← Suomi
    1112/1997
    Svenska

    1112/1997 — Jord- och skogsbruksministeriets beslut om ändring av jord- och skogsbruksministeriets beslut om miljöbasstödet för jordbruk

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    2 § Gödsling Stallgödsel skall lagras i enlighet med del A i bilagan. Angående behandlingen av animaliskt avfall har jord- och skogsbruksministeriet utfärdat beslut 634/1994. Beslutet gäller inte stallgödsel och urin. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan av grundad anledning ge jordbrukaren tillstånd att företa en behövlig gödselstadsinvestering inom fyra år från att en förbindelse om miljöbasstöd för jordbruket har undertecknats. Som grundad anledning kan betraktas bland annat att jordbrukaren har beställt en byggnadsplan för en gödselstad eller att han på ett bindande sätt har beställt element för att börja genomföra investeringen eller att lägenheten har ansökts eller beviljats investeringsbidrag för en gödselstad. Innan gödselstaden byggs skall stallgödseln i enlighet med del A i bilagan lagras i en gödselstack eller i något annat tillfälligt lager på ett sätt som är godtagbart i miljöhänseende. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan från fall till fall godkänna att stallgödseln lagras i en gödselstack till förbindelseperiodens slut, förutsatt att lagringen sker på ett sätt som är godtagbart i miljöhänseende. Vid lagringen skall kraven i del A i bilagan härvid iakttas. När ärendet avgörs skall man beakta lägenhetens produktionsinriktning, produktionsmetoderna och produktionens kontinuitet, mängden stallgödsel som uppstår och dess sammansättning, storleken på den gödselstad som eventuellt finns och det tillfälliga lagringssättet samt andra omständigheter som inverkar på de utsläpp av näringsämnen i miljön som stallgödseln eventuellt orsakar. Jordbrukaren kan 1997, 1998 och 1999 överskrida gödslingens basnivå utan förhandsgodkännande av kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Överskridningen kan vara högst så stor som jord- och skogsbruksministeriet anvisar. På begäran skall jordbrukaren för kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller arbetskrafts- och näringscentralens landsbygdsavdelning uppvisa en skriftlig utredning över gödselmängderna och grunderna för avvikelsen från basnivån. 2 a § Gödsling år 1994 Basstödet betalas till fullt belopp till jordbrukare som i samband med sin första ansökan om basstöd avger en förbindelse angående basstödet och som har inlett odlingen år 1995 eller senare. 4 § Växttäcke Miljöbasstöd betalas för träda i enlighet med stödet för jordbruksgrödor i det fall att trädan är flerårig grönträda. En sådan areal får inte plöjas samma år som grönträdan anmäls, om det inte på grönträdan sås höstsäd eller anläggs ny vall, eftersom arealen i fråga skall ha ett växttäcke under den vinter som följer på att den fleråriga grönträdan har anmälts. Detta beslut träder i kraft den 17 december 1997. Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan det träder i kraft. Helsingfors den 8 december 1997 Jord- och skogsbruksminister Kalevi Hemilä Överinspektör Sini Wallenius Del A FÖRESKRIFTER FÖR LAGRING AV STALLGÖDSEL Stallgödsel och urin som uppstår på gårdsbruksenheten skall i regel lagras i lager med en volym som motsvarar 12 månaders lagringstid eller i övrigt på ett sätt som är godtagbart i miljöhänseende. För betesgående djur skall lagervolymen motsvara minst 8 månaders lagringstid. Lagret kan även vara gemensamt för flera jordbrukare eller förhyrt. Inget lager behövs, om den mängd stallgödsel och urin som uppstår på lägenheten är under 25 m 3 per år. Stallgödsel och urin som uppstår på gårdsbruksenheten kan lagras på följande sätt, om inte lagringen är till men för miljön. Fastgödsel, flytgödsel eller urin kan lagras tillsammans med en tillräcklig mängd strö, t.ex. torv, i en ordentlig, täckt gödselstack. Stacken skall placeras och skötas så, att det inte finns risk för skadliga utsläpp av näringsämnen i vattendrag eller grundvattnet och så, att den inte heller i övrigt är till men för miljön eller bebyggelsen. Gödselstackar får inte placeras på grundvattenområden eller i skyddsområden för sådana. Gödselstackar skall placeras mitt på ett jämnt åkerskifte eller på övre kanten av ett sluttande skifte så långt som möjligt från diken och vattendrag så, att avståndet till närmaste avloppsdike eller vattendrag är minst 25 meter och till närmaste hushållsvattenbrunn minst 100 meter. Under stacken skall vid behov 10 ― 15 cm torv eller dy bredas ut för uppsugning av eventuellt gödselvatten. Stackens storlek skall vara sådan att stacken kan spridas på skiftet. I fråga om stora skiften kan flera gödselstackar anläggas. Då bör den stallgödsel som ingår i var och en stack kunna spridas på en areal av omkring en hektar. Platsen för gödselstacken skall i regel bytas varje år. När gödselstacken täcks kan man använda torv, sågspån, kutterspån, barkströ, jord, plast, halm eller presenningar. Torrsubstansen kan avskiljas från flytgödseln med gödselpress, och den på så sätt uppkomna torrsubstansen och vätskan kan lagras separat. Flytgödsel eller urin kan också komposteras maskinellt i en kompostbehållare för att därefter förvaras på behörigt sätt i en stack. Innan gödselstaden byggs, kan flytgödsel tillfälligt förvaras över vintern i en grop i marken som isoleras med plast. Dessutom kan avtal ingås om överlåtelse av stallgödseln till någon annan jordbrukare för att spridas på hans åkrar. Likaså kan kravet på lagring av stallgödseln kompenseras genom ett avtal med ett företag som tar stallgödseln till vara och förädlar den. Organiskt avfall som uppstår på lägenheten skall lagras omsorgsfullt genom kompostering eller genom att det levereras till en kommunal avfallsinsamling. Växtrester som uppstår på trädgårdslägenheter behöver nödvändigtvis inte komposteras. Del C VÄXTER SOM GODKÄNNS SOM VÄXTTÄCKE Som växttäcke godkänns följande växter eller växtrester: ― vall ― fleråriga trädgårdsväxter, såsom bär-, frukt- och plantskoleväxter, prydnadsväxter på friland, krydd- och medicinalväxter ― råg, rågvete ― höstvete, om det har såtts före 10.9.; om sådd inte är möjlig före den nämnda tidpunkten på grund av väderleken kan också senare sådd godkännas ― sockerbetor, potatis och grönsaksväxter på friland när blasten efter skörden lämnas utspridd på åkern; blast som dödats på kemisk väg uppfyller inte kravet på växttäcke ― stubb ― direktsådd i stubb ― fånggrödor som har såtts så tidigt under växtperioden som möjligt, dock senast 31.8. ― grönträda, stubbträda ― skyddsremsor och skyddszoner Ett område anses ha ett växttäcke, om minst 400 fruktträd per hektar har planterats där. Vid bärodling anses ett område ha ett växttäcke, om tätheten är följande: vinbär och krusbär 2 400 växter per hektar hallon 2 800 växter per hektar jordgubbe och åkerbär15 000 plantor per hektar allåkerbär15 000 plantor per hektar havtorn 1 000 plantor per hektar amerikanskt blåbär 2 250 plantor per hektar För övriga bärväxter bestäms täthetskravet särskilt.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat