens framställning. 3 § Arkivering av handlingar Kyrkostyrelsen meddelar närmare föreskrifter om ordnande och uppbevaring samt om förutsät
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
