1242/2005
Svenska
1242/2005 — Luftfartslag
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde Vid luftfart inom finskt territorium skall denna lag iakttas, om inte något annat följer av gemenskapens förordningar eller internationella förpliktelser som är bindande för Finland. Om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland, skall 1) denna lag iakttas även vid luftfart utanför finskt territorium med ett finskt luftfartyg eller med stöd av ett drifttillstånd som beviljats i Finland, 2) bestämmelserna i 5, 12, 15, 16 och 18 kap. samt 154 och 155 § tillämpas på finländska leverantörer av flygtrafiktjänst även utanför finskt territorium, 3) bestämmelserna i 3, 5, 7 och 15 kap. samt 167 § iakttas vid luftfart med utländska luftfartyg även utanför finskt territorium, om tillsynen över flygsäkerheten eller bedrivandet av flygverksamhet genom ett giltigt avtal i fråga om ett enskilt luftfartyg och dess besättning har överförts på Luftfartsförvaltningen och om den operatör som råder över ett sådant luftfartyg med stöd av hyresavtal eller något annat sådant avtal har sin bonings- eller hemort eller sitt huvudsakliga verksamhetsställe i Finland. Utan hinder av 1 och 2 mom. skall 64 § och 173 § 10 punkten i denna lag tillämpas, om luftfartygets första ankomstställe är beläget inom finskt territorium. 2 § Definitioner I denna lag avses med 1) Chicagokonventionen konventionen angående internationell luftfart (FördrS 11/1949), 2) JAA de europeiska luftfartsmyndigheternas samarbetsorgan, 3) ECAC Europeiska civila luftfartskonferensen, 4) Eurocontrol Europeiska organisationen för luftfartssäkerhet enligt den internationella konventionen om samarbete för luftfartens säkerhet (Eurocontrol) (FördrS 70/2000), 5) EASA-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1592/2002 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, 6) slotförordningen rådets förordning (EEG) nr 95/93 om gemensamma regler för fördelning av ankomst- och avgångstider vid gemenskapens flygplatser, 7) luftfartyg en anordning som får sin aerodynamiska prestanda av reaktioner i luften bortsett från luftens reaktion mot mark- eller vattenytan, 8) behörighet ett särskilt villkor, en särskild begränsning eller en särskild rättighet som har fogats till ett certifikat eller ett kompetensbevis, 9) underhåll vilken som helst av följande åtgärder separat eller i kombination: grundöversyn, reparation eller kontroll av ett luftfartyg eller ett luftfartygs anordningar eller komponenter, byte eller ändring av eller reparation av felaktiga anordningar eller komponenter; med underhåll avses dock inte tillsyn före flygning, 10) militära luftfartsmyndigheten den myndighetsenhet för militär luftfart som finns i anslutning till flygstaben, 11) militär luftfart luftfart för militära ändamål och luftfart med militära luftfartyg, 12) militärt luftfartyg luftfartyg som införts i det militära luftfartsregistret, 13) statsluftfartyg luftfartyg som används för utförandet av tullens, polisens och gränsbevakningsväsendets uppgifter; med statsluftfartyg avses även luftfartyg som används för utförandet av andra än i denna punkt och 11 punkten avsedda statliga uppdrag, 14) medlemsstat medlemsstater i Europeiska unionen, 15) tredje land andra än medlemsstater. 3 § Utfärdande av trafikregler för luftfart och meddelande av vissa föreskrifter som gäller luftfart Luftfartsförvaltningen utfärdar de trafikregler för luftfart som avses i Chicagokonventionen och verkställer vid behov övriga standarder och rekommendationer som avses i konventionen. Luftfartsförvaltningen skall förhandla med den militära luftfartsmyndigheten eller inrikesministeriet om sådana i 1 mom. avsedda åtgärder för verkställighet som inverkar på specialbehoven inom den militära luftfarten eller gränsbevakningsväsendets luftfartsverksamhet. I fråga om militär luftfart och luftfart med statsluftfartyg kan Luftfartsförvaltningen medge de undantag från trafikreglerna för luftfart enligt 1 mom. som Luftfartsförvaltningen kommit överens om med den militära luftfartsmyndigheten eller inrikesministeriet, om inte undantagen äventyrar säkerheten inom den civila luftfarten. Av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med finska förhållanden kan Luftfartsförvaltningen meddela föreskrifter om behövliga undantag från trafikreglerna för luftfart, standarderna och rekommendationerna enligt 1 mom. samt medge enskilda undantag från dem. 4 § Militär luftfart Genom förordning av statsrådet kan bestämmelser om undantag från denna lag i fråga om militär luftfart utfärdas för tryggande av säkerheten inom den militära luftfarten, ordnande av försvaret och skötsel av de uppgifter som föreskrivits för försvarsmakten. Undantagen får inte äventyra säkerheten inom den civila luftfarten och de tillämpas inte inom kommersiell flygverksamhet. Undantag kan föreskrivas i fråga om bestämmelserna i 1) 9, 12 och 19 § om förande av luftfartygsregistret, offentlighet för uppgifterna i luftfartygsregistret, de uppgifter som skall införas i registret samt luftfartygs märkningar och beteckningar, 2) 22―24, 26 och 28―33 § om tekniska egenskaper hos luftfartyg som används inom militär luftfart och hos deras anordningar och komponenter, typgodkännande och tillsyn över luftvärdighet, organisationer som ansvarar för luftvärdighet, luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet, planering, tillverkning, underhåll och utsläpp samt utbildningsorganisationer för underhållspersonal, 3) 45, 46 och 49 § om förutsättningarna för beviljande av tillstånd för personal som deltar i flyg- och underhållsverksamhet, om förutsättningarna för beviljande av ett medicinskt kompetensbevis och om utländska certifikat, 4) 6 kap. om certifikatregister, 5) 59, 60, 62 och 66 § om tillstånd för flygbesättningen, luftfartygs besättning, förberedelse och genomförande av flygningar samt handlingar som skall medföras i luftfartyg, 6) 76―78 § om bruksflygtillstånd, flygutbildningstillstånd och flyguppvisningstillstånd, 7) 81 § om användning av flygplatser och konstruktioner till den del bestämmelserna gäller militära flygplatser, 8) 114 § om flygtrafiktjänst till den del bestämmelserna gäller flygmetoder vid militär luftfart inom kontrollzoner och terminalområden eller områden där luftfart är inskränkt och farliga områden enligt 8 §, 9) 13 kap. om luftfartsolyckor, tillbud och händelser till den del bestämmelserna gäller olyckor och tillbud inom militär luftfart, 10) 15 kap. om försäkringar, 11) 144―152 § om administrativa påföljder som gäller tillstånd och godkännanden, 12) 154 och 158 § om Luftfartsförvaltningens rätt att få information och utföra inspektioner och om konsekvenserna för miljön vid användning av luftfartyg. Den militära luftfartsmyndigheten kan vid behov efter samråd med Luftfartsförvaltningen, för tryggande av säkerheten inom den militära luftfarten, ordnande av försvaret och skötsel av de uppgifter som föreskrivits för försvarsmakten meddela föreskrifter om militär luftfart vilka preciserar förordningen enligt 1 mom. och gäller försvarsmaktens egen verksamhet och internationell militär luftfart i Finland. Föreskrifterna får inte äventyra säkerheten inom den civila luftfarten. Den militära luftfartsmyndighetens föreskrifter kan gälla 1) metoder för militär flygverksamhet, 2) militär flygutbildning, 3) luftvärdighet och underhållsverksamhet i fråga om militära luftfartyg och anordningar, 4) registrering och märkning av militära luftfartyg, 5) personalens kompetens, 6) tillstånd och godkännanden, 7) genomförande av en flygning, 8) rätt att få information och utföra inspektioner, 9) tillsynsuppgifter, 10) utsläpp från militära luftfartyg, 11) förhindrande av start för militära luftfartyg och ingripande i deras flygfärd, 12) utredning av flygsäkerheten, 13) flygtrafiktjänst uteslutande för militär luftfart. Militära luftfartyg som utför territoriella övervakningsuppdrag eller uppdrag inom ett område som är förbjudet för annan luftfart eller som tillfälligt avskilts för militär luftfart får avvika från trafikreglerna för luftfart, om det avvikande förfarandet är planerat och genomförs utan att flygsäkerheten äventyras. Den militära luftfartsmyndigheten skall komma överens med Luftfartsförvaltningen om principerna för hur det avvikande förfarandet ordnas. Vad som i denna lag bestäms om Luftfartsförvaltningen gäller den militära luftfartsmyndigheten i frågor som uteslutande berör 1) militära luftfartyg, 2) personal som deltar i flygverksamhet med militära luftfartyg och fallskärmsverksamhet för militära ändamål, 3) personal som deltar i underhållsverksamhet som gäller militära luftfartyg och militär luftfart och annan personal inom en organisation som kan påverka säkerheten i den militära luftfarten, 4) militär flygutbildning, 5) militära flygplatser, 6) anordningar för flygtrafiktjänst för militär luftfart, 7) organisationer som betjänar den militära luftfarten och som kan påverka säkerheten i den militära luftfarten. Genom förordning av statsrådet utfärdas vid behov närmare bestämmelser om den militära luftfartsmyndigheten. 5 § Undantag som gäller statsluftfartyg Om det inte finns några hinder med tanke på flygsäkerheten, kan man genom förordning av statsrådet för värnande om allmän ordning och säkerhet utfärda bestämmelser om luftfartsundantag från 3 och 5 kap. när det gäller utförande av uppdrag som en myndighet förelagts att utföra med statsluftfartyg. Statsluftfartyg som utför territoriella övervakningsuppdrag eller uppdrag inom ett område som är förbjudet för annan luftfart eller som tillfälligt avskilts för luftfart för statens behov får avvika från trafikreglerna för luftfart, om det avvikande förfarandet är planerat och genomförs utan att flygsäkerheten äventyras. Luftfartygets operatör skall komma överens med Luftfartsförvaltningen om principerna för hur det avvikande förfarandet ordnas. Ett statsluftfartyg kan utrustas med specialanordningar, i fråga om vilka den myndighet som använder luftfartyget skall ansvara för godkännande, användning och tillsyn. Luftfartsförvaltningen kan för statsluftfartyg medge sådana enskilda smärre och tekniska undantag från bestämmelserna i denna lag som gäller specialutrustning som luftfartygets användningsändamål kräver. 6 § Undantag i fråga om vissa andra luftfartyg och anordningar Om det inte finns några hinder med hänsyn till flygsäkerheten och om inte något annat följer av EASA-förordningen, kan Luftfartsförvaltningen medge smärre undantag från bestämmelserna i 2, 3 och 5―9 kap. i fråga om 1) ultralätta flygplan, 2) luftfartyg av klar historisk betydelse, 3) luftfartyg som särskilt har konstruerats eller ombyggts för forskningsändamål, försöksändamål eller vetenskapliga ändamål, 4) amatörbyggda luftfartyg, 5) luftfartyg som ursprungligen konstruerats för militära ändamål. Bestämmelserna i 2, 3, 5, 6 och 9 kap. tillämpas inte på följande luftfartyg och anordningar, och om det inte finns några hinder med hänsyn till flygsäkerheten kan Luftfartsförvaltningen i fråga om dessa medge smärre undantag från bestämmelserna i 7 och 8 kap.: 1) tyngdpunktsstyrda ultralätta flygplan, 2) glidare och segelflygplan med en strukturell massa understigande 80 kilogram för ensitsiga plan eller 100 kilogram för tvåsitsiga plan, 3) obemannade luftfartyg med en operativ massa understigande 150 kilogram, 4) övriga luftfartyg med en total massa utan pilot på högst 70 kilogram. Obemannande luftfartyg som används för försöks- eller forskningsändamål får avvika från trafikreglerna för luftfart inom ett område som är förbjudet för annan luftfart eller som tillfälligt avskilts för ändamålet, om det avvikande förfarandet är planerat och genomförs utan att flygsäkerheten äventyras. Luftfartygets operatör måste ha Luftfartsförvaltningens tillstånd till det avvikande förfarandet. Om konsekvenserna för säkerheten och miljön förutsätter det och om inte något annat följer av EASA-förordningen, kan Luftfartsförvaltningen i fråga om luftfartyg och anordningar enligt 2 mom. samt sportfallskärmar och flygskärmar liksom amatör- eller sportmodellflygplan meddela föreskrifter av teknisk natur och driftsföreskrifter samt föreskrifter om de kunskaper och färdigheter samt den erfarenhet och ålder som förutsätts av förarna. När föreskrifterna bereds skall riksomfattande amatörorganisationer höras. 7 § Rätt till luftfart inom finskt territorium Ett luftfartyg som används för luftfart inom finskt territorium skall ha finsk nationalitet eller nationalitet i en annan stat som tillträtt Chicagokonventionen eller ett särskilt tillstånd av Luftfartsförvaltningen, om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland. Detta krav gäller dock inte luftfartyg som avses i 6 § 2 mom. Bestämmelser om användning av en främmande stats militära luftfartyg eller statsluftfartyg inom finskt territorium finns i territorialövervakningslagen (755/2000). Luftfartsförvaltningen kan bevilja ett tillstånd enligt 1 mom., om det är fråga om 1) tillfällig trafik med ett luftfartyg från en stat som inte har tillträtt Chicagokonventionen, 2) överförings-, kontroll-, demonstrations-, uppvisnings- eller tävlingsflygningar med ett oregistrerat luftfartyg, 3) en eller flera flygningar med en oregistrerad och obemannad fri luftballong, 4) någon annan med dessa jämförbar användning av luftfartyg. 8 § Områden där luftfart är inskränkt och farliga områden Genom förordning av statsrådet kan luftfart begränsas eller förbjudas 1) i närheten av objekt som är viktiga för försvaret och i närheten av kärnkraftverk i syfte att skydda dessa, 2) inom zoner i rikets gränsområden (identifieringszoner) i syfte att skydda riksgränserna och främja gränsövervakningen. Genom förordning av statsrådet kan också bestämmas att områden där luftfart kan utsättas för fara på grund av verksamhet som hänför sig till försvarsmaktens eller gränsbevakningsväsendets uppgifter skall vara farliga områden. Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om farliga områden, såsom områdenas gränser i sid- och höjdled. Luftfartsförvaltningen kan också meddela föreskrifter av teknisk natur och driftsföreskrifter som gäller flygning inom farliga områden och identifieringszoner. Flygning inom farliga områden som avses i 2 mom. är förbjudet när militärmyndigheten eller gränsbevakningsmyndigheten har aktiverat området och tjänsteleverantören på tillbörligt sätt har meddelat detta via luftfartens kommunikationssystem. Aktiveringen skall hävas så snart den för flygtrafiken farliga verksamheten har upphört. När den för lufttrafiken farliga verksamheten har avbrutits kan flygkontrollen klarera en genom ett kontrollerat luftrum ledd flygning genom ett farligt område som har meddelats vara aktivt. Av skäl som är nödvändiga för upprätthållande av flygsäkerhet eller allmän ordning och säkerhet, såsom i samband med militärövningar, när verksamhet enligt 6 § 3 mom. eller 160 § är farlig för flygtrafiken eller när säkerheten vid viktiga statliga evenemang eller offentliga tillställningar skall tryggas, får Luftfartsförvaltningen begränsa eller förbjuda luftfarten inom ett visst område för en tid av högst två veckor. I 166 § bestäms om rätt att ingripa i ett luftfartygs färd i de fall där det förutsätts omedelbart ingripande. 2 kap. Luftfartygs registrering, nationalitet och märkning 9 § Luftfartygsregistret och dess användningsändamål För tillsyn över flygsäkerheten, identifiering av luftfartyg, uppfyllande av internationella förpliktelser som är bindande för Finland och utförande av uppgifter som gäller inteckning i luftfartyg skall Luftfartsförvaltningen föra ett luftfartygsregister över luftfartygen. Registret kan föras med hjälp av automatisk databehandling. Anställda hos Luftfartsförvaltningen har rätt att behandla uppgifter i luftfartygsregistret till den del det är nödvändigt för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter. 10 § Luftfartygs nationalitet Ett luftfartyg har nationalitet i den stat där det är registrerat. För att få finsk nationalitet skall ett luftfartyg införas i luftfartygsregistret eller det militära luftfartsregistret i Finland. 11 § Förhållande till annan lagstiftning Om inte något annat bestäms i denna lag tillämpas i fråga om sekretess och utlämnande av uppgifter ur luftfartygsregistret lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och i fråga om annan behandling av personuppgifter personuppgiftslagen (523/1999). 12 § Uppgifter som införs i luftfartygsregistret I luftfartygsregistret införs 1) nödvändiga uppgifter om identifiering av ett luftfartyg, 2) uppgifter om luftfartygets ägare, 3) uppgifter om luftfartygets innehavare, om det finns en innehavare, 4) uppgifter om luftfartygets operatör, om operatören har beviljats nyttjanderätt till luftfartyget för minst 30 dagar, 5) uppgifter om ombudet för luftfartygets ägare, innehavare eller operatör, 6) behövliga tekniska uppgifter om luftfartyget, 7) uppgifter om försäkring av luftfartyget, 8) dagen för införande i luftfartygsregistret, 9) i luftfartyget fastställda inteckningar och förnyande och dödande av dessa inteckningar samt ändringar i inteckningarnas inbördes förmånsrätt. Följande uppgifter om ett luftfartygs ägare, innehavare, operatör och ombud införs i tillämpliga delar i luftfartygsregistret: 1) namn, adress och övriga kontaktuppgifter, 2) personbeteckning, 3) företags- och organisationsnummer, 4) hemkommun, 5) arten av innehavarens och operatörens besittnings- eller nyttjanderätt. Luftfartsförvaltningen publicerar utdrag över de aktuella uppgifter som har införts i luftfartygsregistret och kan hålla registret tillgängligt för alla i elektronisk form. I fråga om ägare, innehavare, operatörer och ombud får publiceras namn, adress och kontaktuppgifter. Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om de tekniska uppgifter som avses i 1 mom. 6 punkten. 13 § Registreringsrätt Ett luftfartyg får införas i luftfartygsregistret i Finland om dess ägare, innehavare eller operatör är bosatt eller, om det är fråga om en juridisk person, har sin hemort i en medlemsstat, om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland. Om luftfartygets ägare, innehavare eller operatör är bosatt eller, om det är fråga om en juridisk person, har sin hemort i någon annan medlemsstat än Finland, är en ytterligare förutsättning för registrering att luftfartygets huvudsakliga avgångsplats är i Finland. En sådan ägare, innehavare eller operatör skall ha ett behörigt ombud i Finland. Luftfartsförvaltningen kan dock av särskilda skäl registrera ett luftfartyg i Finland utan hinder av vad som i 1 och 2 mom. bestäms om ägarens, innehavarens eller operatörens bonings- eller hemort. Ett luftfartyg som är registrerat i en främmande stat får inte registreras i Finland. 14 § Ansökan om registrering Luftfartygets ägare skall ansöka om registrering hos Luftfartsförvaltningen. I ansökan skall i tillämpliga delar uppges de uppgifter som nämns i 12 § 1 och 2 mom., och ansökan skall åtföljas av en utredning över fång eller över grunden för besittnings- eller nyttjanderätten till luftfartyget samt över att rätt att registerföra luftfartyget i Finland enligt 13 § föreligger. 15 § Interimistisk registrering Luftfartsförvaltningen kan på ansökan och av särskilda skäl registrera ett luftfartyg interimistiskt för överförings- och kontrollflygningar samt utbildning av besättningen. Också luftfartyg som är under byggnad får införas i luftfartygsregistret interimistiskt, om byggarbetet har kommit så långt att luftfartyget kan identifieras. 16 § Förändringar i registeruppgifterna Ägaren skall underrätta Luftfartsförvaltningen om förändringar, och anmälan skall åtföljas av en utredning som är tillräcklig för att identifiera och verifiera de förändrade uppgifterna, om 1) de uppgifter enligt 12 § 1 eller 2 mom. som skall införas i luftfartygsregistret förändras, 2) det sker en förändring i de förutsättningar för registrering som gäller bonings- eller hemort enligt 13 § 1 eller 2 mom. eller avgångsplats enligt 13 § 2 mom. Har ett luftfartyg för längre tid än 30 dagar överlåtits till någon annan för att användas av denne för egen räkning, skall överlåtaren anmäla detta till Luftfartsförvaltningen. Anmälan enligt detta moment skall åtföljas av en avtalshandling eller anmälan som undertecknats av parterna eller en kopia av en sådan. Ett luftfartygs ägare, innehavare eller operatör kan, när ägande-, besittnings- eller nyttjanderätten har upphört, anmäla detta för införande i registret. Anmälan skall åtföljas av en utredning över att rätten har upphört och uppgifter om den nya ägaren, innehavaren eller operatören. Anmälan om ändringar som avses i 1 och 2 mom. skall göras till Luftfartsförvaltningen inom 14 dagar. Om anmälan inte har gjorts, kan Luftfartsförvaltningen förbjuda användningen av luftfartyget. 17 § Avförande av luftfartyg ur luftfartygsregistret Luftfartsförvaltningen skall avföra ett luftfartyg ur luftfartygsregistret 1) på ansökan av ägaren, 2) om Luftfartsförvaltningen efter att ha gett ägaren tillfälle att bli hörd konstaterar att det villkor som gäller bonings- eller hemort enligt 13 § 1 mom. eller avgångsplats enligt 13 § 2 mom. inte längre uppfylls, eller om det inte längre finns särskilda skäl enligt 13 § 3 mom. att låta luftfartyget kvarstå i registret. Luftfartsförvaltningen kan avföra ett luftfartyg ur luftfartygsregistret när luftfartyget har förstörts, skrotats eller försvunnit, om inte ägaren inom en av Luftfartsförvaltningen utsatt tid på minst sex månader har lagt fram en tillförlitlig utredning om reparation av luftfartyget. Är ett luftfartyg intecknat eller har det gjorts en anteckning om att det är utmätt eller föremål för någon säkringsåtgärd, krävs för avförande ur registret dessutom ett skriftligt samtycke av inteckningshavaren eller den som ansökt om utmätningen eller säkringsåtgärden. 18 § Förvaring av uppgifter De uppgifter som införts i registret förvaras permanent. De uppgifter som avförts ur registret bevaras permanent i arkivet i anslutning till registret. 19 § Märkning av luftfartyg Luftfartsförvaltningen ger luftfartyget en registreringsbeteckning. Ett luftfartyg skall märkas med nationalitets- och registreringsbeteckningar. Luftfartsförvaltningen meddelar föreskrifter av teknisk natur om nationalitets- och registreringsbeteckningarna och märkningen av dem. 20 § Registreringsbevis Luftfartsförvaltningen skall utfärda ett registreringsbevis över registreringen av ett luftfartyg och ett interimistiskt registreringsbevis över en interimistisk registrering av ett luftfartyg. 3 kap. Luftfartygs luftvärdighet och begränsningar av utsläpp 21 § Tillämpningsområde Om inte något annat följer av EASA-förordningen eller av de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, gäller vad som i detta kapitel bestäms om godkännande av luftvärdighet och miljögodkännande för luftfartyg och luftfartygsprodukter, komponenter och anordningar, godkännande av planerings- och produktionsorganisationer, fortsatt luftvärdighet och godkännande av organisationer och personal som deltar i dessa uppgifter samt den behöriga myndighetens förfaranden. 22 § Luftvärdighet Ett luftfartyg skall vara luftvärdigt när det används för luftfart. Ett luftfartyg betraktas som luftvärdigt om det har konstruerats, tillverkats, utrustats och underhållits så att det på ett betryggande sätt kan användas för luftfart samt i fråga om sina egenskaper även i övrigt är sådant. För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt med beaktande av principerna enligt EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om konstruktion, tillverkning, utrustning och underhåll av samt egenskaper hos luftfartyg och deras anordningar och komponenter och om innehållet i och övriga arrangemang i anslutning till de inspektioner och prov som krävs för godkännande. För avhjälpande av säkerhetsproblem som uppdagats i samband med användningen av luftfartyg eller deras anordningar och komponenter meddelar Luftfartsförvaltningen dessutom vid behov sådana luftvärdighetsföreskrifter av teknisk natur och driftsföreskrifter som förutsätts för flygsäkerheten. 23 § Upprätthållande av luftvärdighet Ägaren, innehavaren eller operatören av ett luftfartyg som används för luftfart skall se till att luftfartyget är luftvärdigt. För att uppfylla detta krav skall ägaren, innehavaren eller operatören se till att 1) alla fel och skador som påverkar trygg användning repareras, 2) luftfartyget underhålls i enlighet med dess underhållsprogram, 3) luftvärdighetsföreskrifter och övriga föreskrifter som påverkar fortsatt luftvärdighet iakttas, 4) de föreskrifter som Luftfartsförvaltningen meddelat med anledning av säkerhetsproblem iakttas, 5) reparationer och ändringar som gäller luftfartyget eller dess anordningar och komponenter görs så att luftfartyget och dess anordningar och komponenter uppfyller de krav som anges i eller uppställs med stöd av 22 §, 6) det efter underhållet görs en kontrollflygning med luftfartyget, om det inte går att försäkra sig om luftfartygets luftvärdighet på något annat sätt. Det är förbjudet att flyga med ett luftfartyg, om 1) det inte är luftvärdigt, 2) nödutrustning och annan utrustning som behövs för att använda luftfartyget inte har installerats korrekt eller inte är i användbart skick, eller 3) det granskningsbevis avseende luftvärdighet som avses i 26 eller 27 § inte är giltigt. Luftfartygets ägare, innehavare eller operatör kan genom avtal överföra de uppgifter som avses i 1 mom. eller en del av dem på en i 24 § avsedd organisation som svarar för luftvärdighet. 24 § Organisationer som svarar för luftvärdighet Luftfartsförvaltningen skall på ansökan godkänna en fysisk eller juridisk person som en organisation som svarar för luftvärdighet om personen i fråga har den yrkeskunniga personal som krävs för upprätthållande och övervakning av luftfartygs luftvärdighet, behövliga arbetsredskap och arbetslokaler, arbetsmetoder, ett kvalitetssystem och anvisningar. Godkännandet beviljas för viss tid eller tills vidare med hänsyn till praxis för motsvarande godkännanden i medlemsstaterna. Luftfartsförvaltningen skall övervaka verksamheten vid de organisationer som svarar för luftvärdighet. För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt utifrån EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om yrkesskickligheten för personalen vid organisationer som svarar för luftvärdighet samt om behövliga arbetsredskap, arbetslokaler, arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar. Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över organisationer som svarar för luftvärdighet finns i 16 kap. 25 § Uppgifter om luftvärdighet Ägaren, innehavaren eller operatören skall se till att uppgifter om underhållet av luftfartyget och dess anordningar och komponenter upptas och förvaras i den tekniska bokföringen över luftfartyget så att det när som helst går att försäkra sig om luftfartygets luftvärdighet. Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om den tekniska bokföringen över luftfartyg. Ägaren, innehavaren, operatören eller den som fått i uppdrag att ha hand om underhållet av luftfartyget och dess luftvärdighetsförvaltning skall utan dröjsmål underrätta Luftfartsförvaltningen om omständigheter som kan ha väsentlig betydelse för luftfartygets luftvärdighet. Luftfartsförvaltningen har rätt att av luftfartygets ägare, innehavare, operatör och den som fått i uppdrag att ha hand om underhållet av luftfartyget eller dess luftvärdighetsförvaltning få alla uppgifter som behövs för tillsynen över luftvärdigheten. 26 § Luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet Luftfartsförvaltningen beviljar luftvärdighetsbevis för luftfartyg som har konstaterats uppfylla luftvärdighetskraven enligt 22 §. Luftvärdighetsbeviset åtföljs av ett granskningsbevis avseende luftvärdighet. Granskningsbeviset beviljas för viss tid. Luftvärdighetsbeviset och granskningsbeviset avseende luftvärdighet kan förenas med sådana för en trygg användning av luftfartyget nödvändiga begränsningar eller krav i anslutning till särskilda användningsförhållanden som gäller bland annat följande: 1) luftfartygets klass, 2) flyghandbokens identifieringsuppgifter, 3) särskilda villkor, 4) begränsning av det högsta antalet personer eller passagerare, 5) begränsning av största tillåtna massa, 6) former av flygverksamhet. Luftfartsförvaltningen kan godkänna ett utländskt luftvärdighetsbevis eller granskningsbevis avseende luftvärdighet, om luftfartyget uppfyller de krav som gäller för att ett finländskt bevis skall utfärdas. 27 § Tillstånd till utövande av luftfart Utan hinder av 22 och 23 § kan Luftfartsförvaltningen för viss tid bevilja tillstånd till att ett luftfartyg används för luftfart för prövning av fartygets egenskaper, även om fartygets luftvärdighet inte är fullt klarlagd. Luftfartsförvaltningen kan även i övrigt bevilja ett motsvarande tillstånd för överföringsflygningar eller av andra motsvarande särskilda skäl, även om luftfartyget inte helt uppfyller kraven på luftvärdighet. Luftfartsförvaltningen kan i stället för ett luftvärdighetsbevis bevilja ett tillstånd till utövande av luftfart för ett luftfartyg som inte har konstaterats uppfylla kraven enligt 22 §, men som anses uppfylla kraven på luftvärdighet med hänsyn till det planerade användningsändamålet. Tillståndet skall åtföljas av ett granskningsbevis avseende luftvärdighet som utfärdats för viss tid. Tillståndet till utövande av luftfart och granskningsbeviset avseende luftvärdighet kan förenas med nödvändiga villkor för trygg användning av luftfartyget. 28 § Tillsyn över luftvärdighet Luftfartsförvaltningen skall se till att luftfartyg samt deras anordningar och komponenter uppfyller kraven på luftvärdighet. Luftfartsförvaltningen har rätt att inspektera och besiktiga fartyget och förordna att kontrollflygningar skall flygas med det. Fartygets ägare, innehavare och operatör ansvarar för ordnandet av kontrollflygningar och för kostnaderna för dem. Vid tillsynen över luftvärdighet kan Luftfartsförvaltningen biträdas av en i 24 § avsedd organisation som svarar för luftvärdighet eller andra inhemska eller utländska sakkunniga. För fastställande av och tillsyn över luftvärdighet meddelar Luftfartsförvaltningen vid behov närmare föreskrifter av teknisk natur och föreskrifter om förfaranden i fråga om 1) de besiktningar som utförs av Luftfartsförvaltningen, 2) innehållet i och arrangemangen för de inspektioner avseende luftvärdighet som organisationer som svarar för luftvärdighet utför när de biträder Luftfartsförvaltningen, 3) särskilda inspektioner, såsom innehållet i och arrangemangen för inspektioner för fortsatt brukstid för ett luftfartyg samt den som utför inspektionerna. 29 § Beviljande och förnyande av granskningsbevis avseende luftvärdighet På grundval av en luftvärdighetsinspektion som utförts av en organisation som svarar för luftvärdighet och på grundval av organisationens rekommendation beviljar eller förnyar Luftfartsförvaltningen ett granskningsbevis avseende luftvärdighet, om luftfartyget vid inspektionstidpunkten uppfyller kraven för beviljande av ett luftvärdighetsbevis eller tillstånd till utövande av luftfart. Luftfartsförvaltningen kan också bestämma att en organisation som svarar för luftvärdighet och som biträder Luftfartsförvaltningen i enlighet med 28 § 2 mom. beviljar eller förnyar ett granskningsbevis avseende luftvärdighet på de villkor som Luftfartsförvaltningen anger särskilt. Kan inte en rekommendation av den organisation som svarar för luftvärdighet eller ett granskningsbevis avseende luftvärdighet skäligen fås, kan Luftfartsförvaltningen på grundval av sin besiktning bevilja ett luftvärdighetsbevis eller ett i 27 § 2 mom. avsett tillstånd till utövande av luftfart, om luftfartyget vid besiktningstidpunkten uppfyller kraven för beviljande av ett luftvärdighetsbevis eller tillstånd till utövande av luftfart. Bestämmelser om förfarandet när en organisation som svarar för luftvärdighet har hand om offentliga förvaltningsuppgifter finns i förvaltningslagen (434/2003), lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003), språklagen (423/2003), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och arkivlagen (831/1994). Beslut av en organisation som svarar för luftvärdighet får inte överklagas genom besvär. I ett beslut får rättelse yrkas hos Luftfartsförvaltningen inom 30 dagar efter delfåendet. Beslut som Luftfartsförvaltningen meddelat med anledning av rättelseyrkande får överklagas genom besvär så som föreskrivs i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Ett tidigare beviljat granskningsbevis avseende luftvärdighet, luftvärdighetsbevis eller tillstånd till utövande av luftfart förfaller, om ett nytt bevis eller tillstånd beviljas. Ett bevis eller tillstånd som förfallit skall på begäran återlämnas till Luftfartsförvaltningen. 30 § Återkallande av luftvärdighetsbevis, granskningsbevis avseende luftvärdighet och tillstånd till utövande av luftfart Luftfartsförvaltningen kan återkalla ett luftvärdighetsbevis, ett granskningsbevis avseende luftvärdighet eller ett tillstånd till utövande av luftfart eller förbjuda att ett luftfartyg används för luftfart, om det konstateras eller finns grundad anledning att misstänka att fartyget inte är luftvärdigt eller att det inte längre uppfyller kraven på flygsäkerhet och om det inte inom en skälig tid som Luftfartsförvaltningen bestämmer görs eller visas vara luftvärdigt eller uppfyller eller visas uppfylla kraven på flygsäkerhet. Om villkor som är nödvändiga för flygsäkerheten har ställts för beviljande, förnyande eller godkännande av tillstånd till utövande av luftfart eller granskningsbevis avseende luftvärdighet och om dessa villkor inte har följts, kan Luftfartsförvaltningen förbjuda användningen av luftfartyget för luftfart till dess att de nämnda villkoren har uppfyllts. Bestämmelserna i 1 och 2 mom. skall tillämpas på sådant återkallande av utländska luftvärdighetsbevis och granskningsbevis avseende luftvärdighet som avses i 26 § 4 mom. 31 § Konstruktion, tillverkning och underhåll För konstruktion, tillverkning och underhåll av luftfartyg krävs godkännande av Luftfartsförvaltningen. Detsamma gäller i fråga om fartygets anordningar och komponenter. Ett godkännande skall beviljas sådana konstruktörer, tillverkare eller underhållare av luftfartyg som har den yrkeskunniga personal som krävs för uppgifterna, behövliga arbetsredskap och arbetslokaler, arbetsmetoder, ett kvalitetssystem och anvisningar. Beroende på arbetets omfattning och svårighetsgrad kan Luftfartsförvaltningens godkännande vara 1) ett godkännande av en konstruktions-, tillverknings- eller underhållsorganisation, 2) ett flygmekanikercertifikat, eller 3) ett godkännande för en person för en viss uppgift som kräver särskild yrkeskunskap. För en konstruktör krävs inte godkännande, om det är fråga om 1) konstruktion som gäller en liten ändring eller reparation, 2) konstruktion av ett luftfartyg för vilket det inte ansöks om luftvärdighetsbevis eller konstruktion av anordningar eller komponenter till ett sådant fartyg, eller 3) konstruktion som gäller en ändring eller reparation i ett luftfartyg för vilket det inte ansöks om luftvärdighetsbevis eller för vilket det har utfärdats ett tillstånd till utövande av luftfart i stället för ett luftvärdighetsbevis. Luftfartsförvaltningen kan besluta att det inte krävs godkännande för den som utför underhåll, om det är fråga om 1) begränsat underhåll av ett privat luftfartyg av enkel konstruktion med en maximal startvikt om mindre än 2 730 kilogram, 2) begränsat underhåll av ett segelflygplan eller en varmluftsballong, 3) underhåll av ett luftfartyg för vilket det har utfärdats ett tillstånd till utövande av luftfart i stället för ett luftvärdighetsbevis, eller 4) ett arbete som utförs under uppsikt av den som godkänts att utföra underhåll. För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt med beaktande av principerna enligt EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om konstruktörerna, tillverkarna och dem som utför underhåll i fråga om 1) personalens utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet, 2) prov och intyg som krävs för att fastställa yrkesskickligheten, 3) arbetsredskap och arbetslokaler, 4) arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar. Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över godkännanden som beviljats för konstruktion, tillverkning och underhåll finns i 16 kap. 32 § Utbildningsorganisationer för underhållspersonal Utbildningsorganisationer för underhållspersonal kan ansöka om godkännande hos Luftfartsförvaltningen. Ett godkännande skall beviljas en utbildningsorganisation om den har den yrkeskunniga personal som krävs för uppgifterna, behövliga utbildningslokaler och utbildningshjälpmedel, ett utbildningsprogram och ett kvalitetssystem. Luftfartsförvaltningen övervakar organisationernas verksamhet. För säkerställande av en tillräcklig nivå på flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen, utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt utifrån EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, närmare föreskrifter om utbildningsorganisationerna för underhållspersonal i fråga om 1) personalens utbildning, erfarenhet och yrkesskicklighet, 2) arbetsmetoder, kvalitetssystem och anvisningar. Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn över utbildningsorganisationer för underhållspersonal finns i 16 kap. 33 § Utsläpp Ett motordrivet luftfartyg skall vara konstruerat, tillverkat, utrustat och underhållet så att luftfartygets buller och annat utsläpp inte medför skada för miljön eller avsevärd miljöstörning. Luftfartsförvaltningen meddelar vid behov närmare föreskrifter av teknisk natur om buller och övriga utsläpp baserade på de standarder som avses i Chicagokonventionen. Bestämmelser om driftsrestriktioner av bullerskäl vid flygplatser finns i 14 kap. 4 kap. Rampinspektioner av luftfartyg 34 § Kapitlets tillämpningsområde Utöver vad som i 3 kap. och i 154 § bestäms om inspektioner och tillsyn skall bestämmelserna i detta kapitel tillämpas på rampinspektioner av både luftfartyg som införts i medlemsstaternas luftfartygsregister och luftfartyg från tredje land. Bestämmelserna i 37 § 2 mom., 38 § 2 mom. och 42 § 2 mom. tillämpas inte på militära luftfartyg, statsluftfartyg eller på luftfartyg som har en högsta tillåten startvikt på mindre än 5 700 kilogram och som inte används för kommersiell flygtrafik. 35 § Definitioner I detta kapitel avses med 1) direktivet om rampinspektioner Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/36/EG om säkerheten i fråga om luftfartyg från tredje land som använder flygplatser i gemenskapen, 2) rampinspektion inspektion av luftfartyg som införts i luftfartygsregistret i en medlemsstat och inspektion av luftfartyg från tredje land i enlighet med bilaga II till direktivet om rampinspektioner, 3) luftfartyg från tredje land luftfartyg som inte används eller drivs under tillsyn av en medlemsstats myndighet. 36 § Insamling av information För övervakning av säkerheten hos luftfartyg samlar Luftfartsförvaltningen in följande uppgifter: 1) viktig säkerhetsinformation som i synnerhet grundar sig på a) rapporter från piloter, b) rapporter från underhållsorganisationer, c) rapporter om tillbud, d) uppgifter från andra organisationer som är oberoende av medlemsstaternas behöriga myndigheter, e) klagomål, 2) information om åtgärder som vidtagits efter en rampinspektion, såsom a) startförbud, b) luftfartygs eller lufttrafikföretags utestängning från den berörda medlemsstaten, c) nödvändiga korrigerande åtgärder, d) kontakter med den behöriga myndighet som utövar tillsyn över lufttrafikföretaget, 3) uppföljande information om lufttrafikföretaget, såsom a) vilka korrigerande åtgärder som vidtagits, b) återkommande fel. Denna information skall sparas och härvid skall formuläret i bilaga I till direktivet om rampinspektioner användas. 37 § Rampinspektion Luftfartsförvaltningen kan genomföra rampinspektioner på alla luftfartyg. Rampinspektioner skall genomföras med avseende på de luftfartyg från tredje land som har landat på en flygplats som vanligen är öppen för internationell flygtrafik, om det misstänks att dessa fartyg inte iakttagit internationella säkerhetsnormer. Luftfartsförvaltningen skall då fästa särskild uppmärksamhet vid fartyg 1) i fråga om vilka det har mottagits information som indikerar dåligt underhåll eller tydliga skador eller brister, 2) som har rapporterats uppträda onormalt så att det föranleder betydande oro för säkerheten, 3) som vid en tidigare rampinspektion uppvisat brister som ger orsak till allvarlig misstanke om att luftfartyget inte överensstämmer med internationella säkerhetsnormer och i fråga om vilka Luftfartsförvaltningen befarar att bristerna inte har rättats till, 4) i fråga om vilka det finns indikationer på att de behöriga myndigheterna i luftfartygets registreringsstat inte utövar tillräcklig säkerhetstillsyn, 5) i fråga om vilka den information som har samlats in enligt 36 § ger anledning till oro beträffande lufttrafikföretaget eller i fråga om vilka en tidigare rampinspektion av ett luftfartyg som används av samma lufttrafikföretag har avslöjat brister. Luftfartsförvaltningen skall genomföra de rampinspektioner och andra övervakningsåtgärder som kommissionen har beslutat enligt artikel 8.3 i direktivet om rampinspektioner. 38 § Genomförande av rampinspektioner Rampinspektioner skall genomföras i enlighet med förfarandet i bilaga II till direktivet om rampinspektioner. När rampinspektionen har slutförts skall luftfartygets befälhavare eller ett ombud för lufttrafikföretaget underrättas om resultaten av rampinspektionen, och om betydande brister har uppdagats skall rapporten sändas till lufttrafikföretaget och till de berörda behöriga myndigheterna. Om en rampinspektion har gällt ett luftfartyg från tredje land, skall Luftfartsförvaltningen underrätta kommissionen om de åtgärder som genomförts för att uppfylla kraven enligt denna paragraf. 39 § Informationsutbyte Luftfartsförvaltningen skall delta i medlemsstaternas och kommissionens ömsesidiga utbyte av information på det sätt som anges i direktivet om rampinspektioner. 40 § Datasekretess och utlämnande av uppgifter I fråga om sekretessbeläggning av de uppgifter som Luftfartsförvaltningen samlat in i enlighet med 36 §, erhållit i det syfte som avses i 37 § och i enlighet med 39 § tagit emot från en annan medlemsstat eller kommissionen gäller 24 § 1 mom. i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. När upplysningar om brister i luftfartyg lämnas Luftfartsförvaltningen frivilligt får källan inte anges i de rampinspektionsrapporter som avses i 38 § 1 mom. 41 § Startförbud för luftfartyg Om Luftfartsförvaltningen inte är övertygad om att de korrigerande åtgärder som förutsätts för flygsäkerheten kommer att vidtas före flygning, skall den meddela startförbud för luftfartyget till dess att risken har undanröjts. Luftfartsförvaltningen skall omedelbart underrätta de behöriga myndigheter som utövar tillsyn över lufttrafikföretaget samt den stat där fartyget är registrerat. Luftfartsförvaltningen kan dock i samarbete med den stat som ansvarar för luftfartygets drift eller den stat där fartyget är registrerat ange villkor som är nödvändiga för att fartyget skall kunna tillåtas flyga till en flygplats där bristerna kan rättas till. Om bristerna påverkar giltigheten för luftfartygets luftvärdighetsbevis, får startförbudet enligt 1 mom. återkallas för den nämnda överföringsflygningen endast om lufttrafikföretaget får tillstånd av den eller de stater vars territorier kommer att överflygas under den aktuella flygningen. 42 § Utestängning och begränsning Om ett lufttrafikföretag från tredje land genom sitt förfarande allvarligt äventyrar flygsäkerheten i Finland eller i en annan medlemsstat eller om förfarandet väcker misstankar om att lufttrafikföretaget inte har förutsättningar att bedriva säker flygtrafik eller om den tillsyn över flygsäkerheten som gäller lufttrafikföretaget inte har ordnats så som förutsätts i Chicagokonventionen, får Luftfartsförvaltningen utestänga företaget från flygverksamhet i Finland eller införa begränsningar eller ställa villkor för verksamheten. Utestängningarna, begränsningarna och villkoren gäller högst till dess att bristerna har rättats till. Luftfartsförvaltningen skall underrätta kommissionen om vilka åtgärder som har vidtagits. 5 kap. Certifikat och kompetensvillkor 43 § Kapitlets tillämpningsområde Om inte något annat följer av EASA-förordningen eller de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, gäller vad som i detta kapitel bestäms om certifikat, behörigheter, kompetensbevis och godkännanden ( tillstånd ) för personal som deltar i flygverksamheten och underhållet. Bestämmelser om administrativa påföljder i samband med tillsyn finns i 16 kap. 44 § Tillståndsgivare Luftfartsförvaltningen beviljar de tillstånd som avses i 43 §, om inte något annat följer av 163 §. Ett tillstånd skall beviljas, om sökanden uppfyller villkoren för erhållande av tillståndet. Ett tillstånd beviljas för viss tid om inte något annat bestäms nedan. 45 § Förutsättningar för att tillstånd skall beviljas För att tillstånd skall beviljas förutsätts att den berörda i fråga om ålder, hälsa, kunskaper, färdigheter, utbildning och erfarenhet uppfyller kompetensvillkoren för det berörda tillståndsslaget. Olika slag av tillstånd är 1) flygcertifikat jämte behörigheter, 2) certifikat för underhållspersonal, 3) certifikat jämte behörigheter för flygtrafiktjänstpersonal och flyginformatörens kompetensbevis, 4) medicinskt kompetensbevis. För säkerställande av flygsäkerheten meddelar Luftfartsförvaltningen utifrån de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen närmare föreskrifter om kompetensvillkor och tillståndens giltighetstider. Föreskrifterna skall motsvara JAA:s och Eurocontrols normer till den del sådana står till förfogande. Ett tillstånd beviljas dock inte om sökanden inte är lämplig att inneha tillståndet. En sökande skall anses olämplig att inneha ett tillstånd, om sökanden 1) trots en anmärkning eller varning fortsätter att bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart, 2) genom att i väsentlig grad eller upprepade gånger bryta mot bestämmelserna eller föreskrifterna om luftfart visar bristande vilja eller förmåga att följa dessa, 3) genom sin tidigare verksamhet har visat sådan allmän likgiltighet gentemot bestämmelserna eller föreskrifterna att det finns anledning att misstänka att sökanden inte förmår eller vill följa de bestämmelser och föreskrifter som är av väsentlig betydelse för säkerheten inom luftfarten. I tillståndet anges vilka uppgifter innehavaren har rätt att utföra. Tillståndet kan förenas med villkor som är nödvändiga för upprätthållande av flygsäkerheten. 46 § Förutsättningar för beviljande av ett medicinskt kompetensbevis För att ett medicinskt kompetensbevis skall beviljas förutsätts att sökanden uppfyller de medicinska kompetensvillkor som Luftfartsförvaltningen ställt och som motsvarar de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen eller JAA:s eller Eurocontrols normer och rekommendationer. Ett medicinskt kompetensbevis beviljas för viss tid enligt de standarder, normer och rekommendationer som avses i 1 mom., om det inte finns särskilda skäl att avvika från detta. För att ett medicinskt kompetensbevis skall beviljas och förnyas förutsätts att personen godkänts vid en undersökning av en auktoriserad flygläkare. Den auktoriserade flygläkaren skall tillställa Luftfartsförvaltningen utlåtanden utifrån undersökningen. 47 § Skyldighet att anmäla omständigheter som inverkar på kompetensen och fastställande av kompetens De som ansöker om och de som innehar ett tillstånd skall till Luftfartsförvaltningen anmäla sådana omständigheter som de fått kännedom om och som inverkar på deras kompetens. Om det finns anledning att misstänka att någon inte uppfyller villkoren för att ett medicinskt kompetensbevis skall beviljas, kan Luftfartsförvaltningen bestämma att den sökande eller tillståndshavaren skall genomgå läkarkontroller och andra undersökningar för att klarlägga hälsotillståndet. Om det finns anledning att misstänka att någon inte uppfyller de krav på kunskaper och färdigheter som förutsätts för att ett tillstånd skall beviljas, kan Luftfartsförvaltningen bestämma att den sökande eller tillståndshavaren skall genomgå teori- och flygprov och andra kontroller. Den som ansöker om eller innehar ett tillstånd ansvarar för avgifterna och de övriga kostnaderna för de kontroller, undersökningar och prov som avses i 2 och 3 mom. 48 § Luftfartsförvaltningens rätt att få upplysningar För bedömning av förutsättningarna för att bevilja, förnya och återkalla ett tillstånd har Luftfartsförvaltningen utan hinder av sekretessbestämmelserna rätt att ur straffregistret, bötesregistret och justitieförvaltningens datasystem med uppgifter om brottmål som är föremål för åtalsprövning samt av förundersökningsmyndigheterna få sådana upplysningar om de sökande eller tillståndshavarna som gäller äventyrande av flygsäkerheten, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten konstaterat grovt äventyrande av trafiksäkerheten eller konstaterat rattfylleri vid framförande av ett motordrivet fordon samt upplysningar om pågående förundersökning, åtalsprövning eller rättegång avseende sådana gärningar liksom om straff som dömts ut för nämnda gärningar och andra påföljder för dem. Den läkare som undersökt den som ansöker om eller innehar ett tillstånd samt den läkare som har behandlat eller behandlar den som ansöker om eller innehar ett tillstånd och den sammanslutning eller inrättning för sjuk- eller hälsovård där den som ansöker om eller innehar ett tillstånd har vårdats eller vårdas skall utan hinder av sekretessbestämmelserna på begäran lämna Luftfartsförvaltningen upplysningar om omständigheter som eventuellt inverkar på erhållandet av eller giltigheten för ett tillstånd. En läkare, sammanslutning och inrättning enligt 2 mom. får utan hinder av sekretessbestämmelserna även utan en begäran underrätta Luftfartsförvaltningen om sina misstankar om att den som ansöker om eller innehar ett tillstånd inte uppfyller de hälsomässiga villkoren för tillståndet. Innan en anmälan görs skall patienten informeras om rätten att göra anmälan och om hälsotillståndets inverkan på funktionsförmågan hos dem som deltar i luftfartsverksamhet. Av en anmälan enligt 3 mom. får framgå endast 1) att den som anmälan gäller eventuellt inte uppfyller de hälsokrav som uppställs i fråga om tillståndet, och 2) vilka ytterligare åtgärder läkaren föreslår för en närmare klarläggning av hälsotillståndet eller dess konsekvenser för funktionsförmågan. Uppgifterna kan översändas med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. 49 § Utländska certifikat I fråga om godkännande av utländska tillstånd skall bestämmelserna i detta kapitel iakttas i tillämpliga delar. Av de skäl som anges i 146 eller 147 § kan Luftfartsförvaltningen bestämma att ett utländskt tillstånd som har erkänts i Finland inte berättigar till sådan verksamhet som avses i tillståndet inom finskt territorium, ombord på finska luftfartyg eller vid luftfart med stöd av ett drifttillstånd som har beviljats i Finland. 6 kap. Certifikatregister 50 § Ändamålet med certifikatregistret Luftfartsförvaltningen skall föra ett certifikatregister för tillsyn över flygsäkerheten, administration av certifikatuppgifter, luftfartsskydd för den civila luftfarten, uppfyllande av internationella förpliktelser som är bindande för Finland och utförande av andra uppgifter inom Luftfartsförvaltningens verksamhetsområde. Certifikatregistret kan föras med hjälp av automatisk databehandling. Anställda hos Luftfartsförvaltningen har rätt att behandla uppgifterna i certifikatregistret till den del det är nödvändigt för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter. 51 § Förhållande till annan lagstiftning Om inte något annat bestäms i denna lag, tillämpas i fråga om sekretess och utlämnande av uppgifter ur certifikatregistret lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet och i fråga om annan behandling av personuppgifter personuppgiftslagen. 52 § Registrerade I certifikatregistret får införas uppgifter om personer som hos Luftfartsförvaltningen ansökt om certifikat, kompetensbevis, behörighet eller godkännande eller som innehar ett sådant tillstånd. I certifikatregistret får också införas uppgifter om personer som gjort sig skyldiga till äventyrande av flygsäkerheten, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten eller till luftfartsförseelse. Uppgifter får dessutom registreras om personer i fråga om vilka pågår förundersökning, åtalsprövning eller rättegång avseende de nämnda gärningarna. 53 § Uppgifter som införs i certifikatregistret I certifikatregistret får införas följande identifieringsuppgifter om de personer som avses i 52 §: 1) namn, 2) personbeteckning eller, om personbeteckning saknas, födelsetid, 3) födelsehemkommun och födelsestat samt medborgarskap, 4) adress och andra kontaktuppgifter samt hemkommun, 5) modersmål eller kontaktspråk, 6) uppgift om att personen avlidit. Utöver identifieringsuppgifter får i registret införas för ändamålet med registret nödvändiga uppgifter, såsom uppgifter om tillstånd samt utbildning och prov som hänför sig till luftfart. För beslut och tillsyn som gäller tillstånd får i registret dessutom införas följande känsliga uppgifter: 1) nödvändiga uppgifter om läkarundersökningar och hälsotillståndet, 2) uppgifter om äventyrande av flygsäkerheten, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten eller luftfartsförseelse eller grovt äventyrande av trafiksäkerheten samt om förundersökning, åtalsprövning eller rättegång avseende sådana gärningar, liksom uppgifter om straff som dömts ut för brott och förseelser samt om andra påföljder. Om de uppgifter som införts i registret förändras, skall tillståndshavaren anmäla detta till Luftfartsförvaltningen inom 14 dagar. Luftfartsförvaltningen meddelar närmare föreskrifter om hur förändringarna skall anmälas. 54 § Avförande av uppgifter ur certifikatregistret Uppgifter avförs ur certifikatregistret som följer: 1) uppgifter om äventyrande av flygsäkerheten, användning av berusningsmedel vid luftfart eller i sådana uppgifter inom markorganisationen som påverkar flygsäkerheten, grovt äventyrande av trafiksäkerheten och luftfartsförseelser tio år efter det att beslutet om dem har vunnit laga kraft, 2) brottsuppgifter om misstänkta personer när de har befriats från åtal genom ett lagakraftvunnet beslut eller när åtalsrätten för det misstänkta brottet har preskriberats, 3) uppgifter om verksamhetsförbud som meddelats den registrerade och uppgifter om andra administrativa åtgärder från luftfartsmyndighetens sida tio år efter det att beslutet har vunnit laga kraft. 55 § Luftfartsförvaltningens rätt att få upplysningar av myndigheter Utan hinder av sekretessbestämmelserna har Luftfartsförvaltningen rätt att för förande av certifikatregistret och kontroll av att uppgifterna i registret är riktiga ta del av de uppgifter som av befolkningsdatasystemet framgår om personens namn, personbeteckning, adress, hemkommun, födelsehemkommun, födelsestat, modersmål eller kontaktspråk och om att personen har avlidit samt uppgifter om en sådan begränsning av utlämnandet av uppgifter som avses i 25 § 4 mom. i befolkningsdatalagen (507/1993). Uppgifterna kan översändas med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. 56 § Utlämnande av känsliga uppgifter och personbeteckning Utan hinder av sekretessbestämmelserna får känsliga uppgifter som införts i certifikatregistret och personbeteckningen lämnas ut till finska myndigheter och utländska luftfartsmyndigheter och myndigheter för undersökning av olyckor, om det är nödvändigt för att fullgöra de uppdrag eller skyldigheter som föreskrivits i lag eller med stöd av lag. Uppgifterna får lämnas ut med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. Innan en teknisk anslutning öppnas skall mottagaren lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på ett lämpligt sätt. 57 § Utlämnande av uppgifter elektroniskt för opinions- och marknadsundersökningar, direktmarknadsföring samt annan adress- och informationstjänst För opinions- och marknadsundersökningar, direktmarknadsföring samt annan adress- och informationstjänst får andra uppgifter än de som avses i 56 § lämnas ut ur certifikatregistret med hjälp av en teknisk anslutning eller annars i elektronisk form. Innan en teknisk anslutning öppnas skall mottagaren lägga fram en utredning om att uppgifterna skyddas på ett lämpligt sätt. Uppgifter får dock inte lämnas ut, om den registrerade har förbjudit att uppgifterna lämnas ut för ändamål enligt 1 mom. Uppgifter får inte heller lämnas ut, om den registrerade inte har informerats om behandlingen av uppgifterna på det sätt som avses i 24 § i personuppgiftslagen. 7 kap. Allmänna krav som gäller flygverksamhet 58 § Luftfartygs befälhavare Ombord på luftfartyg och glidare eller andra anordningar som används för luftfart skall det finnas en befälhavare när de används för luftfart. Befälhavaren förordnas av ägaren, innehavaren eller operatören. 59 § Certifikat, behörigheter och godkännanden samt medicinska kompetensbevis för flygbesättningen Medlemmarna av luftfartygets flygbesättning skall ha 1) av Luftfartsförvaltningen eller den i 163 § avsedda organisationen för amatörflygverksamhet beviljade eller godkända certifikat, behörigheter och godkännanden som förutsätts för uppgiften samt ett medicinskt kompetensbevis, eller 2) i en främmande stat utfärdade certifikat, behörigheter och godkännanden som förutsätts för uppgiften och medicinska kompetensbevis, vilka i Finland, i enlighet med internationella förpliktelser som är bindande för Finland, erkänns motsvara de som avses i 1 punkten. Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på förare av luftfartyg och anordningar enligt 6 § 2 mom. I fråga om behörigheten för andra medlemmar av flygbesättningen än luftfartygets befälhavare kan Luftfartsförvaltningen på de villkor som är nödvändiga för att trygga säkerheten medge undantag från kraven enligt 1 mom. när det gäller 1) skolflygningar och flygprov, 2) flygningar där en särskild flygassistent anlitas. 60 § Luftfartygs besättning Ett luftfartyg som används för luftfart skall vara tryggt bemannat. Ägaren, innehavaren eller operatören ansvarar för att fartyget är tryggt bemannat. Utöver vad som bestäms i 1 mom. och i 5 kap. meddelar Luftfartsförvaltningen sådana närmare föreskrifter som förutsätts för flygsäkerheten och som baserar sig på de standarder och rekommendationer som avses i Chicagokonventionen samt på EASA-förordningen och de förordningar som kommissionen utfärdat med stöd av den, kompletterade med undantag och tillägg av geografiska, klimatologiska och trafikmässiga skäl eller för att samordna internationell praxis med förhållandena i Finland i fråga om följande: 1) luftfartygets befälhavare, flygbesättning och annan besättning som förutsätts för flyguppdraget, 2) certifikat, behörighet
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
