1241/2002
Svenska
1241/2002 — Social- och hälsovårdsministeriets förordning om grunderna för fastställandet av vad som är öppenvård och institutionsvård
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 § Syftet med förordningen I denna förordning bestäms de grunder enligt vilka social- och hälsovårdens service är öppenvård eller institutionsvård. I förordningen bestäms dessutom de grunder enligt vilka institutionsvård är offentlig eller kontinuerlig. Med förordningen bestäms också om förhandlingsförfarandet mellan folkpensionsanstalten och kommunen samt om remissförfarandet i samband härmed. 2 § Tillämpningsområde Grunderna för bestämmande av öppenvård och institutionsvård i enlighet med denna förordning gäller kommuner samt samkommuner då dessa ordnar social- och hälsovårdstjänster eller då de ändrar tjänsternas karaktär. Grunderna gäller dessutom folkpensionsanstalten då den avgör en försäkrad persons rätt till sådana förmåner som folkpensionsanstalten beviljar, i vilka beviljandet av förmånen eller den beviljade förmånens belopp förutsätter gränsdragning mellan den öppna vården och institutionsvården samt mellan den privata och offentliga institutionsvården. 3 § Grunderna för fastställande av verksamheten Social- eller hälsovårdens verksamhet är öppenvård eller institutionsvård enligt grunderna som definieras i bilagan. Likaså fastställs gränsdragningen mellan privat och offentlig institutionsvård och institutionsvårdens kontinuitet enligt grunderna som definieras i bilagan. Med kommun avses även en samkommun i denna förordning. 4 § Kommunens anmälningsskyldighet Kommunen skall till folkpensionsanstaltens närmaste byrå uppge alla nya institutioner eller institutioner som ändrat innehållet i sin verksamhet, sina köpta tjänster inom institutionsvården, och verksamhetsenheter inom öppenvården som ordnar boendeservice. 5 § Folkpensionsanstaltens anmälningsskyldighet Om folkpensionsanstalten anser att en verksamhetsenhet för social- och hälsovård som inverkar på avgörandet av ett förmånsärende är en institution eller att institutionsvård som ordnas av en privat verksamhetsenhet är offentlig, skall den anmäla saken till den kommun som upprätthåller verksamhetsenheten eller till den kommun där verksamhetsenheten är belägen. Med avvikelse från 1 mom. behöver anmälan dock inte göras gällande annan än en privat verksamhetsenhet om verksamhetsenheten är ett sjukhus, en hälsocentrals bäddavdelning, ett åldringshem, en centralinstitution för specialomsorg för utvecklingsstörda eller en vårdinstitution inom missbrukarvården. Om folkpensionsanstalten vid behandling av ett förmånsbeslut anser det vara motiverat att avvika från sin beslutsfattningslinje, som utgörs av avgöranden som gjorts gällande andra försäkrade som får vård i vederbörande verksamhetsenhet i ett motsvarande ärende, skall saken anmälas till den försäkrades hemkommun. 6 § Förhandlingsskyldighet och -förfarande Om folkpensionsanstaltens byrå eller kommunen anser att verksamhet enligt anmälan som avses i 4 eller 5 § inte är öppenvård eller offentlig institutionsvård skall folkpensionsanstaltens byrå eller kommunen kräva att den som gjort anmälan skall ordna förhandlingar om saken. Yrkandet på förhandlingar skall göras inom två veckor efter att folkpensionsanstaltens byrå eller kommunen har fått anmälan. Om folkpensionsanstaltens byrå eller kommunen har anfört yrkan som avses i 1 mom. skall folkpensionsanstaltens byrå och kommunen sinsemellan förhandla om social- och hälsovårdstjänsten som ordnas av verksamhetsenheten är offentlig institutionsvård. Om folkpensionsanstaltens rätt att få de uppgifter som är behövliga för förhandlingsförfarandet för att avgöra ärendet föreskrivs i 46 d § folkpensionslagen, 9 § 3 mom. lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten, 68 § 3 mom. sjukförsäkringslagen, 37 § 1 mom. familjepensionslagen, 14 § lagen om bostadsbidrag för pensionstagare, 9 § 1 mom. lagen om vårdbidrag för barn och 8 § lagen om handikappbidrag. 7 § Hörande Om den ovan i 6 § 2 mom. avsedda förhandlingen gäller en privat serviceproducents verksamhetsenhet skall vederbörande serviceproducent höras i samband med förhandlingarna. Om folkpensionsanstalten har gjort anmälan som avses i 5 § 3 mom. skall vederbörande verksamhetsenhet höras i förhandlingarna. Klienterna vid verksamhetsenheten skall vid behov beredas möjlighet att bli hörda. Om det vid förhandlingarna är frågan om den vård som ordnats för en försäkrad person anses vara offentlig, skall vederbörande person beredas möjlighet att bli hörd i ärendet. Om det kan anses vara uppenbart onödigt behöver hörande inte ordnas. 8 § Begäran om utlåtande av social- och hälsovårdsministeriet Om kommunen och folkpensionsanstalten i förhandlingar som avses i 6 § 2 mom. är av olika åsikt om det är frågan om offentlig institutionsvård, skall kommunen och folkpensionsanstalten tillsammans eller skilt begära utlåtande av social- och hälsovårdsministeriet i saken. Folkpensionsanstalten avgör ärendet efter att ha fått utlåtandet. 9 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003. Helsingfors den 17 december 2002 Omsorgsminister Eva Biaudet Regeringsråd Pekka Järvinen Bilaga
