← Suomi
    145/1997
    Svenska

    145/1997 — Lag om ändring av lagen om aktiebolag

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Allmänna stadganden 1 § Denna lag tillämpas på alla aktiebolag, om något annat inte stadgas särskilt. Ett aktiebolag kan vara privat ( privat aktiebolag ) eller publikt ( publikt aktiebolag ). Aktiekapitalet skall uppgå till minst 50 000 mark i privata aktiebolag och till minst 500 000 mk i publika aktiebolag. Aktierna skall lyda på lika belopp, om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier. 2 § Sådana värdepapper i ett privat aktiebolag som avses i 1 kap. 2 § 1 mom. 1-3 punkten värdepappersmarknadslagen (495/89) får inte vara föremål för offentlig handel enligt värdepappersmarknadslagen eller för motsvarande förfarande. Vad som stadgas i 1 mom. gäller inte srdana värdepapper i ett privat aktiebolag som ensamma eller tillsammans med andra värdepapper medför rätt att använda eller erhålla av bolaget utbjudna konsumtionsnyttigheter av det slag som avses i konsumentskyddslagen (38/78), om 1) bolaget inte bedriver annan affärsverksamhet än att sälja, bjuda ut eller i övrigt marknadsföra konsumtionsnyttigheter samt därtill ansluten verksamhet, samt om 2) bolagets affärsverksamhet riktar sig huvudsakligen till ägare av sådana värdepapper som avses ovan. När andra än i 2 mom. avsedda värdepapper i ett privat aktiebolag bjuds ut till allmänheten skall det uppges att värdepappren inte kan vara föremål för offentlig handel enligt värdepappersmarknadslagen eller för motsvarande förfarande. I anbudet får inte antydas att avsikten är att senare ombilda bolaget till publikt aktiebolag eller låta dess värdepapper bli föremål för offentlig handel. 3 § Om ett aktiebolag har bestämmanderätten i ett annat inhemskt eller utländskt samfund, är det förstnämnda moderbolag och det sistnämnda dottersamfund. Moderbolaget och dess dottersamfund bildar en koncern. Ett aktiebolag anses ha bestämmanderätt i ett annat samfund, om det har 1) mer än hälften av det röstetal som samtliga aktier, medlemsandelar eller bolagsandelar medför och denna röstmajoritet grundar sig på ägande, medlemskap, bolagsardningen, bolagsavtalet eller därmed jäsaörbara stadgar eller något annat avtal, eller 2) rätt att utse flertalet av medlemmarna i det andra samfundets styrelse eller ett därmed jämförbart organ eller i organ som har denna rätt och utnämningsrätten grundar sig på samma omständigheter som den röstmajoritet som avses i 1 punkten. När den röstandel i ett aktiebolag som avses i 2 mom. räknas ut, beaktas inte röstningsbegränsning som följer av lag, bolagsordningen, bolagsavtalet eller därmed jämförbara stadgar. När ett samfunds sammanlagda röstetal beräknas, beaktas inte röster som hänför sig till sådana aktier, medlemsandelar eller bolagsandelar som tillhör samfundet eller dess dottersamfund eller en stiftelse där samfundet eller dess dottersamfund har bestämmanderätt så som stadgas i denna paragraf. Ett aktiebolag har bestämmanderätt i ett annat samfund också när aktiebolaget tillsammans med ett eller flera dottersamfund eller dottersamfundet ensamt eller tillsammans med andra dottersamfund har sådan bestämmanderätt som avses i 2 mom. Om ett utländskt bolag som kan jämföras med ett aktiebolag har sådan bestämmanderätt i ett finländskt aktiebolag som avses ovan, skall vid tillämpning av 11 kap. 7 § och 11 § 3 mom. samt 12 kap. 7 § 1 och 2 mom. det utländska bolaget anses som moderbolag och det finländska bolaget som dottersamfund. 4 § Till ett bolags närmaste krets hör 1) den som har sådan bestämmanderätt i bolaget som avses i 3 § 2-4 mom. eller som lyder under den som har bestämmanderätt i bolaget eller som hör till samma koerern som bolaget, 2) den som på grundval av äganderätt, optionsrätt eller ett konvertibelt skuldebrev innehar eller kan inneha minst en procent av bolagets aktier eller det röstetal som aktierna medför eller motsvarande innehav eller rösträtt i ett samfund som hör till bolagets kotrern eller i ett samfund eller en stiftelse som har bestämmanderätt i bolaget, 3) bolagets verkställande direktör, styrelsemedlemmar, förvaltningsrådsmedlemmar och revisorer samt den som har motsvarande ställning i ett sådant samfund eller en sådan stiftelse som avses i 1 punkten, 4) en i 1-3 punkten nämnd persons make, syskon och halvsyskon samt släktingar i rakt upp- eller nedstigande led till en i 1-3 punkten nämnd person eller till dennes make och maken till en här nämnd person, varvid med make jämställs den med vilken personen i fråga lever i ett äktenskapsliknande förhållande, samt 5) ett samfund eller en stiftelse där en person som avses i 2-4 punkten ensam eller tillsammans med någon annan har sådan bestämmanderätt som avses i 3 § 2-4 mom. Vid beräkning av innehav och rösträtt som avses i 1 mom. 2 punkten tillämpas 3 § 3 mom. och hänförs till den andel som en del- ägare eller medlem i samfundet har också en sådan persons innehav och rösträtt som står i ett sådant förhållande till honom som avses i 1 mom. 4 punkten samt ett sådant samfunds och en sådan stiftelses innehav och rösträtt som står i ett sådant förhållande till honom som avses i 5 punkten. 2 kap. Aktiebolags bildande 2 § Stiftelseurkunden skall innehålla ett förslag till bolagsordning, och i den skall anges 1) varje stiftares fullständiga namn och adress, beträffande fysiska personer boningsort och finländsk personbeteckning eller, i avsaknad av sådan, födelsetid samt beträffande juridiska personer hemort, registernummer och det register där en juridisk pesoon har införts, 2) det belopp som för varje aktie skall betalas till bolaget, 3) den tid inom vilken aktierna skall tecknas och tiden för betalning av dem, 4) tiden och sättet för kallelse till konstituerande stämma, om inte stämman enligt 7 § 2 mom. skall hållas utan kallelse, samt 5) bolagets kostnader eller uppskattade maximikostnader för bolagets bildande. 3 § Justitieministeriet kan utfärda bestämmelser om en basbolagsordning för privata aktiebolag. 4 § I stiftelseurkunden skall tas in en bestämmelse om saken, om 1) en aktie kan tecknas med rätt eller skyldighet att i bolaget mot aktien sätta in annan egendom än pengar ( apportegendom ) eller en aktie annars kan tecknas på vissa villkor, 2) egendom skall tillkomma bolaget på annat sätt än mot aktier, 3) bolaget skall ersätta andra kostnader för bolagets bildande än offentliga avgifter och sedvanliga arvoden för upprättande av stiftelsehandlingar och därmed jämförbart arbete, eller om 4) någon annars skall få särskild rättighet eller förmån av bolaget. Stiftelseurkunden skall innehålla en redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av en bestämmelse som avses i 1 mom. I synnerhet skall redogöras för sådana omständigheter som kan vara av betydelse vid värdering av egendom som tillkommer bolaget. Av redogörelsen skall framgå i 2 § 2 mom. 1 punkten nämnda uppgifter om den som bestämmelsen gäller och det värde till vilket den egendom som tillkommer bolaget föreslås bli upptagen i balansräkningen samt antalet aktier eller det vederlag av annat slag som skall ges för egendomen. Om det upprättas ett skriftligt avtal eller ges en skriftlig förbindelse om en omständighet som avses i en bestämmelse av det slag som nämns i 1 mom., skall till stiftelseurkunden fogas denna handling eller en kopia därav eller hänvisning till den samt uppgift om var avtalet hålls tillgängligt för aktieägarna. Om en rörelse insätts i bolaget mot aktier eller annars anskaffas till bolaget, skall till stiftelseurkunden också fogas bokslutshandlingarna för de två senaste räkenskapsperioderna samt de delårsrapporter som uppgjorts efter det senaste bokslutet. I stiftelseurkunden skall dessutom redogöras för rörelsens resultat och ekonomiska ställning under tiden efter det senaste bokslutet eller den senaste delårsrapporten. Finns inte bokslutshandlingar, skall i stiftelseurkunden redogöras för rörelsens resultat och ekonomiska ställning under de två senaste räkenskapsperioderna. Apportegendomen kan bestå endast av egendom som är av ekonomiskt värde för bolaget. En förbindelse att utföra arbete eller tillhandahålla en tjänst kan inte utgöra apportegendom. Ett avtal eller en förbindelse är utan verkan mot bolaget, om stadgandena i denna paragraf eller 4 a § inte har iakttagits. 4 a § En eller flera godkända revisorer skall sndom oberoende sakkunniga värdera den egendom som tillförs bolaget enligt 4 § 1 mom. 1 eller 2 punkten och ge ett utlåtande om egendomen vilket skall dateras och undertecknas. Utlåtandet skall fogas till stiftelseurkunden och innehålla 1) uppgift om den egendom som tillförs bolaget, 2) uppgift om de värderingsmetoder som har använts och om de resultat som dessa metoder ger, 3) uppgift om det vederlag som skall ges för egendomen, samt 4) en uppskattning av om egendomens värde motsvarar minst det vederlag som skall ges för egendomen och, om vederlaget är aktier i bolaget, det belopp som skall betalas för aktierna. Egendomen skall värderas omedelbart före den konstituerande bolagsstämman. Om en av de revisorer som bolagsstämman väljer skall vara godkänd av Centralhandelskammaren skall också den revisor som är oberoende sakkunnig vara godkänd av Centralhandelskammaren. De revisorer som är oberoende sakkunniga har rätt till arvode av bolaget. 6 § Stiftarna beslutar om en aktieteckning skall godkännas och om det antal aktier som skall tilldelas varje tecknare. Har en stiftare i stiftelseurkunden angivit att han tecknar ett visst antal aktier, skall minst detta antal tilldelas honom. Till stiftelseurkunden skall fogas ett beslut om godkännande av sådana aktieteckningar som inte har gjorts i stiftelseurkunden. 9 § Ett aktiebolag skall inom sex månader från det stiftelseurkunden undertecknades anmä- las för registrering så som stadgas särskilt. Som aktiekapital registreras det sammanlagda nominella beloppet av tecknade och tecknarna tilldelade aktier, med avdrag för det sammanlagda nominella beloppet av aktier som enligt 12 § förklarats ogiltiga. Det aktiekapital som registreras skall uppgå till minst bolagets minimikapital. Det belopp som betalas för aktierna skall vara i bolagets ägo och besittning innan bolaget anmäls för registrering. Det belopp som betalas i pengar skall vara inbetalt på bolagets konto i en depositionsbank i Finland eller i ett sådant utländskt kreditinstituts filialkontor som har rätt att ta emot depositioner. Det belopp som har betalts för aktierna får inte användas förrän styrelsen har valts. Till registeranmälan skall fogas 1) en försäkran av bolagets styrelsemedlemmar och verkställande direktör att stadgandena i denna lag har iakttagits vid bildandet av bolaget och att det belopp som har inbetalts för aktierna är i bolagets ägo och besittning, samt 2) ett intyg av bolagets revisorer över att denna lags stadganden om betalning av aktiekapitalet har iakttagits. 12 § Om en aktie inte betalas inom utsatt tid, skall styrelsen utan dröjsmål driva in det försenade beloppet. Styrelsen kan konstatera att rätten till en aktie är förverkad, om det försenade beloppet jämte ränta inte betalas inom en månad efter utgången av den betalningstid som avses i 2 § 2 mom. 3 punkten. Om rätten till en aktie är förverkad, kan styrelsen ge aktien till en ny tecknare, som utan dröjsmål skall betala det belopp för aktien som har förfallit till betalning. Styrelsen skall innan bolaget anmäls för registrering ogiltigförklara de aktier som inte är till fullo betalda. Styrelsens beslut om ogiltigförklaring skall fogas till stiftelseurkunden. Om en aktie förklaras ogiltig av någon orsak som nämns i 2 mom., är var och en som tecknat denna aktie skyldig att som ersättning till bolaget betala en tredjedel av det belopp som skall betalas för aktien. 15 § För ett sådant avtal om förvärv av annan egendom än pengar till bolaget som ingåtts efter undertecknandet av stiftelseurkunden och om vilket inte har tagits in en sådan bestämmelse i stiftelseurkunden som avses i 4 § skall bolagsstämmans godkännande inhämtas, om 1) avyttrare av egendomen är en stiftare eller aktieägare, någon som i dessa har så- dan bestämmanderätt som avses i 1 kap. 3 § 2-4 mom., en sådan nära anhörig till en stiftare eller aktieägare som avses i 1 kap. 4 § 1 mom. 4 punkten eller någon som lyder under bestämmanderätten av någon ovan nämnd så som avses i 1 kap. 3 § 2-4 mom., 2) högst två år har förflutit från registreringen av bolaget, 3) vederlaget för förvärvet är minst en tiondel av det vid förvärvstidpunkten registrerade aktiekapitalet eller, om bolaget inte har registrerats, minst en tiondel av det aktiekapital som motsvarar de tecknade aktierna och från vilket har dragits av de ogiltigförklarade aktierna, 4) förvärvet inte hör till bolagets sedvanliga affärsverksamhet, och 5) egendomen inte förvärvas i samband med sådan offentlig handel som avses i 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen. Som förvärvstidpunkt anses den tidpunkt då avtalet om förvärvet har ingåtts. Styrelsen skall för bolagsstämman lägga fram en sådan skriftlig redogörelse för förvärvet som avses i 4 § 2 mom. samt ett sådant revisorsutlåtande som avses i 4 a §. Redogörelsen och utlåtandet skall hållas tilrvängliga för aktieägarna på bolagets huvurvontor under minst en vecka före bolagrvtämman och utan dröjsmål sändas till de aktieägare som ber om det samt framläggas på bolagsstämman. Bolagsstämmans beslut skall anmälas för registrering inom en månad. Till anmälan skall fogas en sådan redogörelse och ett så- dant utlåtande som avses i 3 mom. 3 kap. Aktie, aktiebrev och aktiebok 1 § Alla aktier i ett aktiebolag medför lika rätt i bolaget. I bolagsordningen kan dock bestämmas att i bolaget finns eller kan finnas aktier som medför olika rätt. Härvid skall olikheterna mellan aktierna samt antalen eller minimi- och maximiantalen aktier anges. Med aktier av olika slag avses i denna lag aktier som skiljer sig från varandra i någotdera av följande avseenden: 1) det röstetal som en aktie medför, eller 2) den rätt som en aktie medför vid utbetalning av bolagets medel. Om aktierna skiljer sig från varandra i andra avseenden än vad som avses i 2 mom., kan i bolagsordningen bestämmas att dessa aktier utgör ett aktieslag på vilket tillämpas vad som i denna lag stadgas om aktier av olika slag. En aktie kan under de förutsättningar och i den ordning som bestäms i bolagsordningen omvandlas till en aktie av annat slag. Omvandlingen skall utan dröjsmål anmälas för registrering. Omvandlingen är verkställd när anmälan har registrerats. I bolagsordningen kan aktieägare åläggas att erlägga särskilda betalningar till bolaget. 1 a § En aktie medför en röst i alla ärenden som behandlas vid bolagsstämman. I bolagsordningen kan dock bestämmas att aktierna har olika röstetal. En akties röstetal får inte vara större än tjugo gånger röstetalet för en annan aktie. I bolagsordningen kan bestämmas att bolaget utöver de aktier som avses i 1 mom. har eller kan ha aktier som medför rösträtt endast i vissa ärenden som behandlas på bolagsstämman ( preferensaktie ). Preferensaktierna skall i jämförelse med de aktier som avses i 1 mom. medföra i bolagsordningen angiven särskild ekonomisk förmån vid utbetalning av bolagets medel. I bolaget skall finnas ett mot minimikapitalet svarande antal sådana aktier som avses i 1 mom. 1 b § En preferensaktie medför rösträtt endast i de ärenden som föreskrivs i bolagsordningen samt när bolagsstämman beslutar om en så- dan ändring av bolagsordningen som gäller den rätt som ägaren av en preferensaktie har. Om den andelslösa gottgörelse som en preferensaktie medför inte har betalts inom åtta månader efter räkenskapsperiodens utgång, medför preferensaktien rösträtt i alla de ärenden som behandlas på bolagsstämman, till dess att hela gottgörelsen har betalts. I bolagsordningen kan tidpunkten då nämnda tid börjar löpa skjutas upp med högst två räkenskapsperioder. I ärenden där en preferensaktie medför rösträtt ger den också de övriga rättigheter som på bolagsstämma tillkommer aktieägare. När 9 kap. 16 § tillämpas på en ägare av en preferensaktie skall också 17 § i nämnda kapitel alltid tillämpas. En preferensaktie som inte medför rösträtt tas inte i beaktande, om det för ett giltigt beslut på bolagsstämman eller för utövandet av en viss rätt krävs samtycke av samtliga aktieägare eller av aktieägare med en viss andel av bolagets aktier. 1 c § I bolagsordningen skall föreskrivas vilken rätt en preferensaktie vid utbetalning av bolagets medel medför utöver den särskilda ekonomiska förmån som avses i 1 a § 2 mom. Om inte något annat bestäms i bolagsordningen, uppkommer den andelslösa rätt till gottgörelse som en preferensaktie medför alltid per räkenskapsperiod och skall gottgöelsen betalas omedelbart efter fastställandet av ett bokslut som uppvisar såsom vinst utdelningsbara medel. I bolagsordningen kan bestämmas att en preferensaktie som inte medför rätt till andel vid utbetalning av bolagets medel inte har sådan företrädesrätt till teckning som avses i 4 kap. 2 §. I bolagsordningen skall bestämmas vilka rättigheter en preferensaktie medför när aktiekapitalet ökas, optionsrätter utges eller lån mot konvertibelt skuldebrev upptas, aktiekapitalet nedsätts, egna eller moderbolagets aktier förvärvas, bolaget träder i likvidation, bolaget fusioneras med ett annat bolag eller delas eller när det uppkommer sådan inlösningsrätt som avses i 14 kap. 19 § eller ett publikt aktiebolag ombildas till ett privat aktiebolag. 2 § En aktie kan överlåtas och förvärvas utan begränsningar, om inte något annat följer av lag eller bolagsordningen. I bolagsordningen kan dessa rättigheter inskränkas endast i enlighet med 3 och 4 §§. 3 § I bolagsordningen kan bestämmas att en aktieägare, bolaget eller någon annan har rätt att lösa in en aktie som från någon annan än bolaget övergår till ny ägare. När en lösningsklausul tas in i bolagsordningen skall även bestämmas 1) vilka som är lösningsberättigade och, om lösningsrätten inte gäller vissa slag av förvärv, vilka dessa är, 2) den ordning i vilken de lösningsberättigade har lösningsrätt inbördes, 3) lösenbeloppet eller grunderna för dess bestämmande, 4) den tid, högst två månader från det att anmälan om en akties övergång gjordes till styrelsen, inom vilken lösningsanspråk skall framställas hos bolaget, 5) tiden för betalning av lösenbeloppet, vilken får vara högst en månad räknat från utgången av den i 4 punkten nämnda tidsfristen eller, när lösenbeloppet inte är fast bestämt, högst en månad från det lösenbeloppet fastställdes, samt 6) när och hur styrelsen skall lämna de lösningsberättigade uppgift om att en aktie har övergått till ny ägare och uppgift om huruvida bolaget utövar sin lösningsrätt. Har flera aktier skaffats genom samma förvärv, skall samtliga aktier inlösas, om inte något annat bestäms i bolagsordningen. Skulle en bestämmelse i bolagsordningen om lösenbeloppet bereda någon oskälig fördel, kan bestämmelsen jämkas. Tvister om lösningsrätt samt om lösenbeloppets storlek skall handläggas vid domstol, om inte i bolagsordningen ingår en bestämmelse om att sådana tvister skall överföras till skiljemän för avgörande i den ordning som anges i lagen om skiljeförfarande (967/92). Förrän det har framgått om lösningsrätt utövas, har den som aktien övergått till inte annan på aktien grundad rätt i bolaget än rätt till vinst och företrädesrätt till aktieteckning. De rättigheter och skyldigheter som följer av sådan teckning övergår till den som utövar lösningsrätten. Bolaget kan lösa in en aktie endast med medel som kan användas för vinstutdelning. I fråga om inlösningsbeslutet gäller i tillämpliga delar 6 kap. 3 och 9 §§. På inlösningsbestämmelsen i ett publikt aktiebolags bolagsordning tillämpas 6 kap. 10 § 1 mom. En inlöst aktie skall ogiltigförklaras, varvid 6 kap. iakttas i tillämpliga delar, eller överlåtas vidare, varvid 7 kap. 7 och 8 §§ iakttas i tillämpliga delar. 5 § I aktiebrev skall anges bolagets firma, registernummer, aktiens eller aktiebrevets ordningsnummer samt aktiens nominella belopp. Varje aktiebrev skall dateras samt undertecknas av styrelsen eller av en person som styrelsen har befullmäktigat därtill. Namnteckningen får återges genom tryckning eller på annat därmed jämförbart sätt. Kan aktier av olika slag finnas i bolaget då aktiebrev utfärdas, skall aktieslaget anges i aktiebrevet. Om bolagsordningen innehåller en i 1 § 4 eller 5 mom. eller 3 eller 4 § eller i 6 kap. 9 § angiven bestämmelse, skall detta nämnas i aktiebrevet. 8 § Innan ett aktiebrev utfärdas kan bolaget utge ett till viss person ställt bevis som gäller rätt till en eller flera aktier och som innehåller ett sådant villkor att aktiebrev utlämnas endast mot återställande av beviset ( interimsbevis ). Beviset skall förses med anteckning om huruvida aktien är helt betald och på begäran med anteckning om de betalningar som gjorts. Angående undertecknande av beviset och de uppgifter som skall tas in i det gäller vad som i 5 § 2 och 3 mom. stadgas om aktiebrev. 10 § När bolaget är bildat skall styrelsen utan dröjsmål upprätta en förteckning över bolagets samtliga aktier ( aktiebok ). I aktieboken antecknas aktierna eller aktiebreven i nummerföljd, dagen för utfärdandet samt aktieägarens namn och adress. 11 § Av förvärvaren anmält förvärv av aktie och annan till bolaget anmäld förändring i ett förhållande som upptagits i aktieboken skall utan dröjsmål antecknas i aktieboken och aktieägarförteckningen. Innan anteckningen görs skall tillförlitlig utredning lämnas om förvärvet samt om att stadgad stämpelskatt har betalts. Anteckningen skall dateras. Har en aktieägare, bolaget eller någon annan sådan lösningsrätt som avses i 3 § eller fordras i 4 § nämnt tillstånd till förvärv av aktie, får anteckningen dock inte göras förrän det framgått att lösningsrätten inte utövas eller att tillstånd har givits. Om det finns endast en aktieägare i bolaget skall aktieinnehavet anmälas för införande i aktieboken och aktieägarförteckningen utan dröjsmål, dock senast två månader efter förvärvet. 3 a kap. Aktier som hör till värdeandelssystemet 3 a § Bolagsstämman kan sedan fem år har förflutit från anmälningsdagen besluta att för ägarnas räkning sälja de aktier av ett visst slag som finns på ett sådant gemensamt värdeandelskonto som avses i 3 § 1 mom., om aktierna motsvarar högst en procent av det sammanlagda antalet aktier som hör till aktieslaget. Bolagsstämmans beslut skall i enlighet med 4 kap. 14 § delges ägarna till de aktier som avses i beslutet och de personer som avses i 2 § 2 mom. Om ägaren till aktier på ett gemensamt värdeandelskonto eller en i 2 § 2 mom. avsedd person inte inom ett år från det att en uppmaning enligt 4 kap. 14 § getts med stöd av beslutet har yrkat på registrering av sin rätt så som stadgas i 2 §, har han förverkat sin rätt till aktierna. Bolaget skall därefter utan dröjsmål sälja aktierna. Härvid skall bolaget dock beakta aktieägarens fördel. Aktierna skall säljas vid sådan offentlig handel som avses i 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen eller, om detta inte är möjligt, på offentlig auktion. Bolaget skall enligt lagen om deponering av pengar, värdeandelar, värdepapper eller handlingar som betalning eller till befrielse från annan fullgörelseskyldighet (281/31) omedelbart hos länsstyrelsen på bolagets hemort, efter avdrag av annons- och försäljningskostnaderna, deponera medlen utan förbehåll om att återfå det deponerade. Aktijngaren eller den som avses i 2 § 2 mom. kan mot aktiebrevet lyfta en mot aktierna svarande andel av medlen. 11 § Rätt att delta i bolagsstämman i ett bolag vars aktier har överförts till värdeandelssystemet har endast en aktieägare som senast fem dagar före bolagsstämman har antecknats som aktieägare i aktieägarförteckningen, om inte något annat följer av 4 § 2 mom. När en aktieägares röstetal räknas ut beaktas inte de aktier som efter den dag som här avses har införts för honom i aktieägarförteckningen. Den kallelse till bolagsstämman som avses i 9 kap. 9 § 1 mom. skall utfärdas senast en vecka före den dag som avses i 1 mom. 12 § Vid ökning av aktiekapitalet eller vid emission av optionsrätter eller konvertibla skuldebrev skall teckningsrätterna, när teckningen börjar, noteras på de rättsinnehavares värdeandelskonton som anges i 10 §. Den till vilken en teckningsrätt har överlåtits efter att teckningen började har rätt att enligt teckningsvillkoren delta i teckningen, om 1) teckningsrätten har noterats på hans värdeandelskonto, och 2) teckningsrätten har överlåtits till honom av en i 1 mom. avsedd rättsinnehavare eller av en person som härleder sin rätt från en sådan rättsinnehavare. 15 § Bolagets styrelse kan besluta att optionsrätter eller ett lån mot konvertibla skuldebrev skall emitteras inom värdeandelssystemet. Då ersätter värdeandelsregistrets noteringar de åtgärder enligt 4 kap. som gäller optionsrätt och konvertibla skuldebrev. Värdepapperscentralen för en förteckning över innehavarna av optionsrätterna och de konvertibla skuldebreven. Stadgandena i 6 och 7 §§ gäller i tillämpliga delar denna förteckning. 16 § I samband med beslut om emission av aktier, optionsrätter eller konvertibla skuldebrev inom värdeandelssystemet kan det dessutom beslutas att på den teckningsberättigades värdeandelskonto skall noteras det maximiantal teckningsrätter som är jämnt delbart med det antal som behövs för teckningen, och att bolaget säljer de återstående teckningsrätterna för de teckningsberättigades räkning så som stadgas i 3 a § 2 mom. Penningvederlaget för teckningsrätterna skall betalas till de teckningsberättigade i förhållande till de teckningsrätter som sålts för deras räkning, senast i samband med den utbetalning som följer efter teckningstidens utgång. Bolagsstämman kan i beslut om fondemission bestämma att nya aktier efter teckningstidens utgång skall noteras på värdeandelskontot till det antal som teckningsrätterna berättigar till. 17 § I samband med beslut om emission av aktier, optionsrätter eller konvertibla skuldebrev inom värdeandelssystemet kan det dessutom beslutas att dessa eller en del av dem kan tecknas genom betalning av teckningspriset så som anges i beslutet och att styrelsen godkänner samtliga genom betalning gjorda teckningar som motsvarar teckningsvillkoren. Genom betalning gjorda teckningar måste kunna godkännas utan ändring av bolagsordningen. Kopior av ökningsbeslutet, bolagsordningen och bolagsstämmans beslut om bemyndigande samt av de handlingar som avses i 4 kap. 4 a § 1 mom. och 6 § 1 mom. hållas tillgängligt på bolagets huvudkontor och hos värdepapperscentralen samt sändas till de aktieägare som ber om det. 4 kap. Ökning av aktiekapitalet 1 § Aktiekapitalet kan ökas genom att aktier bjuds ut till teckning eller deras nominella belopp höjs mot betalning ( nyemission ) eller genom att aktier emitteras eller aktiernas nominella belopp höjs utan betalning ( fondemission ). Ett bolag kan emittera särskilda teckningsrätter ( optionsrätt ) som berättigar till nyemission. Bolaget kan också ta upp lån på villkor att långivaren har rätt att vid nyemission helt eller delvis byta skuldebrevet ( konvertibelt skuldebrev ) mot aktier i bolaget. Beslut om ökning av aktiekapitalet samt om emission av optionsrätter och upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev fattas av bolagsstämman, om inte något annat stadgas i denna lag. Beslut om ökning av aktiekapitalet eller om emission av optionsrätter och upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev får inte fattas förrän bolaget har blivit registrerat. 2 § Vid ökning av aktiekapitalet samt vid emission av optionsrätter och upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev har bolagets aktieägare företrädesrätt till alla nya aktier samt till optionsrätter och konvertibla skuldebrev i förhållande till det antal aktier som de förut äger i bolaget ( företrädesrätt till teckning ). Det anses inte utgöra en avvikelse från företrädesrätten till teckning att aktier av olika slag ges enligt förhållandet mellan aktieslagen, om aktieägarna i förhållande till det antal aktier som de äger har primär rätt till aktier av samma slag som dessa och sekundär rätt till aktier som inte har tecknats med stöd av den primära rätten. Vid nyemission samt vid emission av optionsrätter och upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev kan bolagsstämman besluta om avvikelse från företrädesrätten till teckning, om det med hänsyn till bolaget finns vägande ekonomiska skäl till avvikelsen. Beslutet är giltigt endast om det biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och av de vid stämman företrädda aktierna. Tiden för utnyttjande av företrädesrätten till teckning skall vara minst två veckor räknat från teckningstidens början. I ett publikt aktiebolag får denna tid löpa ut tidigast två veckor efter det registermyndigheten har kungjort beslutet om nyemission. 2 a § Bolagsstämman kan för viss tid, dock för högst ett år från bolagsstämmans beslut, bemyndiga styrelsen att besluta om nyemission, emittera optionsrätter och ta upp lån mot konvertibla skuldebrev. Bemyndigandet kan inte gälla sådan nyemission som avses i 12 § 2 mom. På bolagsstämmans beslut om bemyndigande för styrelsen att avvika från företrädesrätten tillämpas 2 § 2 mom. Genom bemyndigandet kan styrelsen ges rätt att avvika från företrädesrätten till teckning på så sätt att gällande outnyttjade bemyndiganden i fråga om ökningarnas sammanlagda belopp och de emitterade aktiernas sammanlagda röstetal kan motsvara högst en femtedel av det aktiekapital och det sammanlagda röstetal för aktierna som är registrerat vid tidpunkten för bolagsstämmans beslut om bemyndigande och styrelsens beslut om ökning av aktiekapitalet. Styrelsen får besluta om avvikelse från företrädesrätten till teckning endast om det med hänsyn till bolaget finns vägande ekonomiska skäl till avvikelsen. Beslutet får inte gynna någon i bolagets närmaste krets. 3 § När ett emissionsbevis överlämnas eller när en aktie tecknas eller ett aktiebrev i samband med fondemission överlämnas utan att emissionsbevis eller emissionskupong används skall aktiebrevet visas upp och förses med anteckning om att rätten har utövats. 4 § Styrelsens förslag till beslut om nyemission skall utöver de uppgifter som enligt 5 § 1 mom. skall nämnas i beslutet ange grunderna för bestämmande av teckningspriset. Om det föreslås avvikelser från företrädesrätten till teckning, skall dessutom orsakerna därtill anges. Om det föreslås avvikelser till förmån för någon som hör till bolagets närmaste krets, skall förslaget också innehålla en redogörelse för hur stor del denne äger av bolagets aktiekapital och hur stor del av röstetalet för samtliga aktier i bolaget han förfogar över före och efter nyemissionen, om han tecknar alla de aktier som erbjudits honom och nyemissionen också i övrigt tecknas i sin helhet. Förslaget till beslut om bemyndigande för styrelsen skall innehålla de uppgifter som enligt 5 a § skall nämnas i beslutet. 4 a § Om bokslutet inte behandlas på stämman, skall till det förslag som avses i 4 § fogas 1) kopior av bokslutshandlingarna för det senaste bokslutet och av bolagsstämmans beslut beträffande vinst eller förlust för den senaste räkenskapsperioden, 2) kopior av de delårsrapporter som upprättats efter den senaste räkenskapsperioden, 3) styrelsens redogörelse för sådana händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning som har inträffat efter att bokslutet eller delårsrapporten uppgjordes samt 4) revisorernas och förvaltningsrådets utlåtande om de delårsrapporter som avses i 2 punkten och den redogörelse som avses i 3 punkten. Om det föreslås avvikelse från företrädesrätten till teckning, skall till förslaget fogas en revisors utlåtande om grunderna för bestämmande av teckningspriset samt om orsakerna till avvikelsen från företrädesrätten till teckning. Motsvarande utlåtande skall fogas till det förslag som gäller bemyndigande för styrelsen att fatta sådant beslut om nyemission att avvikelse får ske från företrädesrätten. 4 b § I kallelsen till stämma skall nämnas det huvudsakliga innehållet i det förslag som avses i 4 § och hur aktieägaren skall förfara för att utöva sin rätt. Förslaget jämte bilagor skall hållas tillgängligt för aktieägarna på bolagets huvudkontor under minst en vecka före bolagsstämman och utan dröjsmål sändas till de aktieägare som begär det samt läggas fram på bolagsstämman. 5 § I ett beslut om nyemission skall anges 1) det belopp med vilket aktiekapitalet skall ökas eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen, 2) av vilka slag de nya aktierna är, 3) vem som har rätt att teckna aktier, 4) teckningstiden samt den tid inom vilken aktieägare kan utöva sin företrädesrätt till teckning, 5) aktiernas nominella belopp och det belopp som skall betalas för aktierna, 6) den tid inom vilken aktierna skall betalas, 7) den grund enligt vilken de aktier bjuds ut till teckning för vilka teckningsrätten inte har utövats inom utsatt tid och den grund enligt vilken de aktier som inte har tecknats med företrädesrätt till teckning skall fördelas vid överteckning, om inte styrelsen ges rätt att besluta om grunderna, samt 8) en sådan bestämmelse om de aktier som emitteras och som avses i 3 kap. 1 § 4 eller 5 mom., 3 eller 4 § eller 6 kap. 9 §. Avviker beslutet om nyemission till sitt innehåll från vad som angivits i kallelsen, skall de aktieägare som enligt beslutet har rätt att teckna aktier utan dröjsmål underrättas om beslutet på samma sätt som kallelse till bolagsstämma skall ske. Samtidigt skall meddelas hur en aktieägare skall förfara om han vill utöva sin rätt. Teckningstiden börjar inte löpa förrän underrättelse har skett. Om styrelsen beslutar om nyemission med stöd av bemyndigande, skall aktieägarna alltid så som stadgas i 2 mom. underrättas om rätten att teckna aktier. 5 a § I ett beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemission skall nämnas 1) ökningens maximibelopp per aktieslag, 2) vem som har rätt att teckna aktier, om inte styrelsen ges rätt att besluta därom, 3) för vilket ändamål bemyndigandet får utnyttjas i det fall att styrelsen får avvika från företrädesrätten till teckning, 4) grunderna för bestämmande av teckningspriset, om inte styrelsen ges rätt att besluta om dem, och 5) bemyndigandets giltighetstid. 5 b § Ett publikt aktiebolag skall anmäla beslut om nyemission för registrering inom en må- nad efter att det fattades. Bolagsstämmans beslut om bemyndigande för styrelsen att besluta om nyteckning skall utan dröjsmål anmälas för registrering. Ett publikt aktiebolag skall göra anmälan inom en månad efter att beslutet fattades. Styrelsen får inte fatta det beslut som bemyndigandet avser förrän bolagsstämmans beslut har registrerats. 6 § Om en ny aktie kan tecknas mot apportegendom eller annars på vissa villkor eller med kvittningsrätt, skall en bestämmelse därom tas in i beslutet om nyemission och i beslutet om bemyndigande för styrelsen att besluta om nyemissionen. Vad som stadgas i 2 kap. 4 och 4 a §§ skall iakttas på motsvarande sätt. Till beslutsförslaget skall fogas en sådan redogörelse och ett sådant utlåtande som avses i 2 kap. 4 § 2 mom. och 4 a § samt övriga handlingar som gäller bestämmelsen. Om bolagsstämman bemyndigar styrelsen att besluta om nyemissionen på så sätt att aktier kan tecknas mot apportegendom eller annars på vissa villkor, är beslutet giltigt endast ifall det har biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna och av de vid stämman företrädda aktierna. 7 § Teckning av de nya aktierna skall ske på en teckningslista. På teckningslistan skall anges vilket beslut teckningen grundar sig på samt de slag av aktier som bjuds ut till teckning, det belopp som skall betalas för aktierna och betalningstiden. Kopior av ökningsbeslutet, bolagsordningen, bolagsstämmans beslut om bemyndigande och av de handlingar som avses i 4 a § 1 mom. och 6 § 1 mom. skall bifogas teckningslistan eller hållas tillgängliga för aktietecknarna på den plats som anges i listan. I det fall att samtliga aktier tecknas vid den bolagsstämma som beslutar om nyemissionen, kan teckningen göras i stämmans protokoll. Har en aktie tecknats utan iakttagande av stadgandena i denna paragraf eller på vissa villkor, skall 2 kap. 5 § tillämpas på motsvarande sätt. 8 § Om det antal aktier som motsvarar den minimiökning som anges i beslutet om nyemission inte har tecknats inom teckningstiden, har beslutet förfallit. Likaså förfaller ett sådant beslut om ändring av bolagsordningen som har fattats under förutsättning att aktiekapitalet ökas. Det belopp som har betalts för de tecknade aktierna skall härvid genast återbetalas. 8 a § Som ökning av aktiekapitalet registreras det sammanlagda nominella beloppet av de nya aktier som tilldelats tecknarna, med avdrag för det sammanlagda nominella beloppet av de aktier som förklarats ogiltiga. En ökning av aktiekapitalet kan anmälas för registrering även om en ökning som baserar sig på ett tidigare ökningsbeslut ännu inte är registrerad. Det belopp som betalas för de aktier som skall registreras som ökning av aktiekapitalet skall vara i bolagets ägo och besittning innan ökningsposten anmäls för registrering. Betalning i pengar skall ske på bolagets konto i en depositionsbank i Finland eller i filialen till ett sådant utländskt kreditinstitut som har rätt att ta emot depositioner. En minimiökning enligt ett beslut om nyemission skall anmälas för registrering så snart teckningsvillkoren är uppfyllda, men senast ett år efter det beslutet fattades. Återstoden skall anmälas för registrering i en eller flera poster. Anmälan skall göras utan dröjsmål, med beaktande av aktieägarnas rättigheter och bolagets anmälningskostnader, dock inom ett år från registreringen av den ökningspost som motsvarar minimibeloppet. Om det inom den sistnämnda tiden har anmälts till registermyndigheten att en på teckningen grundad fordran lagligen har krävts in hos en tecknare, kan ökningsposten dock anmälas för registrering inom fem år från registreringen av den ökningspost som motsvarar minimibeloppet. 9 § Till registeranmälan skall fogas 1) en sådan redogörelse som avses i 2 kap. 4 § 2 mom. och ett sådant utlåtande som avses i 2 kap. 4 a §, 2) bolagets styrelsemedlemmars och verkställande direktörs försäkran att stadgandena i denna lag har iakttagits vid ökningen av aktiekapitalet och att bolaget i sin ägo och besittning har det belopp som betalts av den ökning som skall registreras, samt 3) revisorernas intyg om att stadgandena i denna lag om betalning av aktiekapitalet har iakttagits. 10 § Aktiekapitalet har ökats med beloppet av ökningsposten när denna har registrerats. Om någon anmälan inte har gjorts eller om registrering har förvägrats, skall i fråga om ökningen eller ökningsposten i tillämpliga delar iakttas vad som stadgas i 8 §. De nya aktierna medför aktieägarrättigheter från och med registreringen, såvida inte i beslutet om nyemission anges ett senare datum. Aktierna medför dock aktieägarrättigheter senast ett år efter registreringen. 12 § Vad som stadgas i 2 kap. 11 och 12 §§ tillämpas på motsvarande sätt på nyemission. I fråga om kvittning av skuld som grundar sig på aktieteckning gäller dessutom vad som stadgas i 6 § i detta kapitel. Vid nyemission får aktierna tecknas till ett lägre belopp än det nominella beloppet, om till aktiekapitalet från annat eget kapital överförs skillnaden mellan det sammanlagda nominella beloppet av de nya aktierna och det belopp som skall betalas för aktierna. När skillnaden är större än en fjärdedel av aktiens nominella belopp är beslutet giltigt endast om det har biträtts av aktieägare med mer än nio tiondelar av de avgivna rösterna och av de vid stämman företrädda aktierna. Optionsrätt och lån mot konvertibla skuldebrev 12 a § För nyemission som grundar sig på optionsrätter och lån mot konvertibla skuldebrev skall villkoren vara sådana att aktieteckningen kan ske utan ändring av bolagsordningen. Nyemission som grundar sig på optionsrätter skall ske till minst aktiernas nominella belopp och betalas i pengar. Villkoren för ett lån mot konvertibla skuldebrev får inte vara sådana att det belopp som skall betalas för skuldebrevet är mindre än de aktiers sammanlagda nominella belopp som skuldebrevet vid nyemissionen kan utbytas mot, om inte skillnaden betalas i pengar i samband med teckningen. En ägare av optionsrätt är berättigad att av bolaget få ett bevis över rätten att delta i nyemissionen samt emissionsvillkoren. I beslutet om emission av optionsrätter kan det bestämmas att för ägaren av optionsrätten skall utfärdas ett enligt 3 kap. 5 § 2 mom. undertecknat och i 3 kap. 9 § 2 mom. avsett särskilt bevis, som innehåller nyemissionsvillkoren samt en föreskrift om att beviset skall överlämnas till bolaget i samband med aktieteckningen ( optionsbevis ). 12 b § Om kallelse till bolagsstämma vid vilken behandlas emission av optionsrätter eller upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev eller om bemyndigande av styrelsen därtill, om styrelsens förslag och framläggande av det, om bolagsstämmans och styrelsens beslut, om meddelande till aktieägare, registrering av beslutet samt om tecknande av optionsrätt och konvertibelt skuldebrev gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 4-7 §§. I beslut om emission av optionsrätter och upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev skall anges villkoren för nyemission med stöd av optionsrätt eller konvertibelt skuldebrev. I beslutet skall också anges vilka rättigheter optionsrätterna och de konvertibla skuldebreven medför, om det före aktieteckningen fattas ett sådant beslut som avses i 3 kap. 1 c § 4 mom. om annat än delning eller fusion eller om det uppkommer en sådan situation som avses i lagrummet. Om betalning av optionsrätter och konvertibla skuldebrev gäller i tillämpliga delar vad som stadgas i 2 kap. 11 § 2 och 3 mom. samt i 12 § 1 och 2 mom. Optionsbevis eller löpande konvertibla skuldebrev får inte ges ut förrän teckningen av optionsrätten eller det konvertibla skuldebrevet har registrerats. Optionsrätter och konvertibla skuldebrev som inte har registrerats medför inte rätt till aktier vid nyemission. 12 c § Bolaget skall utan dröjsmål, senast två år från beslutet om emission av optionsrätter eller upptagande av lån mot konvertibla skuldebrev, i fråga om varje aktieslag göra anmälan om det belopp med vilket aktiekapitalet kan ökas genom nyemission och den tid inom vilken aktieteckningen kan ske. I fråga om registreringen gäller i övrigt i tilapmpliga delar vad som stadgas i 8 a § 1 och 2 mom., 9 § och 10 § 1 mom. Efter utgången av den tid som bestämts för aktieteckningen skall det antal aktier som tecknats med stöd av optionsrätter eller lån mot konvertibla skuldebrev utan dröjsmål anmälas för registrering. När tiden för aktieteckningen är längre än ett år, skall anmktan dessutom utan dröjsmål göras efter uktången av en sådan räkenskapsperiod under vilken aktier har tecknats. I fråga om regkttreringen gäller annars i tillämpliga delar vad som stadgas i 8 a § 1 och 2 mom. samt 9 och 10 §§. En aktie medför oberoende av registrering rätt till andel i vinst och övriga tillgångar, senast ett år efter utbytet eller från det aktien är helt betald. Fondemission 13 § Vid fondemission överförs från det övriga egna kapitalet till aktiekapitalet ett belopp som motsvarar det sammanlagda nominella beloppet av de aktier som emitteras. Beslutet om fondemission skall utan dröjsmål anmälas för registrering. Aktiekapitalet är ökat när ökningen har registrerats. Vad som stadgas i 10 § 2 mom. skall tillämpas på motsvarande sätt. 14 § Om det inte inom fem år från registreringen av ett beslut om fondemission har gjorts anspråk på en aktie som emitterats vid fondemissionen, kan bolaget uppmana den som har rätt till aktien att ta ut den. Han skall därvid upplysas om att han annars riskerar att förlora aktien. Uppmaningen skall publiceras i den officiella tidningen samt sändas till den som har rätt till aktien och vars namn och adress bolaget har kännedom om. Uppmaningen skall dessutom tillkännages på samma sätt som kallelse till bolagsstämma skall ske. Om anspråk på aktien inte görs inom ett år från uppmaningen, kan aktien säljas på offentlig auktion eller vid offentlig handel enligt 1 kap. 3 § värdepappersmarknadslagen för dens räkning som uppmaningen riktar sig till. Mottagaren av uppmaningen har rätt endast till det belopp som influtit vid försäljningen med avdrag för kostnaderna för uppmaningen och försäljningen. Medel som inte har lyfts inom fyra år från försäljningen tillfaller bolaget. 5 kap. Kapitallån 1 § Ett bolag kan ta upp lån ( kapitallån ) beträffande vilket 1) kapital, ränta och annan gottgörelse i samband med att bolaget upplöses eller försätts i konkurs får betalas endast med sämre förmånsrätt än andra skulder, 2) kapitalet annars får återbetalas endast om det finns full täckning för det bundna egna kapitalet och andra icke utdelningsbara poster enligt bolagets och, om bolaget är ett moderbolag, enligt koncernens balansräkning för den senast avslutade räkenskapsperioden, 3) ränta och annan gottgörelse får betalas endast om det belopp som betalas kan användas för vinstutdelning enligt bolagets och, om bolaget är ett moderbolag, enligt koncernens balansräkning för den senast avslutade räkenskapsperioden, samt beträffande vilket 4) kapitalet tas upp i balansräkningen som en särskild post under det egna kapitalet. Bolaget eller ett samfund som hör till samma koncern som detta får inte ställa säkerhet för betalning av kapital, ränta eller annan gottgörelse på lånet. Den ränta eller gottgörelse av annat slag som betalas på ett kapitallån minskar i fråga om den senast avslutade räkenskapsperioden det belopp som kan användas för vinstutdelning. Avtal om kapitallån skall ingås skriftligen. En ändring av lånevillkoren som strider mot 1 mom. 1, 2 eller 3 punkten och en säkerhet som avses i 2 mom. är ogiltig. På återbetalning av kapitallån, på betalning av ränta och annan gottgörelse samt på ställande av sådan säkerhet som avses i 2 mom. i strid med 1 mom. iakktas i tillämpliga delar 12 kap. 5 §. Kapitallån har sinsemellan samma rätt till bolagets medel, om inte något annat har avtalats mellan bolaget och kapitallånens borgenärer. Stadgandena i denna paragraf tillämpas inte vid tillståndsförfarande som avses i 6 kap. 5 §, 14 kap. 13 § och 14 a kap. 4 § 1 mom. Det belopp som tillkommer kapitallånens borgenärer får likväl betalas först efter det att nedsättningen av aktiekapitalet, fusionen eller delningen har registrerats. 6 kap. Nedsättning av aktiekapitalet samt aktier med inlösningsvillkor Allmänna stadganden 1 § Syftet med nedsättning av aktiekapitalet kan vara 1) omedelbar täckning av förlust enligt fastställd balansräkning, om förlusten inte kan täckas med fritt eget kapital, 2) utbetalning av medel till aktieägarna, 3) minskning av aktieägarnas betalningsskyldighet, 4) ogiltigförklaring av bolagets aktier som bolaget eller dess dottersamfund har i sin besittning, eller 5) avsättning av medel till en fond som kan användas enligt beslut av bolagsstämman. Aktiekapitalet kan nedsättas genom inlösen av aktier mot betalning, genom ogiltigförklaring av aktier utan betalning eller genom minskning av aktiernas nominella belopp mot eller utan betalning. På minskning av det nominella beloppet mot betalning tillämpas vad som i detta kapitel stadgas om inlösen av aktier och på minskning utan betalning vad som i detta kapitel stadgas om ogiltigförklaring av aktier. Aktiekapitalet kan dock inte nedsättas med beloppet av en sådan preferensaktie som inte är i bolagets eller dess dottersamfunds besittning och som inte medför rätt till andel i bolagets tillgångar, om inte något annat föreskrivs i bolagsordningen. Aktier till ett belopp motsvarande det med vilket aktiekapitalet har nedsatts skall avföras ur aktieboken och aktiebreven makuleras. Bolaget skall försättas i likvidation, om dess aktiekapital enligt lagen skall nedsättas men någon nedsättning inte sker eller om nedsättningen leder till att aktiekapitalet sjunker under det minimiaktiekapital som stadgas i 1 kap. 1 § 3 mom. 2 § Beslut om nedsättning av aktiekapitalet fattas av bolagsstämman på det sätt som anges i denna paragraf, om inte något annat följer av 9 § 2 mom. Ett sådant beslut får inte fattas förrän bolaget har registrerats. Beslut om nedsättning av aktiekapitalet i förhållande till aktieägarnas aktieinnehav kan i ett privat aktiebolag fattas i enlighet med 9 kap. 13 §, om kapitalet nedsätts genom ogiltigförklaring av aktier eller om bolaget har endast ett aktieslag som medför rösträtt och aktiekapitalet nedsätts genom inlösen av dessa aktier till ett och samma pris. I ett publikt aktiebolag är ett motsvarande beslut giltigt, om det har fattats i enlighet med 9 kap. 14 §. Finns det i bolaget aktier av olika slag som medför rösträtt och aktiekapitalet nedsätts genom inlösen av dessa aktier eller av alla bolagets aktier i förhållande till aktidsgarnas aktieinnehav och till ett och samma pris aktieslagsvis krävs för beslutet, utöver ett beslut enligt 9 kap. 14 §, att beslutet bdsrätts av aktieägare med minst två tredjedelar av de vid stämman företrädda aktierna inom varje aktieslag. I andra fall än de som avses i 2 och 3 mom. behövs för beslutet, förutom ett beslut enligt 9 kap. 14 §, samtycke av de aktieägare vilkas aktier berörs av ändringen. Endast med styrelsens samtycke kan beslut fattas om att det belopp med vilket aktiekapitalet nedsätts skall användas för ändamål som nämns i 1 § 1 mom. 2 eller 5 punkten. 3 § I ett beslut om nedsättning av aktiekapitalet skall nämnas 1) syftet med nedsättningen av aktiekapitalet, 2) för varje aktieslag det belopp med vilket aktiekapitalet nedsätts eller maximi- och minimibelopp för nedsättningen, 3) om nedsättningen sker genom inlösen eller ogiltigförklarande av aktier, 4) nedsättningens inverkan på bolagets eget kapital, 5) i vilken ordning aktierna inlöses eller ogiltigförklaras, samt 6) inlösningspris och betalningstid. I förslaget till beslut skall finnas de uppgifter som enligt 1 mom. skall nämnas i beslutet. Om det föreslås att aktiekapitalet skall nedsättas på något annat sätt än i förhållande till aktieägarnas aktieinnehav, skall i förslaget till beslut anges orsaken till detta, utredas hur nedsättningen inverkar på fördelningen av aktieinnehavet och rösträtten i bolaget samt ges en redogörelse för hur stor del någon som hör till bolagets närmaste krets före nedsättningen av aktiekapitalet och efter den har av bolagets aktiekapital och hur stor andel denne har av det röstetal som aktierna medför. Om nedsättningen av aktiekapitalet sker genom inlösen av aktier skall i förslaget till beslut nämnas grunderna för bestämmande av inlösningspriset. Angnde bilagorna till förslaget till beslut iakttas i tillämpliga delar vad som stadgas i 4 kap. 4 a § 1 mom. Om nedsättningen av aktiekitalet sker genom inlösen av aktier och det har förflutit sex månader från utgången av föregående räkenskapsperiod till den bolagtämma som behandlar nedsättningen, skall till förslaget fogas ett mellanbokslut som är högst tre månader gammalt och som i tillämpliga delar har uppgjorts och granskats med iakttagande av de stadganden och bestämmelser som gäller bokslut. I andra fall än de som avses i 2 § 2 mom. skall till fölaget fogas revisorernas utlåtande om grurserna för bestämmande av inlösningspriset. Om aktiekapitalet nedsätts på något annat sätt än i förhållande till aktieägarnas aktieinnehav skall till förslaget till beslut fogas revisorernas utlåtande om de i förslaget nämnda orsakerna till nedsättningen. Om vederlaget vid inlösningen av aktier består av annat än pengar, skall 4 kap. 6 § 1 mom. iakttas i tillämpliga delar. Angående framläggande av beslutsförslag, kallelsen till bolagsstämma samt meddelande till aktieägarna tillämpas i tillämpliga delar vad som stadgas i 4 kap. 4 b § och 5 § 2 mom. Om nedsättningen föreslås ske genom inlösen av aktier på det sätt som avses i 2 § 3 mom., skall kallelsen dock utfärdas minst en månad före bolagsstämman eller den i 9 kap. 1 § 2 mom. avsedda sista anmälningsdagen, om inte en längre tid anges i bolagsordningen. 4 § Efter nedsättningen av aktiekapitalet skall det fortfarande finnas full täckning för det nedsatta aktiekapitalet, det övriga bundna egna kapitalet och sådana andra icke utdelningsbara poster som avses i 12 kap. 2 § 1 mom. Om bolaget är moderbolag i en koncern, skall full täckning på motsvarande sätt finnas för det bundna egna kapitalet och andra icke utdelningsbara poster i koncernen. Täckningen beräknas på basis av bokslutet eller, om bokslutet inte fastställs vid samma stämma, med stöd av de handlingar som avses i 4 kap. 4 a § eller, om det har förflutit över sex månader från utgången av föregående räkenskapsperiod, på basis av ett sådant mellanbokslut som avses i 3 § detta kapitel. Vid inlösen av aktier skall såsom belopp som kan användas till vinstutdelning anses det mindre av de belopp som bokslutet och mellanbokslutet utvisar. Nedsätts aktiekapitalet i sådant syfte som nämns i 1 § 1 mom. 1 punkten, får under de följande tre åren efter registreringen av nedsättningen beslut om vinstutdelning fattas endast med registermyndighetens tillstånd, om inte aktiekapitalet har ökats med minst nedsättningsbeloppet. Om registermyndighetens tillstånd gäller i tillämpliga delar 5-7 §§. Registermyndighetens tillstånd 5 § För verkställighet av beslut om nedsättning av aktiekapitalet behövs registermyndighetens tillstånd i det fall att aktiekapitalets nedsättningsbelopp används för något annat än i 1 § 1 mom. 1 punkten nämnt ändamål och verkställigheten leder till minskning av bolagets bundna egna kapital. Tillstånd behövs likväl inte om aktiekapitalet genom nyemission samtidigt ökas med ett belopp som motsvarar aktiekapitalets nedsättningsbelopp. Beslutet förfaller om inte tillstånd söks inom en månad från det beslutet om nedsättning av aktiekapitalet fattades. Till ansökan skall fogas beslutet jämte bilagor. Registermyndigheten skall bevilja tillstånd, om bolagets borgenärer inte motsätter sig ansökan så som anges i 6 § 1 mom. eller, ifall de motsatt sig, om de inte längre motsätter sig eller om de enligt en domstols laga kraft vunna dom har fått betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran. Registermyndighetens beslut skall registreras på tjänstens vägnar. Aktiekapitalet är nedsatt när beslutet om bifallande av ansökan har registrerats. 6 § Registermyndigheten skall utfärda kallelse på bolagets alla borgenärer. I kallelsen skall nämnas att en borgenär har rätt att motsätta sig ansökningen genom att skriftligen anmrma detta till registermyndigheten en månad före den i kallelsen utsatta dagen. Registermyndigheten skall registrera kallelsen och underrätta bolaget om den minst fyra mrmader före den utsatta dagen samt publicera kallelsen två gånger i den officiella tidninrmn, första gången senast tre månader och andra gången senast två månader före den utsatta dagen. Bolaget skall senast tre månader före den utsatta dagen sända ett skriftligt meddelande om kallelsen till sina kända borgenärer. Ett av en styrelsemedlem i bolaget eller av bolagets verkställande direktör utfärdat intyg om att meddelandena sänts ut skall tillställas registermyndigheten senast en månad före den utsatta dagen. Om en borgenär motsätter sig ansökan, skall registermyndigheten omedelbart efter utgången av den tid som reserverats för borgenären underrätta bolaget om detta. 7 § Registermyndigheten skall skjuta upp behandlingen av ansökan, om en borgenär och bolaget tillsammans ber om det senast på den utsatta dagen eller om bolaget senast på den i kallelsen utsatta dagen visar att det har anhängiggjort en talan för att få fastställt att borgenären har fått betalning eller betryggande säkerhet för sin fordran. Domstolen skall utan dröjsmål behandla sådana ärenden som avses i 1 mom. Annan registrering av nedsatt aktiekapital 8 § Ett sådant beslut om nedsättning av aktiekapitalet för vars verkställighet enligt 5 § inte behövs registermyndighetens tillstånd skall, vid äventyr att det förfaller, anmälas för registrering inom en månad. Aktiekapitalet är nedsatt när beslutet har registrerats. En nedsättning av aktiekapitalet skall anmälas för registrering samtidigt som en sådan nyemission som avses i 5 § 1 mom. Aktier med inlösningsvillkor 9 § I bolagsordningen kan bestämmas att aktiekapitalet kan nedsättas genom inlösen av bolagets aktier, dock inte under minimikapktalet. I bolagsordningen skall härvid bestäktas 1) vilka aktier inlösningsföreskriften gäller, 2) om bolaget har rätt eller skyldighet att lösa in aktier, 3) vilka tillgångar som skall användas för betalning av inlösningsbeloppet, 4) inlösningsordningen och inlösningsförfarandet, samt 5) inlösningsbeloppet eller grunderna för beräkning av det. Bolagsstämman skall besluta om inlösen av aktier i enlighet med 9 kap. 13 §. Bolagsstämman kan när den beslutar om inlösen, för viss tid dock för högst ett år från bolagsstämmans beslut, bemyndiga styrelsen att besluta om inlösningstidpunkten. I inlösningsbeslutet skall härvid anges bemyndigandets varaktighet. Om bolaget är skyldigt att lösa in aktier, skall styrelsen besluta om nedsättning av aktiekapitalet och om de åtgärder som har samband med inlösningen. Bolaget skall anmäla bemyndigandet av styrelsen för registrering inom en månad från det att beslutet fattades. Styrelsen får inte fatta beslut som bemyndigandet avser förrän bolagsstämmans beslut har registrerats. 10 § En inlösningsföreskrift som tas in i ett publikt aktiebolags bolagsordning i samband med att bolagsordningen ändras får gälla endast sådana nya aktier som tecknas efter beslutet. En i bolagsordningen intagen föreskrift om inlösningsbelopp och betalning av detta kan jämkas, om tillämpningen av den skulle medföra oskälig förmån för någon. Meningsskiljaktigheter angående inlösningsrätt och inlösningsbelopp som grundar sig på bolagsordningens bestämmelser skall handläggas enligt 3 kap. 3 §. 7 kap. Egna aktier Allmänna stadganden 1 § Ett aktiebolag får mot vederlag förvärva egna aktier endast enligt vad som stadgas i detta kapitel. Ett bolag får ta emot egna aktier som pant och ett dottersamfund får förvärva eller såsom pant ta emot aktier i moderbolaget endast i enlighet med 2 mom. Ett bolag eller dess dottersamfund som vid fusion mellan bolag eller på något annat sätt övertar en rörelse får förvärva eller såsom pant ta emot aktier i bolag som hör till rö- relsen. Bolaget eller dess dottersamfund är skyldigt eller berättigat att lösa in aktier i de fall som avses i 3 kap. 3 §, 13 kap. 3 § 2 mom., 14 kap. 12 § och 17 kap. 3 § samt får på auktion ropa in helt betalda aktier som har utmätts för bolagets fordran. 2 § Aktier i ett bolag får inte tecknas av bolaget eller dess dottersamfund. Har bolaget tecknat egna aktier i samband med bolagsbildningen, anses stiftarna ha tecknat aktierna. Har bolaget i samband med nyemission tecknat egna aktier, anses styrelsemedlemmarna och verkställande direktören ha tecknat aktierna. Har ett dottersamfund tecknat aktier i moderbolaget, anses moderbolagets styrelsemedlemmar och verkställande direktör samt de personer som är i motsvarande ställning i dottersamfundet ha tecknat aktierna. Tecknarna ansvarar solidariskt för betalningen av teckningsbeloppet. Som tecknare betraktas dock inte den som visar att han motsatt sig teckningen eller att han inte kände till eller hade bort känna till teckningen. Den som har tecknat aktier i bolaget i eget namn men för bolagets eller dess dottersamfunds räkning anses ha tecknat aktierna för egen räkning. Förvärv av egna aktier med utdelningsbara medel 3 § Ett bolag får i andra fall än de som avses i 1 § 2 mom. förvärva egna aktier endast med medel som kan användas för vinstutdelning. Bolagsstämman beslutar om sådant förvärv enligt vad som stadgas i denna paragraf och i 4-6 §§. Bolagsstämman kan också för viss tid, dock för högst ett år från bolagsstämmans beslut, bemyndiga styrelsen att besluta om förvärvet. Angående beslut om förvärv av egna aktier, beslutsförslag och hur de skall hållas tillgängliga, kallelse till bolagsstämma samt meddelande till aktieägare gäller i tillämpliga delar 6 kap. 3 § och 4 kap. 5 § 3 mom. Om aktier föreslås

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat