← Suomi
    1308/2023
    Svenska

    1308/2023 — Lag om minimiskatt för stora koncerner

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Tillämpningsområde och tillämpliga definitioner Lagens syfte och tillämpningsområde 1 § Lagens syfte Syftet med denna lag är att säkerställa att storskaliga multinationella koncerners och storskaliga nationella koncerners överskjutande vinst omfattas av en skattebörda som är minst lika stor som minimiskattesatsen. 2 § Lagens tillämpningsområde Lagen tillämpas på koncernenheter belägna i Finland som hör till en storskalig multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern. Vid tillämpningen av denna lag avses med storskaliga multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner sådana multinationella koncerner och nationella koncerner som har haft en årlig intäkt på minst 750 000 000 euro i den i 19 § avsedda yttersta moderenhetens i 9 § avsedda koncernbokslut under minst två av de fyra räkenskapsperioder som omedelbart föregår räkenskapsperioden i fråga. Om en eller flera av de fyra ovannämnda räkenskapsperioderna är längre eller kortare än 12 månader, justeras tröskelvärdet för intäkten proportionellt för varje sådan räkenskapsperiod. Bestämmelser om tillämpning av lagen på samföretagskoncerner finns i 6 kap. 13 §. 3 § Undantagna enheter Lagen tillämpas inte på undantagna enheter. Undantagna enheter vid tillämpningen av denna lag är 1) myndighetsenheter, 2) internationella organisationer, 3) pensionsfonder, 4) ideella organisationer, 5) en investeringsfond eller ett investeringsinstrument för fast egendom, om investeringsfonden eller investeringsinstrumentet är den yttersta moderenheten i koncernen. Med undantagen enhet avses också 1) en enhet som direkt eller indirekt genom en annan undantagen enhet ägs till minst 95 procent av sitt värde av en enhet som avses i 2 mom. 1–5 punkten, utom sådana enheter enligt 3 punkten som bistår pensionsfonders verksamhet, och som uteslutande eller nästan uteslutande bedriver verksamhet för att inneha tillgångar eller investera medel till förmån för enheter som avses i de nämnda punkterna eller som bedriver verksamheter som har samband med sådan verksamhet som bedrivs av enheter som avses i de nämnda punkterna, 2) en enhet som direkt eller indirekt genom en kedja av undantagna enheter ägs till minst 85 procent av sitt värde av en enhet som avses i 2 mom. 1–5 punkten, utom sådana enheter enligt 3 punkten som bistår pensionsfonders verksamhet, och under förutsättning att i stort sett hela dess inkomst härrör från i 3 kap. 3 § 2 punkten avsedda undantagna utdelningar eller i 5 punkten i den paragrafen avsedda undantagna kapitalvinster eller kapitalförluster. Den koncernenhet som lämnar deklarationen kan välja att inte behandla en enhet som en undantagen enhet, utan som en koncernenhet. Detta val är ett i 8 kap. 11 § avsett val som gäller i fem år. Definitioner som tillämpas i lagen 4 § Enhet Med enhet avses varje juridisk person eller varje sådan konstruktion som upprättar separata räkenskaper. 5 § Koncernenhet Med koncernenhet avses 1) en enhet som inte är en i 3 § 2 eller 3 mom. i detta kapitel avsedd undantagen enhet och som ingår i en multinationell koncern eller en nationell koncern som avses i denna lag, eller 2) ett i 18 § avsett fast driftställe, om driftställets huvudenhet är en sådan koncernenhet som avses i 1 punkten. 6 § Koncern Med koncern avses 1) en samling enheter som är närstående genom ägande eller kontroll så att deras tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden ska konsolideras i den i 19 § avsedda yttersta moderenhetens i 9 § avsedda koncernbokslut eller som har undantagits enbart på grund av sin storlek eller oväsentlighet eller på grund av att den innehas för handel, eller 2) en i en jurisdiktion belägen enhet som har minst ett i 18 § avsett fast driftställe som är beläget i en annan jurisdiktion. 7 § Multinationell koncern Med multinationell koncern avses en koncern som omfattar minst en enhet eller ett fast driftställe som inte är beläget i den yttersta moderenhetens jurisdiktion. 8 § Nationell koncern Med nationell koncern avses en koncern där alla koncernenheter är belägna i samma medlemsstat i Europeiska unionen. 9 § Koncernbokslut Med koncernbokslut avses 1) det bokslut som upprättats av en enhet i enlighet med en i 32 § avsedd allmänt erkänd redovisningsstandard, i vilket tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden för den enheten och för eventuella enheter som den har ett bestämmande inflytande i redovisas som om det var fråga om en enda ekonomisk helhet, 2) för enheter som uppfyller definitionen av koncern i 6 § 2 mom., det bokslut som en enhet upprättar i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard, 3) den yttersta moderenhetens i 1 eller 2 punkten avsedda bokslut som inte upprättats i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard och som har justerats för att undanröja i 34 § avsedda betydande snedvridningar av konkurrensen, 4) det bokslut som den yttersta moderenheten skulle ha varit skyldig att upprätta om den hade varit skyldig att upprätta ett koncernbokslut vid tillämpningen av en i 33 § i detta kapitel avsedd godkänd redovisningsstandard som kan vara en allmänt erkänd redovisningsstandard eller en annan redovisningsstandard som har justerats för att undanröja betydande snedvridningar av konkurrensen, om den yttersta moderenheten inte upprättar ett bokslut enligt 1–3 punkten. 10 § Räkenskapsperiod Med räkenskapsperiod avses den redovisningsperiod för vilken den yttersta moderenheten upprättar sitt koncernbokslut. I fråga om 9 § 4 punkten avses med räkenskapsperiod ett kalenderår. 11 § Koncernenhet som lämnar deklaration Med koncernenhet som lämnar deklaration avses en enhet som i enlighet med 8 kap. 3 § lämnar en deklaration med information om tilläggsskatt. 12 § Myndighetsenhet Med myndighetsenhet avses en enhet 1) som är en del av eller är helägd av en offentlig förvaltning, 2) som inte bedriver affärsverksamhet och som har som huvudsakligt syfte att antingen fullgöra offentliga förvaltningsuppgifter eller förvalta eller investera jurisdiktionens eller dess offentliga förvaltnings tillgångar genom att investera och inneha investeringar, förvalta tillgångar och bedriva därmed sammanhängande investeringsverksamhet, 3) som är redovisningsskyldig inför den offentliga förvaltningen för sitt övergripande resultat och årligen rapporterar in uppgifter till den offentliga förvaltningen, och 4) vars tillgångar vid upplösning tillfaller jurisdiktionens offentliga förvaltning, och i den mån enhetens tillgångar fördelas, så fördelas de enbart till jurisdiktionens offentliga förvaltning utan att någon del kommer fysiska personer till godo. 13 § Internationell organisation Med internationell organisation avses en mellanstatlig organisation, inbegripet överstatlig organisation, eller en av denna helägd representant eller helägt instrument som handlar på uppdrag av denna, som uppfyller samtliga följande kriterier: 1) den består huvudsakligen av jurisdiktionernas regeringar, 2) den har ett gällande avtal om organisationens huvudkvarter eller ett i huvudsak motsvarande avtal med den jurisdiktion där organisationen är etablerad, och 3) den lag som tillämpas på organisationen eller dokument som reglerar organisationens verksamhet förhindrar att organisationens intäkter kommer fysiska personer till godo. 14 § Pensionsfond och pensionsenhet Med pensionsfond avses 1) en enhet som är etablerad och verksam i en jurisdiktion, uteslutande eller nästan uteslutande för att administrera eller tillhandahålla pensionsförmåner eller relaterade förmåner till fysiska personer och a) enheten omfattas av den jurisdiktionens bestämmelser om pensionsfonder, eller b) de förmåner som enheten tillhandahåller eller administrerar skyddas genom nationella bestämmelser och finansieras genom ett förmögenhetskomplex som förvaltas av en separat, oberoende förvaltare för att säkerställa dem, och 2) en pensionsenhet. Med pensionsenhet avses en enhet som är etablerad och verksam uteslutande eller nästan uteslutande 1) för att investera medel till förmån för sådana pensionsfonder som avses i 1 mom. 1 punkten, eller 2) för att bedriva verksamhet som har samband med den reglerade verksamheten hos de pensionsfonder som avses i 1 mom. 1 punkten, under förutsättning att pensionsenheten ingår i samma koncern som den pensionsfond som bedriver den reglerade verksamheten. 15 § Ideell organisation Med ideell organisation avses en enhet 1) som har etablerats och är verksam i den jurisdiktion där den har sin hemvist, a) uteslutande för religiösa, vetenskapliga, konstnärliga, utbildningsrelaterade, kulturella, idrottsliga, välgörenhetsmässiga eller liknande ändamål, eller b) som en yrkesorganisation, näringslivsorganisation, handelskammare, fackförening, jordbruks- eller trädgårdsorganisation, medborgarorganisation eller organisation som uteslutande verkar för att främja social välfärd, 2) som bedriver enbart sådan affärsverksamhet som har direkt samband med det ändamål för vilket enheten etablerades, 3) vars intäkter från den verksamhet som avses i 1 punkten är helt eller nästan helt befriade från skatt i den jurisdiktion där enheten har sin hemvist, 4) som inte har aktieägare eller medlemmar med äganderätt i enheten eller motsvarande rätt till dess intäkter eller tillgångar, 5) vars tillgångar inte får delas ut till eller användas till förmån för fysiska personer, förutom för att förverkliga syftet med en sådan verksamhet som aves i 1 punkten, som rimlig ersättning för utfört arbete eller användning av egendom till förmån för enheten, eller som betalning som motsvarar skäligt marknadsvärde för egendom som enheten har förvärvat, och 6) vars samtliga tillgångar när enheten avslutas eller upplöses ska fördelas eller styras till en annan i denna lag avsedd ideell organisation eller till en statlig aktör i enhetens jurisdiktion. 16 § Investeringsfond Med investeringsfond avses en enhet eller en konstruktion som uppfyller samtliga följande kriterier: 1) den är utformad för att slå samman tillgångar från ett antal investerare, av vilka åtminstone vissa inte är i intressegemenskap med varandra, 2) den investerar i enlighet med en fastställd investeringsstrategi, 3) den gör det möjligt för investerare att minska investeringskostnaderna eller sprida risken, 4) den är främst utformad för att generera avkastning eller vinst på investeringar, eller skydd mot en särskild eller allmän händelse eller ett särskilt eller allmänt resultat, 5) dess investerare har baserat på sina investeringar rätt till avkastning från fondens tillgångar eller intäkter från dessa tillgångar, 6) enheten eller dess förvaltare omfattas av regelverket, inbegripet bestämmelser om förhindrande av penningtvätt och investerarskydd, i den jurisdiktion där den är etablerad, och 7) den förvaltas av yrkesverksamma för investerarnas räkning. 17 § Investeringsinstrument för fast egendom Med investeringsinstrument för fast egendom avses en enhet med bred ägarbas som främst innehar fast egendom och som omfattas av beskattning i ett led, antingen hos enheten eller hos dess investerare, dock så att beskattning som omfattar investerare får skjutas upp med högst ett år. 18 § Fast driftställe Med fast driftställe avses 1) en plats för affärsverksamhet eller antagen plats för affärsverksamhet som är belägen i en jurisdiktion och som behandlas som ett fast driftställe i enlighet med ett gällande skatteavtal, under förutsättning att en sådan jurisdiktion beskattar de intäkter som kan hänföras till en sådan plats för affärsverksamhet med stöd av artikel 7 i det modellavtal för skatter på inkomst och förmögenhet som utarbetats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) eller en motsvarande bestämmelse, 2) om det inte finns något gällande skatteavtal, en plats för affärsverksamhet eller en antagen plats för affärsverksamhet som är belägen i en jurisdiktion som beskattar de intäkter som kan hänföras till en sådan plats för affärsverksamhet på nettobasis på samma sätt som det beskattar dem som har sin skattehemvist i jurisdiktionen i fråga, 3) om en jurisdiktion inte har något system för företagsbeskattning, en plats för affärsverksamhet eller en antagen plats för affärsverksamhet som är belägen i jurisdiktionen som skulle behandlas som ett fast driftställe i enlighet med det i 1 punkten avsedda modellavtalet, under förutsättning att en sådan jurisdiktion skulle ha haft rätt att beskatta den i enlighet med artikel 7 i modellavtalet, och 4) en plats för affärsverksamhet eller en antagen plats för affärsverksamhet som inte beskrivs i 1–3 punkten genom vilken affärsverksamhet bedrivs utanför den jurisdiktion där enheten är belägen, under förutsättning att en sådan jurisdiktion undantar intäkter från en sådan annan jurisdiktion från skatt. 19 § Yttersta moderenhet Med yttersta moderenhet avses 1) en enhet som direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande i en annan enhet och i vilken ingen annan enhet direkt eller indirekt har ett bestämmande inflytande, samt 2) huvudenheten, om det är fråga om en koncern som bildats med stöd av 6 § 2 punkten. 20 § Minimiskattesats Med minimiskattesats avses 15 procent. 21 § Tilläggsskatt Med tilläggsskatt avses den tilläggsskatt som beräknas för en jurisdiktion eller en koncernenhet i enlighet med 5 kap. 3 och 5 §. 22 § Bassamfundsbeskattning Med bassamfundsbeskattning avses ett skattesystem som inte är en i 2 kap. avsedd regel om inkomstinkludering och på basis av vilket en direkt eller indirekt ägare i en utländsk enhet är skyldig att betala intäktsbaserad skatt för sin andel av intäkten i en sådan utländsk enhet (bassamfund). 23 § Kvalificerad regel om inkomstinkludering Med kvalificerad regel om inkomstinkludering avses jurisdiktionens uppsättning med regler om inkomstinkludering som godkänts som kvalificerad regel om inkomstinkludering i OECD:s särskilda kollegiala utvärdering. 24 § Kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning Med kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning avses jurisdiktionens regel om kompensation för bortfall i skattebetalning som i OECD:s särskilda kollegiala utvärdering har ansetts som kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning. 25 § Kvalificerad nationell tilläggsskatt Med kvalificerad nationell tilläggsskatt avses jurisdiktionens nationella tilläggsskatt som motsvarar den skatt som beskrivs i 2 kap. 12–18 § och som i OECD:s särskilda kollegiala utvärdering har ansetts som en kvalificerad nationell tilläggsskatt. 26 § Lågbeskattad koncernenhet Med lågbeskattad koncernenhet avses 1) en koncernenhet i en multinationell koncern eller i en storskalig nationell koncern som är belägen i en lågskattejurisdiktion, eller 2) en statslös koncernenhet som för en räkenskapsperiod har en justerad vinst och en effektiv skattesats som är lägre än minimiskattesatsen. 27 § Mellanliggande moderenhet Med mellanliggande moderenhet avses en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma koncern och som inte är en yttersta moderenhet, en delägd moderenhet, ett fast driftställe eller en investeringsenhet. 28 § Bestämmande inflytande Med bestämmande inflytande avses 1) ett ägarintresse som förpliktigar ägaren att post för post konsolidera den ägda enhetens tillgångar, skulder, intäkter, kostnader och kassaflöden i koncernbokslutet i enlighet med en allmänt erkänd redovisningsstandard eller där ägaren skulle ha varit skyldig att göra en sådan konsolidering om ägaren hade upprättat koncernbokslut, samt 2) huvudenhetens förhållande till sitt fasta driftställe. 29 § Delägd moderenhet Med delägd moderenhet avses en koncernenhet som inte är en yttersta moderenhet, ett fast driftställe eller en investeringsenhet och som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma multinationella koncern eller storskaliga nationella koncern och för vilken mer än 20 procent av ägarintresset i dess vinst direkt eller indirekt innehas av en eller fler personer som inte är koncernenheter i den multinationella koncernen eller storskaliga nationella koncernen. 30 § Ägarintresse Med ägarintresse avses alla andelar i eget kapital som berättigar till vinster eller eget kapital, inbegripet huvudenhetens rätt till sin filials vinster eller eget kapital. 31 § Moderenhet Med moderenhet avses en yttersta moderenhet som inte är en undantagen enhet, en mellanliggande moderenhet eller en delägd moderenhet. 32 § Allmänt erkänd redovisningsstandard Med allmänt erkänd redovisningsstandard avses internationella redovisningsstandarder samt de allmänt erkända redovisningsprinciperna i Australien, Brasilien, Kanada, EU-medlemsstaterna, EES-länderna, Hongkong (Kina), Japan, Mexiko, Nya Zeeland, Folkrepubliken Kina, Republiken Indien, Republiken Korea, Ryssland, Singapore, Schweiz, Förenade kungariket och Amerikas förenta stater. 33 § Godkänd redovisningsstandard och godkänt redovisningsorgan Med godkänd redovisningsstandard avses när det gäller en enhet, en uppsättning allmänt erkända redovisningsprinciper som är tillåtna av ett godkänt redovisningsorgan i den jurisdiktion där enheten är belägen. Med godkänt redovisningsorgan avses det organ som har behörighet i en jurisdiktion att fastställa och godta redovisningsprinciper för ekonomisk rapportering. 34 § Betydande snedvridning av konkurrensen Med betydande snedvridning av konkurrensen avses resultatet av en tillämpning av en särskild princip eller ett särskilt förfarande enligt en uppsättning allmänt erkända redovisningsprinciper som avviker från det resultat som skulle ha uppnåtts genom tillämpning av motsvarande princip eller förfarande enligt internationella redovisningsstandarder och som är mer än 75 miljoner euro under en räkenskapsperiod. 35 § Bokfört nettovärde av materiella tillgångar Med bokfört nettovärde av materiella tillgångar avses genomsnittet av de materiella tillgångarnas start- och slutvärde för räkenskapsperioden efter att hänsyn tagits till ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar enligt bokslutet. 36 § Investeringsenhet och investeringsenhet inom försäkringsverksamhet Med investeringsenhet avses 1) en i 16 § avsedd investeringsfond eller ett i 17 § avsett investeringsinstrument för fast egendom, 2) en enhet som till minst 95 procent ägs direkt av en sådan enhet som avses i 1 punkten eller indirekt genom andra investeringsenheter och som uteslutande bedriver verksamhet för att inneha tillgångar och investera medel för sådana enheters räkning, eller 3) en enhet som till minst 85 procent ägs av en sådan enhet som avses i 1 punkten, under förutsättning att i stort sett hela den ägda enhetens inkomster härrör från sådana i 3 kap. 3 § 2 punkten avsedda undantagna utdelningar eller i 5 punkten i samma paragraf avsedda undantagna kapitalvinster eller kapitalförluster. Med investeringsenhet inom försäkringsverksamhet avses en enhet som etablerats i förhållande till skyldigheter enligt ett försäkrings- eller livränteavtal och som helt och hållet ägs av en enhet som i den jurisdiktion där den är belägen är föremål för reglering i egenskap av försäkringsverksamhetsutövare, men som i övrigt uppfyller definitionen av en i 16 § avsedd investeringsfond eller ett i 17 § avsett investeringsinstrument för fast egendom. 37 § Lågskattejurisdiktion Med lågskattejurisdiktion avses en jurisdiktion där en multinationell koncern eller en storskalig nationell koncern under en räkenskapsperiod har en justerad vinst och omfattas av en utifrån den beräknad i 5 kap. 1 § avsedd effektiv skattesats som understiger minimiskattesatsen. 38 § Justerad vinst eller förlust Med justerad vinst eller förlust avses vinst eller förlust som justerats i enlighet med 3 kap. 1 § 1 mom. 39 § Icke kvalificerat imputationsbelopp och kvalificerat imputationsbelopp Med icke kvalificerat imputationsbelopp avses varje annan skatt än ett kvalificerat imputationsbelopp som tillfaller en koncernenhet och som är 1) återbetalningsbar till den faktiska betalningsmottagaren av en utdelning som delas ut av en sådan koncernenhet på basis av utdelningen eller avräkningsbar från betalningsmottagaren mot en annan skatt än en skatt för sådan utdelning, eller 2) återbetalningsbar till den utdelande enheten vid utdelningen. Med kvalificerat imputationsbelopp avses en medräknad skatt som betalats av en koncernenhet och som kan återbetalas eller avräknas i beskattningen från den faktiska betalningsmottagaren av den utdelning som delas ut av den koncernenheten 1) om återbetalningen betalas ut eller tillgodohavandet tillhandahålls genom tillämpning av ett utländskt system för skattetillgodohavande i en annan jurisdiktion än den jurisdiktion enligt vars lagar de för enheten medräknade skatterna ursprungligen ålades, 2) om återbetalningen betalas ut eller tillgodohavandet tillhandahålls till en faktisk betalningsmottagare som beskattas för utdelningen till en nominell skattesats som är lika med eller högre än minimiskattesatsen och den jurisdiktion som beskattar den faktiska betalningsmottagaren är den där den koncernenhet som ursprungligen betalat skatterna är belägen, 3) om återbetalningen betalas ut eller tillgodohavandet tillhandahålls till en fysisk person som är den faktiska betalningsmottagare som har sin skattehemvist i den jurisdiktion där skatten ålades och som är allmänt skattskyldig för inkomsten, eller 4) om återbetalningen betalas ut eller tillgodohavandet tillhandahålls till en myndighetsenhet, en internationell organisation, en ideell organisation, en pensionsfond med hemvist i den stat som uppburit skatten, en investeringsenhet med hemvist i den stat som uppburit skatten och som inte ingår i den koncernen, eller i ett livförsäkringsbolag med hemvist i den stat som uppburit skatten, i den mån utdelningen erhålls i samband med pensionsförsäkringsverksamhet och beskattas på samma sätt som en utdelning som erhålls av en pensionsfond. Vid tillämpningen av 2 mom. 4 punkten anses en ideell organisation eller pensionsfond ha sin hemvist i den jurisdiktion där den har bildats och förvaltas, en investeringsenhet i den jurisdiktion där den har bildats och regleras och ett livförsäkringsbolag i den jurisdiktion där det är beläget. 40 § Kvalificerat skattetillgodohavande och icke kvalificerat skattetillgodohavande Med kvalificerat skattetillgodohavande avses 1) ett skattetillgodohavande som ska betalas som en kontant betalning eller erhållas som en post som motsvarar kontant betalning inom fyra år från den dag då koncernenheten fått rätt att erhålla skattetillgodohavandet, eller 2) ett skattetillgodohavande som delvis ska återbetalas i den mån det har betalats som en kontantbetalning eller erhållas som en post som motsvarar kontant betalning i enlighet med 1 punkten, dock med undantag för poster som ska betraktas som ett kvalificerat imputationsbelopp eller ett icke kvalificerat imputationsbelopp. Med icke kvalificerat skattetillgodohavande avses ett skattetillgodohavande som inte är ett kvalificerat skattetillgodohavande men som är helt eller delvis återbetalningsbart. 41 § Huvudenhet Med huvudenhet avses en enhet som i sitt bokslut tar med ett fast driftställes redovisade nettointäkt eller nettoförlust. 42 § Ingående ägarenhet Med ingående ägarenhet avses en koncernenhet som direkt eller indirekt har ett ägarintresse i en annan koncernenhet i samma koncern. 43 § Berättigat utdelningsskattesystem Med berättigat utdelningsskattesystem avses ett samfundsskattesystem som 1) ålägger skatt på vinst på så sätt att skatt allmänt ska betalas när vinst delas ut eller anses vara utdelad till aktieägarna, eller när enheten ådrar sig vissa andra kostnader än rörelsekostnader, 2) ålägger skatt med en skattesats som är minst lika hög som minimiskattesatsen, och 3) har varit i kraft den 1 juli 2021 eller före det. 44 § Enhet som utses att lämna deklaration Med enhet som utses att lämna deklaration avses en koncernenhet, annan än den yttersta moderenheten, som av koncernen har utsetts att på dess vägnar fullgöra de krav på avlämning av skattedeklaration som anges i 8 kap. 3 §. Genomflödesenheter och skattetransparenta ägarstrukturer 45 § Genomflödesenhet och skattemässig transparens En enhet är en genomflödesenhet i den mån den är skattemässigt transparent med avseende på dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust i den jurisdiktion där den etablerades, om den inte har skattehemvist och omfattas av en medräknad skatt enligt 4 kap. på sina intäkter eller sin vinst i en annan jurisdiktion. En enhet är skattemässigt transparent i en jurisdiktion om dess intäkter, kostnader, vinster eller förluster enligt lagstiftningen i den jurisdiktionen behandlas som om de härrörde från eller uppkom hos enhetens ägare i proportion till dennes ägarintresse i enheten. 46 § Skattetransparent enhet och omvänd hybridenhet En genomflödesenhet är en skattetransparent enhet i den mån den är skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare är belägen. I den mån en genomflödesenhet inte är skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare är belägen är den en omvänd hybridenhet . 47 § Hybridenhet En enhet som med avseende på dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust behandlas som en separat skattskyldig i den jurisdiktion där den har sin hemvist är en hybridenhet till den del den behandlas som skattetransparent i den jurisdiktion där dess ägare har sin hemvist. 48 § Skattetransparent struktur Om ett ägarintresse i en enhet eller ett fast driftställe som är en koncernenhet innehas indirekt genom skattetransparenta enheter, anses det att ägarintresset vid tillämpning av denna lag innehas via en skattetransparent struktur . 49 § Icke-skattskyldig enhet En enhet som inte har skattehemvist och som inte omfattas av en medräknad skatt eller kvalificerad nationell tilläggsskatt på grundval av sin etableringsort eller plats för företagsledning eller liknande kriterier ( icke-skattskyldig enhet ) är en genomflödesenhet och skattetransparent enhet i den mån 1) dess ägare är belägna i en jurisdiktion där enheten behandlas som skattetransparent, 2) den inte har någon plats för affärsverksamhet i den stat där den etablerades, och 3) dess intäkter, kostnader, vinst eller förlust inte kan hänföras till ett fast driftställe. Bestämmelser om enheter och fasta driftställens lokalisering 50 § En enhets lokalisering Vid tillämpningen av denna lag ska en annan enhet än en genomflödesenhet anses vara belägen 1) i sin skattehemvist, om den har skattehemvist på grundval av sin etableringsort, sin plats för företagsledning eller motsvarande kriterier, samt 2) i andra än i 1 punkten avsedda fall på dess etableringsort. 51 § En genomflödesenhets lokalisering Om en genomflödesenhet är den yttersta moderenheten i koncernen eller om den tillämpar en regel om inkomstinkludering enligt 2 kap. 2–5 §, ska enheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades. I andra fall än de som avses i 1 mom. ska en genomflödesenhet betraktas som statslös. 52 § Ett fast driftställes lokalisering Ett fast driftställe enligt definitionen i 18 § 1 punkten är beläget i den jurisdiktion där det behandlas som ett fast driftställe vid tillämpningen av gällande skatteavtal. Ett fast driftställe enligt definitionen i 18 § 2 punkten är beläget i den jurisdiktion där det är skyldigt att betala skatt på nettobasis på grund av sin lokalisering. Ett fast driftställe enligt definitionen i 18 § 3 punkten är lokaliserat i den jurisdiktion där det är beläget. Ett fast driftställe enligt definitionen i 18 § 4 punkten ska betraktas som statslöst. 53 § Enheter som är belägna i flera jurisdiktioner Om en koncernenhet är belägen i fler än en jurisdiktion ska den vid tillämpning av denna lag anses ha sin hemvist enligt följande: 1) om enheten är belägen i två jurisdiktioner som har ett gällande skatteavtal, ska den anses vara belägen i den jurisdiktion där den enligt det skatteavtalet har sin hemvist. 2) om en tillämpning av skatteavtalet kräver att de behöriga myndigheterna når en ömsesidig överenskommelse om den plats där koncernenheten anses ha hemvist och ingen överenskommelse nås, eller om det enligt det tillämpliga skatteavtalet inte finns någon lättnad eller befrielse på grund av att en enhet har hemvist hos båda avtalsslutande parter, ska 2 mom. tillämpas. Om en koncernenhet är belägen i två jurisdiktioner och dessa jurisdiktioner inte har ett tillämpligt skatteavtal, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion som ålade det högsta beloppet av skatter under räkenskapsperioden, dock med undantag av eventuella skatter som betalats med stöd av ett bassamfundsskattesystem. Om beloppet av de skatter som betalats i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska koncernenheten anses vara belägen i den jurisdiktion där den har det högre beloppet av det avdrag för substansbeloppet som avses i 5 kap. 7 §. Om avdraget för substansbeloppet i de två jurisdiktionerna är detsamma eller noll, ska enheten betraktas som statslös, såvida den inte är den yttersta moderenheten, i vilket fall den ska anses vara belägen i den jurisdiktion där den etablerades. Om en i 1 mom. avsedd enhet är en moderenhet som till följd av tillämpningen av 1 och 2 mom. är belägen i en jurisdiktion där den inte omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering, kan den andra i 1 eller 2 mom. avsedda jurisdiktionen kräva att enheten tillämpar dess kvalificerade regel om inkomstinkludering, såvida inte ett tillämpligt skatteavtal förbjuder tillämpningen av en sådan regel. 54 § Byte av lokalisering Om en koncernenhet har bytt lokalisering under en räkenskapsperiod, ska den anses vara belägen i den jurisdiktion där den var lokaliserad den första dagen av den räkenskapsperioden. 2 kap. Skyldighet att betala tilläggsskatt 1 § Tilläggsskatt och skattetagare I fråga om lågbeskattade koncernenheter ska tilläggsskatt betalas till staten i enlighet med detta kapitel. 2 § En yttersta moderenhets skyldighet att betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering En yttersta moderenhet är skyldig att för räkenskapsperioden betala sin andel enligt 6 § av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering i fråga om lågbeskattade koncernenheter. En yttersta moderenhet är skyldig att betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering för den yttersta moderenheten, om den yttersta moderenheten är en sådan lågbeskattad koncernenhet som avses i denna lag. 3 § En mellanliggande moderenhets skyldighet att betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering En mellanliggande moderenhet är skyldig att för räkenskapsperioden betala sin andel enligt 6 § av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering i fråga om lågbeskattade koncernenheter. En yttersta moderenhet är skyldig att för sin egen del betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering, om den är en sådan lågbeskattad koncernenhet som avses i denna lag. Det som föreskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas inte om en kvalificerad regel om inkomstinkludering tillämpas på den yttersta moderenheten under räkenskapsperioden i fråga eller om en annan mellanliggande moderenhet som är belägen i en jurisdiktion där den omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering direkt eller indirekt innehar bestämmande inflytande i den mellanliggande moderenheten. 4 § Skyldighet att betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering för en mellanliggande moderenhet som innehas av en undantagen yttersta moderenhet En mellanliggande moderenhet som innehas av en undantagen yttersta moderenhet är skyldig att för räkenskapsperioden betala sin andel enligt 6 § av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering i fråga om lågbeskattade koncernenheter. En mellanliggande moderenhet som innehas av en undantagen yttersta moderenhet är skyldig att för sin egen del betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering, om den mellanliggande moderenheten är en sådan lågbeskattad koncernenhet som avses i denna lag. Med avvikelse från vad som ovan i denna paragraf föreskrivs om en mellanliggande moderenhets skyldighet att betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering ska 1 och 2 mom. inte tillämpas, om en annan mellanliggande moderenhet direkt eller indirekt innehar bestämmande inflytande i den mellanliggande moderenheten och denna andra mellanliggande moderenhet är belägen i en jurisdiktion där den omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering under räkenskapsperioden i fråga. 5 § En delägd moderenhets skyldighet att betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering En delägd moderenhet är skyldig att för räkenskapsperioden betala sin andel enligt 6 § av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering i fråga om lågbeskattade koncernenheter. En delägd moderenhet är skyldig att för sin egen del betala tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering, om den är en sådan lågbeskattad koncernenhet som avses i denna lag. Det som föreskrivs i 1 och 2 mom. tillämpas inte om en annan delägd moderenhet som omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering under räkenskapsperioden i fråga direkt eller indirekt i sin helhet innehar ägarintressena i den delägda moderenheten. 6 § Fördelning av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering En moderenhets andel av tilläggsskatten enligt regeln om inkomstinkludering är lika stor som en lågbeskattad koncernenhets i enlighet med 5 kap. 5 § beräknade tilläggsskatt multiplicerad med moderenhetens fördelningsbara andel av en sådan tilläggsskatt under räkenskapsperioden. En moderenhets andel av tilläggsskatten för en lågbeskattad koncernenhet ska stå i proportion till moderenhetens ägarintresse i den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten. Andelen ska vara lika med den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten under räkenskapsperioden, med avdrag för beloppet av sådana intäkter som är hänförliga till ägarintressen som innehas av andra ägare och delat med den justerade vinsten i den lågbeskattade koncernenheten under räkenskapsperioden. Det justerade vinstbelopp som är hänförligt till ägarintressen i en lågbeskattad koncernenhet som innehas av andra ägare ska vara det belopp som skulle ha behandlats som hänförligt till dessa ägare enligt principerna i den allmänt erkända redovisningsstandard som används i den yttersta moderenhetens koncernbokslut om den lågbeskattade koncernenhetens nettovinst hade varit lika med dess justerade vinst. Denna justering görs på samma sätt som om 1) moderenheten hade upprättat ett koncernbokslut i enlighet med den redovisningsstandarden ( hypotetiskt koncernbokslut ), 2) moderenheten hade ett bestämmande inflytande i den lågbeskattade koncernenheten så att alla intäkter och kostnader i den lågbeskattade koncernenheten hade konsoliderats post för post med moderenhetens intäkter och kostnader i det hypotetiska koncernbokslutet, 3) den lågbeskattade koncernenhetens hela justerade vinst hade varit hänförlig till transaktioner med personer som inte är koncernenheter, och om 4) alla ägarintressen som inte direkt eller indirekt innehades av moderenheten hade innehafts av andra personer än koncernenheter. Utöver vad som föreskrivs ovan i denna paragraf ska den tilläggsskatt enligt regeln om inkomstinkludering som ska betalas av en moderenhet omfatta hela beloppet för den tilläggsskatt som fördelats på den moderenheten under räkenskapsperioden. 7 § Kompensation för regeln om inkomstinkludering Om en moderenhet indirekt innehar ett ägarintresse i en lågbeskattad koncernenhet via en mellanliggande moderenhet eller en delägd moderenhet som omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering under räkenskapsperioden, ska den tilläggsskatt som ska betalas med stöd av 2–5 § minskas med ett belopp som motsvarar den förstnämnda moderenhetens fördelningsbara andel av den tilläggsskatt som ska betalas av den mellanliggande moderenheten eller den delägda moderenheten. 8 § Tillämpning av regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning i multinationella koncerner Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en jurisdiktion som inte tillämpar en kvalificerad regel om inkomstinkludering, eller om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är en undantagen enhet, ska de koncernenheter som är belägna i Finland betala tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för lågbeskattade koncernenheter. Om den yttersta moderenheten i en multinationell koncern är belägen i en lågskattejurisdiktion och den inte omfattas av en kvalificerad regel om inkomstinkludering, ska de koncernenheter som är belägna i Finland betala tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för den yttersta moderenheten. 9 § Beräkning av tilläggsskattebeloppet enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning Den totala tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en räkenskapsperiod ska vara lika med summan av den tilläggsskatt som beräknats för varje lågbeskattad koncernenhet i den multinationella koncernen under den räkenskapsperioden i enlighet med 5 kap. Tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en lågbeskattad koncernenhet ska vara lika med noll under räkenskapsperioden om den yttersta moderenhetens alla ägarintressen i denna lågbeskattade koncernenhet innehas direkt eller indirekt av en eller flera moderenheter som är skyldiga att tillämpa en kvalificerad regel om inkomstinkludering för den lågbeskattade koncernenheten för den räkenskapsperioden. Tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en lågbeskattad koncernenhet ska minskas med en moderenhets fördelningsbara andel av den lågbeskattade koncernenhetens tilläggsskatt som tagits ut enligt en kvalificerad regel om inkomstinkludering. 10 § Fördelning av tilläggsskattebeloppet enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning Det tilläggsskattebelopp enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning som fördelas på en jurisdiktion ska beräknas genom att den totala tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning, som fastställs i enlighet med 9 §, multipliceras med jurisdiktionens procentsats enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning, som fastställs i enlighet med denna paragraf. Jurisdiktionens procentuella andel av tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning beräknas genom att man adderar 50 procent av det relationstal som fås genom att antalet anställda i jurisdiktionen divideras med antalet anställda i alla jurisdiktioner som tillämpar regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning till 50 procent av det relationstal som fås genom att det totala värdet av materiella tillgångar i jurisdiktionen divideras med det totala värdet av materiella tillgångar för alla jurisdiktioner som tillämpar regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning. Vid tillämpningen av denna paragraf avses med antalet anställda antalet anställda på heltidsbasis för alla koncernenheter belägna i den relevanta jurisdiktionen. Vid tillämpningen av denna paragraf betraktas som materiella tillgångar de materiella tillgångarna för alla koncernenheter som är belägna i den relevanta jurisdiktionen, men inte likvida medel eller motsvarande medel, immateriella tillgångar eller finansiella tillgångar. Vid tillämpningen av denna paragraf ska materiella tillgångar som ingår i ett fast driftställes separata räkenskaper enligt 3 kap. 20 § och som justeras i enlighet med 3 kap. 21 § fördelas till det fasta driftstället. Till den del materiella tillgångar fördelas till ett fast driftställe ska sådana materiella tillgångar inte beaktas som materiella tillgångar i huvudenhetens skattejurisdiktion. Vid tillämpningen av denna paragraf ska anställda vars personalkostnader ingår i det fasta driftställets i 3 kap. 20 § avsedda separata räkenskaper, justerade i enlighet med 3 kap. 21 §, fördelas till det fasta driftstället. Antal anställda som fördelas till ett fast driftställes jurisdiktion ska inte tas med i beräkningen av antalet anställda i huvudenhetens skattejurisdiktion. Till den del de anställda eller de materiella tillgångarna i en genomflödesenhet inte hänförs till ett fast driftsställe eller, i avsaknad av ett fast driftsställe, till de koncernenheter som är belägna i den jurisdiktion där genomflödesenheten etablerades, ska de anställda eller det bokförda nettovärdet av materiella tillgångar inte beaktas vid tillämpningen av denna paragraf. Vid tillämpningen av denna paragraf ska inte antalet anställda vid eller materiella tillgångar som innehas av en investeringsenhet tas med i kalkylerna. Med avvikelse från bestämmelserna i denna paragraf ska en jurisdiktions procentsats enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en multinationell koncern anses vara noll under räkenskapsperioden om det tilläggsskattebelopp enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning som fördelats till den jurisdiktionen under en tidigare räkenskapsperiod inte har medfört att de koncernenheter i denna multinationella koncern som är belägna i den jurisdiktionen har en ytterligare skattekostnad som totalt motsvarar det tilläggsskattebelopp enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för den föregående räkenskapsperioden som fördelats till den jurisdiktionen. Vad som föreskrivs ovan i 10 mom. ska inte tillämpas på en räkenskapsperiod om alla jurisdiktioner som omfattas av en kvalificerad regel om kompensation för bortfall i skattebetalning som gäller för den räkenskapsperioden tillämpar en procentsats enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning som är noll för den multinationella koncernen den räkenskapsperioden. Antalet anställda och det bokförda nettovärdet av materiella tillgångar i sådana koncernenheter i en multinationell koncern belägen i en jurisdiktion som tillämpar en procentsats på noll under en räkenskapsperiod enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning ska undantas vid fördelningen av den totala tilläggsskatten enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning under den räkenskapsperioden. 11 § Fördelning av tilläggsskattebeloppet enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning till finländska koncernenheter En finländsk koncernenhet ska betala den del av koncernens tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning som motsvarar den finländska koncernens andel av det totala antalet anställda och av de totala materiella tillgångarna i Finland. Tilläggsskatt enligt regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning fördelas inte till koncernenheter som är investeringsenheter. Nationell tilläggsskatt i Finland 12 § Tillämpningsområde för den nationella tilläggsskatten i Finland Den nationella tilläggsskatten för en redovisningsperiod är för Finlands del det belopp som avses i 5 kap. 2 §, vilket beräknas på basis av de enheter som är belägna i Finland med tillämpning av det som föreskrivs nedan i 13–19 § ( nationell tilläggsskatt i Finland ). En i Finland belägen koncernenhet och i 6 kap. 12 § avsedd enhet som ingår i en samföretagskoncern är skyldig att för redovisningsperioden betala sin i 5 kap. 5 och 8 § avsedda andel av den nationella tilläggsskatten i Finland. 13 § Beräkning av den nationella tilläggsskatten i Finland Vid beräkning av beloppet av den nationella tilläggsskatten i Finland tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om beräkning och fördelning av det tilläggsskattebelopp som tas ut med stöd av regeln om inkomstinkludering och regeln om kompensation för bortfall i skattebetalning för en lågbeskattad koncernenhet, om inte något annat föreskrivs nedan i 14–19 §. 14 § Tillämpning av den nationella tilläggsskatten i Finland på samföretag och dotterenheter till samföretag Med avvikelse från vad som föreskrivs i 6 kap. 13 § 2 och 3 mom. är den nationella tilläggsskatt som fördelas i enlighet med 5 kap. 5 och 8 § på enheter som ingår i samföretagskoncerner belägna i Finland dessa enheters andel av den nationella tilläggsskatten i Finland i enlighet med 12 § 2 mom. 15 § Undantag som gäller investeringsenheter Om nationell tilläggsskatt har fördelats på en investeringsenhet till följd av tillämpning av 7 kap. 11 och 12 § och 5 kap. 5 och 8 §, ska skatten betalas av en i Finland belägen koncernenhet som inte är en investeringsenhet och som har ett direkt eller indirekt ägarintresse i investeringsenheten. Om det finns fler än en sådan enhet, fördelas skattebeloppet på enheterna i proportion till deras ägarintressen. Om det inte finns sådana enheter som avses i 1 mom., ska skatten betalas av den investeringsenhet som den nationella tilläggsskatten för räkenskapsperioden har fördelats på enligt 5 kap. 5 §. 16 § Undantag som gäller bassamfundsskatt Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 18 § 3 och 4 mom. ska skatt som tas ut med stöd av lagen om beskattning av delägare i utländska bassamfund (1217/1994) och som betalats av en koncernenhet inte tas med i beräkningen av de medräknade och justerade skatterna för koncernenheten för fastställande av den nationella tilläggsskatten i Finland. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 18 § 1 mom. ska sådan skatt som har betalats utomlands på en finländsk koncernenhets inkomst enligt det lokala bassamfundsskattesystemet inte tas med i beräkningen av medräknade och justerade skatter för en finländsk koncernenhet för fastställandet av den nationella tilläggsskatten i Finland. 17 § Undantag som gäller skatter för en hybridenhet Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 18 § 3 och 4 mom. ska det i de medräknade skatterna för en finländsk koncernenhet med ägarintresse i en hybridenhet inte inkluderas de i 4 mom. i den paragrafen avsedda skatter som betalas av hybridenheten. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 18 § 2 mom. ska skatt som betalats utomlands på en finländsk hybridenhets inkomst inte tas med i beräkningen av de medräknade och justerade skatterna för den finländska enheten för fastställande av den nationella tilläggsskatten i Finland. 18 § Undantag som gäller fasta driftställen Med avvikelse från vad som föreskrivs i 4 kap. 16 § 1 mom. ska en finländsk koncernenhet som är ett fast driftställe till en utländsk huvudenhet i beräkningen av sina medräknade och justerade skatter för beräkningen av den nationella tilläggsskatten inte inkludera de i 1 mom. i den paragrafen avsedda skatter som ingår i huvudenhetens räkenskaper. 19 § Konsekvenser för tilläggsskattebeloppet för en räkenskapsperiod Om beloppet av den nationella tilläggsskatten för en räkenskapsperiod inte har betalats inom fyra räkenskapsperioder efter den räkenskapsperiod då skatten debiterades, fogas det återstående beloppet till den i 5 kap. 3 § avsedda tilläggsskatten för jurisdiktionen under räkenskapsperioden. 3 kap. Beräkning av den justerade vinsten eller förlusten Redovisad vinst eller förlust 1 § Justerad vinst eller förlust och redovisat resultat En koncernenhets justerade vinst eller förlust beräknas genom att de justeringar som avses i 2–22 § i detta kapitel görs i den redovisade vinst eller förlust för koncernenheten under räkenskapsperioden som avses i 2 mom. eller 2 §. Vid tillämpningen av denna lag är koncernenhetens redovisade vinst eller förlust koncernenhetens vinst eller förlust före eventuella justeringar för att undanröja koncerninterna transaktioner på det sätt den fastställts enligt den redovisningsstandard som används vid upprättandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut. Om en koncernenhets redovisade vinst eller förlust inte rimligen kan fastställas på grundval av den redovisningsstandard som används vid upprättandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut, får koncernenhetens redovisade vinst eller förlust för räkenskapsperioden fastställas på grundval av en annan allmänt erkänd redovisningsstandard eller en godkänd redovisningsstandard, om koncernenhetens räkenskaper redovisas på grundval av den standarden, om uppgifterna i räkenskaperna är tillförlitliga och om fasta skillnader på över en miljon euro som uppstår vid behandlingen av en viss intäkts- eller kostnadspost eller transaktion till följd av skillnader mellan den redovisningsstandard som används vid upprättandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut och den redovisningsstandard som används vid koncernenheten justeras för att överensstämma med den redovisningsstandard som användes vid upprättandet av den yttersta moderenhetens koncernbokslut. Justeringar för att fastställa den justerade vinsten eller förlusten 2 § Justeringar av redovisad vinst eller förlust En koncernenhets redovisade nettovinst eller nettoförlust ska justeras med beloppet för följande poster: 1) nettoskattekostnader, 2 undantagna utdelningar, 3) undantagna vinster eller förluster i eget kapital, 4) vinst eller förlust enligt en inkluderad omvärderingsmetod, 5) vinster eller förluster från avyttring av tillgångar och skulder som undantagits vid tillämpning av 6 kap. 8–11 §, 6) asymmetrisk vinst eller förlust i utländsk valuta, 7) icke godtagbara kostnader, 8) fel under tidigare perioder och ändringar av redovisningsprinciper, och 9) upplupna pensionskostnader. 3 § Definitioner som används vid beräkningen av den justerade vinsten och förlusten Vid beräkningen av den justerade vinsten och förlusten 1) avses med nettoskattekostnad det sammanlagda beloppet av följande poster: a) medräknade skatter som upplupen kostnad samt de aktuella och uppskjutna medräknade skatter som ingår i den redovisade inkomstskattekostnaden, inbegripet medräknade inkomstskatter som är undantagna från beräkningen av justerade vinster eller förluster, b) uppskjutna skattefordringar som hänför sig till en förlust under räkenskapsperioden, c) kvalificerade nationella tilläggsskatter som upplupen kostnad, d) skatter som tas ut i enlighet med denna lag, rådets direktiv (EU) 2022/2523 om säkerställande av en global minimiskattenivå för multinationella koncerner och storskaliga nationella koncerner i unionen eller OECD:s modellregler om en global minimibeskattning, som upplupen kostnad, och e) icke kvalificerat imputationsbelopp som upplupen kostnad, 2) avses med undantagen utdelning en utdelning eller annan värdeökning som erhållits på basis av ett ägarintresse, med undantag av ägarintressen i form av kortvariga portföljinnehav eller ägarintressen i en investeringsenhet som har gjort ett sådant val som avses i 7 kap. 14 §. 3) avses med portföljinnehav koncernens ägarintresse i en enhet när ägarintresset ger rätt till mindre än 10 procent av vinsten, det egna kapitalet, eller rösträtterna i den enheten vid tidpunkten för utdelning eller avyttring, 4) avses med kortvarigt portföljinnehav portföljinnehav som en koncernenhet har innehaft i eget intresse i mindre än ett år före utdelning erhålls eller annan utdelning av medel görs på basis av portföljinnehavet, 5) avses med undantagen vinst eller förlust i eget kapital följande som ingår i koncernenhetens redovisade vinst eller förlust: a) vinster och förluster till följd av förändringar i det verkliga värdet på ett ägarintresse, med undantag för portföljinnehav, b) vinster och förluster avseende ett ägarintresse som ingår i kapitalandelsmetoden vid redovisning, eller c) vinster och förluster från avyttring av ett ägarintresse, med undantag för portföljinnehav, 6) avses med inkluderad omvärderingsmetod för vinst eller förlust en nettovinst eller nettoförlust som ökas eller minskas genom eventuella tillhörande medräknade skatter under räkenskapsperioden, till följd av tillämpning av en redovisningsmetod eller redovisningspraxis som med avseende på alla materiella anläggningstillgångar: a) periodiskt justerar det redovisade värdet av sådana tillgångar till dess verkliga värde, b) registrerar förändringar i värde i övrigt totalresultat, och c) inte senare redovisar den upplupna vinsten eller förlusten i övrigt totalresultat via resultaträkningen, 7) avses med asymmetrisk vinst eller förlust i utländsk valuta vinst eller förlust i utländsk valuta för en enhet vars redovisade funktionella valuta och funktionella skattevaluta skiljer sig åt och om vinsten eller förlusten har uppkommit, a) till följd av fluktuationer i valutakursen mellan den redovisade funktionella valutan och den funktionella skattevalutan för en koncernenhet och vinsten eller förlusten ingår i enhetens beskattningsbara vinst eller förlust, b) till följd av fluktuationer i valutakursen mellan den redovisade funktionella valutan och den funktionella skattevalutan för en koncernenhet och vinsten eller förlusten ingår i enhetens redovisade vinst eller förlust, c) till följd av fluktuationer i valutakursen mellan en tredje utländsk valuta och den redovisade funktionella valutan för en koncernenhet och vinsten eller förlusten ingår i enhetens redovisade vinst eller förlust, eller d) till följd av fluktuationer i valutakursen mellan en tredje utländsk valuta och den funktionella skattevalutan för en koncernenhet, oberoende av om vinsten eller förlusten har ingått i enhetens beskattningsbara resultat, 8) avses vid tillämpningen av 7 punkten med funktionell skattevaluta den valuta som används för att fastställa koncernenhetens beskattningsbara vinst eller förlust för en medräknad skatt i den jurisdiktion där koncernenheten är belägen, med redovisad funktionell valuta den valuta som används för att fastställa koncernenhetens redovisade nettovinst eller nettoförlust och med en tredje utländsk valuta en valuta som inte är koncernenhetens funktionella skattevaluta eller redovisade funktionella valuta, 9) avses med icke godtagbara kostnader koncernenhetens upplupna kostnader för olagliga betalningar, inklusive mutor och olagliga provisioner, samt böter och sanktioner som uppgår till minst 50 000 euro eller motsvarande belopp i den funktionella valuta i vilken koncernenhetens redovisade vinst eller förlust beräknas, 10) avses med fel under tidigare perioder och ändringar av redovisningsprinciper en förändring i en koncernenhets ingående egna kapital i början av en räkenskapsperiod som kan hänföras till a) en korrigering av ett fel vid fastställandet av den redovisade vinsten eller förlusten under en tidigare räkenskapsperiod som påverkade de intäkter eller kostnader som ingick i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten under räkenskapsperioden i fråga, utom i den mån en sådan korrigering resulterade i en minskning av det belopp av medräknade skatter som avses i 4 kap. 20 § 1 mom., eller b) ett byte av redovisningsprinciper eller policy som påverkar de intäkter eller kostnader som ingår i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten, och 11) avses med upplupen pensionskostnad skillnaden mellan de kostnader för pensionsansvar som ingår i redovisningen av vinsten eller förlusten och det belopp som tillförts en pensionsfond under räkenskapsperioden. 4 § Val i anslutning till aktiebaserade incitamentsystem Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer får en koncernenhet ersätta det belopp som i koncernenhetens räkenskaper har redovisats som kostnad på grundval av utgifter som betalats som aktiebaserad ersättningskostnad med ett belopp som har tillåtits som ett avdrag vid beräkningen av koncernenhetens beskattningsbara inkomst där enheten är belägen. Om den aktiebaserade utgift som avses i 1 mom. hänför sig till en option som förfaller outnyttjad, ska koncernenheten inkludera hela det tidigare avdragna beloppet i sin beräkning av den justerade vinsten eller förlusten den räkenskapsperiod då optionen förfaller. Valet enligt denna paragraf är ett val som gäller i fem år enligt 8 kap. 11 § och det ska tillämpas konsekvent på alla de i 1 mom. avsedda utgifter som betalats som aktiebaserad ersättningskostnad under det år då valet görs och under de efterföljande räkenskapsperioderna i fråga om de koncernenheter som är belägna inom samma jurisdiktion. Om en del av den aktiebaserade ersättningskostnad som hänför sig till systemet har redovisats som kostnad i räkenskaperna under räkenskapsperioder före den räkenskapsperiod då valet enligt denna paragraf görs och därigenom dragits av vid beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust, ska enheten i sin beräkning av den justerade vinsten eller förlusten för det år valet gjordes inkludera ett belopp som motsvarar summan av de upplupna kostnader som har varit avdragsgilla vid beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten under de föregående räkenskapsperioderna till den del som beloppet i fråga överstiger det upplupna belopp som skulle ha varit avdragsgillt om valet hade gjorts under dessa räkenskapsperioder. Om ett val enligt denna paragraf återkallas, ska koncernenheten i den justerade vinsten eller förlusten för den räkenskapsperiod som valet återkallades inkludera ett belopp som motsvarar de belopp som tidigare dragits av i enlighet med valet till den del beloppet av de tidigare avdragen överstiger obetalda kostnader i koncernenhetens redovisning som uppkommit till följd av aktiebaserade ersättningskostnader. 5 § Justering av transaktioner mellan koncernenheter Om alla transaktioner mellan koncernenheter belägna i olika jurisdiktioner inte redovisas till samma belopp i de båda koncernenheternas räkenskaper eller om de inte är förenliga med armlängdsprincipen, ska transaktionerna justeras så att de uppgår till samma belopp och är förenliga med armlängdsprincipen. Om en avyttring eller annan överföring av tillgångar mellan koncernenheter inom samma jurisdiktion medför en förlust som inte har redovisats i enlighet med armlängdsprincipen, ska förlusten beräknas på nytt i enlighet med armlängdsprincipen, om förlusten ingår i beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten. Vid tillämpningen av denna paragraf avses med armlängdsprincipen principen att transaktioner mellan koncernenheter ska redovisas så att villkoren motsvarar de villkor som skulle ha uppnåtts mellan oberoende företag vid jämförbara transaktioner och under jämförbara omständigheter. 6 § Behandling av skattetillgodohavanden Kvalificerade skattetillgodohavanden betraktas som intäkt vid beräkningen av en koncernenhets justerade vinst eller förlust. Icke-kvalificerade skattetillgodohavanden betraktas inte som intäkt vid beräkningen av en koncernenhets justerade vinst eller förlust. 7 § Val som gäller redovisning till verkligt värde och nedskrivningar Om den koncernenhet som lämnar deklaration så väljer, får vinster och förluster som hänför sig till sådana tillgångar och skulder som omfattas av tillämpning av redovisning till verkligt värde eller nedskrivning i koncernbokslutet fastställas i enlighet med realiseringsprincipen vid beräkningen av koncernenhetens justerade vinst eller förlust på det sätt som närmare föreskrivs i denna paragraf. Vid tillämpningen av detta val 1) undantas alla vinster och förluster som härrör från tillämpning av redovisning till verkligt värde eller nedskrivning av en tillgång eller skuld från beräkningen av den justerade vinsten eller förlusten, 2) anses det redovisade värdet av en tillgång eller förlust vid beräkningen av en vinst eller förlust vara deras redovisade värde vid den av följande tidpunkter som infaller senare: a) den första dagen under det år då valet gjordes, eller b) den dag då tillgångarna förvärvades eller skuldförhållandet inleddes, och 3) om valet återkallas, justeras koncernenhetens justerade vinst eller förlust med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan det verkliga värdet av tillgångarna eller skulderna och det redovisade värdet fastställt i enlighet med valet vid ingången av det år då valet återkallas. Det val som anges i denna paragraf är ett val som gäller i fem år enligt 8 kap. 11 § och det ska tillämpas på alla koncernenheter i samma jurisdiktion. Valet tillämpas på alla dessa koncernenheters tillgångar och skulder, om inte den koncernenhet som lämnar deklaration beslutar att begränsa valet till att gälla endast koncernenheternas materiella tillgångar eller endast sådana koncernenheter som är investeringsenheter. 8 § Val

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat