← Suomi
    1438/2007
    Svenska

    1438/2007 — Värnpliktslag

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde I denna lag bestäms om fullgörandet av skyldigheten att försvara landet som värnpliktig vid försvarsmakten. I denna lag bestäms dessutom om 1) förordnandet av en värnpliktig till handräcknings- och räddningsuppgifter samt till andra uppgifter som i lag föreskrivs för försvarsmakten, 2) behandlingen och registreringen av personuppgifter i fråga om dem som utan att vara värnpliktiga placeras i uppgifter under undantagsförhållanden. 2 § Värnplikt Varje manlig finsk medborgare är värnpliktig från ingången av det år när han fyller 18 år till utgången av det år när han fyller 60 år, om inte något annat bestäms nedan. Fullgörandet av värnplikten omfattar beväringstjänst, repetitionsövning, extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering samt deltagande i uppbåd och besiktning av tjänstedugligheten. De värnpliktiga tjänstgör eller hör till reserven eller den ersättande reserven. De värnpliktigas rättigheter får inte med stöd av denna lag begränsas mer än vad som oundgängligen krävs med tanke på tjänstgöringsskyldigheten, den militära ordningen samt värnpliktigas och andra personers säkerhet. 3 § Övrig lagstiftning och internationella förpliktelser Bestämmelser om fullgörande av värnplikten vid gränsbevakningsväsendet finns i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) och gränsbevakningslagen (578//2005). Bestämmelser om befrielse från deltagande i militärt försvar på grund av övertygelse finns i civiltjänstlagen (1446/2007) och i lagen om befrielse för Jehovas vittnen från fullgörandet av värnplikt i vissa fall (645/1985). Bestämmelser om tjänstgöring i stället för fullgörandet av värnplikt ingår i 12 § i självstyrelselagen för Åland (1144/1991). Angående fullgörandet av värnplikten gäller dessutom vad som bestäms om detta i internationella avtal som är förpliktande för Finland. Bestämmelser om frivillig militärtjänst för kvinnor finns i lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor (194/1995) och bestämmelser om frivilligt försvar i lagen om frivilligt försvar (556/2007). 2 kap. Myndigheter 4 § Försvarsministeriet, huvudstaben, staberna för försvarsgrenarna och för militärlänen Försvarsministeriet styr genomförandet av värnplikten. Huvudstaben leder i enlighet med de grunder som ministeriet fastställer verkställandet av värnplikten och utvecklar värnpliktssystemet. Staben för respektive försvarsgren planerar, utvecklar och styr värnpliktsärendena inom sitt ansvarsområde och staben för respektive militärlän inom sitt område. 5 § Regionalbyrån och uppbådsnämnden Regionalbyrån planerar och leder det militära försvaret inom sitt område, anordnar uppbåden och behandlar ärenden som gäller värnplikten. Uppbådsnämnden behandlar vid uppbådet ärenden som gäller värnplikten. 6 § Truppförbandet och repetitionsövningens ledare Truppförbandet samt det krigstida operativa grundförbandet och det krigstida operativa förbandet ( truppförbandet ) behandlar värnpliktsärenden i fråga om dem som tjänstgör. Vid en repetitionsövning behandlas ärendena av den som leder repetitionsövningen. 7 § Besvärsinstans Besvärsinstans i ärenden som gäller värnplikt är centralnämnden för uppbådsärenden. 8 § Allmän behörighet och beslutanderätt Allmän behörighet och beslutanderätt i ärenden som gäller värnpliktiga har regionalbyrån samt i fråga om dem som tjänstgör enligt denna lag kommendören för truppförbandet eller ledaren för repetitionsövningen, om det inte har föreskrivits att huvudstaben, staben för en försvarsgren, staben för ett militärlän, chefen för grundenheten, kommendören för truppenheten eller uppbådsnämnden har denna behörighet och beslutanderätt. Bestämmelser om beslutsfattandet i militära kommandomål finns, vid sidan av det som bestäms i denna lag, i lagen om försvarsmakten (551/2007). 3 kap. Uppbåd och besiktning av tjänstedugligheten Tjänsteduglighet 9 § Tjänsteduglighet Med en värnpliktigs tjänsteduglighet avses att den värnpliktige förmår fullgöra tjänstgöring enligt denna lag och att han inte äventyrar sin egen eller andras säkerhet i samband med tjänstgöringen. Beslut om tjänstedugligheten fattas utifrån de uppgifter om den värnpliktige, om hans hälsotillstånd samt om hans fysiska och mentala prestationsförmåga som kan fås 1) av den värnpliktige själv, 2) vid undersökning som utförs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, 3) vid lämplighetstest, 4) av en myndighet som avses i 96 §. Till tjänstgöring kan förordnas endast en tjänsteduglig värnpliktig. 10 § Befrielse från tjänstgöring på grundval av att tjänsteduglighet saknas En värnpliktig befrias från tjänstgöring under fredstid om han har en svår skada eller sjukdom som utgör ett hinder för tjänstgöring som värnpliktig eller om han konstateras vara oförmögen till tjänstgöring på grund av sitt hälsotillstånd under så lång tid att det inte heller senare är ändamålsenligt att utbilda honom eller om den värnpliktige är en fara för säkerheten i samband med tjänstgöringen. En värnpliktig som tillfälligt saknar tjänsteduglighet förordnas inte till tjänstgöring eller befrias från tjänstgöring tills vidare samt förordnas till besiktning som förrättas senare. Förordnandet kan ges en eller flere gånger för högst tre år i sänder. Från tjänstgöring under fredstid befrias dessutom en värnpliktig som med stöd av 2 mom. har beordrats att genomgå besiktning vid uppbåd och som inte har konstaterats vara duglig för tjänst eller befriats från tjänstgöring under fredstid senast det år under vilket han fyller 25 år. Härvid är förutsättningen för befrielse att personen i fråga inte har försummat sin skyldighet att delta i uppbådet eller i besiktning som avses i 2 mom. 11 § Behörighet att utfärda föreskrifter om tjänsteduglighet Huvudstaben utfärdar närmare föreskrifter om de medicinska grunderna för fastställande av tjänstedugligheten. Dessutom utfärdar huvudstaben föreskrifter om egenskaper som förutsätts i enskilda tjänsteuppgifter. Uppbåd 12 § Uppbådets syfte Vid uppbådet bestäms den värnpliktiges tjänsteduglighet och på grundval därav fattas beslut om tjänstgöringen. Dessutom ges information om försvarsplikten och främjas folkhälsoarbetet. 13 § Uppbådspliktiga Uppbådspliktig är varje manlig finsk medborgare som 1) under uppbådsåret fyller 18 år, 2) uteblivit från tidigare uppbåd, om ett särskilt beslut om hans tjänsteduglighet ännu inte har fattats och han inte har fyllt eller under det året fyller 30 år, eller 3) med stöd av 10 § 2 mom. har förordnats att infinna sig till ny besiktning vid uppbådet. En person som har förvärvat finskt medborgarskap eller fått ett beslut om medborgarskap under det år då han fyller 18 år eller därefter är inte uppbådspliktig. Personen i fråga kan dock förordnas att infinna sig till besiktning enligt 26 §. 14 § Förfrågan om hälsotillstånd samt hälsoundersökning på förhand Till den uppbådspliktige sänds före uppbådet en förfrågan i syfte att utreda hälsotillståndet. Den uppbådspliktige ska besvara förfrågan samt lägga fram sin egen bedömning av sin hälsa och tillhandahålla eventuella läkarutlåtanden om sitt hälsotillstånd. En uppbådspliktig förpliktas att under uppbådsåret genomgå en hälsoundersökning före uppbådet vid en hälsovårdscentral eller på något annat ställe som lämpar sig för ändamålet för fastställande av tjänstedugligheten, om undersökningen inte är uppenbart onödig enligt den utredning om den uppbådspliktiges tjänsteduglighet som den uppbådspliktige enligt 1 mom. eller någon annan inrättning enligt 96 § lämnar till regionalbyrån, eller på grund av att den värnpliktige är bosatt utomlands eller av något annat särskilt skäl. 15 § Tidpunkten för uppbådet och uppbådslängden samt uppbådskungörelsen Uppbåden hålls årligen och de inleds tidigast den 15 augusti och avslutas senast den 15 december. Den uppbådspliktige antecknas i uppbådslängden enligt den kommun som den 1 januari har varit hans hemkommun eller hans folkbokföringskommun enligt lagen om hemkommun (201/1994). Tidpunkten och platsen för uppbådet meddelas genom en uppbådskungörelse, som ska finnas till påseende på försvarsmaktens webbsidor och på kommunens anslagstavla minst två veckor före uppbådet samt under uppbådet. Vid behov kan kungörelsen framläggas till påseende också på annat sätt. 16 § Närvaroplikt vid uppbådet Den uppbådspliktige ska personligen delta i det uppbådstillfälle som avses i uppbådskungörelsen, om han inte har befriats från närvaroskyldigheten. Regionalbyrån kan befria en värnpliktig från skyldigheten att personligen närvara vid uppbådet, om han 1) har en svår skada eller sjukdom, 2) har deltagit i ett urvalsprov som avses i 29 § och har förordnats till tjänstgöring, eller 3) är bosatt utomlands och har sänt ett läkarutlåtande eller en annan tillförlitlig utredning utifrån vilken hans tjänsteduglighet kan fastställas. En uppbådspliktig som är anhållen, häktad eller avtjänar ett frihetsstraff besiktigas efter att ha blivit frigiven. Han ska omedelbart meddela regionalbyrån om frigivningen. En uppbådspliktig som inte har deltagit i uppbådet på grund av laga förhinder är skyldig att omedelbart efter att det laga förhindret upphört förete bevis för sitt förhinder för regionalbyrån. Om den uppbådspliktige studerar långt från uppbådsorten eller annars har grundad anledning kan han med samtycke av regionalbyrån under samma år delta i annat uppbådstillfälle än det i vilket han enligt uppbådskallelsen ska delta. 17 § Lämplighetstest och förfrågan vid uppbådet En uppbådspliktig kan förordnas att genomgå lämplighetstest för bedömning av tjänstedugligheten och förutsättningarna för förordnande till tjänstgöring. Bedömningen på grundval av testet görs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Den som har deltagit i lämplighetstestet har rätt att få uppgift om resultatet av testet. Den uppbådspliktige kan dessutom åläggas att besvara en förfrågan om hälsotillstånd och tjänsteduglighet. 18 § Andra förpliktelser som hör samman med uppbådet Den som är uppbådspliktig ska iaktta de order som militärmyndigheten och uppbådsnämnden ger vid uppbådstillfället. Bestämmelser om straff för underlåtenhet att iaktta en order som avses i 1 mom. och för olovligt uteblivande från uppbådet finns i 13 kap. 19 § Uppbådsnämnden För förrättande av uppbåden tillsätter regionalbyrån för ett år i sänder minst en uppbådsnämnd inom sitt verksamhetsområde. Uppbådsnämnden har en ordförande och två andra medlemmar. Ordföranden för uppbådsnämnden ska vara en officer som är förtrogen med värnpliktsfrågor och som innehar en tjänst samt har erfarenhet av behandlingen av värnpliktsfrågor. Av medlemmarna ska den ena vara en person som är förtrogen med värnpliktsfrågor och som tjänstgör i en militär tjänst samt den andra en representant för den kommun vars uppbådspliktiga uppbådsförrättningen gäller. Av de övriga medlemmarna ska dessutom minst en vara tjänsteman vid regionalbyrån. Uppbådsnämnden är beslutför när ordföranden och vardera av de övriga medlemmarna är närvarande. 20 § Uppbådsnämndens uppgifter Uppbådsnämnden beslutar om den värnpliktiges tjänsteduglighet och på grundval därav för den värnpliktige om 1) förordnande till tjänstgöring, 2) befrielse från tjänstgöring, eller 3) förordnande till ny besiktning vid ett uppbåd. Uppbådsnämnden godkänner dessutom en värnpliktig för civiltjänst. 21 § Behandlingen av ärenden i uppbådsnämnden Uppbådsnämnden behandlar ärendena enligt uppbådslängden särskilt för varje uppbådspliktig. Ett ärende kan i fråga om dem som avses i 16 § 2 mom. behandlas och avgöras utan att den uppbådspliktige är närvarande. När den uppbådspliktiges tjänsteduglighet fastställs biträds uppbådsnämnden av en läkare, som ger ett förslag om tjänstedugligheten i fråga om de värnpliktiga som han eller hon undersökt. Förslaget är inte bindande för uppbådsnämnden. 22 § Kommunens uppgifter i samband med uppbådet Kommunen ska på framställning av regionalbyrån ordna 1) hälsoundersökning på förhand av de värnpliktiga vid en hälsovårdscentral eller något annat för undersökningen lämpligt ställe, 2) ett behövligt antal läkare till uppbådet, och 3) lämpliga lokaliteter för verkställande av uppbådet. Kommunen ska dessutom utse kommunens representant och ett behövligt antal suppleanter för denne till uppbådsnämnden. 23 § Polisens handräckning vid uppbådet Vid uppbådsförrättningen ska ett behövligt antal polismän vara närvarande för att övervaka ordningen och för att ge handräckning som hör till deras behörighet. 24 § Ersättande av kostnader Bestämmelser om ersättande av kostnaderna för hälsoundersökningar som ordnas av kommunen och för läkare som kommunen ordnat till uppbådet finns i folkhälsolagen (66/1972). Kostnaderna för arrangemangen beträffande lokaliteterna för uppbådet ersätts enligt det som regionalbyrån och kommunen särskilt överenskommer. Den medlem av uppbådsnämnden som representerar kommunen har rätt att ur statens medel få arvode för deltagande i uppbådsnämndens arbete samt ersättning för resekostnader. Bestämmelser om grunderna för utbetalning av arvoden och ersättningar utfärdas genom förordning av försvarsministeriet. Militärmyndigheten har rätt att få de tjänster som avses i 23 § avgiftsfritt. 25 § Närmare bestämmelser och föreskrifter Närmare bestämmelser om verkställande av uppbåd samt den förfrågan om hälsotillstånd och den hälsoundersökning på förhand som avses i 14 § utfärdas genom förordning av statsrådet. Detaljerade föreskrifter som preciserar förordningen meddelas av huvudstaben. Besiktning av tjänstedugligheten och beslut om tjänstgöring vid andra tillfällen än uppbåd 26 § Besiktning som ordnas av regionalbyrån samt beslut om tjänstgöring Regionalbyrån kan fatta beslut om den värnpliktiges tjänsteduglighet, om 1) den värnpliktige har uteblivit från uppbådet, 2) den värnpliktige har förordnats till besiktning enligt 10 § 2 mom., 3) den värnpliktiges tjänsteduglighet har förändrats under tiden mellan uppbådet och inträdet i beväringstjänsten eller efter bevärings- eller repetitionsövningstjänsten, eller 4) den värnpliktige är en person som avses i 13 § 2 mom. Regionalbyrån kan beordra en värnpliktig att personligen delta i besiktningen för fattande av ett beslut som avses i 1 mom. Den värnpliktiges närvaro är dock inte nödvändig om den värnpliktige har beretts tillfälle att bli hörd och om det finns en av den värnpliktige tillhandahållen eller någon annan utredning av den värnpliktiges hälsotillstånd utifrån vilken beslutet om tjänsteduglighet kan fattas. Den värnpliktige kan anhålla om besiktning av sin tjänsteduglighet eller om tidigareläggning av en redan föreskriven besiktning. Härvid tillämpas 2 mom. Regionalbyrån kan fatta beslut om den värnpliktiges tjänstgöring. Ett beslut som avses i 1 och 4 mom. fattas utan föredragningsförfarande på det sätt som bestäms närmare i regionalbyråns arbetsordning. 27 § Förrättande av besiktning Vid fastställandet av tjänstedugligheten assisterar en läkare, som gör förslag beträffande den värnpliktiges tjänsteduglighet. Beslutet binder inte regionalbyrån. Den värnpliktige ska iaktta de order som militärmyndigheten ger vid besiktningen. Bestämmelser om straff för uteblivande från besiktning och olydnad vid besiktning finns i 13 kap. Närmare bestämmelser om besiktning som ordnas av regionalbyrån och om förordnande till besiktning kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 4 kap. Förordnande till tjänstgöring 28 § Tidpunkten för inledande av beväringstjänst Den värnpliktige förordnas att inleda beväringstjänsten någon av de allmänna eller särskilda dagarna för inledande av beväringstjänst senast under det tredje kalenderåret efter uppbådet. När beslutet om beväringstjänst fattas vid ett annat tillfälle än vid uppbådet kan den värnpliktige förordnas att inleda tjänsten under samma år som beslutet fattas eller senast under det andra kalenderåret därefter. En värnpliktig kan av särskilda skäl förordnas att träda i tjänst vid någon annan tidpunkt än den som avses i 1 mom. En värnpliktig som på grund av laga förhinder inte har infunnit sig i beväringstjänst vid utsatt tid ska inleda tjänsten omedelbart efter att hindret upphört, om någon annan tidpunkt inte har fastställts för honom. Genom förordning av försvarsministeriet utfärdas bestämmelser om de i 1 mom. avsedda dagarna för inledande av beväringstjänsten. 29 § Förordnande till tjänstgöring på grundval av urvalsprov Värnpliktiga kan på grundval av urvalsprov väljas ut för utbildning till fallskärmsjägare, dykare, militärmusiker, till uppgifter inom flygvapnet, till uppgifter i en internationell beredskapstrupp eller till andra specialuppgifter. Till urvalsprovet kallas värnpliktiga som frivilligt sökt sig till utbildningen och som uppfyller de krav som ställs på den som söker sig till utbildningen. Huvudstaben och staben för respektive försvarsgren kan meddela föreskrifter som gäller de uppgifter som ska lämnas av den som söker sig till specialutbildning, de fysiska och andra egenskaper som krävs av personen i fråga samt grunderna för antagning till specialutbildning. 30 § Återkallande av förordnande Regionalbyrån kan återkalla ett förordnande om inledande av beväringstjänst och förordna den värnpliktige till en besiktning som förrättas senare, om den värnpliktige innan tjänstgöringen börjar har blivit skadad eller insjuknat så att han inte är tjänsteduglig. Ett förordnande om inledande av tjänstgöring kan dessutom återkallas och ett nytt förordnande ges, om 1) den värnpliktige efter uppbådet har antagits till specialutbildning som avses i 29 §, eller 2) tjänstgöringen inte kan ordnas enligt det ursprungliga förordnandet på grund av trupparrangemang som vidtagits efter att förordnandet givits eller av något annat motsvarande skäl. Ett förordnande om inledande av tjänstgöring kan även återkallas om det efter att förordnandet givits har framkommit omständigheter som visar att den värnpliktige är en fara för säkerheten i samband med tjänstgöringen. Ett nytt förordnande om inledande av tjänst enligt 2 mom. 2 punkten kan ges utan att den berörda parten hörs. 31 § Ändring av tidpunkten för inledande av tjänst och av tjänstgöringsplatsen Tidpunkten för inledande av tjänst kan på ansökan av den värnpliktige ändras, om det är synnerligen viktigt för den värnpliktige på grund av 1) yrkesutbildning, 2) studier, 3) skötseln av ekonomiska ärenden, eller 4) annat särskilt personligt skäl. Tjänstgöringsplatsen kan på ansökan av den värnpliktige ändras, om det är synnerligen viktigt för den värnpliktige på grund av ett särskilt personligt skäl. Det som bestäms i 1 mom. tillämpas på tjänstgöringen också i fråga om en värnpliktig som tjänstgör. Ändring av tidpunkten för inträde i tjänst och av tjänstgöringsplatsen enligt 1 och 2 mom. ska sökas skriftligt hos regionalbyrån. Till ansökan ska fogas en utredning över den grund för ändringen som avses i 1 och 2 mom. En ansökan enligt 1 och 2 mom. är inte en giltig orsak att utebli från tjänstgöringen. 32 § Förordnande till repetitionsövning Till repetitionsövning kan förordnas en värnpliktig som hör till reserven. Förordnandet att delta i en repetitionsövning sänds till den värnpliktige minst tre månader innan övningen börjar. Med den värnpliktiges medgivande kan avvikelse från den föreskrivna tiden göras. 33 § Återkallande av förordnande till repetitionsövning Regionalbyrån kan återkalla ett förordnande om deltagande i en repetitionsövning, om den värnpliktige innan tjänstgöringen börjar har blivit skadad eller insjuknat så att han inte kan fullgöra de tjänstgöringsuppdrag som planerats för honom vid repetitionsövningen. Förordnandet kan dessutom återkallas, om den som förordnats till övningen är stadigvarande bosatt utomlands och den som utfärdat förordnandet inte hade kännedom om detta när förordnandet gavs. 34 § Befrielse från en repetitionsövning Befrielse från en repetitionsövning kan på ansökan av den värnpliktige beviljas en värnpliktig 1) för vilken befrielsen är synnerligen nödvändig av familjeskäl, på grund av den ekonomiska situationen eller av orsaker som har samband med utövande av yrke eller näring, 2) för vilken inledandet av eller framstegen i studierna skulle bli kännbart lidande om befrielse inte ges, 3) vars deltagande i repetitionsövningen skulle orsaka hans arbetsgivare särskilt allvarlig olägenhet eller skada i verksamheten, eller 4) på grund av den värnpliktiges andra särskilda personliga orsaker. Befrielse från repetitionsövning söks skriftligt hos den regionalbyrå som utfärdat förordnandet. Till ansökan ska fogas en behövlig utredning om grunderna enligt 1 mom. En ansökan enligt 1 mom. är inte en giltig orsak att utebli från tjänstgöringen. 35 § Ändring av tiden för inledande av tjänst och befrielse från repetitionsövning för riksdagsledamöter, medlemmar av statsrådet och ledamöter av Europaparlamentet På grundval av anmälan som den värnpliktige gjort ändras den tidpunkt för inträde i beväringstjänst som fastställts för honom eller befrias han från en repetitionsövning, om ändringen eller befrielsen är nödvändig med tanke på skötseln av uppgiften som riksdagsledamot, medlemskapet i statsrådet eller medlemskapet i Europaparlamentet. Beväringstjänsten ska dock inledas senast under det år när den värnpliktige fyller 29 år. Anmälan enligt 1 mom. ska göras skriftligt till regionalbyrån och till anmälan ska fogas en redogörelse för uppgiften. 5 kap. Tjänstgöring som värnpliktig och anordnande av tjänstgöringen Beväringstjänsten 36 § Syftet med beväringstjänsten Under beväringstjänsten utbildas och tränas de värnpliktiga för uppgifter inom det militära försvaret, varigenom förutsättningar skapas för produktion av de trupphelheter som behövs i händelse av krig. Under beväringstjänstens grundutbildningsskede lärs militärpersonens grundläggande färdigheter ut, görs de behövliga lämplighets- och konditionstesten samt bedöms beväringens lämplighet för special- eller ledarutbildning. Under specialutbildningsperioden ges utbildning för uppgifter inom manskapet, för sådana uppgifter inom manskapet som förutsätter speciella färdigheter samt för sådana specialuppgifter inom manskapet som ställer de högsta kraven. Under ledarutbildningsperioden ges utbildning för underofficers- och officersuppgifter. Under trupputbildningsperioden ges beväringar som fått sådan utbildning som avses i 3 mom. utbildning för att kunna verka i den krigstida truppens uppgifter. 37 § Bestämmande av tjänstgöringstiden Tiden för beväringstjänsten är 1) för dem som ska utbildas för uppgifter inom manskapet 180 dagar, 2) för dem som ska utbildas för sådana uppgifter inom manskapet som förutsätter speciella färdigheter 270 dagar, 3) för dem som ska utbildas till officerare och underofficerare samt för sådana specialuppgifter inom manskapet som ställer de högsta kraven 362 dagar. Skyldigheten att fullgöra beväringstjänst under fredstid upphör vid utgången av det år under vilket den värnpliktige fyller 30 år. 38 § Förordnande till utbildning En beväring som i lämplighetstest och tjänstgöringsuppdrag visat sig ha ledarskapsförmåga och vara lämpad för uppgiften som underofficer eller officer och som har behövlig kunskap och förmåga kan förordnas att genomgå utbildning för underofficer eller officer i reserven. En beväring som på grundval av förmåga och egenskaper som visats vid lämplighetstest och tjänstgöringsuppdrag samt på grundval av utbildning som han erhållit eller uppgifter som han skött före beväringstjänsten lämpar sig för sådana i 37 § 1 mom. 2 punkten avsedda uppgifter inom manskapet som förutsätter speciella färdigheter, till vilka hör försvarsgrens-, utbildningsgrens- och specialutbildningsuppgifterna, eller för sådana specialuppgifter inom manskapet enligt 37 § 1 mom. 3 punkten som ställer de högsta kraven, till vilka hör en del av uppgifterna som militärfordonsförare och uppgifterna vid pansartrupperna samt marinens och flygvapnets specialuppgifter, kan förordnas att genomgå utbildning för en sådan uppgift. Närmare bestämmelser om förordnande till utbildning och om utbildningen samt om sådana uppgifter inom manskapet som förutsätter speciella färdigheter och sådana uppgifter inom manskapet som ställer de högsta kraven kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 39 § Delgivning av förordnande Ett förordnande som gäller utbildning och som avses i 38 § ska ges beväringen senast tre månader innan hans tjänstgöringstid enligt 37 § annars skulle utgå. Med beväringens medgivande kan avvikelse från den för meddelandet föreskrivna tiden likväl göras. 40 § Avbrytande av utbildning Utbildning som avses i 38 § kan avbrytas, om beväringen 1) är förhindrad att delta i utbildningen så länge att målen för utbildningen inte uppnås, 2) inte är i stånd att klara av den planerade utbildningen, eller 3) under utbildningstiden har gjort sig skyldig till brott eller annars betett sig på ett sätt som visar olämplighet för en uppgift som avses i 38 § eller om uppgifter om olämpligheten har kommit till militärmyndighetens kännedom efter förordnandet till utbildning. 41 § Förkortning av tjänstgöringstiden Om utbildning som avses i 38 § har avbrutits enligt 40 § av hälsoskäl eller av andra orsaker som är oberoende av beväringen, förkortas den tjänstgöringstid på 270 eller 362 dagar som fastställts för honom. Om inget annat följer av 2 mom., förkortas tjänstgöringstiden till 180 dagar, om beväringen har tjänstgjort under 180 dagar och till 270 dagar, om han har tjänstgjort över 180 dagar. Tjänstgöringstiden kan inte förkortas utan beväringens samtycke. Om beväringen har tjänstgjort över 270 dagar eller om han har fullgjort det första skedet av den i 38 § 1 mom. avsedda ledarutbildningen kan hans tjänstgöringstid förkortas endast 1) av synnerligen vägande personliga skäl, eller 2) om ändamålsenlig tjänstgöring inte kan ordnas för personen i fråga och han inte kan placeras i en uppgift som förutsätter längre tjänstgöringstid. Närmare bestämmelser om förfarandet vid förkortning av tjänstgöringstiden kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 42 § Deltagande i verksamhet för utvecklande av tjänstgöringsförhållandena Vid truppförbandet finns en beväringskommitté som är underställd kommendören för truppförbandet och som deltar i utvecklandet av beväringarnas ställning och tjänstgöringsförhållandena. Kommittén har en ordförande och ett behövligt antal andra medlemmar och funktionärer. Ordföranden, medlemmarna och funktionärerna väljs bland beväringarna. Kommendören för truppförbandet fastställer kommitténs sammansättning och förordnar en eller flere personer som hör till den avlönade personalen att styra kommitténs arbete. En beväring får förbjudas att delta i verksamhet som avses i 1 mom. endast om deltagandet medför olägenhet för förverkligandet av målsättningen för hans utbildning. Den som utfärdar förbudet ska omedelbart meddela kommendören för truppförbandet om förbudet. Närmare föreskrifter om de arrangemang som gäller beväringskommitténs verksamhet meddelas av huvudstaben. 43 § Verksamhet utanför tjänstgöringen En person som fullgör beväringstjänst får inte utan tillstånd av kommendören för truppförbandet utöva näring eller yrke eller åta sig ett kommunalt eller något annat offentligt uppdrag, om det förutsätter utnyttjande av annan tid än fritid eller annars kan inverka klart menligt på den ändamålsenliga skötseln av tjänstgöringsuppdragen. 44 § Permission och faderskapsledighet En person som fullgör beväringstjänst har rätt att 1) enligt längden av tiden för beväringstjänsten få personlig permission under 6, 12 eller 18 dagar, vilken beviljas utan särskilt angiven orsak, 2) få faderskapsledighet under 12 dagar i samband med att ett eget barn föds. 45 § Duglighetspermission En beväring som under sin tjänstgöring utmärkt sig särskilt kan, om utbildningsmålsättningarna medger det, få duglighetspermission under sammanlagt högst 20 dagar. Närmare föreskrifter om beviljande av duglighetspermission meddelas av huvudstaben. 46 § Permission på grund av tvingande personliga skäl En beväring kan utöver de permissioner som avses ovan beviljas permission av tvingande personliga skäl under högst 180 dagar. 47 § Beslutanderätt Ett ärende som avses i 44 och 45 § och som gäller beviljande av permission och ledighet behandlas och avgörs av chefen för grundenheten. Ett ärende som avses i 46 § och som gäller permission på grund av tvingande personliga skäl behandlas och avgörs av chefen för grundenheten, kommendören för truppenheten eller kommendören för truppförbandet. Huvudstaben meddelar närmare föreskrifter om hur behörigheten fastställs utifrån permissionens längd. Repetitionsövning 48 § Syftet med repetitionsövningen Vid reservens repetitionsövningar 1) upprätthålls den militära kunskap och förmåga som inhämtats under beväringstjänsten samt ges utbildning för mera krävande uppgifter, 2) görs de värnpliktiga förtrogna med de förändringar som utvecklingen inom det militära försvaret för med sig, 3) övas trupphelheterna i den sammansättning som är planerad för dem, 4) möjliggörs en flexibel höjning av den militära beredskapen. 49 § Tillhörighet till reserven och den ersättande reserven Efter beväringstjänsten hör de värnpliktiga till reserven enligt följande: 1) de som hör till manskapet, till utgången av det år under vilket de fyller 50 år, 2) officerare, institutofficerare och underofficerare, till utgången av det år under vilket de fyller 60 år, 3) officerare med överstes eller kommodors eller högre militärgrad, så länge de är tjänstedugliga. Till den ersättande reserven hör en värnpliktig som 1) ännu inte fullgjort beväringstjänsten, 2) inte längre hör till reserven, eller 3) är befriad från tjänstgöring under fredstid. 50 § Skyldigheten att delta i repetitionsövningar En värnpliktig som hör till reserven är skyldig att delta i repetitionsövningar. Den sammanlagda maximitiden för övningarna är 1) för manskapet 40 dagar, 2) för den som har utbildats till en sådan uppgift inom manskapet som förutsätter speciella färdigheter eller till en sådan specialuppgift inom manskapet som ställer de högsta kraven 75 dagar, 3) för underofficer, institutofficer och officer 100 dagar. Utöver de tider som avses i 1 mom. kan en värnpliktig med sitt samtycke förordnas till repetitionsövning vid en trupp enligt sin krigstida placering för högst 20 dagar per kalenderår, om den värnpliktige är oumbärlig för försvarsmakten när det gäller att leda eller utbilda truppen. Förordnandet till tjänstgöring förutsätter dessutom skriftligt samtycke av den värnpliktiges arbetsgivare, om övningen äger rum under arbetstid. En värnpliktig som på grund av laga förhinder inte har infunnit sig till en övning vid utsatt tid ska infinna sig till övningen omedelbart efter att hindret upphört, om han inte av militärmyndigheten har meddelats något annat förordnande. 51 § Permission och faderskapsledighet På den som deltar i en repetitionsövning tillämpas bestämmelsen i 44 § 2 punkten om faderskapsledighet och bestämmelsen i 46 § om permission på grund av tvingande personliga skäl. Beräkning av tjänstgöringstiden 52 § Inledande och avslutande av tjänstgöringstiden Tjänstgöringstiden beräknas från den dag då den värnpliktige inträder i tjänst. I tjänstgöringstiden inräknas dagen för inledandet av tjänstgöringen och hemförlovningsdagen. En värnpliktig som vid utgången av tjänstgöringstiden beräknad enligt denna lag tjänstgör utanför finskt område hemförlovas när han återvänt till finskt område. De extra tjänstgöringsdagarna räknas den värnpliktige till godo som repetitionsövning. Förmånerna bestäms enligt den tjänstgöring till vilken den värnpliktige var förordnad. Om en värnpliktig när hans enligt denna lag beräknade tjänstgöringstid upphör avtjänar ett arreststraff fortgår hans tjänstgöring den tid han avtjänar straffet. 53 § Tid som inte hänförs till tjänstgöringstiden Till tjänstgöringstiden för den som fullgör beväringstjänst eller deltar i en repetitionsövning hänförs inte 1) den tid under vilken han är på permission enligt 46 §, 2) den tid under vilken han olovligen har varit borta från tjänstgöringen, 3) arresttid, till den del han har avtjänat sammanlagt över tio dygn arreststraff, 4) den tid under vilken han har varit berövad sin frihet till följd av misstanke om brott, 5) tiden för avtjänande av fängelsestraff i allmän straffanstalt eller arreststraff som verkställs samtidigt. När tjänstgöringstiden beräknas avdras från tjänstgöringstiden på grundval av 1 mom. endast fulla dygn. Gemensamma bestämmelser 54 § Krigsmannaed och krigsmannaförsäkran En värnpliktig som tjänstgör enligt denna lag ska enligt eget val antingen avlägga krigsmannaed eller avge krigsmannaförsäkran. Genom förordning av statsrådet bestäms närmare om formulär för krigsmannaed och försäkran samt om förfarandet när krigsmannaed avläggs och försäkran avges. 55 § Undervisningsspråk och kommandospråk De värnpliktigas undervisningsspråk är finska eller svenska. En finsk- eller svenskspråkig värnpliktig har rätt att förordnas till ett truppförband vars undervisningsspråk är hans modersmål. Som undervisningsspråk kan användas något annat språk än de som nämns i 1 mom., när undervisningen hänför sig till internationell militär krishantering eller när det finns andra särskilda skäl. Bestämmelser om försvarsmaktens kommandospråk finns i språklagen (423/2003). 56 § Diskrimineringsförbud Vid verkställigheten av värnplikt som baserar sig på denna lag får ingen utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, handikapp, kön, sexuell läggning eller av någon annan orsak som gäller hans eller hennes person. 57 § Tjänstgöringsskyldighet och närvaroskyldighet En värnpliktig ska tjänstgöra vid den trupp till vilken han förordnats samt iaktta de bestämmelser om militär ordning och tjänstgöring som utfärdats med stöd av bemyndigande i lag, lyda förmannens order samt handla i enlighet med övriga förpliktelser som hör till tjänsten. En värnpliktig som tjänstgör ska befinna sig på den tjänstgöringsplats till vilken han har förordnats, om militärmyndigheten inte har gett honom tillstånd att avlägsna sig därifrån. Bestämmelser om tjänstgöringsskyldighetens och närvaroskyldighetens närmare innehåll utfärdas genom ett reglemente vilket utfärdas som militärt kommandomål. 58 § Vila och fritid Den som tjänstgör har rätt till tillräcklig vila samt till den fritid som behövs för rekreation. Fritiden kan med militärmyndighetens tillstånd tillbringas också utanför tjänstgöringsplatsen. Närmare bestämmelser om vila och fritid utfärdas som militärt kommandomål. 59 § Tillstånd att avlägsna sig från tjänstgöringsplatsen En värnpliktig kan beviljas tillstånd att tillfälligt avlägsna sig från den i 57 § avsedda tjänstgöringsplatsen 1) på grundval av läkarutlåtande för att kunna återhämta sig efter en sjukdom eller en skada, 2) på grund av att en nära anhörig avlidit eller plötsligt insjuknat i en svår sjukdom, 3) på grund av någon annan tvingande personlig orsak. Ett ärende som avses i 1 mom. behandlas och avgörs av chefen för grundenheten, kommendören för truppenheten, kommendören för truppförbandet eller repetitionsövningens ledare. Huvudstaben meddelar närmare föreskrifter om hur behörigheten fastställs. 60 § Avbrytande av tjänstgöring Kommendören för truppförbandet kan avbryta en värnpliktigs i denna lag avsedda tjänstgöring och hemförlova den värnpliktige, om 1) den värnpliktiges utbildning har avbrutits med stöd av 40 § 1 punkten och den värnpliktige har blivit oförmögen också till annan tjänstgöring för en längre tid, 2) den värnpliktige är misstänkt för ett sådant brott eller uppträder på ett sådant sätt att det finns motiverat skäl att befara, att den värnpliktige allvarligt kan äventyra säkerheten för andra i samband med tjänstgöringen, 3) den värnpliktige saknar tjänsteduglighet för en längre tid så som avses i 10 § 2 mom. Dessutom kan den värnpliktiges tjänstgöring enligt försvarsministeriets beslut avbrytas, om det är nödvändigt i syfte att förhindra att en allvarlig epidemi sprider sig eller av andra tvingande skäl. I fall den värnpliktige har ansökt om civiltjänstgöring eller kompletterande tjänstgöring avbryts den värnpliktiges tjänstgöring och han hemförlovas. Den värnpliktige ska höras personligen, om tjänstgöringen avbryts på grund av en orsak som avses i 1 mom. 61 § Utbildning för militär krishantering Under beväringstjänsten och repetitionsövningarna kan ges utbildning för åstadkommande av de färdigheter som den internationella militära krishanteringen förutsätter för de värnpliktiga vilka frivilligt söker till sådan utbildning. Huvudstaben meddelar föreskrifter om de uppgifter som ska lämnas av den som söker sig till utbildning, de fysiska och andra egenskaper som krävs av personen i fråga samt om antagning till utbildningen. 62 § Anordnande av tjänstgöring utomlands En värnpliktig som fullgör beväringstjänst eller deltar i en repetitionsövning kan kortvarigt förordnas till tjänstgöring utomlands, om han 1) deltar i utbildning enligt 61 §, 2) utför stöduppgifter som hänför sig till utbildning som avses i 1 punkten, 3) i enlighet med sitt uttryckliga samtycke hör till en handräckningsavdelning som ska ge handräckning utanför Finlands gränser, 4) deltar i sedvanlig fartygstjänstgöring utanför Finlands territorialvatten, 5) med stöd av sitt uttryckliga samtycke deltar i en internationell militär övning som främjar det nationella försvaret, eller 6) deltar i besök, resor som gäller uppträdanden, idrottstävlingar eller andra motsvarande uppgifter som hör till tjänstgöringen och som inte innefattar militära övningar. På sådan handräckning som avses i 1 mom. 3 punkten tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 78 § 1 mom. 63 § Hälsokontroll En värnpliktig kan, för fastställande av hälsotillståndet, förordnas att genomgå kontroll eller undersökning som utförs av läkare eller yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, om detta är nödvändigt för bedömningen av hans förutsättningar att sköta sina tjänstgöringsuppdrag eller för fastställandet av hans tjänsteduglighet. Beväringarnas hälsotillstånd och tjänsteduglighet ska utredas inom två veckor efter att tjänstgöringen inletts. Hälsotillståndet ska dessutom granskas före utgången av tjänstgöringstiden samt även annars vid behov. Under övrig tjänstgöring som avses i denna lag utreds den värnpliktiges hälsotillstånd genom en enkät som görs när tjänstgöringen inleds och när den avslutas samt genom behövliga undersökningar. 64 § Lämplighetstest En värnpliktig som tjänstgör kan förordnas att genomgå lämplighetstest för bedömning av lämpligheten för placering i en uppgift som avses i denna lag och av förutsättningarna att kunna sköta tjänstgöringsuppdragen. Bedömningen på grundval av testresultaten görs av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Beväringen meddelas personligen om bedömningen. 65 § Undersökning som klarlägger bruk av narkotika Vid en undersökning enligt 63 § kan i fråga om den som tjänstgör enligt denna lag utredas också i 2 § i narkotikalagen (1289/1993) avsett bruk av narkotika. Till en undersökning som utreder bruket av narkotika kan med den värnpliktiges samtycke förordnas en värnpliktig som har för avsikt att verka i en uppgift som förutsätter noggrannhet, tillförlitlighet, självständig omdömesförmåga eller god reaktionsförmåga och där utförandet av uppgiften under påverkan av narkotika eller beroende av narkotika kan 1) äventyra den värnpliktiges eller andras liv, hälsa eller säkerheten i samband med tjänstgöringen, 2) äventyra trafiksäkerheten, eller 3) äventyra skyddet i fråga om uppgifter som erhållits i tjänstgöringsuppdrag och därmed orsaka olägenhet eller skada för de allmänna intressen som skyddas av sekretessbestämmelser. En värnpliktig som tjänstgör kan förordnas till en undersökning oberoende av de förutsättningar som avses i 1 mom., om det finns motiverat skäl att misstänka att han är narkotikapåverkad under tjänstgöringen eller är beroende av narkotika. Den som vägrar genomgå undersökning är skyldig att underkasta sig kroppsbesiktning enligt 5 kap. 9 § i tvångsmedelslagen (450/1987). Närmare bestämmelser om genomförande av kontroll och undersökning samt om uppgifterna enligt 1 mom. kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 66 § Det yttre hos en värnpliktig En värnpliktig som är i tjänst ska använda militäruniform, om inte något annat föreskrivs i enskilda fall på grundval av tjänstgöringsuppdragets karaktär eller av någon annan orsak. Det yttre hos en värnpliktig ska uppfylla sådana krav som den militära enhetligheten och säkerheten i samband med tjänstgöringen förutsätter. Närmare bestämmelser om det yttre hos den som tjänstgör enligt denna lag utfärdas som militärt kommandomål. Bestämmelser om militäruniformer finns i lagen om försvarsmakten. 6 kap. Vapenfri tjänst 67 § Vapenfri tjänst En värnpliktig som intygar att han av samvetsskäl vilka grundar sig på övertygelse hindras att fullgöra sin värnplikt i vapentjänst och som ansöker om vapenfri tjänst befrias från vapentjänst och förordnas till vapenfri tjänst. Den som förordnats till vapenfri tjänst benämns i denna lag vapenfri tjänstepliktig. 68 § Anordnande av vapenfri tjänstgöring För en vapenfri tjänstepliktig ordnas tjänstgöringen så att hans övertygelse inte råkar i konflikt med tjänstgöringsuppdragen. En vapenfri tjänstepliktig är inte skyldig att i tjänsten bruka vapen eller ammunition, inte heller att öva sig i deras bruk eller att delta i vården av dem. Detsamma gäller andra redskap och annan materiel vars direkta syfte är att förgöra eller skada fienden. I övrigt ska en vapenfri tjänstepliktig fullgöra tjänstgöring enligt denna lag och på honom ska tillämpas bestämmelserna om militärpersoner. 69 § Tjänstgöringstiden för vapenfri tjänst Tiden för beväringstjänsten för en vapenfri tjänstepliktig är 270 dagar, om han inte förordnas till utbildning som förutsätter en tjänstgöringstid om 362 dagar. 70 § Ansökan om vapenfri tjänst Ansökan om vapenfri tjänst ges vid uppbådet till uppbådsnämnden eller tillställs regionalbyrån eller kommendören för det truppförband där personen i fråga tjänstgör. En utomlands bosatt värnpliktig kan lämna sin ansökan också till en i 126 § avsedd myndighet. Ansökan ska innehålla försäkran om att samvetsskäl som avses i 67 § föreligger. Ansökan görs på en blankett vars formulär fastställs av huvudstaben. 71 § Övergång från vapenfri tjänst till vapentjänst Den som fullgör vapenfri tjänst kan övergå till vapentjänst om han under den återstående tjänstgöringstiden på ett ändamålsenligt sätt kan ges utbildning som gäller vapen och ammunition. En vapenfri tjänstepliktig ska skriftligen hos regionalbyrån ansöka om överflyttning till vapentjänst. Om den vapenfria tjänstepliktiga tjänstgör ska ansökan tillställas kommendören för truppförbandet. Övergången från vapenfri tjänst till vapentjänst påverkar inte längden av den tjänstgöringstid som redan fastställts för den värnpliktige. 72 § Övergång från vapentjänst till vapenfri tjänst En värnpliktig som fullgör vapentjänst och som på de grunder som nämns i 67 § ansöker om vapenfri tjänst ska tjänstgöra som vapenfri tjänstepliktig på sin tjänstgöringsplats tills hans ansökan har behandlats och beslut om formen för hans tjänstgöring har fattats. Den återstående tiden av beväringstjänsten för en värnpliktig i vapentjänst som förordnats till vapenfri tjänst beräknas så att redan tjänade dagar i sin helhet dras av från tjänstgöringstiden enligt den nya tjänstgöringsformen. Den tid som behövs för behandlingen av en ansökan enligt 1 mom. räknas som tjänstgöringstid för den värnpliktige vid den tjänstgöring till vilken han förordnas sedan ärendet har behandlats. Övergången till vapenfri tjänst förkortar inte den för den värnpliktige redan faststälda tjänstgöringstiden som är längre än 180 dagar. 73 § Beslutanderätt Uppbådsnämnden befriar i samband med uppbådet och regionalbyrån i övriga fall från vapentjänst enligt 67 § och förordnar till vapenfri tjänst. Beslut om att tjänstgöringen fortsätter i vapentjänst för den som fullgör vapenfri tjänst enligt 71 § fattas av regionalbyrån. 7 kap. Medborgarskap i en annan stat och fullgörande av värnplikt 74 § Befrielse från beväringstjänsten på grundval av tjänstgöring som fullgjorts i en annan stat En medborgare i en annan stat som har antagits till finsk medborgare samt en finsk medborgare som har eller har haft medborgarskap också i en annan stat befrias på ansökan från fullgörandet av beväringstjänst under fredstid, om personen i fråga under minst fyra månader har fullgjort sådan tjänstgöring i den andra staten som hör till den värnpliktiges fredstida tjänstgöring. Beslut i ett ärende som avses i 1 mom. fattas av regionalbyrån. Närmare bestämmelser om uppgörande och behandling av ansökan enligt 1 mom. kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 75 § Utomlands bosatt person som är medborgare i en annan stat och är skyldig att infinna sig till uppbåd och tjänstgöring En värnpliktig är inte skyldig att infinna sig till uppbåd eller beväringstjänst, om han har medborgarskap också i en annan stat och hans boningsort under de senaste sju åren inte har varit i Finland. En värnpliktig kan dock förordnas till tjänstgöring om han flyttar till Finland före utgången av det år under vilket han fyller 30 år. Närmare bestämmelser om det förfarande som iakttas vid förordnande till sådan tjänstgöring som avses i 1 mom. kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 76 § Befrielse från beväringstjänsten på grundval av medborgarskap i en annan stat En finsk medborgare som har medborgarskap också i en annan stat befrias på ansökan från beväringstjänsten under fredstid, om hans boningsort inte är i Finland och han styrker att hans faktiska personliga anknytning i fråga om familj, studier, förtjänst eller andra personliga angelägenheter förenar honom med något annat land än Finland. Ett beslut enligt 1 mom. kan återkallas och personen i fråga förordnas till beväringstjänst om en väsentlig förändring i förutsättningarna för befrielsen har inträffat på grund av att den värnpliktige före utgången av det år under vilket han fyller 30 år har bosatt sig i Finland. Beslut i ett ärende som avses i 1 och 2 mom. fattas av regionalbyrån. Närmare bestämmelser om uppgörande och behandling av ansökan enligt denna paragraf kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 77 § Tillämpning av ett internationellt avtal En värnpliktig som åberopar medborgarskap i en annan stat och ett i 3 § 4 mom. avsett avtal ska vid behov tillställa militärmyndigheten en utredning över sina medborgarskap och fullgörandet av värnplikten i en annan stat. Närmare bestämmelser om uppgörande av en utredning som avses i 1 mom. och behandlingen av ärendet kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 8 kap. Tjänstgöring som inte baserar sig på skyldighet att försvara landet 78 § Förordnande av en värnpliktig som tjänstgör till uppgifter utanför försvarsmakten En värnpliktig som tjänstgör enligt denna lag kan som tjänstgöringsuppdrag förordnas till en handräckningsuppgift enligt 2 § 1 mom. 2 punkten underpunkt a och till en räddningsuppgift enligt 2 punkten underpunkt b i lagen om försvarsmakten. I en räddningsuppgift eller vid givandet av handräckning får de värnpliktiga inte delta i 1) gripande av farliga personer, 2) röjning av sprängladdningar, 3) uppgifter som förutsätter användning av vapenmakt och inte heller i 4) andra motsvarande farliga uppgifter. En värnpliktig som tjänstgör kan dessutom vid behov förordnas till sådana uppgifter utanför försvarsmakten som främjar försvaret eller den militära utbildningen, vilka är 1) allmännyttiga insamlingar, 2) säkerhetsarrangemang vid stora publikevenemang och andra evenemang, 3) stödjande av krigsveteraner och veteranorganisationer, 4) iståndsättning av fastigheter som används vid övningar, 5) andra motsvarande uppgifter som främjar försvaret eller den militära utbildningen. I en uppgift som avses i 1 och 2 mom. leds avdelningen av den militärperson som förordnats till chef för avdelningen och som tjänstgör i en militärtjänst vid försvarsmakten. 79 § Reservisters tjänstgöring vid storolyckor och i andra allvarliga situationer Republikens president kan på framställning av statsrådet besluta att huvudstaben för en kort tid, dock högst 14 dagar, kan förordna värnpliktiga som hör till reserven till sjukvårds-, pionjär-, signal-, transport- och skyddsuppgifter samt andra motsvarande uppgifter i enlighet med den specialutbildning de har fått vid försvarsmakten och som inte inbegriper användning av militära maktmedel, om det är nödvändigt vid en storolycka enligt 2 § 5 punkten i beredskapslagen (1080/1991) när situationen är synnerligen allvarlig samt i en situation där en pandemi kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka. I en uppgift som avses i 1 mom. leds avdelningen av den militärperson som förordnats till chef för avdelningen. 80 § Förordnande att träda i tjänst En värnpliktig i reserven kan med stöd av ett beslut enligt 79 § förordnas att omedelbart träda i tjänst. En värnpliktig kan på ansökan befrias från tjänstgöring som avses i 79 §, om befrielsen är synnerligen nödvändig med tanke på den värnpliktiges familjeförhållanden eller ekonomiska förhållanden eller av orsaker som har samband med utövning av yrke eller näring. En ansökan är inte en giltig orsak att utebli från tjänstgöringen. Beslut i ett ärende som avses i 1 och 2 mom. fattas av regionalbyrån. 81 § Bestämmelser som ska tillämpas och bemyndigande att utfärda förordning På tjänstgöring enligt 78 § tillämpas bestämmelserna om tjänstgöringen i fråga och de därtill hörande förmånerna. På tjänstgöring som avses i 79 § tillämpas bestämmelserna i 54―60 och 63―66 § om anordnande av tjänstgöringen. Dessutom tillämpas vad som i 44 § 2 punkten bestäms om faderskapsledighet och i 46 § om permission på grund av tvingande personliga skäl. I fråga om de förmåner som hör till tjänstgöringen iakttas dessutom det som i 24 § i beredskapslagen bestäms om förmåner som utges till den som står i arbetspliktsförhållande. Närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 78 och 79 § och om förfarandet vid förordnandet till uppgifterna kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 9 kap. Extra tjänstgöring och tjänstgöring vid mobilisering 82 § Syftet med extra tjänstgöring Syftet med extra tjänstgöring är att höja och upprätthålla försvarsberedskapen och att öva trupphelheterna i den sammansättning som planerats för dem så att truppen vid behov kan förordnas till tjänstgöring under mobilisering. 83 § Beslut om extra tjänstgöring Republikens president kan vid allvarliga störningar under normala förhållanden eller vid undantagsförhållanden genom beslutsförfarandet för militära kommandomål enligt 32 § 1 mom. i lagen om försvarsmakten besluta att försvarsmakten kan förordna värnpliktiga som hör till reserven till extra tjänstgöring. Beslutet ges för viss tid, högst för sex månader åt gången och det ska återtas när den situation som föranlett höjningen och upprätthållandet av försvarsberedskapen tillåter det. De värnpliktiga kan förordnas att träda i tjänst omedelbart. 84 § Befrielse från extra tjänstgöring En värnpliktig kan på ansökan befrias från extra tjänstgöring om befrielsen är nödvändig på grund av den värnpliktiges familjeförhållanden eller ekonomiska förhållanden eller på grund av utövande av yrke eller näring. Beslut i ett ärende som avses i 1 mom. fattas av regionalbyrån. 85 § Hemförlovning från extra tjänstgöring En värnpliktig som deltar i extra tjänstgöring hemförlovas när förhöjningen och upprätthållandet av försvarsberedskapen medger det, dock senast inom sju dagar efter att republikens presidents beslut enligt 83 § inte längre är i kraft. 86 § Förordnande till tjänstgöring under mobilisering Mobiliseringen av försvarsmakten kan vara partiell eller allmän. Till tjänstgöring under partiell mobilisering kan förordnas en värnpliktig som hör till reserven. Till tjänstgöring under allmän mobilisering kan förordnas också den ersättande reserven eller en del av den, de som fyllt 50 år dock endast med riksdagens samtycke. Förordnandet till tjänstgöring under mobilisering kan vid behov utfärdas genom kungörelse av försvarsministeriet. De inkallade kan förordnas att träda i tjänst omedelbart. 87 § Förordnande till tjänstgöring i fråga om värnpliktiga som befriats från tjänst under fredstid En värnpliktig som av hälsoskäl befriats från fullgörandet av värnpliktstjänst under fredstid kan under allmän mobilisering förordnas till uppbåd eller till besiktning som avses i 26 § samt förordnas till tjänstgöring, om han konstateras vara tjänsteduglig. 88 § Tjänstgöringen i fråga om den som av samvetsskäl vägrar fullgöra värnplikt En värnpliktig som av samvetsskäl vilka grundar sig på övertygelse har befriats från tjänstgöring enligt denna lag under fredstid kan under mobilisering förordnas till arbete som avses i beredskapslagen. Det som bestäms i 1 mom. tillämpas också på en värnpliktig som avses i 118 § 4 mom. 89 § Befrielse från att inkallas till tjänst på ansökan med hänsyn till allmänt eller militärt intresse Med avseende på mobilisering kan personer som är anställda i offentligrättsliga anställningsförhållanden eller därmed jämförbara uppgifter, utövare av vissa yrken samt andra personer vilkas inkallande i tjänst kunde äventyra försvarsmaktens utrustning eller underhåll, den allmänna ekonomin eller andra allmänna intressen på ansökan av den myndighet, inrättning, sammanslutning eller andra arbetsgivare som saken gäller för viss tid eller tills vidare befrias från sådan tjänst. En värnpliktig som sköter sådana uppgifter som nämns i 35 § inkallas inte till extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering. En ansökan som avses i 1 mom. görs hos regionalbyrån som beslutar om godkännande av ansökan. Regionalbyrån kan återkalla sitt beslut om godkännande, om en väsentlig förändring i förutsättningarna för befrielsen har inträffat. Huvudstaben meddelar närmare föreskrifter om ansökningsförfarandet. En ansökan som avses i 1 mom. är inte en giltig orsak att utebli från tjänstgöringen. 90 § Bestämmelser som tillämpas på extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering På extra tjänstgöring och tjänstgöring under mobilisering tillämpas bestämmelserna i 54―60 och 63―66 § om anordnande av tjänstgöring. Genom förordning av statsrådet kan under extra tjänstgöring och mobilisering föreskrivas om undantag i fråga om tidpunkten för uppbåd, uppbådskungörelsen och uppbådslängden enligt 15 §. Genom förordning av statsrådet kan bestämmas närmare om arbete som avses i 88 § och om tillvägagångssätten vid förordnande till arbete. 10 kap. Värnpliktsregistret 91 § Värnpliktsregistrets användningsändamål Värnpliktsregistret är ett riksomfattande personregister som förs med hjälp av automatisk databehandling för bestämmande av tjänsteduglighet och förordnande till tjänst i fråga om värnpliktiga och de som ansökt till tjänstgöring, tjänstgör eller fullgjort tjänst enligt lagen om frivillig militärtjänst för kvinnor, för planering och ordnande av den nationella och internationella utbildningen och tjänstgöringen, för befordran och belöning, för placering i uppgifter under undantagsförhållanden och för att skapa beredskap. I värnpliktsregistret kan dessutom behandlas personuppgifter som gäller andra än värnpliktiga för placering i och beredskap för uppgifter under undantagsförhållanden, när uppgiften gäller 1) den som är anställd vid försvarsmakten eller gränsbevakningsväsendet, 2) den som ingått en förbindelse som avses i lagen om frivilligt försvar, 3) den som tjänstgör eller har tjänstgjort i ett militärt krishanteringsuppdrag eller ett fredsbevarande uppdrag. I värnpliktsregistret kan också ingå handlingar som förs manuellt och som hänför sig till en värnpliktigs tjänsteduglighet och fullgörande av värnplikten. På behandlingen av personuppgifter tillämpas personuppgiftslagen (523/1999) och lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) till den del något annat inte bestäms i denna lag. 92 § Värnpliktsregisteransvarig Värnpliktsregisteransvarig är huvudstaben, staben för respektive försvarsgren, staben för militärlänet och regionalbyrån inom sitt verksamhetsområde samt truppförbandet i fråga om dem som tjänstgör vid truppförbandet. 93 § Behandlingen av uppgifter Militärmyndigheten får behandla uppgifter som ingår i värnpliktsregistret i den omfattning uppgifterna behövs för skötseln av myndighetens uppgifter enligt 91 §. Uppgifter som gäller en värnpliktigs hälsotillstånd, sjukdom, invaliditet eller en vårdåtgärd som gäller honom samt uppgifter om brottsmisstanke eller ett straff får behandlas endast när behandlingen av uppgifterna är nödvändig för att militärmyndigheten ska kunna utföra en enskild uppgift eller för garanterande av den säkerhet i samband med tjänstgöringen som avses i 9 §. 94 § Värnpliktsregistrets datainnehåll I värnpliktsregistret får för skötseln av uppdragen enligt 91 § såsom basuppgifter om en person registreras personens fullständiga namn, personbeteckning, kön, modersmål, medborgarskap, civilstånd, yrke, födelsehemkommun, hemkommun och bostaden där, folkbokföringskommun, adress och telefonnummer eller annan kontaktinformation samt militära grad. I värnpliktsregistret får dessutom registreras följande uppgifter om en värnpliktig som behövs för skötseln av uppdragen enligt 91 §: 1) utbildning och avlagda examina, 2) körkort, 3) tjänstedugligheten och bedömning på grundval av lämplighetstest, 4) tjänstgöringen, tjänstgöringsplatsen och tjänstgöringstiden, 5) krigsmannaed och krigsmannaförsäkran, 6) lämpligheten och placeringen enligt utbildning och kunnande, 7) uppgifter om hälsotillstånd, om uppgifterna är av betydelse med tanke på den värnpliktiges tjänstgöring, placering eller värnplikt, 8) signalementsuppgifter, 9) påföljder som påförts vid disciplinärt förfarande och straff som ådömts för brott vilka handlagts som militära rättegångsärenden samt andra straff och påföljder, om uppgifterna är av betydelse med tanke på den värnpliktiges tjänstgöring, placering eller militära grad, 10) den magistrat som är lokal folkbokföringsmyndighet samt kyrkosamfund eller annat religiöst samfund och dess församling, 11) den familjerättsliga ställningen samt den närmast anhöriges namn och adress, 12) omyndighet, begränsad handlingsförmåga och intressebevakare, 13) huruvida personen i fråga förvaras i straffanstalt eller intagits på sjukhus eller vid någon annan social- eller hälsovårdsinrättning. Närmare bestämmelser om värnpliktsregistrets datainnehåll kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 95 § Den värnpliktiges upplysningsplikt Den värnpliktige ska se till att hans boningsort, adress och övriga kontaktinformation samt omständigheter som inverkar på hans tjänsteduglighet samt uppgifterna om medborgarskap är kända för den militära myndigheten. Den värnpliktige ska på förfrågan av en i 92 § avsedd militär myndighet lämna denna de i 1 mom. avsedda uppgifterna samt besvara myndighetens skriftliga förfrågningar inom 14 dagar räknat från den dag då han fick kännedom om förfrågan. Närmare bestämmelser om skriftliga förfrågningar och lämnande av uppgifter enligt 2 mom. kan utfärdas genom förordning av statsrådet. 96 § Rätt att få uppgifter av en myndighet, en sammanslutning och en privatperson Utöver det som bestäms i någon annan lag har den registeransvarige, för utförande av de uppdrag som föreskrivs för den i 91 §, rätt att utan hinder av sekretessbestämmelserna få uppgifter som är nödvändiga för värnpliktsregistret som följer: 1) ur befolkningsdatasystemet de uppgifter som avses i 4 § 1 mom. 1―4 punkten och 3 mom. i befolkningsdatalagen (507/1993), för uppbådet i fråga om de värnpliktiga som det följande året fyller 18 år samt i fråga om andra värnpliktiga för förordnande till och placering i tjänst, 2) av en i 2 § 4 punkten i lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992) avsedd offentlig och privat tillhandahållare av hälso- och sjukvårdstjänster samt av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården uppgifter om den värnpliktiges hälsotillstånd för fastställande av tjänsteduglighet

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat