← Suomi
    1269/2025
    Svenska

    1269/2025 — Statsrådets förordning om ändring av statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    3 § Karakterisering av yt- och grundvatten Vid karakteriseringen, i kompletterande utredningar samt vid bedömningen och övervakningen av vattnens status kan likartade ytvatten och grundvatten sammanföras i grupper. Vattenförekomsterna i en grupp ska finnas inom samma vattenförvaltningsområde och representera samma ytvattentyp eller geologiskt likartade grundvattenområde, och inverkan av mänsklig verksamhet ska vara likartad och av samma storleksklass. 9 § Definitioner I detta kapitel avses vid klassificeringen av ytvattnets ekologiska status med 4 a) referensområde tillräckligt antal vattenförekomster med minst inverkan av mänsklig verksamhet, 5) ekologisk kvalitetskvot enhet som beskriver ekologisk status och som uttrycker förhållandet mellan värdena på de biologiska parametrar som observerats i ytvattenförekomsten och som tillämpas på den som referensförhållanden, 6) klassificeringsperiod tidsperioden för det övervakningsmaterial som används vid klassificeringen. 10 § Indelning i ytvattentyper För klassificeringen av ytvattnens ekologiska status ska vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten indela ytvatten som till sina naturliga förhållanden är likartade i typerna åar och älvar, sjöar och kustvatten samt vatten i övergångszoner enligt de faktorer som presenteras i punkt A i bilaga 2. I punkt 2 i bilagan förtecknas de ytvattentyper som används i Finland. Utöver bilaga 2 tillämpas på indelningen vad som föreskrivs i bilaga II till ramdirektivet för vatten. 11 § Bedömning av vattnens status Den livskraftscentral som sköter uppgifter inom fiskerihushållning samt Naturresursinstitutet tillställer vattenvårds- och havsvårdsförvaltningsmyndigheten och Finlands miljöcentral den information om fiskbeståndet som behövs vid klassificeringen. 12 § Klassificering av ytvattnets ekologiska status Klassificeringen görs med hjälp av de biologiska faktorerna med beaktande av de hydromorfologiska och fysikalisk-kemiska faktorerna. Vattenförekomstens ekologiska status bestäms enligt status för den svagaste faktorn. Fysikalisk-kemiska faktorer kan dock sänka vattenförekomstens status lägst till nivån måttlig och hydromorfologiska faktorer lägst till nivån god. Om status för de biologiska faktorerna i en vattenförekomst inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt med stöd av övervakningsmaterialet kan den ekologiska statusen med hjälp av fysikalisk-kemiska eller hydromorfologiska faktorer utifrån deras biologiska inverkan också bedömas vara av lägre status än vad som anges ovan. 12 a § Klassificering av status för biologiska faktorer Vid klassificeringen av status för biologiska faktorer används de väsentliga parametrar i övervakningsprogrammet som beskriver påverkan av de belastningar som vattenförekomsten utsätts för och som anges i bilaga 2 b. Status för varje biologisk faktor och de parametrar som beskriver den, från hög till dålig, anges som en ekologisk kvalitetskvot på skalan 1–0. Den ekologiska kvalitetskvoten beräknas genom att det observerade värdet jämförs med det värde som beskriver de referensförhållanden som avses i 12 b §. Vid klassificeringen beaktas representativiteten, tillförlitligheten och noggrannheten hos de resultat som övervakningsprogrammen har gett. Under klassificeringsperioden används åtminstone det övervakningsmaterial som finns tillgängligt för minst de sex år som föregår klassificeringen. Gränserna mellan hög och god samt god och måttlig klass för biologiska faktorer i fråga om sameuropeiska ytvattentyper baserar sig på Europeiska kommissionens interkalibreringsbeslut. 12 b § Fastställande av referensförhållanden och typspecifika gränsvärden för ytvattentyper Finlands miljöcentral fastställer referensförhållandena för varje i 10 § avsedd ytvattentyp i enlighet med definitionerna av hög status i bilaga 1 med beaktande av de uppgifter om fiskfaunan som fåtts från Naturresursinstitutet. Fastställandet av referensförhållandena grundar sig antingen på referensområden eller på modellering eller på en kombination av dessa metoder. Om dessa metoder inte kan användas kan referensförhållandena också fastställas med hjälp av en expertbedömning. Dessutom fastställer Finlands miljöcentral typspecifika gränsvärden för de parametrar enligt bilaga 2 b som beskriver status hos de biologiska faktorerna samt de regler som ska användas vid beräkningen. När Finlands miljöcentral fastställer referensförhållanden och gränsvärden ska den ge de centrala myndigheterna och andra centrala aktörer tillfälle att bli hörda i fråga om nya och ändrade uppgifter. Finlands miljöcentral publicerar referensförhållandena för ytvattentyper och de typspecifika gränsvärdena för parametrarna samt reglerna för beräkningen senast tre år innan förvaltningsplansperioden börjar. Denna förordning träder i kraft den 2 januari 2026. Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG (32000L0060), EGT nr L 327, 22.12.2000, s. 1 Helsingfors den 18 december 2025 Miljö- och klimatminister Sari Multala Specialsakkunnig Turo Hjerppe Bilaga 2 A) Faktorer vid indelning i ytvattentyper Ytvattentyp Faktor som används vid indelningen Åar, älvar 1. storlek 2. jordmån och berggrund: biogen, kvartshaltig, näringsrik eller kalkrik 3. höjd över havet 4. vattenarealens andel av avrinningsområdet 5. geografiskt läge Sjöar 1. storlek 2. jordmån och berggrund: biogen, kvartshaltig, näringsrik eller kalkrik 3. höjd över havet 4. genomsnittligt vattendjup 5. uppehållstid 6. geografiskt läge Kustvatten 1. salthalt 2. vågexponering 3. geografiskt läge 4. antalet isdagar B) Ytvattentyper Typ TYPER AV ÅAR OCH ÄLVAR 1) Små åar och älvar i torvmarker Små åar och älvar i momarker Små åar och älvar i lerjordar Medelstora åar och älvar i torvmarker Medelstora åar och älvar i momarker Medelstora åar och älvar i lerjordar Stora åar och älvar i torvmarker Stora åar och älvar i momarker Stora åar och älvar i lerjordar Mycket stora åar och älvar i torvmarker Mycket stora åar och älvar i momarker SJÖTYPER Stora humusfattiga sjöar Stora humussjöar Medelstora och små humusfattiga sjöar Medelstora humussjöar Små humussjöar Humusrika sjöar Grunda humusfattiga sjöar Grunda humussjöar Grunda humusrika sjöar Sjöar med mycket kort omsättning (uppehållstid) Norra Lapplands sjöar (läge) Näringsrika sjöar (tillrinningsområdets naturliga näringsrika karaktär) Kalkrika sjöar (naturlig kalkhalt i tillrinningsområdet) KUSTVATTENTYPER Finska vikens inre skärgård Finska vikens yttre skärgård Sydvästra inre skärgården Sydvästra mellanskärgården Sydvästra yttre skärgården Bottenhavets inre kustvatten Bottenhavets yttre kustvatten Kvarkens inre skärgård Kvarkens yttre skärgård Bottenvikens inre kustvatten Bottenvikens yttre kustvatten 1) Norra Lapplands åar och älvar, vilkas tillrinningsområde huvudsakligen ligger norr om tallskogsgränsen, skiljer sig till sina egenskaper från andra typer av åar och älvar i Finland. Dessa särskiljs till den lämpligaste typen av å eller älv med tilläggsanteckningen Norra Lappland: Små åar och älvar i torvmarker, Norra Lappland; Små åar och älvar i momarker, Norra Lappland; Medelstora åar och älvar i torvmarker, Norra Lappland; Medelstora åar och älvar i momarker, Norra Lappland; Stora åar och älvar i torvmarker, Norra Lappland, Stora åar och älvar i momarker, Norra Lappland; Mycket stora åar och älvar i momarker, Norra Lappland. Bilaga 2 b De parametrar som ska användas vid klassificering av status för biologiska faktorer vid ekologisk klassificering A. Åar och älvar 1. Vattenväxter Förekomst av typspecifika taxoner Procentuell modellikhet 2. Påväxtalger (kiselalger) Förekomst av typspecifika taxoner Procentuell modellikhet 3. Bottendjur Förekomst av typspecifika taxoner Förekomst av typspecifika EPT-familjer Procentuell modellikhet 4. Fiskar Älvfiskindex B. Sjöar 1. Växtplankton Klorofyll- a Total biomassa Procentandel skadliga blågröna alger Trofiskt växtplanktonindex 2. Vattenväxter Typarternas relativa andel Procentuell modellikhet Referensindex 3. Strandzonens påväxtalger Förekomst av typspecifika taxoner Procentuell modellikhet 4. Bottendjur i djupa områden Djupbottenfaunaindex Procentuell modellikhet 5. Bottendjur i strandzonen Förekomst av typspecifika taxoner Procentuell modellikhet 6. Fiskar Biomassa Antal individer Andel biomassa för mörtfiskar Förekomst av indikatorarter C. Kustvatten 1. Växtplankton Klorofyll- a Totalbiomassa 2. Makroalger Nedre gränsen för zonen för blåstång Nedre gränsen för zonen för rödalgssamhällen 3. Bottendjur Index för bottendjur i kustvatten Index för bottendjur i Bottenvikens kustvatten Bilaga 5 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 5. En förteckning över de uppställda miljömålen för ytvatten, grundvatten och skyddsområden, grunderna för eventuell tillämpning av 22, 24 och 25 § i vattenförvaltningslagen och övriga uppgifter som anknyter till måluppställningen samt över uppgifter om lagakraftvunna beslut om undantag från miljömålen enligt 20 c § i vattenförvaltningslagen, inklusive motivering till undantaget. — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 13. En sammanfattning av alla ändringar eller översyner som har gjorts efter det att den föregående förvaltningsplanen offentliggjordes, inklusive ett sammandrag av de miljömål som uppställts med stöd av 22, 24 och 25 § i vattenförvaltningslagen samt av lagakraftvunna beslut om undantag från miljömålen enligt 20 c § i vattenförvaltningslagen, inklusive motivering till undantaget. — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat