1240/1988
Svenska
1240/1988 — Lag om skatt på inkomst och förmögenhet
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälylläI AVDELNINGEN Allmänna stadganden 1 kap. Lagens tillämpningsområde 1 § På inkomst skall betalas inkomstskatt till staten och kommunen samt på förmögenhet förmögenhetsskatt till staten i enlighet med denna lag. 2 § Om fastställande av resultatet av näringsverksamhet, inkomsten av gårdsbruk och bostadsinkomsten samt förlustutjämningen vid inkomstbeskattningen, beskattningsförfarandet, förskottsuppbörden och skatteuppbörden stadgas särskilt. 3 § På beskattning av en begränsat skattskyldigs inkomst och på gottgörelse för bolagsskatt tillämpas utöver denna lag vad som stadgas särskilt. 2 kap. Definitioner 4 § Med samfund avses i denna lag 1) staten och dess inrättningar, 2) kommuner och kommunalförbund, 3) församlingar och andra religionssamfund, 4) aktiebolag, andelslag, sparbanker, placeringsfonder, ömsesidiga försäkringsbolag, lånemagasin, ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och inrättningar, 5) sådana utländska sammanslutningar som enligt 5 § skulle betraktas som sammanslutningar eller samfällda förmåner om de vore inhemska, 6) utländska dödsbon, 7) andra juridiska personer eller för särskilt ändamål förbehållna förmögenhetskomplex som är jämförbara med de samfund som nämns i 1-6 punkten. 5 § Med sammanslutning avses i denna lag 1) öppna bolag, kommanditbolag, rederibolag och konsortier som två eller flera personer har bildat för idkande av näringsverksamhet och som är avsedda att verka för delägarnas gemensamma räkning, om de inte skall anses som samfund, 2) samfällda skogar eller andra sammanslutningar som två eller flera personer har bildat för brukande eller innehav av fastighet och som inte skall anses som samfund. Som en sammanslutning anses inte ett sådant konsortium som bildats av två eller flera skattskyldiga rörelseidkare för utförande av ett byggnadsarbete eller annat därmed jämförbart arbete om vilket har överenskommits på förhand. Som sammanslutningar anses inte heller fiskelag, skifteslag eller andra med dessa jämförbara samfällda förmåner. 6 § Stadgandena om fastigheter i denna lag tillämpas även på sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som tillsammans med besittningsrätten till marken kan överlåtas utan att markägaren hörs. 7 § Med makar avses i denna lag personer som har ingått äktenskap med varandra före skatteårets utgång. På makar som i syfte att upphöra med sin samlevnad antingen har bott åtskils hela skatteåret eller under skatteåret varaktigt har flyttat isär och på makar som inte vardera är allmänt skattskyldiga tillämpas dock inte stadgandena om makar i denna lag. Stadgandena om makar i denna lag tillämpas även på personer som under skatteåret fortgående har levat i äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap och som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn. 8 § Med minderårigt barn avses i denna lag ett barn som före skatteårets ingång inte har fyllt 17 år. Stadgandena om barn i denna lag tillämpas även på barn till den skattskyldiges make och på den skattskyldiges eller hans makes adoptivbarn och fosterbarn. På fosterbarn tillämpas dock inte de stadganden som gäller sambeskattning av föräldrars och barns inkomst och förmögenhet. Med fosterbarn avses i denna lag ett barn som utan ersättning uppfostras hos någon annan än sina föräldrar, adoptivföräldrar eller maken till någondera av föräldrarna och vars försörjning inte berättigar någon annan till de avdrag för barn om vilka stadgas i denna lag. Har barnet under skatteåret varit fosterbarn till två eller flera personer, har den av fosterföräldrarna som under skatteåret längst har försörjt barnet rätt till avdrag. Är barnets föräldrar gifta vid utgången av skatteåret, anses båda föräldrarna under skatteåret ha försörjt barnet. Är barnets föräldrar inte gifta vid utgången av skatteåret eller har de på grund av söndring i äktenskapet varaktigt bott åtskils, anses den förälder som anförtrotts vårdnaden om barnet ha försörjt barnet under skatteåret. Har båda föräldrarna anförtrotts vårdnaden om barnet eller har även den andra föräldern annars haft vårdnad om barnet, anses den av föräldrarna som under största delen av skatteåret har haft den omedelbara vårdnaden om barnet ha försörjt detta. II AVDELNINGEN Skattskyldighet 1 kap. Allmän och begränsad skattskyldighet 9 § Skyldiga att betala skatt på inkomst är 1) personer som under skatteåret har varit bosatta i Finland, inhemska samfund, dödsbon och samfällda förmåner samt sammanslutningar till den del deras inkomst skall fördelas och beskattas som sammanslutningens inkomst, för inkomst som förvärvats här och annorstädes ( allmän skattskyldighet ), 2) personer som under skatteåret inte har varit bosatta i Finland samt utländska samfund för inkomst som förvärvats här, dock inte för ränteinkomster av obligationer, debenturer, andra masskuldebrevslån eller sådana till Finland utomlands upptagna lån som inte skall betraktas som låntagarens, med eget kapital jämförbara kapitalplaceringar, eller ränteinkomster av medel som deponerats i banker eller andra penninginrättningar, ej heller för ränteinkomst av kontofordringar som uppkommit vid utrikeshandel ( begränsad skattskyldighet ). En skattskyldig som endast en del av skatteåret har varit bosatt i Finland beskattas för denna tid enligt 1 mom. 1 punkten och för återstoden av året enligt 2 punkten. 10 § I Finland förvärvad inkomst är bland annat 1) inkomst av här belägna fastigheter eller av lägenheter, som innehafts på grund av aktier i ett finskt bostadsaktiebolag, ett i 25 § lagen om bostadsaktiebolag (30/26) angivet aktiebolag eller något annat aktiebolag eller på grund av medlemskap i ett bostadsandelslag eller i något annat andelslag, samt bostadsinkomst, 2) inkomst av en rörelse som bedrivits eller ett yrke som utövats här, 3) löneinkomst av finska staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund, 4) annan löneinkomst än sådan som nämns i 3 punkten, om arbetet, uppdraget eller tjänsten enbart eller huvudsakligen har utförts i Finland för en härvarande arbetsgivares eller uppdragsgivares räkning, 5) pensionsinkomst från finska staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller som direkt eller indirekt grundar sig på ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst som avses i 4 punkten, 6) dividender, ränta på andelskapital och annan med dem jämförbar inkomst från ett finskt aktiebolag eller andelslag eller något annat finskt samfund, gottgörelse för bolagsskatt som hänför sig till dessa samt andelar i finska sammanslutningars och samfällda förmåners inkomst, 7) ränteinkomst, då gäldenären är en i Finland bosatt person eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo, 8) royalty, licensavgift och annan med dem jämförbar gottgörelse, då den egendom eller rätt på vilken gottgörelsen grundar sig används i näringsverksamhet här eller då den som är skyldig att betala gottgörelsen är en i Finland bosatt person eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo, 9) vinst som uppkommit vid överlåtelse av en fastighet som är belägen här eller av aktier eller andelar i ett finskt bostadsaktiebolag, ett i 25 § lagen om bostadsaktiebolag angivet aktiebolag eller något annat aktiebolag eller andelslag, av vars samtliga tillgångar mera än 50 procent utgörs av en eller flera fastigheter som är belägna här. 11 § Skyldiga att betala skatt på förmögenhet är 1) personer som vid utgången av skatteåret har varit bosatta i Finland samt inhemska samfund, dödsbon och samfällda förmåner för tillgångar här och annorstädes ( allmän skattskyldighet ), 2) personer som vid utgången av skatteåret inte har varit bosatta i Finland samt utländska samfund för tillgångar här, dock inte för obligationer, debenturer, andra masskuldebrevslån eller sådana till Finland utomlands upptagna lån som inte skall betraktas som låntagarens med eget kapital jämförbara kapitalplaceringar eller för medel som deponerats i banker eller andra penninginrättningar, ej heller för kontofordringar som uppkommit vid utrikeshandel ( begränsad skattskyldighet ). 12 § Tillgångar i Finland är bland annat 1) fastigheter som är belägna här, 2) egendom, rättigheter eller förmåner som tillhör en rörelse som bedrivs eller ett yrke som utövas här, 3) aktier i finska aktiebolag, andelar i finska andelslag eller andra samfund samt andelar i finska sammanslutningars och samfällda förmåners tillgångar, 4) fordringar, då gäldenären är en i Finland bosatt person eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo, 5) egendom eller rättighet på vilken royalty, licensavgift eller annan med dem jämförbar gottgörelse grundar sig, då den används i näringsverksamhet här eller då den som är skyldig att betala gottgörelsen är en i Finland bosatt person eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo. 13 § En person anses vara bosatt i Finland om han har sin stadigvarande bostad och sitt hem här eller om han vistas här över sex månader i följd, varvid tillfällig frånvaro inte anses medföra avbrott i vistelsen. En finsk medborgare anses dock vara bosatt i Finland även om han inte vistas här över sex månader i följd, tills tre år har förflutit efter utgången av det år under vilket han lämnat landet, om han inte visar att han inte under skatteåret har haft väsentlig anknytning till Finland. Visas inte något annat, anses en finsk medborgare efter nämnda tidpunkt inte vara bosatt i Finland. Som bosatt i Finland anses även en finsk medborgare som tjänstgör vid Finlands utrikesrepresentation och som står i tjänste- eller arbetsförhållande till finska staten. Har en finsk medborgare som tjänstgör utomlands i Förenta Nationerna eller något av dess fackorgan, i Internationella atomenergiorganisationen eller i internationellt utvecklingssamarbete omedelbart innan han ingått tjänstgöringsavtalet angående denna tjänst varit bosatt i Finland i enlighet med 1 mom., anses han medan denna tjänstgöring pågår vara bosatt i Finland, om han inte visar att han under skatteåret inte har haft väsentlig anknytning till Finland. Under de förutsättningar om vilka stadgas ovan anses en sådan finsk medborgare vara bosatt i Finland, som i huvudsyssla stadigvarande står i något annat tjänsteförhållande till finska staten utomlands än som avses i 2 mom. 14 § En person som tjänstgör vid en främmande makts diplomatiska beskickning eller vid en beskickning av annat slag i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul eller i Finland hos Förenta Nationerna, något av dess fackorgan eller Internationella atomenergiorganisationen eller i någon annan betydelsefull internationell organisation eller ett betydelsefullt internationellt organ, varom finansministeriet på framställning av utrikesministeriet har bestämt att det för en viss tid skall jämställas med de ovan angivna organisationerna, medlemmarna av hans familj eller enskilda tjänstepersonal är, om de inte är finska medborgare, skyldiga att betala skatt endast 1) för inkomst av fastigheter som är belägna här och för bostadsinkomst, 2) för inkomst av näring som bedrivs här, 3) för hyresinkomst och bostadsinkomst av lägenheter som innehas på grund av aktier i ett finskt bostadsaktiebolag, ett i 25 § lagen om bostadsaktiebolag angivet aktiebolag eller något annat aktiebolag eller på grund av medlemskap i ett bostadsandelslag eller något annat andelslag, 4) för löne- och pensionsinkomst som uppburits här för någon annan befattning än en sådan som avses i detta moment. De som avses i 1 mom. är skyldiga att betala förmögenhetsskatt endast för fastigheter som är belägna här, för aktier och andelar i sådana finska aktiebolag och andelslag som avses i 1 mom. samt för sina andelar i finska sammanslutningars och samfällda förmåners tillgångar, liksom även för tillgångar som hör till näringar som de bedriver här. 15 § Den som tjänstgör på ett finskt fartyg eller luftfartyg och som inte enligt denna lag kan anses vara bosatt i Finland, är skyldig att betala skatt endast för den löneinkomst som han har uppburit för arbete som utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning, för pensionsinkomst som direkt eller indirekt grundar sig på sådant arbete, liksom även för inkomst som uppburits här samt för tillgångar här eller ombord på fartyget. Med finskt fartyg jämställs sådana utländska fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund än hyra och med vilka följer endast en fåtalig besättning eller ingen besättning alls. 2 kap. Samfund som helt eller delvis är skattefria 16 § Fria från skatt på såväl inkomst som förmögenhet är 1) Finlands Bank, Helsingfors universitet, Oy Yleisradio Ab, Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden, Utvecklingsområdesfonden Ab, Fonden för Industriellt Utvecklingssamarbete Ab, Finlands Exportkredit Ab och Ekokem Oy Ab, 2) folkpensionsanstalten, kommunala pensionsanstalten, sjuk- och begravningshjälpkassor, placeringsfonder, avgångsbidragsfonden, de riksomfattande arbetslöshetskassorna, centralkassan för arbetslöshetskassorna, arbetslöshetskassornas stödkassa och arbetslöshetskassornas stödstiftelse, 3) aktiebolag som en kommun har bildat för att anskaffa, äga och hyra ut bostäder inom kommunen och som uppfyller villkoren i 2 mom. Ett aktiebolag som avses i 1 mom. 3 punkten är fritt från skatt på inkomst och förmögenhet, om alla aktier i bolaget från det att bolaget bildades har varit i kommunens ägo och bolaget inte delar eller har delat ut dividend. Ett villkor för skattefriheten är även att bolaget inte bedriver annan verksamhet än sådan som avses i 1 mom. 3 punkten samt att bolaget, utöver aktier i bostadsaktiebolag som berättigar till besittning av bostadslägenheter och fastigheter som är reserverade enbart för bostadsbruk, inte äger någon annan egendom än sådan som är nödvändig för dess verksamhet. Vid uthyrningen av bostäder skall bolaget iaktta de grunder som kommunen har fastställt för val av hyresgäster. 17 § Skatt på inkomst endast till kommunen betalas av 1) staten och dess inrättningar, Oy Alko Ab, Penningautomatföreningen och Oy Veikkaus Ab, 2) landskap, kommuner, kommunalförbund och sammanslutningar av kommuner, den evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet samt deras församlingar, andra religionssamfund samt väglag, 3) pensionsanstalter och pensionsstiftelser eller änke- och pupillkassor som får understöd av allmänna medel eller som grundats för personer som är i tjänst hos staten, en kommun, en sammanslutning av kommuner eller ett kommunalförbund, eller hos en församling eller något annat religionssamfund. 18 § Angående Oy Alko Ab:s skyldighet att betala skatt till kommunen gäller vad som stadgas särskilt. Penningautomatföreningen och Oy Veikkaus Ab betalar skatt till kommunen endast för annan inkomst än inkomst av verksamhet enligt lotterilagen (491/65) och lagen om förströelseautomater (426/76) och inkomst av hållande av musikautomater. 19 § Staten och dess inrättningar är skattskyldiga till kommunerna endast för inkomst av gårdsbruksenheter och av andra med dem jämförbara jordområden samt för inkomst av sådana andra fastigheter som inte används för allmänna ändamål och dessutom för inkomster av industriell och annan rörelse som är jämförlig med privata företag. Staten är dock inte skattskyldig för inkomst som den erhåller från affärsföretag eller produktiva företag som huvudsakligen verkar för att tillgodose statliga inrättningars behov eller från fartygs-, flyg- och biltrafik, järnvägar, kanaler, hamnar eller post-, tele- och radioinrättningar. 20 § Landskap, kommuner och kommunalförbund, den evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet samt deras församlingar liksom även andra religionssamfund är skattskyldiga till kommunen endast för inkomst av rörelse och inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. 21 § Allmännyttiga samfund är skattskyldiga endast för inkomst av rörelse. Vid kommunalbeskattningen är samfunden dock skattskyldiga för inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. Ett samfund är allmännyttigt då det verkar enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse, om dess verksamhet inte enbart gäller begränsade personkategorier och om det inte genom sin verksamhet bereder dem som är delaktiga i samfundet ekonomisk förmån i form av dividend eller vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt. Som allmännyttiga samfund kan bland annat anses lantbrukscentraler, lantbrukssällskap och lantmannagillen, arbetarföreningar, arbetsmarknadsorganisationer, ungdoms- och idrottsföreningar, föreningar vilka främjar härmed jämförbar hobby- och fritidsverksamhet som baserar sig på frivilligt medborgararbete, i partiregistret införda partier samt deras medlems-, lokal-, parallell- eller understödsföreningar liksom även andra samfund vars egentliga syfte är att påverka statens angelägenheter eller bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst. Som ett allmännyttigt samfunds inkomst av rörelse anses inte inkomst som samfundet för finansiering av sin verksamhet har erhållit genom anordnande av lotterier, basarer, idrottstävlingar, dans- och andra nöjestillställningar eller varuinsamling och annan med dem jämförbar verksamhet, inte heller inkomst som erhållits genom serverings-, försäljnings- och annan sådan verksamhet i samband med ovan nämnda tillställningar. Som ett allmännyttigt samfunds inkomst av rörelse anses inte heller inkomst som förvärvats genom medlemsblad och andra publikationer som direkt betjänar samfundets verksamhet eller genom insamling av medel som skett i form av försäljning av adresser, märken, kort, vimplar eller annat liknande. Genom förordning kan stadgas om att inte heller inkomst som förvärvats genom rörelse som är tillfällig, ringa eller av en speciell art skall anses som ett allmännyttigt samfunds inkomst av rörelse. 22 § Om befriande av allmännyttiga samfund som bedriver samhälleligt betydelsefull verksamhet från skatt på grund av inkomst till staten och kommunen stadgas särskilt. 23 § Fria från skatt på förmögenhet är 1) de samfund som nämns i 17-22 §§, 2) sparbankerna samt sparbankernas, affärsbankernas och andelsbankernas säkerhetsfonder liksom även hypoteksföreningarna, 3) inhemska aktiebolag, andelslag och andra samfund vars aktieägares eller medlemmars andelar i samfundet är skattepliktiga tillgångar för dem. 3 kap. Familjebeskattning 24 § Makar beskattas vid stats- och kommunalbeskattningen på basis av den inkomst över vilken de råder såsom särskilda skattskyldiga. Vid beräkningen av inkomstskatten till staten fogas i fråga om den make, vars förvärvsinkomster är mindre än den andra makens eller som inte alls har några förvärvsinkomster, andra inkomster än förvärvsinkomster, till den del de överstiger 6 500 mark, till den andra makens inkomster. Om bägge makarna endast har andra inkomster än förvärvsinkomster, fogas inkomsten i fråga om den make som har mindre inkomster, till den del den överstiger 6 500 mark, till den andra makens inkomster. 25 § Makar beskattas vid statsbeskattningen på grund av sin sammanlagda förmögenhet i det förhållande vari de råder över den. 26 § Då makar tillsammans bedriver näringsverksamhet eller gårdsbruk, beskattas för rörelsens och yrkets resultat samt nettoinkomsten av gårdsbruket med avvikelse från 24 § den av makarna som med beaktande av omständigheterna skall anses vara den egentliga företagaren. Vid statsbeskattningen beskattas makar dock för nettoinkomsten av skogsbruket i enlighet med 24 §. 27 § Då en skattskyldig fysisk person eller makar tillsammans har idkat rörelse, utövat yrke eller bedrivit gårdsbruk, anses det sammanlagda beloppet av rörelsens eller yrkesutövningens resultat eller av nettoinkomsten av gårdsbruket upp till 170 000 mark vara förvärvsinkomst i sin helhet. Visar den skattskyldige att det skäliga värdet av det arbete den skattskyldige eller makarna har utfört i rörelsen, yrkesutövningen eller gårdsbruket överstiger 170 000 mark, kan även den del av det sammanlagda beloppet av de nämnda inkomsterna som överstiger detta belopp anses som förvärvsinkomst. Förvärvsinkomst är dock inte nettoavkastningen av skogsbruk, ränteinkomster, dividender, hyresinkomster, bostadsinkomster, vinst på överlåtelse av värdepapper och fast egendom eller ersättning för överlåtelse av fastigheters substansdel, inte heller annan härmed jämförbar inkomst. 28 § Har maken till en skattskyldig som skall anses vara den egentliga företagaren arbetat i makarnas gemensamma rörelse, yrkesutövning eller gårdsbruk och kan detta arbete inte anses vara ringa, skall vid statsbeskattningen av den förvärvsinkomst som avses i 27 § på den skattskyldiges eller makarnas yrkande, om inte något annat visas, hälften anses utgöra förvärvsinkomst för maken. 29 § På annan inkomst än förvärvsinkomst för ett hemmavarande minderårigt barn fastställs skatten vid statsbeskattningen så att denna inkomst läggs till det enligt 24 § fastställda sammanlagda beloppet av förvärvsinkomster och andra inkomster för föräldrarna om de under skatteåret har försörjt barnet. Om föräldrarna inte har inkomster som skall sambeskattas, läggs barnets andra inkomster än förvärvsinkomster till inkomsterna för den av föräldrarna vars totalinkomster är större. 30 § Skatt på ett hemmavarande minderårigt barns förmögenhet fastställs så att barnets förmögenhet läggs till föräldrarnas i 25 § angivna sammanlagda förmögenhet. 31 § Tillämpas inte på ett barns föräldrar stadgandena om makar i denna lag eller har endast den ena av föräldrarna under skatteåret försörjt barnet, läggs vid uträkningen av det skattebelopp som skall betalas till staten andra inkomster än förvärvsinkomster som barnet har haft och barnets förmögenhet till inkomsten och förmögenheten för den av föräldrarna som enligt 8 § 4 mom. skall anses ha försörjt barnet. 4 kap. Skattskyldighet för dödsbon, sammanslutningar, samfällda förmåner och konkursbon 32 § En under skatteåret avliden persons dödsbo beskattas för detta år såväl för den avlidnes som för boets inkomst och förmögenhet. På dödsboet tillämpas då de stadganden i denna lag som skulle ha tillämpats på den avlidne. 33 § Inhemska dödsbon beskattas som särskilda skattskyldiga för de tre skatteår som följer på det år då arvlåtaren avled samt därefter som sammanslutning. Ett dödsbo är inhemskt om arvlåtaren enligt denna lag skall anses ha varit bosatt i Finland vid sin död. Dödsbon efter personer som avses i 14 och 15 §§ är dock inte inhemska. 34 § Sammanslutningar beskattas inte särskilt, men deras beskattningsbara inkomst och förmögenhet fastställs i enlighet med vad som stadgas om samfund. Den beskattningsbara inkomst och förmögenhet som fastställts för en sammanslutning fördelas och beskattas som inkomst och förmögenhet för delägarna enligt deras andelar av sammanslutningens inkomst och förmögenhet. Utan hinder av 1 mom. fördelas den beskattningsbara inkomst som fastställts för ett öppet bolag eller kommanditbolag som idkar rörelse och som antecknats i handelsregistret så att hälften beskattas som inkomst för det öppna bolaget eller kommanditbolaget och hälften som inkomst för bolagsmännen på det sätt som stadgas i 1 mom. 35 § I 5 § 3 mom. nämnda samfällda förmåner beskattas som särskilda skattskyldiga. 36 § En sammanslutnings förlust dras i enlighet med lagen om förlustutjämning vid inkomstbeskattningen (362/68) av från den beskattningsbara inkomst som fastställts för sammanslutningen, innan inkomsten fördelas för att beskattas som inkomst för sammanslutningen och delägarna. Kan på grund av att en sammanslutning upplöses en förlust som härrör från den verksamhet som sammanslutningen bedrivit inte dras av från dess inkomst, fördelas den förlust som inte har dragits av eller, i de fall som avses i 34 § 2 mom., hälften av den på dem som under förluståret har varit delägare i sammanslutningen, och beaktas vid deras beskattning så att den i enlighet med lagen om förlustutjämning vid inkomstbeskattningen dras av från deras beskattningsbara inkomst enligt vars och ens andel i sammanslutningens inkomst. Den del av sammanslutningens skulder som överstiger dess tillgångar fördelas på delägarna i enlighet med deras andelar i sammanslutningen och beaktas vid deras förmögenhetsbeskattning. 37 § Konkursbon är inte särskilda skattskyldiga, och en konkurs ändrar inte heller i övrigt den skattskyldiges ställning vid beskattningen. Den del av skatten som baserar sig på konkursboets näringsverksamhet påförs likväl boet. 5 kap. Ändringar av verksamhetsform, överföringar mellan förvärvskällor och privata uttag 38 § Vid beskattningen anses inte en sammanslutning bli upplöst eller en person som idkar rörelse, utövar yrke eller bedriver gårdsbruk upphöra med sin verksamhet till den del de tillgångar och skulder som hänför sig till den tidigare verksamheten vid en ändring av verksamhetsformen överförs till samma värden i följande fall: 1) då en person som idkar rörelse, utövar yrke eller bedriver gårdsbruk bildar ett öppet bolag som skall fortsätta denna verksamhet och själv blir bolagsman i detta eller ett kommanditbolag, där han blir ansvarig bolagsman, eller i ett aktiebolag vars aktier han tecknar, 2) då ett öppet bolag eller kommanditbolag bildas för fortsättande av näringsverksamhet eller gårdsbruk som ett dödsbo har bedrivit och minst en av delägarna i dödsboet blir bolagsman i det öppna bolaget eller ansvarig bolagsman i kommanditbolaget, eller då ett aktiebolag vars aktier tecknas av en eller flera delägare i dödsboet bildas i ovan nämnt syfte, 3) då ett öppet bolag eller kommanditbolag bildas för fortsättande av näringsverksamhet eller gårdsbruk som någon annan sammanslutning än ett öppet bolag eller kommanditbolag har bedrivit och minst en av delägarna i sammanslutningen blir bolagsman i det öppna bolaget eller ansvarig bolagsman i kommanditbolaget, eller då ett aktiebolag vars aktier tecknas av en eller flera delägare i sammanslutningen bildas i ovan nämnt syfte, 4) då en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag fortsätter det upplösta öppna bolagets eller kommanditbolagets verksamhet som enskild rörelse, yrke eller gårdsbruk, 5) då ett öppet bolag ombildas till ett kommanditbolag, eller aktiebolag eller ett kommanditbolag till ett öppet bolag eller ett aktiebolag på det sätt som avses i lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/88), 6) i andra fall som kan jämställas med ovan nämnda situationer. De utgifter för den överförda verksamheten som inte har dragits av vid beskattningen avdras efter en sådan ändring av verksamhetsformen som avses ovan på samma sätt som om de hade dragits av, ifall verksamhetsformen inte hade ändrats. Vid en överlåtelse av egendom som hänför sig till den verksamhet som överförts räknas de ägartider som avses i 67, 68 och 70 §§ samt i 6 § 1 mom. 1 punkten lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet från den tidpunkt före ändringen av verksamhetsformen då egendomen förvärvades. I de fall som avses i 1 mom. 2 och 5 punkten anses de aktier och andelar i det nya bolaget som erhållits vid ändringen av verksamhetsformen och som motsvarar den skattskyldiges tidigare andel ha förvärvats vid den tidpunkt då den skattskyldige förvärvade sin andel i det bolag eller dödsbo som var verksamt innan verksamhetsformen ändrades. 39 § Som anskaffningsutgift för egendom som den skattskyldige har överfört från en annan av sina förvärvskällor anses den del av anskaffningsutgiften som inte har dragits av vid beskattningen eller ett belopp som är högre än detta och som i den andra förvärvskällan skall betraktas som skattepliktigt överlåtelsepris. Som anskaffningsutgift för produkter som har överförts från gårdsbruket anses produkternas sannolika överlåtelsepris vid överföringen. 40 § Då en delägare i en sammanslutning tar ut egendom ur sammanslutningen, anses vid beskattningen av sammanslutningen ett belopp som motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett sannolikt överlåtelsepris som är lägre än detta som överlåtelsepris för egendomen. Det belopp som vid beskattningen av sammanslutningen anses som överlåtelsepris betraktas vid beskattningen av sammanslutningens delägare som en utgift för anskaffning av egendomen. 41 § Vid beskattningen av samfund som upplöses anses ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset för den egendom som fördelas såsom överlåtelsepris för denna. Vid beskattningen av öppna bolag och kommanditbolag som upplöses anses ett belopp som motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften för den egendom som fördelas eller ett sannolikt överlåtelsepris som är lägre än detta såsom överlåtelsepris. 42 § Vinst som uppkommer vid fusion av samfund eller sammanslutningar är inte skattepliktig inkomst och förlust i motsvarande fall inte avdragbar utgift. Ett samfund eller en sammanslutning som fusioneras anses inte bli upplöst vid beskattningen. De av det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens avdragbara utgifter som inte har dragits av vid beskattningen dras av från det övertagande samfundets eller den övertagande sammanslutningens inkomster som om de skulle ha dragits av från det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens inkomster. Då egendom som överförts vid fusionen överlåts räknas de ägartider som avses i 67, 68 och 70 §§ från den tidpunkt då det överlåtande samfundet eller den överlåtande sammanslutningen förvärvade egendomen. Överlåtande och övertagande samfund och sammanslutningar behandlas vid beskattningen som särskilda samfund och sammanslutningar tills fusionen har trätt i kraft. III AVDELNINGEN Skatteplikt för inkomst Definitioner 43 § Skattepliktig inkomst är, med nedan nämnda begränsningar, den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde. 44 § Nettoinkomst är den återstod som erhålls då från den skattepliktiga inkomsten dras av utgifterna för dess förvärvande eller bibehållande ( naturliga avdrag ). Nettoinkomsten fastställs särskilt för var och en av den skattskyldiges förvärvskällor. 45 § Beskattningsbar inkomst är den återstod som erhålls då från totalbeloppet av den skattskyldiges nettoinkomster från de olika förvärvskällorna ( totalinkomsten ) görs andra än naturliga avdrag. 46 § Förvärvsinkomst är 1) löneinkomst och därmed jämförbar personlig inkomst, 2) folkpensionens basdel och tilläggsdel samt annan pension och familjepension som baserar sig på lagstadgat pensionsskydd eller på tidigare företagarverksamhet, förtroendemannaverksamhet, ett tjänsteförhållande eller arbetsförhållande eller på en försäkring som hänför sig till dessa eller som har erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet, 3) dagpenning, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning, skadestånd som utbetalts såsom försörjningspension samt annan pension eller ersättning för minskade inkomster och försämrad utkomst enligt sjukförsäkringslagen (364/63), lagen om understödskassor (471/42) eller patientskadelagen (585/86) eller med stöd av obligatoriskt olycksfalls- eller trafiksskadeskydd eller annars i stället för skattepliktig förvärvsinkomst, 4) förmåner med stöd av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (602/84) samt utbildningsstöd enligt lagen om sysselsättningsfrämjande utbildning (31/76), 5) ersättning för förlorad förvärvsinkomst som erhållits i form av vuxenstudiepenning enligt 10 a § (95/87) lagen om studiestöd, 6) den andel av en sammanslutnings inkomst som fördelats på delägarna som beskattningsbar inkomst, till den del den motsvarar det skäliga värdet av det arbete som delägaren utfört för sammanslutningens inkomstförvärv, 7) värdet av det arbete som den skattskyldige utfört i samband med leveransförsäljning eller annan därmed jämförbar försäljning av skog, 8) värdet av det arbete som den skattskyldige utfört till förmån för renskötsel, 9) det sysselsättningsstöd som enligt sysselsättningsförordningen (737/87) betalas till arbetslösa som ämnar bli företagare och arbetslösa som genomgår träning för arbetslivet, 10) det stöd för vård i hemmet som avses i lagen om stöd för vård av barn i hemmet. Vissa inkomster som hänför sig till arbetsförhållande 47 § Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivaren uppskattas till gängse värde i enlighet med vad skattestyrelsen årligen närmare bestämmer. 48 § Som skattepliktig löne- eller pensionsinkomst anses rätten att på grundval av ett arbetsförhållande teckna aktier i ett aktiebolag till ett pris som är lägre än det gängse priset, till den del nedsättningen överstiger 15 procent av det värde som beräknats på basis av aktiens genomsnittliga gängse värde under kalendermånaden före den tidpunkt då beslutet om aktieemission fattades. Om aktierna noteras på fondbörsen eller annars officiellt och om det genomsnittliga priset under kalendermånaden efter den första officiella noteringen av samma aktier är lägre än det på ovan nämnt sätt beräknade gängse priset, bestäms skatteplikten för förmånen och den skattepliktiga inkomstens belopp på grundval av det nämnda lägre värdet. Som skattepliktig löne- eller pensionsinkomst anses ränteförmåner för lån som beviljats av arbetsgivaren, till den del den årliga räntan på lånet är lägre än Finlands Banks grundränta. 49 § Som skattepliktig löne- eller pensionsinkomst anses inte, om något annat inte följer av 47 eller 48 §, sedvanliga och skäliga förmåner som anställda och personer som uppbär pension för tidigare anställning hos arbetsgivaren erhåller av denne och som utgörs av 1) hälsovård som arbetsgivaren anordnar, dock med undantag av ersättningar för kostnader för hälsovård och sjukdom som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren, 2) personalrabatt på de varor och tjänster som arbetsgivaren producerar eller saluför, 3) gåvor på bemärkelsedagar eller andra mindre gåvor i annan form än pengar eller därmed jämförbara prestationer, 4) rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren anordnar, 5) gemensam transport som arbetsgivaren anordnar mellan bostaden och arbetsplatsen. Som skattepliktig löne- eller pensionsinkomst anses inte sådana inom branschen sedvanliga och skäliga förmåner som skattskyldiga vilka är anställda hos trafikidkare eller uppbär pension på basis av sådan anställning erhåller av arbetsgivaren i form av fribiljetter eller rabattbiljetter för resor. 50 § Skattepliktig inkomst är inte färdkostnadsersättningar, dagtraktamenten och logiersättningar som arbetsgivaren har betalt för arbetsresor och som motsvarar den genomsnittliga skäliga ökning av färdkostnaderna och levnadskostnaderna som arbetsresorna medför. Skattestyrelsen meddelar årligen närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria ersättningar. Med arbetsresa avses en resa som den skattskyldige tillfälligt företar till ett särskilt arbetsställe för att utföra uppgifter som hör till arbetet. Som arbetsresa anses inte 1) den skattskyldiges resor mellan bostaden och den egentliga arbetsplatsen, 2) om den skattskyldige inte har någon egentlig arbetsplats, dagliga resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället i branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt, 3) veckoslutsresor och liknande resor som under pågående arbetskommendering företagits mellan bostaden och det särskilda arbetsstället. Då skattestyrelsen fastställer grunderna för och beloppen av ovan och i 51 § nämnda resekostnadsersättningar, som arbetsgivaren betalt för arbetsresor, skall skattestyrelsen inte fastställa 1) inrikesdagtraktamente för arbetsresa som varar längre än 10 timmar till ett lägre belopp än 100 mark eller för arbetsresa som varar över 6 timmar till ett lägre belopp än 62 mark, 2) maximibeloppen för de färdkostnadsersättningar för arbetsresor, som gjorts med ett fordon som den skattskyldige äger eller har i sin besittning, till ett lägre belopp än det som avses i 8 § i skattestyrelsens beslut om uppskattandet av kostnader för arbetets utförande vid förskottsinnehållning (316/88). Då skattestyrelsen för skatteåret fastställer grunderna för och beloppen av dagtraktamenten för arbetsresor till utlandet skall skattestyrelsen följa de stadganden som var i kraft före denna lag. Skattepliktig inkomst är inte 1) sådana måltidsersättningar för arbetsresor som avses i de stadganden som var i kraft före denna lag och i 13 § i det i 4 mom. 2 punkten angivna beslutet av skattestyrelsen, 2) färdkostnadsersättningar, som uppgår till högst det belopp som fastställts i det beslut av skattestyrelsen som avses i 4 mom. 2 punkten, och som arbetsgivaren betalt för dagliga resor mellan bostaden och det särskilda arbetsstället i branscher där arbetstagaren ofta måste byta arbetsställe på grund av att det för branschen typiska arbetet är kortvarigt. 51 § Skattepliktig inkomst är inte, i enlighet med vad skattestyrelsen närmare bestämmer, ersättning som motsvarar en genomsnittlig skälig ökning av färdkostnader och levnadskostnader och som arbetsgivaren har betalt till en skattskyldig som uppbär sådan sjöarbetsinkomst som avses i 93 och 94 §§ för resor från bostaden till fartygets ankomst- och avgångshamn och tillbaka. Skattefri inkomst är dock endast ersättningar för resor på grund av semester och vederlagssemester samt för andra resor vilkas resekostnader arbetsgivaren enligt sjömanslagen är skyldig att ersätta. Skattestyrelsen meddelar årligen närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria ersättningar. 52 § Skattepliktig inkomst är inte sådana skäliga ersättningar som betalas för täckande av särskilda kostnader och den ökning av levnadskostnaderna som skötseln av ett riksdagsmannauppdrag medför. Såsom i 1 mom. nämnd skälig ersättning betraktas talmannens anslag som avses i lagen om riksdagsmannaarvode (328/47) och, om inte annat visas, 80 procent av en riksdagsmans kostnadsersättning. Inkomster av tjänstgöring utomlands 53 § Skattepliktig löneinkomst är inte 1) tjänstgöringsarvoden, ortstillägg samt ersättningar för kurs- och prisfluktuationer till personer som är anställda vid utrikesrepresentationen eller som annars står i anställningsförhållande till finska staten och utför sitt uppdrag utomlands, eller andra av staten betalda ersättningar för täckande av särskilda utgifter på grund av utomlands utfört arbete och uppdrag, 2) löner eller arvoden som Förenta Nationerna eller något av dess fackorgan betalar för sakkunniguppdrag som utförts utanför Finland. 54 § Skattepliktig löneinkomst är inte lön som den skattskyldige har uppburit för arbete som han utfört utomlands 1) i anställning hos en och samma arbetsgivare eller 2) i en och samma stat ( arbetsinkomst utomlands ), om hans vistelse utomlands på grund av detta arbete ( utlandstjänstgöring ) har varat eller kan antas vara minst sex månader utan avbrott. Löneinkomsten är dock skattepliktig inkomst, om den uppburits från staten, en kommun eller något annat finskt offentligrättsligt samfund eller om den uppburits för arbete på ett finskt fartyg eller luftfartyg. Utlandstjänstgöringen anses inte bli avbruten, trots att den skattskyldige efter det han inlett tjänstgöringen vistas i Finland i medeltal högst sex dagar per sådan hel månad som hans utlandstjänstgöring kan antas vara eller har varat. En förutsättning är dock att han inte vistas i Finland mera än 60 dagar på förhand av det antal dagar som uträknats på detta sätt och att han efter en sådan vistelse i Finland återvänder till tjänstgöringsstaten för att fortsätta samma utlandstjänstgöring. Utlandstjänstgöringen anses inte heller bli avbruten, om den skattskyldiges vistelse i Finland beror på tvingande, av honom och hans arbetsgivare oberoende, oväntade orsaker och den skattskyldige efter en sådan vistelse i Finland återvänder till tjänstgöringsstaten för att fortsätta utlandstjänstgöringen. En utlandstjänstgöring som inte längre kan betraktas som oavbruten anses ha upphört den dag då den skattskyldige efter att ha avslutat sin tjänstgöring skulle ha kunnat lämna tjänstgöringsstaten. Har den skattskyldiges utlandstjänstgöring upphört av vägande, av den skattskyldige och hans arbetsgivare oberoende, oförutsedda orsaker, anses inte arbetsinkomsten utomlands som skattepliktig inkomst på den grund att utlandstjänstgöringen inte har varat minst sex månader så som det har antagits. Vissa pensioner, sociala förmåner och ersättningar 55 § Skattepliktig inkomst är inte 1) tillägg till folkpension enligt folkpensionslagen (347/56), 2) bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (591/78), 3) familjepension och utbildningsstöd enligt familjepensionslagen (38/69), 4) sådana pensioner enligt 5 § lagen om socialhjälp som den skattskyldige har haft rätt till före 1989, 5) skadestånd om vilka före 1989 har bestämts att de skall utbetalas som försörjningspension, 6) frontmannapensioner, fronttillägg, extra fronttillägg och extra krigspensioner. 56 § Skadestånd eller andra därmed jämförbara ersättningar är skattepliktig inkomst endast om de erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller annars som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst. Skattepliktiga ersättningar är inte 1) ersättningar för sjukvårdskostnader och med dem jämförbara utgifter, om något annat inte följer av 49 §, 2) sådan dagpenning, livränta och försörjningspension eller sådana tillägg i anslutning till dem som med stöd av obligatoriskt olycksfallsskadeskydd utbetalts på grund av ett försäkringsfall som inträffat före den 1 januari 1982, även då dessa erhållits av arbetsgivaren i form av lön eller förskott, dock inte till den del det årliga beloppet av livräntan eller försörjningspensionen överstiger 20 000 mark, 3) ersättningar på grund av kroppsskada, sjukdom eller dödsfall som inträffat i krigstjänst eller annars orsakats av en krigsoperation, då de av statens eller ett allmännyttigt samfunds medel betalts i form av en engångsersättning eller fortlöpande ersättning till den skadade eller insjuknade själv eller till hans anhöriga, 4) engångsersättning som har betalts till ägaren av ett sådant skyddsområde som avses i 9 § lagen om naturskydd (71/23) för ekonomiska förluster som åsamkas honom genom de begränsningar i nyttjanderätten till områden som följer av fredningsbeslutet. 57 § Skattepliktig inkomst är inte 1) utkomststöd enligt socialvårdslagen (710/82), 2) underhållsstöd enligt lagen om tryggande av underhåll för barn (122/77), 3) förmåner enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp (380/87), 4) begravningshjälp, 5) moderskapsunderstöd, 6) barnbidrag, 7) vårdbidrag enligt lagen om vårdbidrag för barn (444/69), 8) handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (124/88), 9) värnpliktigs dagspenning, 10) militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (566/48) och hemförlovningspenning enligt lagen om hemförlovningspenning (910/77), 11) avgångsbidrag enligt lagen om avgångsbidrag (947/78) och statstjänstemannalagen (755/86), 12) ersättningar som arbetstagare med stöd av lagen om arbetsförmedling (246/59) erhållit av statens medel, 13) i lagen om läroavtal (422/67) nämnda ekonomiska fördelar som lärlingar erhåller av statens medel, 14) understöd som beviljats enligt lagen om forstläroanstalter (141/64), 15) bostadsbidrag som i enlighet med lagstiftningen om bostadsbidrag betalas till därtill berättigade, 16) ränteunderstöd enligt 7 § 3 mom. (39/84) lagen om studiestöd, 17) understöd som beviljats av statens och kommunernas medel för reparation av bostäder, 18) skäligt strejkunderstöd eller annat sådant understöd som en löntagare eller gårdsbruksidkare med anledning av en stridsåtgärd erhållit av en arbetsmarknadsorganisation, 19) förmåner som utgivits av sjukkassor enligt lagen om understödskassor (471/42), utom om mer än tre fjärdedelar av försäkringens premier har betalts av arbetsgivaren eller någon annan för vilken premierna skall betraktas som vederlag för arbete, uppdrag eller tjänst som utförts av den skattskyldige. Förmåner av privatförsäkring 58 § Skattepliktig inkomst är, med de undantag om vilka stadgas nedan, försäkringsprestationer som erhållits med stöd av frivillig personförsäkring ( personförsäkring ). Vad 1 mom. och 59 § stadgar om skatteplikt för försäkringsprestationer gäller även belopp som erhållits genom premieåterbäring eller återköp av försäkringar samt det värde som räknats försäkringstagaren till godo då en sådan försäkring ändrats till en försäkring av annat slag (ändringsvärde). Av premieåterbäring, återköpsvärde eller ändringsvärde av en pensionsförsäkring med engångspremie är dock endast den avkastning av försäkringen som avses i 59 § skattepliktig inkomst. 59 § Om en försäkringsprestation som erhållits med stöd av en personförsäkring enligt försäkringsavtalet betalas i form av ett engångsbelopp eller i flera poster under en kortare tid än två år efter att den försäkrade har uppnått en bestämd ålder ( sparsumma ) till försäkringstagaren själv, då han är försäkrad, eller till hans make eller dennes barn, en arvinge till försäkringstagaren i rätt upp- eller nedstigande led eller till ett adoptivbarn eller ett fosterbarn, är den del av försäkringsprestationen som överstiger det sammanlagda beloppet av de betalda försäkringspremierna skattepliktig inkomst ( avkastning av försäkring ). Har en försäkring av ovan nämnt slag varit i kraft minst tio år, är 50 procent av dess avkastning skattepliktig inkomst. Av en försäkringsprestation som baserar sig på en personförsäkring och som erhållits i form av en engångsersättning på grund av bestående arbetsoförmåga är 50 procent skattepliktig inkomst. 60 § Skattepliktig inkomst är inte 1) försäkringsprestationer som vid den försäkrades död betalas i form av en engångsersättning till hans make eller dennes barn, en arvinge till honom i rätt upp- eller nedstigande led, hans adoptivbarn eller fosterbarn eller hans dödsbo, 2) ekonomiskt stöd som kan jämföras med försäkringsprestationer och som staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund som anges närmare genom förordning eller en pensionsanstalt betalar till en ovan nämnd förmånstagare sedan en person i arbets- eller tjänsteförhållande eller i ett med dessa jämförbart anställningsförhållande har avlidit, 3) med stöd av en personförsäkring utgivna ersättningar för kostnader för sjukdom eller olycksfall och andra med dem jämförbara ersättningar. 61 § Har arbetsgivaren betalt försäkringspremier för en personförsäkring som han tecknat för en arbetstagare och som förpliktar försäkringsgivaren att betala sparsumman till arbetstagaren eller till en av denne utsedd förmånstagare i form av ett engångsbelopp eller i flera poster under en kortare tid än två år, räknas 10 procent av de försäkringspremier som arbetsgivaren har betalt som skattepliktig inkomst för arbetstagaren, oberoende av om arbetsgivaren har förbundit sig att hålla förmånstagarförordnandet i kraft eller inte. 62 § Av en pension, som grundar sig på en försäkring som den skattskyldige har betalt på en gång eller som han annars har erhållit genom köp, byte eller mot annan ersättning än fastighet eller genom annat med dem jämförbart förvärv mot ersättning, räknas som inkomst endast följande belopp: om pensionstagarens ålder vid skatteårets utgång är under 44 år 60 % 44-52 år 55 % 53-58 år 50 % 59-63 år 45 % 64-68 år 40 % 69-72 år 35 % 73-76 år 30 % 77-81 år 25 % 82-86 år 20 % 87-91 år 15 % 92 år eller högre 10 %. 63 § Skattepliktig inkomst är inte förmåner som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för en viss tid eller på livstid ( sytning ), till den del de utges i form av bostadsförmån, naturprodukter eller tjänster. Understöd och pris 64 § Skattepliktig inkomst är inte 1) stipendier eller andra understöd som erhållits för studier eller vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet, 2) pris som utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet, 3) pension som staten före den 1 januari 1984 beviljat för sådan verksamhet, som avses i 2 punkten eller för annan förtjänstfull verksamhet, eller familjepension som hänför sig till en sådan pension, 4) annan studiepenning än sådan i 10 a § lagen om studiestöd nämnd ersättning för förlorad förvärvsinkomst som erhållits i form av vuxenstudiepenning. Stipendier, studiebidrag och andra understöd samt pris som erhållits från andra än staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller från Nordiska rådet är dock skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem samt av stipendier, andra understöd, studiebidrag och pris som erhållits från offentligrättsliga samfund och Nordiska rådet efter avdrag av utgifterna för inkomstens förvärvande och bibehållande under skatteåret överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium. Finansministeriet kan på ansökan besluta att ett i 1 mom. angivet pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet är skattefri inkomst i sin helhet. 65 § Skattepliktig inkomst är inte pris i sådana nationella eller internationella, i konstnärligt hänseende betydelsefulla tävlingar på konstens område som finansministeriet har angivit. Finansministeriet anger årligen på förhand på framställning av undervisningsministeriet de tävlingar på konstens område som skall avses som sådana i konstnärligt hänseende betydelsefulla nationella eller internationella tävlingar som avses i 1 mom. 66 § Skattepliktig inkomst är inte pris i annan form än pengar eller därmed jämförbar prestation som en elev i grundskola, gymnasium, kvällsgymnasium, yrkesskola eller någon annan med dem jämförbar läroanstalt har fått vid en tävling i läs- eller övningsämne som har anordnats för eleverna. Överlåtelsevinst 67 § Av vinst som erhållits vid överlåtelse av fast eller lös egendom som förvärvats genom köp, byte eller med dem jämförbart förvärv mot ersättning är, om överlåtaren ägt den lösa egendomen en kortare tid än fem år och den fasta egendomen en kortare tid än tio år, nedan angivna, på basis av besittningstiden fastställda proportionella andel skattepliktig inkomst i form av tillfällig försäljningsvinst: besittningstiden i år den skattepliktiga andelen av överlåtelsevinsten under 4 100 % minst 4 men under 6 80 % minst 6 men under 8 60 % minst 8 40 %. 68 § Vinst som erhållits vid överlåtelse betraktas inte som tillfällig försäljningsvinst i följande fall: 1) då fast egendom eller en byggnad på annans mark eller varaktig nyttjanderätt till en sådan, om den skattskyldige inte har förvärvat dem i uppenbart spekulationssyfte, har överlåtits genom ett förfarande enligt lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/77) eller genom något annat därmed jämförbart förfarande, 2) då en fastighet frivilligt har överlåtits för ett sådant ändamål för vilket mottagaren är berättigad att inlösa egendom av nämnda art eller att förvärva varaktig nyttjanderätt till den genom det ovan nämnda förfarandet, 3) då den skattskyldige för uppdämning eller reglering av ett vattendrag till den ägare av kraftverk som drar nytta av den nämnda åtgärden frivilligt har överlåtit egendom eller varaktig nyttjanderätt för ett ändamål för vilket staten har givits inlösningsrätt. Överlåts fast egendom till staten eller till ett landskap, en kommun eller ett kommunalförbund, anses den vinst som erhållits vid överlåtelsen som tillfällig försäljningsvinst endast om egendomen har varit i överlåtarens ägo under en kortare tid än fem år. Mottagaren av fast egendom eller en byggnad på annans mark eller varaktig nyttjanderätt till en sådan skall vid frivillig överlåtelse lämna överlåtaren en sådan utredning för beskattningen av vilken framgår att egendomen eller nyttjanderätten har överlåtits för ett sådant ändamål för vilket mottagaren eller staten har rätt att lösa in egendomen eller förvärva varaktig nyttjanderätt till den genom ett förfarande enligt lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter eller genom något annat därmed jämförbart förfarande. 69 § Skattepliktig inkomst är även 40 procent av det belopp med vilket sådan vinst som överlåtelser av egendom under skatteåret medfört och som inte beaktas vid fastställandet av tillfällig försäljningsvinst överstiger 200 000 mark ( vinst av egendomsöverlåtelse ). 70 § Storleken av tillfällig försäljningsvinst och vinst av egendomsöverlåtelse räknas ut genom att från överlåtelsepriset dras av 50 procent därav eller det sammanlagda beloppet av den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgifterna för vinstens förvärvande, om det är större än halva överlåtelsepriset. Då beloppet av tillfällig försäljningsvinst eller vinst av egendomsöverlåtelse som erhållits för egendom som ägts en kortare tid än två år räknas ut, avdras från överlåtelsepriset dock endast 25 procent därav eller det sammanlagda beloppet av den oavskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgifterna för vinstens förvärvande, om det överstiger detta belopp. Såsom anskaffningsutgift för egendom som erhållits utan vederlag anses beskattningsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen. Till anskaffningsutgiften räknas även utgifter för grundlig förbättring av egendomen under den tid som den varit i den skattskyldiges ägo. Till överlåtelsepriset läggs rotvärdet av virke som avverkats för att överlåtas separat från en fastighet och av avverkningsrätt som förbehållits vid överlåtelse av en fastighet, för den tid fastigheten har varit i den skattskyldiges ägo, dock högst för det år då överlåtelsen skedde och de fem föregående åren, minskat med den för dessa år beskattade nettoavkastningen av skogsbruket. Har egendomen under den tid den varit i den skattskyldiges besittning drabbats av skada för vilken han har fått ersättning, läggs ersättningen till överlåtelsepriset för det år då överlåtelsen skedde och de fem föregående åren, i den mån den inte har använts till förnyande eller iståndsättning av den förstörda eller skadade egendomen. Vid uträkning av vinst som erhållits vid överlåtelse av fordon beaktas inte färdkostnadsersättningar som arbetsgivaren har betalt. 71 § Som en överlåtelse som nämns i 67 och 69 §§ anses inte utbyte av konvertibla skuldebrev som avses i 5 kap. 1 § lagen om aktiebolag (734/78) mot aktier i bolaget eller utnyttjande av den rätt att teckna aktier som hänför sig till ett däri nämnt optionslån. Vid överlåtelse av en sådan aktie räknas ägartiden från förvärvet av det konvertibla skuldebrevet eller rätten att teckna aktier. 72 § Den skattskyldige har rätt att från en sådan vinst av egendomsöverlåtelse som beaktas vid fastställandet av tillfällig försäljningsvinst dra av förluster som under skatteåret uppkommit till följd av en överlåtelse av samma slag. 73 § Vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom är inte skattepliktig inkomst, om 1) den skattskyldige överlåter aktier eller andelar som berättigar till besittning av en lägenhet och som han har ägt i minst ett år eller en byggnad som han har ägt i minst lika lång tid, och om han under den tid han ägt aktierna, andelarna eller byggnaden under minst ett år före överlåtelsen utan avbrott har använt lägenheten eller byggnaden som stadigvarande bostad för sig eller sin familj ( vinst av överlåtelse av egen bostad ), 2) den skattskyldige överlåter fast egendom, värdepapper, andel i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag eller fartygslott och mottagaren är hans barn eller en bröstarvinge till barnet eller hans syster, bror, halvsyster eller halvbror antingen ensam eller tillsammans med sin make och om egendomen i sammanlagt över tio år har varit i den skattskyldiges eller i dennes och en sådan persons ägo av vilken han erhållit den utan vederlag. Då vinst av överlåtelse av egen bostad räknas ut jämställs med byggnaden även byggnadsplatsen till den del dess areal inte överstiger 10 000 kvadratmeter eller, på planlagt område, inte är större än en i planen angiven tomt eller byggnadsplats. Har mindre än hälften av en sådan lägenhet eller byggnad som använts såsom egen bostad använts som stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans familj, anses av överlåtelsevinsten endast den del som motsvarar denna användning utgöra skattefri inkomst. Har flera skattskyldiga tillsammans ägt sådana aktier eller andelar eller en sådan byggnad, tillämpas på den vinst eller andel därav som tillfallit var och en av dem vad som stadgas ovan. Har på överlåtelsen tillämpats 1 mom. 2 punkten och överlåter mottagaren samma egendom innan fem år har förflutit från förvärvet skall, då beloppet av hans tillfälliga försäljningsvinst eller vinst av egendomsöverlåtelse räknas ut, från anskaffningsutgiften dras av det belopp av den skattepliktiga vinsten av egendomsöverlåtelse som med beaktande av 1 mom. 2 punkten inte har ansetts som hans fångesmans skattepliktiga inkomst. Familje- och arvsrättsliga förvärv 74 § Skattepliktig inkomst är inte vad som förvärvats på grund av giftorätt eller i fördel av oskiftat bo, genom arv, såsom bidrag eller gottgörelse som avses i 8 kap. ärvdabalken eller genom testamente eller gåva. Skattepliktig inkomst är dock avkastningen av nyttjanderätt på livstid, pension eller annan förmån på livstid eller ett visst antal år som någon erhållit genom testamente eller gåva. Skattepliktig inkomst vid kommunalbeskattningen är arv, i 1 mom. nämnda bidrag och gottgörelser, testamenten samt gåvor som tillfallit någon annan än en make eller en arvinge i rätt upp- eller nedstigande led, till den del dessa erhållits av samma arvlåtare eller givare och deras sammanlagda värde under skatteåret överstiger 15 000 mark. 75 § Skattepliktig inkomst är inte underhållsbidrag som erhålls för underhåll av barn och som fastställts genom dom eller avtal i enlighet med lagstiftningen om underhåll för barn, eller som annars erhålls för underhåll av barn. Skattepliktigt är inte heller sådant understöd i form av pengar eller varor som på basis av en frivillig förbindelse eller någon annan förpliktelse på bestämda tider betalas till en tidigare make eller till en make som på grund av söndring i äktenskapet är stadigvarande bosatt på annat håll. Inkomst av renskötsel 76 § Som inkomst av renskötsel anses den nettoavkastning som renskötseln under det föregående renskötselåret i medeltal uppskattas ha avkastat för varje över ett år gammal ren som räknats genom renbeteslagets försorg, med beaktande av de på orten normala kostnaderna för renboskap. Då denna avkastning uppskattas skall de för beskattningen för respektive år fastställda intäktsgrunderna iakttas. Har inkomsten av renskötsel på grund av en skada som drabbat renboskapen nedgått avsevärt mera än på orten i allmänhet, skall detta beaktas i skälig mån då inkomsten uppskattas. Övriga stadganden som gäller skatteplikt för inkomst 77 § Skattepliktig inkomst är inte den andel som en delägare i ett inhemskt dödsbo som beskattas såsom en särskild skattskyldig eller i en samfälld förmån har erhållit av dödsboets eller den samfällda förmånens inkomst. Skattepliktig inkomst för en delägare i en sammanslutning är inte, i motsats till den andel av inkomsten som avses i 34 § 1 eller 2 mom., hans andel av sammanslutningens vinst. Skattepliktig inkomst är inte heller den andel som i Finland bosatta delägare i sådana utländska sammanslutningar eller dödsbon som avses i 4 § 5 och 6 punkten erhåller av sammanslutningens eller dödsboets inkomst, till den del skatt på denna inkomst skall betalas här. Med de undantag som stadgas i 6 § 2 och 3 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet anses som skattepliktig inkomst inte dividender och räntor på andelskapital som ett inhemskt aktiebolag eller andelslag fått från något annat inhemskt aktiebolag eller andelslag. 78 § Skattepliktig inkomst är inte den förmån som en skattskyldig har haft av en bostad so
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
