1392/2022
Svenska
1392/2022 — Statsrådets förordning om välfärdsområdenas finansiering
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 § Beräkning av prisindexet för välfärdsområdena Finansministeriet tar fram och publicerar det prisindex för välfärdsområdena som avses i 8 § 2 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021). Indexet ska räknas ut utifrån förändringen i Statistikcentralens allmänna förtjänstnivåindex, förändringen i Statistikcentralens konsumentprisindex samt förändringarna i välfärdsområdesarbetsgivarens socialskyddsavgifter. I prisindexet för välfärdsområdena viktas de i 1 mom. avsedda delarna med följande viktningar: förändringen i det allmänna förtjänstnivåindexet 0,60, förändringen i konsumentprisindexet 0,30 och förändringen i välfärdsområdesarbetsgivarens socialskyddsavgifter 0,10. Den beräknade förändring i kostnadsnivån för finansåret som avses i 8 § 1 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering grundar sig på finansministeriets prognos om förändringen i prisindexet för välfärdsområdena. Prognosen baserar sig på de senaste uppgifter som finns tillgängliga av de ovan i 1 mom. avsedda uppgifter som används vid beräknandet av indexet. 2 § Grundpriser för de kalkylerade kostnaderna De grundpriser som avses i 13–23 § i lagen om välfärdsområdenas finansiering är 2023 följande: Social- och hälsovårdens kalkylerade kostnader Euro Invånarantal 528,91 Hälso- och sjukvård 1 904,70 Äldreomsorg 658,17 Socialvård 691,86 Främjande av hälsa och välfärd 39,40 Befolkningstäthet 59,10 Inslag av personer med ett främmande språk som modersmål 955,22 Tvåspråkighet 431,48 Karaktär av skärgård 710,40 Samiskspråkighet 1 823,41 Räddningsväsendets kalkylerade kostnader Euro Invånarantal 59,18 Befolkningstäthet 4,55 Riskfaktorer 27,31 3 § Indikatorer för främjande av hälsa och välfärd och deras viktkoefficienter Koefficienten för främjande av hälsa och välfärd enligt 15 § 4 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering ska bestämmas utifrån indikatorer som beskriver välfärdsområdets verksamhet och resurser samt verksamhetens resultat. De indikatorer och viktkoefficienter som beskriver verksamheten och resurserna är följande: Indikatorer som beskriver verksamheten och resurserna Viktkoefficient Utredning av behovet av stöd hos dem som uteblir från hälsoundersökningar av 4-åringar vid barnrådgivningen 0,0625 Utredning av behovet av stöd hos dem som uteblir från hälsoundersökningar för elever i årskurs 8 inom skolhälsovården 0,0625 Omfattningen av skolkuratorns arbetsinsats per vecka dividerad med 100 elever 0,0625 Omfattningen av skolpsykologens arbetsinsats per vecka dividerad med 100 elever 0,0625 Livsstilsrådgivning som genomförs i överensstämmelse med rekommendationen för God medicinsk praxis till personer med risk för typ 2-diabetes 0,0625 Miniintervention i fråga om alkoholkonsumtion när konsumtionen är förenad med skadeverkningar eller risk för skadeverkningar 0,0625 Vaccinationstäckning för mässling-röda hund-påssjuka (MPR) hos barn 0,0625 Andelen hälsoundersökningar för arbetslösa i förhållande till det totala antalet arbetslösa 0,0625 De indikatorer och viktkoefficienter som beskriver verksamhetens resultat är följande: Indikatorer som beskriver verksamhetens resultat Viktkoefficient Sjukhusperioder eller patienter som fått sjukhusvård, eller båda, till följd av skador och förgiftningar 0,1 Höftfrakturer bland 65 år fyllda, procentandelen av befolkningen i motsvarande ålder 0,1 Personer i åldern 18–24 år som varken arbetar, deltar i utbildning eller utför sin värnplikt, procentandelen av åldersklassen 0,1 Personer i åldern 25–64 år som fått utkomststöd en längre tid, procentandelen av åldersklassen 0,1 Personer i åldern 18–34 år som får invalidpension på grund av psykiska störningar (med undantag av organiska psykiska störningar och intellektuell funktionsnedsättning), procentandelen av befolkningen i motsvarande ålder 0,1 För de indikatorer som beskriver verksamhetens resultat beräknas skillnaden mellan de två senaste åren för att beskriva den förändring som skett. Alla skillnader skalas så att variationsvidden blir 0–100. Om det målsatta värdet redan uppnåtts för en indikator beaktas detta i beräkningen så att välfärdsområdet får maximala poäng för denna indikator. Vid beräkningen av välfärdsområdets koefficient för främjande av hälsa och välfärd används uppgifterna i Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen samt statistiska uppgifter från Folkpensionsanstalten, Institutet för hälsa och välfärd, Statistikcentralen och arbets- och näringsministeriet. Välfärdsområdets koefficient för främjande av hälsa och välfärd beräknas som medeltalet av medeltalet av de indikatorer som beskriver välfärdsområdets verksamhet och medeltalet av skillnaden mellan de indikatorer som beskriver resultatet av välfärdsområdets verksamhet för de två senaste åren, samt genom att dividera det på detta sätt erhållna medeltalet för välfärdsområdet med motsvarande medeltal för hela landet. 4 § Faktorer för riskkoefficienten för räddningsväsendet och deras viktkoefficienter För fastställande av den riskkoefficient för räddningsväsendet som avses i 23 § 1 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering delas det område som välfärdsområdet omfattar in i rutor på en kvadratkilometer och för varje ruta beräknar Statistikcentralen en risknivå med hjälp av en regressionsmodell. Variabler för regressionsmodellen är invånarantalet, våningsytan och deras sammanlagda effekt. På grundval av risknivån delas riskrutorna in i de fyra riskklasserna I, II, III och IV. Viktkoefficienten för en riskruta som hör till riskklass I eller II är 1. Viktkoefficienten för en riskruta som hör till riskklass III eller IV är 0. Viktkoefficienten för en sådan riskruta i riskklass III och IV där det finns ett objekt för vilket det med stöd av 48 § i räddningslagen (379/2011) ska göras upp en extern räddningsplan för objekt som medför särskild risk eller där det finns ett område i Försvarsmaktens permanenta bruk med en personalstyrka på över 1500 personer eller där det finns en flygplats för linjetrafik eller beställningstrafik, är dock 1. 5 § Justering av kalkylerna över välfärdsområdenas finansiering 2023 När nivån för den statliga finansieringen till välfärdsområdena i hela landet för år 2023 justeras i enlighet med 34 § 2 mom. i lagen om välfärdsområdenas finansiering ska, med iakttagande av vad som föreskrivs i 57 § 3 mom. i lagen om statsandel för kommunal basservice (618/2021) och med stöd av 6 mom. i den paragrafen, från de kostnader för de lagstadgade uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet som anges i de tjänstespecifika bokslutsuppgifter som kommunerna lämnat till Statskontoret 2022 dras av kommunernas retroaktiva löneharmoniseringskostnader. 6 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna i 3 § tillämpas dock först från och med den 1 januari 2026. Helsingfors den 29 december 2022 Kommunminister Sirpa Paatero Regeringsråd Eeva Mäenpää
