1444/2025
Svenska
1444/2025 — Lag om ändring av lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä2 kap. Definitioner 1 § AIF-fond Under de förutsättningar som anges i lagen om placeringsfonder avses med AIF-fond också ett sådant företag eller kollektiva investeringar i annan form som inte kräver auktorisation enligt artikel 5 i fondföretagsdirektivet och där kapital tas emot från en eller flera investerare för kollektiv investering och investeras i enlighet med en fastställd investeringspolicy till förmån för dessa investerare. 3 § Förvaltning av alternativa investeringsfonder Förvaltning av AIF-fonder kan dessutom omfatta en eller flera av följande funktioner i samband med investeringsförvaltningsfunktioner som avses i 1 mom.: 3) verksamhet med koppling till en AIF-fonds tillgångar, vilket kan inbegripa tjänster som är nödvändiga för att AIF-förvaltaren ska uppfylla sina skyldigheter som förvaltare, resursförvaltning, fastighetsförvaltning, rådgivning till företag om kapitalstruktur, industriell strategi och därtill hörande frågor, rådgivning och tjänster som rör fusioner och företagsomstruktureringar samt andra tjänster med anknytning till förvaltningen av AIF-fonden och de företag eller andra tillgångar som den har investerat i, 4) långivning för en AIF-fonds räkning, 5) förvaltning av specialföretag för värdepapperisering. 4 § Definitioner med anknytning till AIFM-direktivet I denna lag avses med 21) finansiell hävstång en metod genom vilken en AIF-förvaltare ökar exponeringen för en förvaltad AIF-fond genom lån av kontanter eller värdepapper eller genom finansiell hävstång som härrör från derivatinstrument eller på något annat sätt, 22) AIF-fond som använder finansiell hävstång en AIF-fond vars exponeringar ökas av den förvaltande AIF-förvaltaren genom lån av kontanter eller värdepapper, eller genom finansiell hävstång som härrör från derivatinstrument eller på något annat sätt, 23) värdepapperscentral en värdepapperscentral som avses i 1 kap. 3 § 5 punkten i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet (348/2017) och en sådan i 6 punkten i den paragrafen avsedd utländsk värdepapperscentral som har fått sådan auktorisation att vara verksam som värdepapperscentral i en EES-stat eller ett tredjeland som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepapperscentraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012, 24) AIF-fondens kapital sammanlagda kapitaltillskott och outnyttjade kapitalutfästelser som anslagits till en AIF-fond, beräknat på grundval av investerbara belopp efter avdrag av alla avgifter och kostnader som investerare står för direkt eller indirekt, 25) långivning eller utgivning av lån beviljande av lån direkt från en AIF-fond i egenskap av ursprunglig långivare, eller indirekt genom en tredje part eller ett specialföretag som beviljar lån för en AIF-fond eller för AIF-fondens räkning, eller för en AIF-förvaltare eller för AIF-förvaltarens räkning med avseende på AIF-fonden, när AIF-förvaltaren eller AIF-fonden medverkar till att strukturera lånet eller till att fastställa eller på förhand komma överens om dess egenskaper, innan exponering mot lånet uppstår, 26) långivande fond en AIF-fond vars investeringsstrategi huvudsakligen är att ge lån eller vars utgivna lån har ett nominellt värde som utgör minst 50 procent av fondens nettotillgångsvärde, 27) delägarlån ett lån som en AIF-fond beviljar ett företag i vilket den direkt eller indirekt innehar minst fem procent av kapitalet eller rösterna, där lånet inte kan säljas till tredje part fristående från de kapitalinstrument som AIF-fonden innehar i samma företag, 28) finansiellt företag , a) ett kreditinstitut enligt 1 kap. 7 § 1 mom. i kreditinstitutslagen (610/2014) och ett utländskt kreditinstitut enligt 2 mom. i den paragrafen, b) ett finansiellt institut enligt 1 kap. 11 § i kreditinstitutslagen, c) ett tjänsteföretag enligt 1 kap. 14 § i kreditinstitutslagen, d) ett försäkringsbolag enligt 1 kap. 1 § i försäkringsbolagslagen (521/2008), med undantag av arbetspensionsförsäkringsbolag enligt 1 § i lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag, och en försäkringsholdingsammanslutning enligt 1 kap. 8 § i försäkringsbolagslagen, e) ett värdepappersföretag enligt 1 kap. 13 § 1 mom. 1 punkten i lagen om investeringstjänster
och ett utländskt värdepappersföretag enligt 2 punkten i det momentet, f) ett konglomerats holdingsammanslutning enligt 2 § 12 punkten i lagen om tillsyn över finans- och försäkringskonglomerat (699/2004). 5 § Definitioner med anknytning till EU-lagstiftning I denna lag avses med 18) Esap-förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/2859 om inrättande av en europeisk gemensam åtkomstpunkt som ger centraliserad tillgång till allmänt tillgänglig information som är relevant för finansiella tjänster, kapitalmarknader och hållbarhet, 19) förordningen om referensvärden Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2014/17/EU och förordning (EU) nr 596/2014, 20) penningtvättsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1624 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, 21) förordningen om värdepapperscentraler Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 909/2014 om förbättrad värdepappersavveckling i Europeiska unionen och om värdepappers-centraler samt ändring av direktiv 98/26/EG och 2014/65/EU och förordning (EU) nr 236/2012. 6 § Definitioner med anknytning till finansmarknadslagstiftningen I denna lag avses med 4) utländskt EES-kreditinstitut ett sådant utländskt EES-kreditinstitut som avses i 1 kap. 7 § 3 mom. i kreditinstitutslagen. 3 kap. Verksamhet som AIF-förvaltare 2 § Andra tillåtna tjänster En extern AIF-förvaltare som har sådan auktorisation som avses i 1 § i detta kapitel får dessutom tillhandahålla administration av referensvärden enligt förordningen om referensvärden eller kreditförvaltningsåtgärder enligt 3 § 1 mom. i lagen om kreditförvärvare och kreditförvaltare (161/2025). En AIF-förvaltare kan dock inte beviljas auktorisation för tillhandahållande av tjänster som avser administration av referensvärden i AIF-fonder som den själv förvaltar. 3 § Sidotjänster En AIF-förvaltare får i enlighet med den beviljade auktorisationen dessutom som sidotjänster tillhandahålla 3) mottagande och förmedling av order enligt 1 kap. 15 § 1 punkten i lagen om investeringstjänster, 4) varje annan uppgift eller funktion som en AIF-förvaltare redan utför för de förvaltade AIF-fonderna eller i övrigt tillhandahåller i enlighet med 2 § eller denna paragraf, förutsatt att eventuella intressekonflikter som uppstår för andra parter till följd av utförandet av uppgifterna eller funktionerna hanteras på lämpligt sätt. På en AIF-förvaltare som tillhandahåller sidotjänster enligt 1 mom. tillämpas 1 kap. 4 § i lagen om investeringstjänster till den del som sidotjänsterna gäller ett eller flera sådana finansiella instrument som avses i 14 § i det kapitlet. 4 kap. Auktorisation 1 § Ansökan om auktorisation Till ansökan ska fogas tillräckliga utredningar om AIF-förvaltarens 5) delegering av funktioner eller arrangemang för vidaredelegering av funktioner. 6 § Anmälan om auktorisation och ändring av auktorisation Finansinspektionen ska kvartalsvis anmäla de auktorisationer och ändringar av auktorisationer som beviljats med stöd av detta kapitel till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten för registrering. Informationen ska lämnas in till Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i det format som anges i artikel 2.3 i Esap-förordningen. Följande data ska fogas till informationen: 1) namnen på den auktoriserade AIF-förvaltare som informationen gäller, 2) en förteckning över de alternativa investeringsfonder de auktoriserade AIF-förvaltarna förvaltar eller marknadsför, 3) för auktoriserade AIF-förvaltare den eventuella identifieringskoden för juridiska personer i enlighet med artikel 7.4 b i Esap-förordningen, 4) typen av information i enlighet med artikel 7.4 c i Esap-förordningen, 5) omnämnande av om den i 1–4 avsedda informationen innehåller personuppgifter. 6 kap. Verksamhetsförutsättningar 5 § Ledning och tillförlitlighet Centrala beslut om bedrivande av en AIF-förvaltares affärsverksamhet ska fattas av minst två personer som uppfyller villkoren i 1 mom. Personerna ska sköta uppgiften på heltid och vara bosatta i en EES-stat. 7 kap. Organisering av verksamheten 3 § Rapportering till Finansinspektionen En AIF-förvaltare ska regelbundet i fråga om varje AIF-fond som den förvaltar rapportera tillräcklig information till Finansinspektionen om 1) de marknader där den är medlem eller bedriver aktiv handel, 2) de finansiella instrument och andra objekt som den handlar med, 3) varje AIF-fonds exponeringar och tillgångar, 4) de viktigaste investeringsobjekten, 5) de största riskkoncentrationerna, 6) AIF-fondernas användning av finansiell hävstång och det totala beloppet av den finansiella hävstången, 7) arrangemang för delegering av portföljförvaltning eller riskhantering, 8) de EES-stater där andelar i AIF-fonden marknadsförs, 9) andra än i 1–8 punkten avsedda för systemrisken relevanta faktorer, 10) andra för tillsynen behövliga övriga uppgifter och handlingar än de som avses i 1–9 punkten. Den information som avses i 1 mom. 1–3 punkten ska innehålla de identifikationskoder som Finansinspektionen behöver för att koppla de uppgifter som tillhandahålls om tillgångar, AIF-fonder och AIF-förvaltare med annan tillsynsinformation eller allmänt tillgänglig information. 4 § Utseende av förvaringsinstitut Med avvikelse från vad som i 1 mom. föreskrivs om utseende av förvaringsinstitut, kan Finansinspektionen bevilja tillstånd till att ett förvaringsinstitut som är etablerat i en annan EES-stat utses till förvaringsinstitut, om 1) Finansinspektionen har mottagit en motiverad begäran från AIF-förvaltaren om att tillåta att ett förvaringsinstitut som är etablerat i en annan EES-stat utses och denna begäran visar att det i Finland saknas sådana förvaringsinstitutstjänster som effektivt kan tillgodose AIF-fondens behov med hänsyn till dess investeringsstrategi, och 2) det sammanlagda beloppet av AIF-fonders tillgångar som på den finländska marknaden för förvaringsinstitut anförtrotts för förvaring inte överstiger 50 miljarder euro. Vid fastställandet av det sammanlagda beloppet av tillgångar enligt 2 mom. 2 punkten beaktas inte i 20 kap. 4 § 1 mom. avsedda tillgångar som förvaras av ett förvaringsinstitut som är etablerat i Finland eller förvaringsinstitutets egna tillgångar. Innan Finansinspektionen beviljar ett tillstånd enligt 2 mom. ska den göra en bedömning från fall till fall av bristen på förvaringsinstitutstjänster med beaktande av den berörda AIF-fondens investeringsstrategi. Finansinspektionen ska underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten om den tillåter att ett förvaringsinstitut som är etablerat i en annan EES-stat utses. Tillämpningen av denna paragraf begränsar inte tillämpningen av andra bestämmelser om förvaringsinstitut, med undantag för 14 kap. 1 § 1 mom. och 6 § 1 mom. 6 b § AIF-förvaltares rapporteringsskyldighet Med institutionell investerare avses i denna paragraf försäkringsbolag som bedriver livförsäkring enligt försäkringsbolagslagen, tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor enligt lagen om tilläggspensionsstiftelser och tilläggspensionskassor samt motsvarande institutionella investerare som är verksamma inom EES och som har investerat i en AIF-fond som avses i 6 a § 1 mom. 6 c § Förvaltning av AIF-fond på initiativ av en tredje part Om en AIF-förvaltare förvaltar eller planerar att på initiativ av en tredje part förvalta en AIF-fond i situationer där en AIF-fond använder en initiativtagande tredje parts namn eller där en AIF-förvaltare delegerar uppgifter till en initiativtagande tredje part, ska AIF-förvaltaren lämna en detaljerad utredning om hanteringen av intressekonflikter till Finansinspektionen. I utredningen ska särskilt anges vilka rimliga åtgärder AIF-förvaltaren har vidtagit för att förhindra intressekonflikter som uppstår till följd av förhållandet med den tredje parten. Om intressekonflikter inte kan förhindras ska AIF-förvaltaren redogöra för hur den identifierar, hanterar, övervakar och informerar om dessa intressekonflikter för att förhindra att intressekonflikterna inverkar negativt på AIF-fondens och dess investerares intressen. 8 kap. Riskhantering 6 a § Metoder för likviditetshantering Metoder för likviditetshantering som avses i denna lag är 1) tillfälligt senareläggande av teckning, återköp och inlösen av AIF-fondens andelar ( senareläggande av teckning, återköp och inlösen ), 2) en tillfällig och partiell begränsning av andelsägares rättighet att lösa in sina andelar, så att andelsägarna endast kan lösa in en viss del av sina andelar, 3) en förlängning av den uppsägningstid som andelsägare måste ge AIF-förvaltare, utöver en minimiperiod för AIF-fonden, vid inlösen av sina andelar, 4) en avgift, inom ett förutbestämt intervall som tar hänsyn till likviditetskostnaden, som betalas till AIF-fonden av andelsägare vid inlösen av andelar och som säkerställer att andelsägare som återstår i AIF-fonden inte missgynnas på ett orättvist sätt, 5) en på förhand fastställd mekanism genom vilken nettotillgångsvärdet för andelar i en AIF-fond justeras genom tillämpning av en faktor som återspeglar likviditetskostnaden, 6) en på förhand fastställd mekanism genom vilken tecknings-, återköps- och inlösenpriser för andelar i en AIF-fond fastställs genom att nettotillgångsvärdet per andel justeras med en faktor som återspeglar likviditetskostnaden, 7) en avgift som en andelsägare betalar till AIF-fonden vid tidpunkten för teckning, återköp eller inlösen av andelar och som ersätter AIF-fonden för de likviditetskostnader som uppstår på grund av transaktionens storlek och som säkerställer att andra andelsägare inte missgynnas på ett orättvist sätt, 8) överföring av tillgångar som innehas av AIF-fonden, i stället för kontanter, för att tillmötesgå andelsägarnas begäran om inlösen ( inlösen genom apport ), 9) separering av sådana tillgångar vars ekonomiska eller rättsliga egenskaper har ändrats väsentligt eller blivit osäkra på grund av exceptionella omständigheter, från AIF-fondens övriga tillgångar ( arrangemang för separering av tillgångar ). 6 b § Val av metoder för likviditetshantering En AIF-förvaltare ska välja ut minst två i 6 a § 2–8 punkten avsedda lämpliga metoder för likviditetshantering för var och en av de AIF-fonder som den förvaltar. AIF-förvaltaren ska bedöma lämpligheten när det gäller den valda metoden för likviditetshantering i förhållande till AIF-fondens investeringsstrategi, likviditetsprofil och inlösenpolicy. De valda metoderna för likviditetshantering ska inkluderas i AIF-fondens stadgar och meddelas Finansinspektionen. AIF-förvaltaren kan inte som metod för likviditetshantering välja endast i 6 a § 5 och 6 punkten avsedda metoder. Med avvikelse från 1 mom. kan för en AIF-fond som auktoriserats som penningmarknadsfond i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1131 om penningmarknadsfonder väljas endast en sådan metod för likviditetshantering som avses i 6 a § 2–8 punkten. Denna paragraf ska inte tillämpas på slutna AIF-fonder som förvaltas av en AIF-förvaltare. 6 c § Användning av metoder för likviditetshantering En AIF-förvaltare kan aktivera en metod för likviditetshantering enligt 6 a § 2–8 punkten om andelsägarnas intressen kräver detta och metoden i fråga inkluderas i AIF-fondens stadgar. En AIF-förvaltare ska ha policyer och förfaranden för att aktivera och avaktivera användningen av alla de metoder för likviditetshantering som valts med stöd av 6 b § 1 mom. AIF-förvaltaren ska se till att den har infört operativa och administrativa arrangemang som möjliggör användning av de valda metoderna för likviditetshantering. De policyer och förfaranden som gäller metoderna för likviditetshantering ska meddelas Finansinspektionen. Inlösen genom apport får endast aktiveras för att tillmötesgå en begäran om inlösen från professionella kunder och inlösen genom apport ska motsvara en proportionell andel av AIF-fondens tillgångar. Inlösen genom apport behöver dock inte motsvara en proportionell andel av AIF-fondens tillgångar om AIF-fonden i fråga endast marknadsförs till professionella kunder eller om syftet med AIF-fondens investeringspolicy är att efterbilda sammansättningen av ett visst aktieindex eller index för obligationer och denna AIF-fond är en börshandlad fond enligt 1 kap. 26 § 3 punkten i lagen om investeringstjänster. 6 d § Användning av metoder för likviditetshantering i exceptionella situationer En AIF-förvaltare kan i exceptionella situationer och när omständigheterna och AIF-fondens andelsägares intresse kräver det tillfälligt aktivera senareläggande av teckning, återköp och inlösen av andelar eller separering av tillgångar. 6 e § Meddelande om användning av metoder för likviditetshantering En AIF-förvaltare ska utan dröjsmål underrätta Finansinspektionen om den med stöd av 6 d § aktiverar eller avaktiverar tillfälligt senareläggande av teckning, återköp och inlösen. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om en AIF-förvaltare använder eller avaktiverar någon av de metoder för likviditetshantering som avses i 6 a § 2–8 punkten, om det görs på ett sätt som inte ingår i den normala affärsverksamheten enligt AIF-fondens stadgar. AIF-förvaltaren ska inom en rimlig tidsram underrätta Finansinspektionen före aktiveringen eller avaktiveringen av ett arrangemang för separering av tillgångar enligt 6 d §. 6 f § Finansinspektionens rätt att besluta om tillfälligt senareläggande av teckning, återköp och inlösen Finansinspektionen kan under exceptionella omständigheter när investerarnas intresse kräver det bestämma att en AIF-förvaltare ska aktivera eller avaktivera tillfälligt senareläggande av teckning, återköp och inlösen, om det behövs på grund av investerarskyddet eller risker som hänför sig till den finansiella stabiliteten. Finansinspektionen ska höra AIF-förvaltaren innan den beslutar om tillfälligt senareläggande av teckning, återköp och inlösen. Bestämmelser om hörande av part finns i 34 § i förvaltningslagen (434/2003). 10 kap. Delegering 1 § Delegering av funktioner En AIF-förvaltare får delegera en del av sina funktioner. AIF-förvaltaren får delegera funktioner enligt denna lag endast om delegeringen inte inverkar negativt på förvaltarens riskhantering, den interna kontrollen, någon annan funktion eller tillsynen över verksamheten. AIF-förvaltaren får inte delegera så mycket av sina funktioner att den inte längre kan anses bedriva förvaltning av AIF-fonder eller tillhandahållande av andra tjänster enligt 3 kap. 2 § eller sidotjänster enligt 3 kap. 3 §. Förvaltaren ansvarar oberoende av att den delegerat funktioner för att alla de förpliktelser uppfylls som följer av denna lag. Som delegering enligt detta kapitel betraktas inte distribution av AIF-fonder, om distributören marknadsför en AIF-fond för egen räkning i enlighet med lagen om investeringstjänster eller lagen om försäkringsdistribution (234/2018). 2 § Villkor för delegering av funktioner En AIF-förvaltare som efter att ha beviljats auktorisation avser att delegera i 2 kap. 3 § eller 3 kap. 2 eller 3 § avsedda funktioner ska på förhand underrätta Finansinspektionen om delegeringen. 12 kap. Erbjudande av andelar 5 § Regelbunden informationsskyldighet En AIF-förvaltare ska för varje AIF-fond och EES-baserad AIF-fond som den förvaltar och för varje annan AIF-fond som den marknadsför i en EES-stat regelbundet lämna information till investerarna om 3) AIF-fondens aktuella riskprofil och de riskhanteringssystem som AIF-förvaltaren tillämpar på dessa risker, 4) sammansättningen av portföljen av utgivna lån, 5) alla avgifter och kostnader som direkt eller indirekt ska betalas av andelsägarna, på årsbasis, 6) varje moderbolag, dotterbolag och specialföretag som har använts i samband med AIF-fondens investeringar av AIF-förvaltaren eller för AIF-förvaltarens räkning, på årsbasis. 14 kap. Auktorisation att verka som förvaringsinstitut 3 § Särskilda förvaringsinstitut En värdepapperscentral som avses i 1 kap. 3 § i lagen om värdeandelssystemet och om clearingverksamhet kan utan särskild auktorisation fungera som särskilt förvaringsinstitut för en AIF-fond. 15 kap. Förvaringsinstitutens uppgifter 5 § Delegering av förvaringsuppgifter Den i 1 mom. 3 punkten föreskrivna skyldigheten tillämpas inte, om den som sköter den delegerade uppgiften är en värdepapperscentral som agerar i egenskap av investerande värdepapperscentral enligt definitionen i den delegerade förordning som utfärdats enligt artiklarna 29.3 och 48.10 i förordningen om värdepapperscentraler. Tillhandahållande av tjänster av en värdepapperscentral som agerar i egenskap av utgivande värdepapperscentral enligt definitionen i den delegerade förordning som utfärdats enligt artiklarna 29.3 och 48.10 i förordningen om värdepapperscentraler anses inte vara delegering av förvaringsinstitutets förvaringsfunktioner. Tillhandahållande av tjänster av en värdepapperscentral som agerar i egenskap av en investerande värdepapperscentral betraktas som delegering av förvaringsinstitutets förvaringsfunktioner. 16 a kap. Specialplaceringsfonder 1 § Särskilda bestämmelser som tillämpas på specialplaceringsfonder och dem som förvaltar sådana En AIF-förvaltare som har auktorisation som AIF-förvaltare eller som är registrerad hos Finansinspektionen så som föreskrivs i denna lag får förvalta specialplaceringsfonder med iakttagande ytterligare av vad som i 2 kap. 10, 11 och 14 §, 5 kap. 4–11 §, 7 kap. 3 §, 8 kap. 2 och 3 § samt 9 § 2 och 3 mom., 9 kap. 1–7 §, 10–12, 17 och 18 kap., 19 kap. 5–8 § samt 26 kap. 9, 10 och 12 § i lagen om placeringsfonder föreskrivs om fondbolag och förvaltning av placeringsfonder. 6 § Investering av specialplaceringsfonders tillgångar En specialplaceringsfond som investerar sina tillgångar huvudsakligen i fastigheter ska iaktta vad som i 18 a kap. 16–25 § föreskrivs om investering av en fastighetsfonds tillgångar, kredittagning, värdering av egendom samt om fastighetsvärderare och fastighetsvärdering. 8 § Betalning av teckning av specialplaceringsfonder genom apport Innan fondandelar tecknas ska det i fråga om apportegendomens värde och dess konsekvenser med tanke på fondandelsägarnas likställighet inhämtas en bedömning hos en i 18 a kap. 20 § avsedd opartisk och utomstående fastighetsvärderare eller, om apportegendomen inte omfattar fastigheter eller fastighetsvärdepapper, ett utlåtande hos en CGR-revisor eller hos en revisionssammanslutning där den revisor som är ansvarig för utlåtandet ska vara en CGR-revisor. 18 a kap. Fastighetsfonder Allmänna bestämmelser 1 § Fastighetsfondsverksamhet Verksamhet som innebär att allmänheten erbjuds möjlighet att delta i gemensamma fastighetsinvesteringar kan bedrivas i enlighet med detta kapitel så att allmänheten deltar i investeringsverksamheten genom att teckna, köpa eller på annat sätt förvärva aktier i ett publikt aktiebolag eller andelar i ett kommanditbolag varefter bolaget, i annat syfte än byggande eller fastighetsförädling, vidareinvesterar de från allmänheten influtna medlen huvudsakligen i fastigheter och fastighetsvärdepapper. I fråga om fastighetsfondens byggnads- och fastighetsförädlingsverksamhet gäller vad som föreskrivs i 16 § 5 mom. Bestämmelser om specialplaceringsfonder som investerar sina tillgångar huvudsakligen i fastigheter och fastighetsvärdepapper finns i 16 a kap. Bestämmelser om fastighetsfonder i aktiebolagsform och därmed jämställbara kommanditbolag finns förutom i detta kapitel även i andra bestämmelser i denna lag. 2 § Fastighetsfond I denna lag avses med fastighetsfond ett publikt aktiebolag som enligt sin bolagsordning uteslutande eller huvudsakligen bedriver fastighetsfondsverksamhet. En fastighetsfond är en sådan AIF-fond som avses i denna lag. Ett kommanditbolag vars andelar är sådana värdepapper som avses i värdepappersmarknadslagen och som erbjuder allmänheten möjlighet att delta i gemensamma fastighetsinvesteringar på det sätt som föreskrivs i 1 § 1 mom. jämställs med en fastighetsfond, med undantag för vad som föreskrivs i 12 §. Vad som i detta kapitel föreskrivs om fastighetsfonder, dessas aktiekapital, stiftelseurkund, aktier, ägare och bolagsordning gäller, med undantag för vad som föreskrivs i 12 §, kommanditbolag, det sammanlagda antalet andelar i bolagen, andelarnas art, bolagsmän och bolagsavtal. Ett kommanditbolag som avses i detta moment är en sådan AIF-fond som avses i denna lag. 3 § Definitioner som gäller fastighetsfondsverksamhet I detta kapitel avses med 1) fastighet en fastighet som avses i 2 § 1 mom. i fastighetsregisterlagen (392/1985), 2) fastighetsvärdepapper aktier eller andra värdepapper eller sådana finansiella instrument som avses i lagen om investeringstjänster och som ensamma för sig eller tillsammans med andra värdepapper eller finansiella instrument medför rätt att besitta en viss bostad, en annan lägenhet eller fastighet eller en del av en fastighet, 3) derivatinstrument ett sådant derivatinstrument som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument eller på någon annan reglerad marknadsplats som fungerar fortlöpande samt är erkänd och öppen för allmänheten samt andra derivatinstrument vilkas underliggande tillgångar är värdepapper, valutor, räntesatser, derivatinstrument, fastigheter, fastighetsvärdepapper, annan egendom eller index som beskriver prisutvecklingen för de underliggande tillgångarna, 4) hyresbostad en lägenhet i ett bostadshus eller i en del av ett bostadshus som är avsedd att uteslutande nyttjas av annan eller någon vars rätt härleder sig från denne, huvudsakligen som bostad och mot vederlag, dvs. hyra, 5) investering i hyresbostäder fastighetsfondsverksamhet där medel uteslutande eller huvudsakligen investeras i hyresbostäder, 6) nybyggnad av hyresbostäder uppförande av ett eller flera bostadshus som huvudsakligen ska användas som hyresbostäder, 7) anskaffning av hyresbostäder anskaffning av ett eller flera bostadshus eller av en eller flera bostadslägenheter eller andra lokaler som ska användas för boende ur det befintliga byggnadsbeståndet för att huvudsakligen användas som hyresbostäder, 8) ombyggnad av hyresbostäder höjning av utrustningsnivån eller den övriga kvalitativa nivån på en bostad eller ett bostadshus eller dess gårdsområde eller övriga omedelbara omgivning från den ursprungliga nivån eller återförande av denna genom andra åtgärder än årsreparationer till ny eller ursprunglig nivå eller ändring eller utvidgning av befintliga lokaler för att huvudsakligen användas som bostäder eller därtill anslutna lokaler, och då i huvudsak som hyresbostäder, 9) fastighetsförädlingsverksamhet sådana investeringar i fastigheter som huvudsakligen ger avkastning först efter sanering, planering eller byggande. Vad som i detta kapitel föreskrivs om fastigheter ska tillämpas också på andra registerenheter som avses i 2 § 3 mom. i fastighetsregisterlagen, på lego- och nyttjanderätt vars innehavare enligt 14 kap. 2 § i jordabalken (540/1995) är skyldig att ansöka om inskrivning av sin rätt samt på byggnader och konstruktioner som varaktigt betjänar fastighetens användning. 4 § Särskilda bestämmelser som ska tillämpas på fastighetsfondsverksamhet På fastighetsfonder och deras aktieägare samt på kommanditbolag som bedriver fastighetsfondsverksamhet och deras bolagsmän tillämpas vad som i denna lag föreskrivs om AIF-fonder, AIF-förvaltare och deras aktieägare. På fastighetsfonder i aktiebolagsform och deras aktieägare tillämpas aktiebolagslagen, värdepappersmarknadslagen, bokföringslagen och revisionslagen, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel. På kommanditbolag som bedriver fastighetsfondsverksamhet och deras bolagsmän ska i stället för aktiebolagslagen tillämpas lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/1988). På en fastighetsfond i aktiebolagsform som bedriver investering i hyresbostäder tillämpas lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder (299/2009), om fonden beviljats befrielse från skatt enligt den lagen. Det här kapitlet innehåller följande särskilda bestämmelser om verksamheten i fastighetsfonder i aktiebolagsform som bedriver investering i hyresbostäder: 1) 12 § om handel med en fastighetsfonds aktier, 2) 16 § 5 mom. om byggande och fastighetsförädlingsverksamhet, 3) 17 § om utbetalning av vinst, 4) 18 § 1 mom. om upptagande av kredit, 5) 30 § 3 mom. om skadeståndsskyldighet. På fastighetsfonder som är sådana internt förvaltade AIF-fonder som avses i denna lag tillämpas inte 16 § 5 mom. eller 29 § i detta kapitel. 5 § En fastighetsfonds firma En fastighetsfonds firma ska innehålla ordet fastighetsfond antingen som sådant eller som sammansättningsled. En fastighetsfond som endast investerar i hyresbostäder kan i sin firma alternativt använda ordet bostadsfond antingen som sådant eller som sammansättningsled. I beskrivningen av varje fastighetsfonds verksamhetsområde ska ingå ordet fastighetsfond. Endast en fastighetsfond som uppfyller kraven i denna lag har rätt att i sin firma eller annars för att ange sin verksamhet använda benämningen fastighetsfond. 6 § Finansinspektionens tillsyn över fastighetsfonder Iakttagandet av 14, 15, 17, 18 och 26–29 § i detta kapitel, av bestämmelser och föreskrifter som utfärdats med stöd av dem och av informationsskyldigheten enligt 16, 19 och 20 § i detta kapitel övervakas av Finansinspektionen i enlighet med lagen om Finansinspektionen och denna lag. 7 § En fastighetsfonds beredskap Fastighetsfonder ska genom deltagande i beredskapsplanering på finansmarknaden och genom förberedelser av verksamheten under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden. Om de åtgärder som följer av 1 mom. klart avviker från sådan verksamhet som ska anses vara sedvanlig för fastighetsfonder och de medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992). Finansinspektionen kan meddela föreskrifter om tillämpningen av 1 mom. Bildande av fastighetsfonder samt deras verksamhet 8 § En fastighetsfonds affärsverksamhet En fastighetsfond ska bedriva fastighetsfondsverksamheten omsorgsfullt och sakkunnigt för ägarnas gemensamma bästa. Fastighetsfonden ska i sin verksamhet bemöta ägarna jämlikt. 9 § Annan tillåten verksamhet för en fastighetsfond En fastighetsfond får bedriva endast fastighetsfondsverksamhet. En fastighetsfond som är en internt förvaltad AIF-fond får inte utöver förvaltning av AIF-fonder bedriva någon annan verksamhet. En fastighetsfond får bedriva till fastighetsfondsverksamheten väsentligen hörande verksamhet, om verksamheten är ägnad att främja samtliga ägares intressen. En fastighetsfond får med de begränsningar som anges i 16 § 5 mom. bedriva byggnads- och fastighetsförädlingsverksamhet. 10 § En fastighetsfonds aktiekapital En fastighetsfonds aktiekapital ska uppgå till minst fem miljoner euro samt vara helt inbetalt och i fastighetsfondens besittning innan fastighetsfonden anmäls för registrering och innan den inleder sin verksamhet. Fastighetsfonden ska uppnå det i 1 mom. angivna kapitalbeloppet inom 18 månader efter fondens bildande, om inte Finansinspektionen av särskilda skäl beviljar undantag från detta krav. Fastighetsfondens aktiekapital ska betalas in i pengar på fondens konto i Finland i en sådan inlåningsbank som avses i kreditinstitutslagen eller i ett sådant utländskt kreditinstituts filial som har rätt att ta emot insättningar. Trots vad som föreskrivs i 3 mom. kan det i fastighetsfondens stiftelseurkund och bolagsordning tas in en bestämmelse om att aktier får tecknas med rätt eller skyldighet att i bolaget mot aktier sätta in apportegendom. Enligt bestämmelsen kan en eller flera stiftare av fastighetsfonden berättigas eller åläggas att med apportegendom betala tecknade aktier eller en del av dem. Som apport eller annars i samband med aktieteckning kan en fastighetsfond tillföras endast egendom av det slag som avses i 16 § 2 mom. Trots vad som föreskrivs i 4 mom. ska på en fastighetsfond som är en internt förvaltad AIF-fond och auktoriserad som AIF-förvaltare dessutom tillämpas de begränsningar som enligt 6 kap. 2 § 6 mom. gäller för investering av kapitalbasen. På en fastighetsfond som är en internt förvaltad AIF-fond och som är auktoriserad som AIF-förvaltare tillämpas dessutom 6 kap. 2 § 2–6 mom. 11 § Bildande av en fastighetsfond När en fastighetsfond bildas ska den ha minst fem aktieägare, om inte Finansinspektionen av särskilda skäl beviljar undantag från detta krav. Antalet aktieägare ska räknas så att sådana bokföringsskyldiga betraktas som en helhet vilka ensamma eller tillsammans har i 1 kap. 5 § i bokföringslagen angivet bestämmande inflytande i en annan bokföringsskyldig eller i ett motsvarande utländskt företag. 12 § Handel med en fastighetsfonds aktier En fastighetsfond ska inom tre år från inledandet av fastighetsfondsverksamheten ansöka om att dess aktier tas upp till handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument eller på en multilateral handelsplattform enligt den lagen eller till handel inom ett i någon annan stat etablerat eller fungerande omsättningssystem som kan jämställas med en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform, om inte Finansinspektionen av särskilda skäl beviljar undantag från detta krav för högst två år. Innan fastighetsfondens aktier upptas till offentlig handel eller multilateral handel ska fastighetsfonden kvartalsvis eller oftare offentliggöra sina aktiers värde och antal. Fastighetsfonden ska utan dröjsmål rätta felaktig information om aktiernas värde, om felaktigheten inte är obetydlig. 13 § Anmälan till Finansinspektionen om en fastighetsfonds bolagsordning En fastighetsfond ska omedelbart informera Finansinspektionen om den registrerade bolagsordningen och ändringar i den. 14 § Stadgar för fastighetsplaceringsverksamheten Utöver sin bolagsordning ska en fastighetsfond för fastighetsplaceringsverksamheten upprätta stadgar som tryggar tillförlitligheten i fastighetsfondens verksamhet. Stadgarna ska inte reglera omständigheter som enligt aktiebolagslagen ska anges i bolagsordningen. Fastighetsfonden ska hålla stadgarna uppdaterade. Stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten ska delges investerarna och huvudpunkterna i stadgarna ska anges i prospektet. I fastighetfondens stadgar för fastighetsplaceringsverksamheten ska åtminstone anges 1) fondens investeringspolitik och begränsningar av investeringarna, 2) grunderna för beräkning och offentliggörande av aktiernas värde, 3) förfarandet vid ändring av stadgarna, 4) principerna för användning av främmande kapital, 5) fondens avsikter att använda derivatinstrument samt i vilken omfattning fonden använder olika typer av derivatinstrument och deras ändamål, 6) fondens avsikt att använda låne- och återköpsavtal avseende värdepapper samt i vilken omfattning fonden använder olika typer av låne- och återköpsavtal och deras ändamål, och 7) anslutning av aktier och andra värdepapper till värdeandelssystemet. Bestämmelser om minimikraven på innehållet i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten utfärdas genom förordning av finansministeriet. 15 § Ingivande av en fastighetsfonds stadgar till Finansinspektionen Stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten ska vara förenliga med lag och tydliga. Stadgarna ska ges in till Finansinspektionen för kännedom. Finansinspektionen kan uppställa begränsningar och villkor för sådana särskilda skäl som avses i 16 § 3 mom., 18 § 2 och 4 mom. och 19 § 4 mom. Finansinspektionen kan kräva att det görs ändringar i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten eller uppställa begränsningar och villkor som är nödvändiga för tillsynen, om det kan anses sannolikt att 1) finansmarknadens stabilitet eller funktion eller förtroendet för verksamheten på finansmarknaden kan äventyras, 2) de bestämmelser i stadgarna som gäller investeringsverksamheten är otillräckliga med avseende på riskhanteringen och investerarskyddet, 3) stadgarna i övrigt måste anses strida mot aktieägarnas intressen. En ändring av stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten träder i kraft en månad efter det att ändringen har delgetts aktieägarna på det sätt som anges i stadgarna. Ändringar av stadgarna ska ges in till Finansinspektionen för kännedom. Fastighetsfonden ska meddela Finansinspektionen när den inleder verksamheten. Närmare bestämmelser om de omständigheter som ska beaktas vid bedömningen av fastighetsfondens inverkan på finansmarknadens stabilitet och funktion och på förtroendet för verksamheten på finansmarknaden får utfärdas genom förordning av finansministeriet. Fastighetsfondernas investeringsverksamhet och utbetalning av vinst 16 § Investering av en fastighetsfonds medel När en fastighetsfond investerar fondens medel ska den på det sätt som anges i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten sprida de risker som hänför sig till affärsverksamheten och till den verksamhet som avses i 9 §. Fastighetsfondens medel ska utan oskäligt dröjsmål, så som närmare anges i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten, investeras i följande objekt: 1) fastigheter som är belägna i EES-stater, 2) fastighetsvärdepapper avseende fastigheter som är belägna i EES-stater, 3) värdepapper som är föremål för handel på en reglerad marknad enligt lagen om handel med finansiella instrument eller på en multilateral handelsplattform enligt den lagen, 4) värdepapper som är föremål för handel inom ett i någon annan stat etablerat eller fungerande omsättningssystem, då detta kan jämställas med en sådan reglerad marknad eller multilateral handelsplattform som avses i 3 punkten, 5) tillgodohavanden som inte kan anses vara värdepapper, 6) likvida tillgångar eller därmed jämförbara tillgångar som lätt kan omsättas i pengar, 7) värdepapper som hänför sig till sådan affärsverksamhet som avses i 1 och 9 §, 8) derivatinstrument, med iakttagande av 13 kap. 15 § i lagen om placeringsfonder, samt 9) låne- och återköpsavtal som gäller värdepapper, med iakttagande av 13 kap. 18 § i lagen om placeringsfonder. Fastighetsfonden kan av något i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten angivet särskilt skäl avvika från de krav som nämns i 2 mom. Fastighetsfonden ska offentliggöra ett sådant undantag i halvårsrapporten och i bokslutet. Fastighetsfonden ska likväl alltid investera minst tre femtedelar av sina tillgångar i fastigheter som är belägna i stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i fastighetsvärdepapper som avser sådana fastigheter. En fastighetsfond kan tillfälligt avvika från detta krav när fastighetsfonden bildas och aktierna emitteras och när den säljer eller förvärvar fastigheter eller fastighetsvärdepapper. Fastighetsfonden ska ha likvida tillgångar till ett sådant belopp som fastighetsfondsverksamhetens likviditet förutsätter. En fastighetsfond får investera högst en femtedel av fondens tillgångar i byggande eller fastighetsförädlingsverksamhet. Dessutom får en fastighetsfond i aktiebolagsform som bedriver investering i hyresbostäder, av något i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten angivet särskilt skäl, investera högst hälften av fondens tillgångar i åtaganden som avser nybyggnad, anskaffning och ombyggnad av hyresbostäder. En fastighetsfond i aktiebolagsform som bedriver investering i hyresbostäder får ändå investera högst tre fjärdedelar av fondens tillgångar i sådana åtaganden, om inte något annat följer av lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder. 17 § En fastighetsfonds utbetalning av vinst Fastighetsfonder i aktiebolagsform som bedriver investering i hyresbostäder ska varje år till alla aktier, med beaktande av aktieinnehavets längd eller på någon annan grund, i samma förhållande dela ut minst åtta tiondelar av räkenskapsperiodens vinst, med undantag för icke-realiserade värdeförändringar, om inte något annat följer av lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder. Värdering av fastighetsfondernas tillgångar 18 § En fastighetsfonds upptagande av kredit En fastighetsfond får uppta kredit till ett belopp som motsvarar högst hälften av fondens tillgångar. En fastighetsfond i aktiebolagsform som bedriver investering i hyresbostäder får ändå uppta kredit till ett belopp som motsvarar fyra femtedelar av fondens tillgångar, om inte något annat följer av lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder. I kreditens maximibelopp inkluderas fastighetsfondens investeringar i värdepapper som inte är helt betalda och sådana skuldandelar i fondens innehav av fastighetsvärdepapper som inte är helt betalda. När kreditens maximibelopp beräknas ska de i 16 § 5 mom. avsedda åtaganden som avser nybyggnad, anskaffning och ombyggnad av hyresbostäder beaktas. Fastighetsfonden får dessutom av sådana särskilda skäl som anges i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten uppta kredit till ett belopp som motsvarar högst en tredjedel av fastighetsfondens tillgångar. Fastighetsfonden får genom kreditförmedling också uppta krediter i utländsk valuta, som ska beaktas när det maximala kreditbeloppet räknas. Fastighetsfondens tillgångar får ställas som säkerhet för krediter som avses i 1 och 2 mom., för ansvar i samband med derivatinstrument som avses i 16 § 2 mom. 8 punkten samt för låne- och återköpsavtal avseende värdepapper enligt 9 punkten i det momentet. Fastighetsfonden får inte bevilja kredit eller ställa borgen eller annan säkerhet för tredje persons förbindelser av andra särskilda skäl än sådana som nämns i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten. Närmare bestämmelser om kredittagning och användning av fastighetsfondens tillgångar som kreditsäkerhet utfärdas genom förordning av finansministeriet. 19 § Värdering av en fastighetsfonds tillgångar En fastighetsfond ska i halvårsrapporten och i bokslutet samt i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten redovisa grunderna för värdering av fastigheter och fastighetsvärdepapper. Värderingsgrunderna för fastighetsfonden ska åtminstone omfatta uppgifter om 1) förfarandet vid värdering av fastigheter och fastighetsvärdepapper, 2) fastighetsfondens indextal och beräkningsmetoderna för dem, 3) fastighetsbeståndet och vilka fastighetstyper värdepapperen avser när det gäller bostads-, lager-, affärs-, kontors- och produktionslokaler, 4) utnyttjandet av fastigheterna, 5) upprättandet av arrendeavtal för fastigheterna, 6) fastighetsfondens viktigaste projekt, samt 7) fastighetsfondens skulder, borgensförbindelser, pantförskrivningar och inteckningar. Fastighetsfondens fastighetsbestånd och innehav av andra fastighetsvärdepapper än sådana som är föremål för offentlig handel eller multilateral handel ska värderas och värdena ska offentliggöras minst en gång om året och alltid då det i fastighetsfondens ekonomiska situation eller i fastigheternas skick skett förändringar som väsentligen påverkar värdet av fondens fastighetsbestånd och värdepappersinnehav. Dessutom ska fastighetsfonden värdera fastigheter och andra fastighetsvärdepapper än sådana som är föremål för offentlig handel eller multilateral handel, i samband med att fonden köper eller säljer dem. Likaså ska fastighetsfonden värdera fonden tillkommande egendom vid mottagande av apport eller i samband med aktieteckning. Fastighetsfonden kan av sådana särskilda skäl som nämns i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten offentliggöra uppgifter mera sällan än enligt 3 mom., om förfarandet inte väsentligen äventyrar fastighetsfondens aktieägares intressen. Fastighetsfonden ska offentliggöra sådana undantag i halvårsrapporten och i bokslutet. Bestämmelser om de värderingsgrunder som avses i 1 mom. utfärdas genom förordning av finansministeriet. 20 § Fastighetsvärderare och fastighetsvärdering En fastighetsfond ska i sin balansräkning värdera förvaltningsfastigheterna till verkligt värde samt låta en opartisk och utomstående, av Centralhandelskammaren godkänd värderare ( fastighetsvärderare ) värdera fastigheter och andra fastighetsvärdepapper i sin ägo än sådana som är föremål för offentlig eller multilateral handel och offentliggöra den värderingen. Fastighetsfonden ska i verksamhetsberättelsen eller bokslutsnoterna nämna och offentliggöra de fastighetsvärderare som fonden anlitar. Fonden kan av särskilda skäl värdera förvaltningsfastigheter till ett annat värde än det verkliga värdet eller besluta att inte anlita en fastighetsvärderare, men den ska då motivera sitt förfarande i verksamhetsberättelsen eller bokslutsnoterna. Om förvaltningsfastigheter som tagits upp bland materiella tillgångar i balansräkningen tas upp i bokslutet till sitt verkliga värde per bokslutsdagen, ska fastighetsfonden värdera samtliga sådana förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Som räkenskapsperiodens intäkt eller kostnad bokförs differensen mellan det verkliga värdet vid bokslutstidpunkten och bokslutsvärdet i det föregående bokslutet eller, om denna egendom har anskaffats under räkenskapsperioden, differensen till anskaffningsvärdet. Uppskrivning enligt 5 kap. 17 § i bokföringslagen får göras endast för egendom som har värderats enligt det anskaffningsvärde som avses i 5 kap. 5 § i samma lag. En fastighetsvärderare ska uppfylla följande behörighetskrav. En fastighetsvärderare ska 1) vara en fysisk person, 2) ha den ekonomiska och juridiska kännedom och erfarenhet som uppdraget kräver, 3) äga rättshandlingsförmåga, vilket innebär att omyndiga eller personer i konkurs eller med näringsförbud inte kan väljas till fastighetsvärderare, och 4) värdera fastigheter självständigt och oberoende. Fastighetsfonden ska i de dokument som avses ovan i 1 mom. offentliggöra vilka fastighetsvärderingsmetoder som har tillämpats och ge en beskrivning av hur de har tillämpats. Närmare bestämmelser om kraven på fastighetsvärderingsmetoderna samt om minimikraven på uppgifter som används i fastighetsvärderarens värdering utfärdas genom förordning av finansministeriet. 21 § Centralhandelskammarens fastighetsvärderingsnämnd Centralhandelskammarens fastighetsvärderingsnämnd ( fastighetsvärderingsnämnden ) svarar för den allmänna styrningen och utvecklingen av och tillsynen över fastighetsvärderingen och för styrning och utveckling i anslutning till godkännande av fastighetsvärderare och övervakning av godkända värderares verksamhet. Nämnden ska tillräckligt ofta ordna fastighetsvärderarprov som motsvarar kraven i internationella värderingsstandarder. Närmare bestämmelser om fastighetsvärderarprov utfärdas genom förordning av finansministeriet. Nämnden ska främja god fastighetsvärderingssed och styra de förfaranden som rekommenderas när det gäller att iaktta denna. Vidare ska nämnden föra ett register över fastighetsvärderarna. Den kan också registrera ett aktiebolag, kommanditbolag eller öppet bolag som fastighetsvärderingsföretag, om bolagets verksamhetsområde omfattar att uteslutande, huvudsakligen eller som en del av verksamheten bedriva fastighetsvärderingsverksamhet och om det har minst två fastighetsvärderare bland sina anställda. Fastighetsvärderingsnämnden består av en ordförande och en vice ordförande samt minst fem och högst åtta andra medlemmar. Ordföranden, vice ordföranden, de övriga medlemmarna och sekreteraren ska vara väl förtrogna med fastighetsvärdering. Varje medlem, med undantag för ordföranden och vice ordföranden, ska ha en personlig suppleant. Ordföranden och vice ordföranden får inte vara fastighetsvärderare. Majoriteten av nämndens medlemmar ska vara annat än fastighetsvärderare eller personer vars godkännande som värderare upphörde eller drogs in för mer än tre år sedan. Centralhandelskammaren väljer ordföranden och vice ordföranden, vilka ska företräda ekonomisk, teknisk eller juridisk sakkunskap på fastighetsmarknaden, och de övriga medlemmarna för tre år i sänder så att följande gäller för de övriga medlemmarna: 1) minst en utnämns bland personer som avlagt annan högre högskoleexamen i juridik än juris magisterexamen i internationell och komparativ rätt och som inte kan anses företräda företag som uteslutande, huvudsakligen eller som en del av verksamheten bedriver fastighetsvärderingsverksamhet, 2) minst en företräder företag som uteslutande, huvudsakligen eller som en del av verksamheten bedriver fastighetsvärderingsverksamhet, 3) minst en utnämns bland experter med ett brett och mångsidigt erkännande, och 4) minst två utnämns på förslag av registrerade föreningar som företräder emittenter och investerare. Nämnden kan arbeta i sektioner och inrätta sådana till stöd för sin verksamhet. Vad som ovan föreskrivs om nämndmedlemmarna gäller på motsvarande sätt suppleanterna och sektionsmedlemmarna. 22 § Behandlingen av ärenden i fastighetsvärderingsnämnden Fastighetsvärderingsnämnden är beslutsför när ordföranden eller vice ordföranden eller, om båda är jäviga, den tillfälliga ordförande som valts bland medlemmarna och som inte får vara fastighetsvärderare och minst tre andra medlemmar är närvarande. Fastighetsvärderarna får inte vara i majoritet bland de närvarande när nämnden fattar beslut. Besluten vid nämndens sammanträden fattas med enkel majoritet. Sektioner är i förekommande fall beslutsföra om tre medlemmar är närvarande. När rösterna faller lika avgör ordförandens röst. På nämndmedlemmarnas och sekreterarens tjänsteansvar och på behandlingen av ärenden i nämnden tillämpas i övrigt 6 § 1 mom. i handelskammarlagen (878/2002). På delgivning av beslut som gäller fastighetsvärderarprov tillämpas dessutom lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003). På de handlingar som uppkommer i samband med provet tillämpas arkivlagen (831/1994). 23 § Tillsyn över fastighetsvärderare Fastighetsvärderingsnämnden utövar tillsyn över fastighetsvärderarna och vidtar behövliga åtgärder för att fastighetsvärderarna ska bibehålla sin yrkeskunnighet och övriga förutsättningar för godkännande och i sin verksamhet följa denna lag och med stöd av den utfärdade bestämmelser. Fastighetsvärderingsnämnden har rätt att av en fastighetsvärderare få tillgång till alla de handlingar och övriga dokument som den anser behövliga för tillsynen över värderarens verksamhet. Fastighetsvärderaren ska dessutom utan obefogat dröjsmål ge nämnden de upplysningar och redogörelser som den begär och som behövs för tillsynen. 24 § Fastighetsvärderingsnämndens kostnader samt avgifter för fastighetsvärderarprovet Centralhandelskammaren svarar för kostnaderna för fastighetsvärderingsnämndens verksamhet och fastställer grunderna för arvodena till ordföranden, vice ordföranden och medlemmarna. Centralhandelskammaren har rätt att ta ut en avgift för deltagande i fastighetsvärderarprovet, en registreringsavgift och en årsavgift av fastighetsvärderare och fastighetsvärderingsföretag och en avgift för organiseringen av nämndens övriga verksamhet. Deltagaravgiften får inte överstiga kostnaderna som föranleds av deltagandet i provet och de övriga avgifterna får inte överstiga kostnaderna för organisering av den övriga verksamheten. 25 § Att begära omprövning av och söka ändring i fastighetsvärderingsnämndens beslut Omprövning får begäras av ett sådant beslut av fastighetsvärderingsnämnden som gäller ett fastighetsvärderarprov. Bestämmelser om omprövningsbegäran finns i förvaltningslagen. Bestämmelser om sökande av ändring i förvaltningsdomstol finns i lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019). Fastighetsfondernas informationsskyldighet 26 § Tillämpning av värdepappersmarknadslagen på en fastighetsfonds informationsskyldighet På fastighetsfonder och deras aktieägare tillämpas 3–10 kap. i värdepappersmarknadslagen, om inte något annat föreskrivs i 2, 12 eller 26–29 § i detta kapitel, i 7, 12 och 13 kap. i denna lag eller i 5 kap. i lagen om handel med finansiella instrument. 27 § Halvårsrapport och bokslut för en fastighetsfond Av halvårsrapporten och bokslutet för fastighetsfonder i aktiebolagsform eller i kommanditbolagsform ska framgå hur det fastighetsbestånd och de fastighetsvärdepapper som fonden äger fördelar sig mellan bostads-, lager-, affärs-, kontors- och produktionslokaler, utom i det fall att det finns endast en fastighet av respektive typ. Till halvårsrapporten och bokslutet ska fogas stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten med ett omnämnande av vilka ändringar som har gjorts i dem under de tre senaste åren. Fastighetsfonder i kommanditbolagsform vars andelar inte är föremål för handel på en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform ska upprätta och offentliggöra halvårsrapporter och bokslut med iakttagande av 7 kap. 5–7, 7 b, 8 och 10–14 § i värdepappersmarknadslagen. Halvårsrapporten ska redogöra för sådana i kommanditbolagets bolagsavtal intagna bestämmelser som påverkar investerarnas ställning. 28 § Närmare bestämmelser om informationsskyldigheten Bestämmelser om den informationsskyldighet som gäller grunderna för investeringsverksamheten och investeringsförfarandena, begränsningarna av investeringsverksamheten, kredittagningsfullmakterna, värderingsgrunderna för egendom, fastighetsfondernas viktigaste egenskaper och andra för riskhanteringen betydelsefulla omständigheter utfärdas genom förordning av finansministeriet, med iakttagande av 7 kap. 5, 6 och 10–12 § i värdepappersmarknadslagen och med beaktande av att uppgifterna också kan tas in i stadgarna för fastighetsplaceringsverksamheten. 29 § Beviljande av undantag från skyldigheter som gäller fastighetsfondsverksamheten Finansinspektionen kan på ansökan bevilja undantag från de i 26–28 § föreskrivna skyldigheter som gäller fastighetsfondsverksamhet, om det inte äventyrar investerarnas ställning. Särskilda bestämmelser 30 § Skadeståndsskyldighet som gäller fastighetsfondsverksamhet Den som bryter mot bestämmelser eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av detta kapitel eller mot de fastställda stadgarna och härigenom orsakar skada, är skyldig att ersätta den skadelidande för denna skada. Bestämmelser om jämkning av skadestånd samt om fördelning av skadeståndsansvaret mellan två eller flera skadeståndsskyldiga finns i 2 och 6 kap. i skadeståndslagen. Om en aktieägares andel av aktierna eller kapitalet i en fastighetsfond i aktiebolagsform som bedriver investering i hyresbostäder uppnår eller överskrider en tiondel och fonden därför påförs en påföljd enligt lagen om skattelättnad för vissa aktiebolag som hyr ut bostäder, är aktieägaren, om fastighetsfonden kräver det, skyldig att ersätta fonden den skada som denne uppsåtligen eller av vårdslöshet har orsakat genom att överskrida gränsvärdet. 31 § Fastighetsvärderares oberoende ställning och god fastighetsvärderingssed En fastighetsvärderare ska vid fastighetsvärdering vara oberoende. Om det inte finns förutsättningar för en oberoende fastighetsvärdering, ska fastighetsvärderaren vägra ta emot uppdraget eller avstå från det. En fastighetsvärderare ska iaktta god fastighetsvärderingssed vid utförandet av uppgifter som avses i denna lag. 32 § Fastighetsvärderares jäv En fastighetsvärderare är inte oberoende på det sätt som avses i 31 §, om värderaren är 1) bolagsman, styrelsemedlem eller medlem av förvaltningsrådet, verkställande direktör eller en person med motsvarande ställning i en sammanslutning eller stiftelse eller i en sammanslutning som enligt bokföringslagen hör till samma koncern eller är ett intresseföretag, eller har i uppgift att sköta sammanslutningens eller stiftelsens bokföring eller medelsförvaltning eller tillsynen över dessa, 2) anställd hos en sammanslutning, stiftelse eller person som avses i 1 punkten eller annars står i underordnad ställning till en sådan sammanslutning, stiftelse eller person, eller 3) gift med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till en person som avses i 1 punkten eller i svågerlag med den personen eller i sådant svågerlag att den ena är gift med den andras syskon. En fastighetsvärderare får inte ha penninglån, säkerhet eller motsvarande förmån som beviljats eller ställts av en sammanslutning, stiftelse eller person som avses i 1 mom. 1 punkten. 33 § Fastighetsvärderares tystnadsplikt En fastighetsvärderare får inte röja omständigheter som denne i sitt uppdrag enligt denna lag fått kännedom om och som gäller den fastighet eller det fastighetsvärdepapper som ska värderas, om detta kan vara till men för fastighetsfonden. Det ovan nämnda tillämpas inte, om omständigheten enligt någon annan lag ska uppges eller den som tystnadsplikten gagnar har gett sitt samtycke. En fastighetsvärderare ska på begäran lämna bolagsstämman eller motsvarande organ alla upplysningar om fastighetsfonden, om detta inte förorsakar fastighetsfonden väsentlig olägenhet. 34 § Skiljande av fastighetsvärderare från uppdrag och fastighetsvärderares avgång Den som har valt en fastighetsvärderare eller förordnat en värderare till uppdraget eller anvisat värderaren det kan under mandattiden skilja denne från uppdraget. En fastighetsvärderare kan under mandattiden lämna sitt uppdrag genom att meddela fastighetsfonden om detta. Avgår fastighetsvärderaren på detta sätt under mandattiden, ska fastighetsvärderaren lämna en redogörelse för sin verksamhet fram till den tidpunkt då personen avgår, om detta inte är onödigt med hänsyn till omständigheterna. Om en fastighetsvärderares uppdrag blir vakant under mandattiden eller om en fastighetsvärderare mister sin behörighet för uppdraget, ska bolagsmännen, styrelsen eller motsvarande organ som deltar i valet av fastighetsvärderare se till att en ny värderare väljs för den återstående mandattiden. 18 b kap. Långivande fonder och långivning 1 § Sluten eller öppen struktur för en långivande fond En långivande fond som förvaltas av en AIF-förvaltare ska vara sluten. Med avvikelse från 1 mom. kan en långivande fond vara öppen om AIF-förvaltaren kan visa för Finansinspektionen att den långivande fondens system för hantering av likviditetsrisker är förenligt med fondens investeringsstrategi och inlösenpolicy. Utan hinder av vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas på långivande fonder tröskelvärden, begränsningar och villkor enligt förordningen om europeiska riskkapitalfonder, förordningen om europeiska fonder för socialt företagande och förordningen om europeiska långsiktiga investeringsfonder. 2 § Policyer, förfaranden och processer för långivning En AIF-förvaltare ska i fråga om långivning från en AIF-fond ha effektiva policyer, förfaranden och processer för att bevilja lån. En AIF-förvaltare ska i fråga om långivning från en AIF-fond ha effektiva policyer, förfaranden och processer för att bedöma kreditrisken och för att administrera och övervaka kreditportföljen. Dessa ska tillämpas också när en AIF-fond skaffar lånen genom tredje parter. Effektiviteten vad gäller dessa policyer, förfaranden och processer ska ses över och vid behov uppdateras minst en gång om året. Bestämmelserna i 1 och 2 mom. tillämpas dock inte på utgivning av delägarlån, om det nominella värdet av delägarlånen inte sammanlagt överstiger 150 procent av AIF-fondens kapital. Då ska AIF-förvaltaren iaktta bestämmelserna i 6 kap. 1 § 2 punkten om skyldigheter för AIF-förvaltare. 3 § Begränsning av intressekonflikter vid långivning En AIF-förvaltare ska säkerställa att en AIF-fond som den förvaltar inte beviljar lån till 1) AIF-förvaltaren eller AIF-förvaltarens personal, 2) AIF-fondens förvaringsinstitut eller den till vilken förvaringsinstitutet har deleg
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
