1535/1992
Svenska
1535/1992 — Inkomstskattelag
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälylläI AVDELNINGEN ALLMÄNNA STADGANDEN 1 kap. Lagens tillämpningsområde 1 § Inkomstskatt och skattetagare För förvärvsinkomst skall betalas skatt till staten, kommunen och församlingen. För kapitalinkomst skall betalas skatt till staten. Kommunernas rätt till avkastningen av beskattningen av kapitalinkomster beaktas vid fördelningen av skatteinkomsterna så som denna lag och lagen om skatteuppbörd (611/78) stadgar. För samfunds och samfällda förmåners inkomster skall betalas skatt till staten, kommunen och församlingen. 2 § Andra stadganden om inkomstskatt Om beräkning av resultatet av näringsverksamhet och jordbruk, om källskatt på ränteinkomst, om beskattningsförfarandet samt om förskotts- och skatteuppbörd stadgas särskilt. På beskattning av begränsat skattskyldigas inkomster och på gottgörelse för bolagsskatt tillämpas utöver denna lag vad som stadgas särskilt. 2 kap. Allmänna definitioner 3 § Samfund Med samfund avses i denna lag 1) staten och dess inrättningar, 2) kommuner och samkommuner, 3) församlingar och andra religionssamfund, 4) aktiebolag, andelslag, sparbanker, placeringsfonder, ömsesidiga försäkringsbolag, lånemagasin, ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och anstalter, 5) utländska konsortier som skulle betraktas som sammanslutningar eller samfällda förmåner om de vore inhemska, 6) utländska dödsbon, 7) andra juridiska personer eller för särskilt ändamål förbehållna förmögenhetskomplex som är jämförbara med de samfund som nämns i 1-6 punkten. 4 § Sammanslutning Med sammanslutning avses i denna lag 1) partrederier, öppna bolag, kommanditbolag och sådana konsortier som två eller flera personer har bildat för att bedriva näringsverksamhet och som är avsedda av verka för delägarnas gemensamma räkning, om de inte skall betraktas som samfund (näringssammanslutning) , 2) konsortier som två eller flera personer har bildat för att bruka eller förvalta en fastighet (beskattningssammanslutning) . Såsom sammanslutningar betraktas inte konsortier som två eller flera skattskyldiga som idkar näringsverksamhet har bildat för utförande av ett byggnadsarbete eller något annat därmed jämförbart arbete om vilket har överenskommits på förhand. 5 § Samfälld förmån Som samfällda förmåner betraktas samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag samt andra med dessa jämförbara konsortier. 6 § Fastighet Vad denna lag stadgar om fastigheter tillämpas också på sådana byggnader, konstruktioner och andra inrättningar på annans mark som tillsammans med besittningsrätten till marken kan överlåtas till tredje man utan att markägaren hörs. 7 § Makar Med makar avses i denna lag personer som har ingått äktenskap med varandra före skatteårets utgång. På makar som i avsikt att upphöra med sin samlevnad antingen har bott åtskils hela skatteåret eller under skatteåret varaktigt har flyttat isär och på makar som inte vardera är allmänt skattskyldiga tillämpas dock inte stadgandena om makar i denna lag. Stadgandena om makar i denna lag tillämpas även på personer som under skatteåret fortgående har levat under äktenskapsliknande förhållanden i gemensamt hushåll utan att ingå äktenskap med varandra och som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft ett gemensamt barn. 8 § Minderåriga barn och fosterbarn Med minderåriga barn avses i denna lag barn som före skatteårets ingång Den märkta texten har rättat (1993),
Originaltexten lydde: utgång inte har fyllt 17 år. Vad denna lag stadgar om barn tillämpas även på barn till den skattskyldiges make och på den skattskyldiges eller hans makes adoptiv- och fosterbarn. Med fosterbarn avses i denna lag barn som utan ersättning uppfostras hos någon annan än sina föräldrar, adoptivföräldrar eller maken till någondera av föräldrarna och vars försörjning inte berättigar någon annan till de avdrag för barn om vilka stadgas i denna lag. Har ett barn under skatteåret varit fosterbarn till två eller flera personer, har den av fosterföräldrarna rätt till avdrag som under skatteåret längst har försörjt barnet. Är barnets föräldrar gifta med varandra vid utgången av skatteåret, anses båda föräldrarna under skatteåret ha försörjt barnet. Är barnets föräldrar inte gifta vid utgången av skatteåret eller har de i syfte att upphöra med sin samlevnad varaktigt bott åtskils, anses den förälder som anförtrotts vårdnaden om barnet ha försörjt det under skatteåret. Har båda föräldrarna anförtrotts vårdnaden om barnet eller har även den andra föräldern annars haft vårdnad om barnet, anses den av föräldrarna som under största delen av skatteåret har haft den omedelbara vårdnaden om barnet ha försörjt detta. II AVDELNINGEN SKATTSKYLDIGHET 1 kap. Skattskyldighetens territoriella omfattning 9 § Allmän och begränsad skattskyldighet Skyldiga att betala skatt på inkomst är 1) personer som under skatteåret har varit bosatta i Finland, inhemska samfund, samfällda förmåner och dödsbon för inkomst som har förvärvats här och annorstädes (allmän skattskyldighet) , 2) personer som under skatteåret inte har varit bosatta i Finland samt utländska samfund för inkomst som har förvärvats här (begränsad skattskyldighet) . Begränsat skattskyldiga är inte skyldiga att betala skatt för här förvärvad ränteinkomst på kontofordringar som har uppkommit vid utrikeshandeln, på medel som har deponerats i bank eller annan penninginrättning på obligationer, debenturer eller andra masskuldebrevslån eller på sådana till Finland upptagna lån som inte skall anses som jämförbara med kapitalplacering. En utländsk kreditinrättning som har ett filialkontor i Finland är utan hinder av 2 mom. skyldig att betala skatt på all inkomst som filialkontoret har förvärvat. En skattskyldig som endast en del av skatteåret har varit bosatt i Finland beskattas för denna tid enligt 1 mom. 1 punkten och för återstoden av året enligt 2 punkten. 10 § Inkomst som förvärvats i Finland Inkomst som förvärvats i Finland är bland annat 1) inkomst av här belägna fastigheter eller av lägenheter som innehas på grundval av aktier i ett finskt bostadsaktiebolag eller annat aktiebolag eller på grundval av medlemskap i ett bostadsandelslag eller något annat andelslag, 2) inkomst av rörelse som har bedrivits, av yrke som har utövats eller av jordbruk eller skogsbruk som har bedrivits här, 3) löneinkomst från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligrättsligt samfund, 4) annan löneinkomst än sådan som nämns i 3 punkten, om arbetet, uppdraget eller tjänsten uteslutande eller huvudsakligen har utförts i Finland för en härvarande arbets- eller uppdragsgivares räkning, 5) pensionsinkomst som erhållits från finska staten, en finsk kommun eller något annat finskt offentligrättsligt samfund eller som direkt eller indirekt grundar sig på ett arbete, ett uppdrag eller en tjänst som avses i föregående punkt eller på en trafik- eller pensionsförsäkring som har tecknats i Finland, 6) dividend, ränta på andelskapital och annan därmed jämförbar inkomst från ett finskt aktiebolag, andelslag eller annat samfund, gottgörelse för bolagsskatt som hänför sig till sådan inkomst samt andel i finska sammanslutningars inkomst, 7) ränteinkomst, då gäldenären är en person bosatt i Finland eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo, 8) royalty, licensavgift och annan därmed jämförbar gottgörelse, då den egendom eller rätt på vilken gottgörelsen grundar sig används i näringsverksamhet här eller då den som är skyldig att betala gottgörelsen är en person bosatt i Finland eller ett finskt samfund, en finsk sammanslutning eller samfälld förmån eller ett finskt dödsbo, 9) vinstandelar i finska placeringsfonder samt fondandelar och överskott som har erhållits från finska personalfonder, 10) vinst som har uppkommit vid överlåtelse av en fastighet som är belägen här eller av aktier eller andelar i ett finskt bostadsaktiebolag eller annat aktiebolag eller andelslag, av vars samtliga tillgångar mera än 50 procent utgörs av en eller flera fastigheter som är belägna här. 11 § Boende i Finland En person anses vara bosatt i Finland, om han har sitt stadigvarande bo och hemvist här eller om han vistas här över sex månader i följd, varvid tillfällig frånvaro inte anses medföra avbrott i vistelsen. En finsk medborgare anses dock vara bosatt i Finland även om han inte vistas här över sex månader i följd, tills tre år har förflutit efter utgången av det år under vilket han lämnade landet, om han inte visar att han inte under skatteåret har haft väsentlig anknytning till Finland. Visas inte något annat, anses en finsk medborgare efter nämnda tidpunkt inte vara bosatt i Finland. Som bosatt i Finland anses även 1) en finsk medborgare som tjänstgör vid Finlands utrikesrepresentation, hör till den utsända personalen och står i anställningsförhållande till finska staten, 2) en finsk medborgare som arbetar utomlands i uppdrag för Finlands Utrikeshandelsförbund r.f. och som omedelbart innan han ingick arbetsavtalet om detta arbete var bosatt i Finland. Har en finsk medborgare som tjänstgör utomlands vid Förenta Nationerna eller något av dess fackorgan, vid Internationella atomenergiorganisationen eller i internationellt utvecklingssamarbete omedelbart innan han ingått tjänstgöringsavtalet varit bosatt i Finland i enlighet med 1 mom., anses han medan denna tjänstgöring pågår vara bosatt i Finland, om han inte visar att han under skatteåret inte har haft väsentlig anknytning till Finland. Under de förutsättningar om vilka stadgas ovan anses en sådan finsk medborgare vara bosatt i Finland, som i huvudsyssla stadigvarande står i något annat tjänsteförhållande till finska staten utomlands än ett som avses i 2 mom. 12 § Skattskyldighet för diplomater och anställda vid internationella organisationer Den som tjänstgör vid en främmande stats diplomatiska eller annan därmed jämställbar beskickning i Finland eller vid ett konsulat som förestås av en utsänd konsul eller i Finland vid Förenta Nationerna, något av dess fackorgan eller Internationella atomenergiorganisationen eller vid någon annan betydelsefull internationell organisation eller något annat betydelsefullt internationellt organ, varom finansministeriet på framställning av utrikesministeriet har bestämt att det för viss tid skall jämställas med de ovan angivna organisationerna samt medlemmar av hans familj eller enskilda tjänstepersonal är, om de inte är finska medborgare, skyldiga att betala skatt endast 1) för inkomst av fastigheter som är belägna här, 2) för inkomst av näring som bedrivs här, 3) för hyresinkomst av lägenheter som innehas på grund av aktier i ett finskt bostadsaktiebolag eller annat aktiebolag eller på grund av medlemskap i ett bostadsandelslag eller annat andelslag, 4) för löne- och pensionsinkomst som har erhållits här för någon annan befattning än en som avses i detta moment. En begränsat skattskyldig som inte är finsk medborgare är inte skyldig att betala skatt i Finland för lön eller arvode som han har förvärvat genom arbete för en mellanstatlig konferens i Finland. 13 § Skattskyldighet för anställd på finskt fartyg Den som är anställd på ett finskt fartyg eller luftfartyg och som inte enligt denna lag kan anses vara bosatt i Finland, är skyldig att betala skatt endast för den löneinkomst som han förvärvat på grund av arbete som har utförts ombord på fartyget eller på arbetsgivarens order tillfälligt någon annanstans för fartygets räkning, för pensionsinkomst som direkt eller indirekt grundar sig på sådant arbete, liksom även för inkomst som har förvärvats här. Med finskt fartyg jämställs sådant utländskt fartyg som en finsk arbetsgivare hyr eller innehar på någon annan grund än hyra och med vilket följer endast en fåtalig besättning eller inte någon besättning alls. 2 kap. Vissa allmänna stadganden om skattskyldigheten 14 § Särbeskattning av makar Makar beskattas vid stats- och kommunalbeskattningen såsom särskilda skattskyldiga på basis av de inkomster som de har förvärvat. Om makarna gemensamt bedriver näringsverksamhet eller jordbruk (företagarmakar), skall förvärvsinkomstandelen av den företagsinkomst som avses i 30 § fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsats. Om inte något annat visas, anses makarnas arbetsinsats vara lika stor. Företagsmakarnas kapitalinkomstandel av företagsinkomsten fördelas mellan makarna enligt den andel de har i den nettoförmögenhet som hänför sig till verksamheten. Om inte något annat visas, anses makarnas andelar vara lika stora. På beskattningen av inkomsten av skogsbruk som makarna bedriver gemensamt skall stadgandena om beskattningssammanslutningar tillämpas. 15 § Beskattning av beskattningssammanslutningar och deras delägare Beskattningssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning skall dock fastställas nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av jordbruket och nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av annan verksamhet. Den nettoinkomst av skogsbruket som avses i 11 § inkomstskattelagen för gårdsbruk skall också fastställas särskilt. De för en beskattningssammanslutning fastställda, ovan nämnda nettoinkomsterna eller de negativa nettoinkomsterna skall fördelas mellan delägarna enligt deras andelar av sammanslutningens nettoinkomster eller negativa nettoinkomster. Resultatet av jordbruk för en delägare i en beskattningssammanslutning beräknas genom att från hans andel av jordbrukets nettoinkomster eller negativa inkomster dra av de ränteutgifter som hänför sig till sammanslutningens jordbruk. 16 § Beskattning av näringssammanslutningar och deras delägare Näringssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning skall dock fastställas resultatet av näringsverksamheten, vilket efter avdrag av tidigare skatteårs förluster skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens inkomst. Visar näringsverksamheten förlust, skall denna dras av från resultaten av sammanslutningens näringsverksamhet under de följande skatteåren. Om en näringssammanslutning utöver inkomst av näringsverksamhet har jordbruksinkomst och annan inkomst, skall för sammanslutningen särskilt för sig fastställas resultatet av jordbruk och inkomsten av den övriga verksamheten under skatteåret, vilka efter avdrag av de tidigare skatteårens förluster skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som de har av sammanslutningens inkomst. Visar jordbruket förlust, skall denna dras av från resultaten av sammanslutningens jordbruk under de följande skatteåren och visar övrig verksamhet förlust avdras denna från inkomsten av den övriga verksamheten. Vid beräkningen av en näringssammanslutnings inkomst skall inte beaktas dividender, räntor eller vinstandelar som sammanslutningen har förvärvat i Finland och som är förknippade med rätt till gottgörelse för bolagsskatt, ej heller därtill ansluten gottgörelse för bolagsskatt. Sådana dividender, räntor, vinstandelar och gottgörelser för bolagsskatt som avses ovan skall fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens resultat. 17 § Beskattning av dödsbon och deras delägare En under skatteåret avliden persons dödsbo beskattas för detta år såväl för den avlidnes som för boets inkomst. På dödsboet tillämpas då de stadganden i denna lag som skulle ha tillämpats på den avlidne. Dödsbon beskattas som särskilda skattskyldiga. Ett dödsbo som bedriver näringsverksamhet beskattas dock som en särskild skattskyldig för tre skatteår efter det år då arvlåtaren avled och därefter som en sammanslutning. Som skattepliktig inkomst för en dödsbodelägare anses inte den andel som han har fått av dödsboets inkomst. Ett dödsbo är inhemskt, om arvlåtaren när han avled skall anses ha varit bosatt i Finland enligt denna lag. Dödsbon efter personer som avses i 12 § är dock inte inhemska. 18 § Beskattning av samfällda förmåner och deras delägare I 5 § nämnda samfällda förmåner beskattas som särskilda skattskyldiga. Som skattepliktig inkomst för delägarna i en samfälld förmån betraktas inte den andel som han har fått av den samfällda förmånens inkomst. Ett väglag betalar skatt på inkomst till kommunen och församlingen enligt den inkomstskatteprocent som avses i 124 § 3 mom. 19 § Konkursbons ställning vid beskattningen Konkursbon är inte särskilda skattskyldiga, och en konkurs ändrar inte heller i övrigt den skattskyldiges ställning vid beskattningen. Den del av skatten som baserar sig på konkursboets näringsverksamhet påförs likväl boet. 3 kap. Samfund som helt eller delvis är skattefria 20 § Samfund som är befriade från inkomstskatt Fria från skatt på inkomst är 1) Finlands Bank, Helsingfors universitet, Oy Yleisradio Ab, Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden, Nordiska utvecklingsfonden, Nordiska miljöfinansieringsbolaget, Kera Oy, Fonden för industriellt utvecklingssamarbete Ab, Finlands Exportkredit Ab, Ekokem Oy Ab, Finlands självständighets jubileumsfond och statens säkerhetsfond, 2) folkpensionsanstalten, kommunala pensionsanstalten, sjuk- och begravningshjälpskassorna, placeringsfonderna, personalfonderna, avgångsbidragsfonderna, de riksomfattande arbetslöshetskassorna, centralkassan för arbetslöshetskassorna, arbetslöshetskassornas stödkassa och arbetslöshetskassornas stödstiftelse, 3) aktiebolag som en kommun har bildat för att förvärva, äga och hyra ut bostäder inom kommunen och som uppfyller villkoren i 2 mom. Aktiebolag som avses i 1 mom. 3 punkten är fria från skatt på inkomst, om alla aktier i bolaget sedan bolagets bildande har varit i en kommuns ägo och bolaget inte delar eller har delat ut dividend. Ett villkor för skattefriheten är även att bolaget inte bedriver annan verksamhet än sådan som nämns i 1 mom. 3 punkten samt att bolaget, utöver aktier i bostadsaktiebolag som berättigar till besittning av bostadslägenheter och fastigheter som är reserverade enbart för bostadsbruk, inte äger någon annan egendom än sådan som är nödvändig för dess verksamhet. Vid uthyrning av bostäder skall bolaget iaktta de grunder som kommunen har fastställt för val av hyresgäster. 21 § Delvis skattefria samfund Skatt på inkomst skall till kommunen och församlingen enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. betalas av 1) staten och dess inrättningar samt Oy Alko Ab, 2) Penningautomatföreningen samt Oy Veikkaus Ab på inkomst av annan verksamhet än sådan som avses i lotteriskattelagen (552/92) och lagen om förströelseautomater (426/76) samt på inkomst från musikautomat, 3) kommuner, samkommuner och landskap samt pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som har grundats för deras anställda eller motsvarande pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som får understöd av allmänna medel. Den evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkosamfundet och andra religionssamfund samt deras församlingar liksom även pensionsanstalter, pensionsstiftelser och pensionskassor som har grundats för deras anställda betalar skatt till kommunen enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 2 mom. och som avser kommunens andel av samfundsskatten. Staten och dess inrättningar skall betala skatt endast för inkomst av gårdsbruksenheter och andra därmed jämförbara fastigheter, för inkomst av andra sådana fastigheter som inte används för allmänna ändamål samt för inkomst av industriell och annan rörelse som är jämförlig med privata företag. Staten är dock inte skattskyldig för inkomst som den får från affärs- eller produktionsföretag som huvudsakligen verkar för att tillgodose statliga inrättningars behov eller av fartygs-, flyg- och biltrafik, järnvägar, kanaler, hamnar eller post-, tele- och radioinrättningar. Finansministeriet bestämmer hur den statliga förvärvsverksamheten skall fördela sig mellan olika beskattningsenheter. Landskap, kommuner och samkommuner, den evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet och deras församlingar samt andra religionssamfund är skattskyldiga enligt 1 och 2 mom. endast för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som har använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. Kommuner är inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område eller för inkomst av fastigheter inom detta. Oy Alko Ab skall betala skatt enligt 1 mom. endast för inkomst av sina industrianläggningar och fastigheter samt av alkoholutskänkning. Såsom inkomst av tillverkning av alkoholhaltiga ämnen och denaturerade alkoholhaltiga ämnen som avses i 1 § alkohollagen (459/68) samt av fastighet som hör till en industrianläggning som används vid tillverkning av sådana ämnen anses 3 procent av tillverkningsvärdet av de alkoholhaltiga ämnen som under skatteåret har framställts vid industrianläggningen, minskat med tullavgifterna för råvarorna. Såsom inkomst av fastighet anses även kapitalinkomst av skogsbruk. 22 § Allmännyttiga samfund Ett samfund är allmännyttigt då 1) det verkar enbart och omedelbart för allmän fördel i materiell, andlig, sedlig eller samhällelig bemärkelse, 2) dess verksamhet inte enbart gäller begränsade personkategorier, 3) det inte genom sin verksamhet bereder dem som är delaktiga i samfundet ekonomisk förmån i form av dividend eller vinstandel eller i form av sådan lön eller annan gottgörelse som är större än skäligt. Som allmännyttiga samfund kan bland annat anses lantbrukscentraler, lantbrukssällskap och lantmannagillen, arbetarföreningar, arbetsmarknadsorganisationer, ungdoms- och idrottsföreningar, med dem jämförbara föreningar som främjar hobby- och fritidsverksamhet baserad på frivilligt medborgararbete, i partiregistret införda partier samt deras medlems-, lokal-, parallell- eller understödsföreningar, liksom även andra samfund vars egentliga syfte är att påverka statliga angelägenheter eller att bedriva social verksamhet eller understöda vetenskap eller konst. 23 § Skattskyldighet för allmännyttiga samfund De allmännyttiga samfund som avses i 22 § är skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet. Dessutom är de skattskyldiga till kommunen och församlingen för inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som använts för andra än allmänna och allmännyttiga ändamål enligt den inkomstskatteprocent som anges i 124 § 3 mom. Om befriande av sådana allmännyttiga samfund från inkomstskatt som bedriver samhälleligt betydelsefull verksamhet stadgas särskilt. Som ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet anses inte 1) inkomst som samfundet för finansiering av sin verksamhet har fått genom att anordna lotterier, basarer, idrottstävlingar, dans- och andra nöjestillställningar, varuinsamlingar och annan därmed jämförbar verksamhet, inte heller inkomst som erhållits genom serverings-, försäljnings- och annan sådan verksamhet i samband med ovan nämnda tillställningar, 2) inkomst av medlemsblad och andra publikationer som direkt betjänar samfundets verksamhet, 3) inkomst som förvärvats genom insamling av medel i form av försäljning av adresser, märken, kort, vimplar eller annat liknande, 4) inkomst av försäljning av produkter som i terapi-, hobby- eller undervisningssyfte har tillverkats på sjukhus, anstalter för utvecklingsstörda, straff- och arbetsanstalter, åldringshem, invalidvårdsanstalter eller andra dylika vårdanstalter eller inkomst av tjänster som har producerats i sådant syfte, 5) inkomst av bingospelsverksamhet. Såsom inkomst av fastighet anses även kapitalinkomst av skogsbruk. 4 kap. Företagsarrangemang 24 § Ändringar av verksamhetsformen Vid beskattningen anses inte en sammanslutning bli upplöst eller en person som bedriver rörelse, utövar yrke eller bedriver jord- eller skogsbruk upphöra med sin verksamhet till den del de tillgångar och skulder som hänför sig till den tidigare verksamheten vid en ändring av verksamhetsformen överförs till samma värde, i följande fall: 1) då en person som bedriver näring, utövar yrke eller bedriver jord- eller skogsbruk bildar ett öppet bolag som skall fortsätta denna verksamhet och själv blir bolagsman i detta eller ett kommanditbolag där han blir ansvarig bolagsman eller ett aktiebolag vars aktier han tecknar, 2) då ett öppet bolag eller kommanditbolag bildas för att fortsätta sådan näringsverksamhet eller sådant jord- eller skogsbruk som ett dödsbo har bedrivit och minst en av delägarna i dödsboet blir bolagsman i det öppna bolaget eller ansvarig bolagsman i kommanditbolaget, eller då ett aktiebolag vars aktier tecknas av en eller flera delägare i dödsboet bildas i nämnt syfte, 3) då ett öppet bolag eller kommanditbolag bildas för fortsättande av näringsverksamhet eller jord- eller skogsbruk som någon annan sammanslutning har bedrivit och minst en av delägarna i sammanslutningen blir bolagsman i det öppna bolaget eller ansvarig bolagsman i kommanditbolaget, eller då ett aktiebolag vars aktier tecknas av en eller flera delägare i sammanslutningen bildas i nämnt syfte, 4) då en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag fortsätter det upplösta öppna bolagets eller kommanditbolagets verksamhet som enskild affärsidkare, yrkesutövare eller idkare av jord- eller skogsbruk, 5) då ett öppet bolag ombildas till kommanditbolag eller aktiebolag, eller ett kommanditbolag till öppet bolag eller aktiebolag så som avses i lagen om öppna bolag och kommanditbolag (389/88), eller 6) i andra fall som kan jämställas med de ovan nämnda. De utgifter för den överförda verksamheten som inte har dragits av vid beskattningen skall efter en sådan ändring av verksamhetsformen som avses ovan dras av på samma sätt som om ändringen inte hade skett. Om hur driftsreservering skall räknas som skattepliktig inkomst i det fall att rörelseidkandet eller yrkesutövningen fortsätts i form av ett aktiebolag eller när en sammanslutning ombildas till ett samfund stadgas i 46 a § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. Vid överlåtelse av egendom som hänför sig till den överförda verksamheten räknas ägartiderna från förvärv som skett före ändringen av verksamhetsformen. I de fall som avses i 1 mom. 2 och 5 punkten anses de aktier och andelar i det nya bolaget som har erhållits vid ändringen av verksamhetsformen och som motsvarar den skattskyldiges tidigare andel ha erhållits vid den tidpunkt då den skattskyldige förvärvade sin andel i det bolag eller dödsbo som var verksamt innan verksamhetsformen ändrades. 25 § Överföring av egendom från en annan förvärvskälla Som anskaffningsutgift för egendom som den skattskyldige har överfört från en annan av sina förvärvskällor anses den del av anskaffningsutgiften som inte har dragits av vid beskattningen eller ett belopp som är högre än detta och som i den andra förvärvskällan skall betraktas som skattepliktigt överlåtelsepris. 26 § Privat uttag ur sammanslutning Då en delägare i en sammanslutning tar ut egendom ur denna, anses vid beskattningen av sammanslutningen ett belopp som motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett sannolikt överlåtelsepris som är lägre än detta som överlåtelsepris för egendomen. Det belopp som vid beskattningen av sammanslutningen skall räknas som överlåtelsepris anses vid beskattningen av delägaren som en utgift för anskaffning av egendomen. 27 § Upplösning Vid beskattningen av ett samfund som upplöses anses ett belopp som motsvarar det sannolika överlåtelsepriset för den egendom som fördelas såsom överlåtelsepris för denna. Vid beskattningen av ett öppet bolag eller kommanditbolag som upplöses anses ett belopp som motsvarar den ursprungliga anskaffningsutgiften eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris såsom överlåtelsepris för den egendom som fördelas. 28 § Fusion Vinst som har uppkommit vid fusion av samfund eller sammanslutningar är inte skattepliktig inkomst, och förlust inte avdragbar utgift. Ett samfund eller en sammanslutning som fusioneras anses inte vid beskattningen bli upplöst. De av det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens avdragbara utgifter som inte har dragits av vid beskattningen skall dras av från det övertagande samfundets eller den övertagande sammanslutningens inkomster på samma sätt som om de hade dragits av från det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens inkomster. Vid överlåtelse av egendom som har överförts i samband med en fusion, räknas ägartiderna från det överlåtande samfundets eller den överlåtande sammanslutningens förvärv. Överlåtande och övertagande samfund och sammanslutningar behandlas vid beskattningen som särskilda samfund och sammanslutningar tills fusionen har trätt i kraft. III AVDELNINGEN SKATTEPLIKTIG INKOMST OCH AVDRAG FRÅN INKOMSTEN 1 kap. Allmänna stadganden 29 § Inkomstbegreppet och inkomstslagen Skattepliktig inkomst är, med nedan nämnda begränsningar, den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde. Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag) . Fysiska personers och dödsbons inkomster indelas i två inkomstslag, nämligen kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Om samfunds och samfälld förmåns inkomster av annat slag än inkomst av näringsverksamhet och jordbruksinkomst skall i tillämpliga delar gälla vad som stadgas om beräkning av kapitalinkomst. 30 § Beräkning av den beskattningsbara inkomsten Den beskattningsbara inkomsten för fysiska personer och dödsbon beräknas separat i fråga om de olika skatteslagen. Resultatet av näringsverksamhet och jordbruk räknas ut vart för sig och beaktas efter avdrag av tidigare års fastställda förluster, på det sätt som stadgas nedan när den skattskyldiges förvärvs- och kapitalinkomst beräknas såsom företagsinkomst som skall fördelas . Nettokapitalinkomsten beräknas genom att från kapitalinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets kapitalinkomst fastställs genom att från nettokapitalinkomsten dras av räntor som hänför sig till annan verksamhet än näringsverksamhet och jordbruk samt den förlust från förvärvskälla som avses i 59 §. Den beskattningsbara kapitalinkomsten beräknas genom att från skatteårets kapitalinkomst dras av sådana för tidigare år fastställda förluster som hänför sig till kapitalinkomstslaget. Nettoförvärvsinkomsten beräknas genom att från förvärvsinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets förvärvsinkomst vid statsbeskattningen fastställs genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som skall göras vid statsbeskattningen, och skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som skall göras vid kommunalbeskattningen. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten vid statsbeskattningen och den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen bestäms genom att från skatteårets förvärvsinkomst vid statsbeskattningen och från skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen dras av sådana under tidigare år fastställda förluster som hänför sig till förvärvsinkomstslaget. Ett samfunds och en samfälld förmåns beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet, beskattningsbara jordbruksinkomst och beskattningsbara inkomst av annan verksamhet skall beräknas särskilt genom att från skatteårets inkomst dras av tidigare skatteårs förluster av samma slag. Den beskattningsbara inkomsten för andra samfund än sådana som är delvis skattefria eller allmännyttiga utgörs av summan av de beskattningsbara inkomster som nämns ovan. 31 § Särskilda stadganden om naturliga avdrag Utgifter för inkomstens förvärvande är bland annat 1) löner och andra förmåner som har betalts till personer som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv, 2) vad en sammanslutning, en samfälld förmån eller ett dödsbo har betalt i lön som kan anses skälig till en delägare som arbetat för dess inkomstförvärv, 3) underhåll som enligt 5 § lagen om socialhjälp har betalts till löntagare som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv samt pensioner till dem och deras anhöriga, 4) kostnader för anskaffning av facklitteratur, forskningsmaterial och vetenskaplig litteratur samt andra kostnader för vetenskapligt arbete och utövning av konst, om kostnaderna inte har betalts med stipendier eller understöd som avses i 82 § 1 mom. 1 punkten, 5) skäliga kostnader som direkt har föranletts av skötseln av statliga förtroendeuppdrag, 6) medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor, 7) obligatoriska pensionsförsäkringspremier till lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, olycksfallförsäkringspremier samt premier för grupplivförsäkring, till den del de hänför sig till kapitalinkomst av skogsbruk eller renskötsel. En förutsättning för att lön som har betalts till en familjemedlem som arbetat för den skattskyldiges inkomstförvärv skall få dras av är att ersättningen för arbetet inte är högre än det belopp som skulle ha betalts till en anställd främmande person. Löner till den skattskyldiges make eller hans barn som under skatteåret har fyllt högst 14 år är inte avdragbara i något avseende. Den skattskyldige har rätt att dra av fastighetsskatt till den del den hänför sig till inkomstförvärvet. Avdragbara utgifter vid fastställande av nettoinkomsten är inte utgifterna för förvärv av skattefri inkomst, ej heller den skattskyldiges levnadskostnader, vilka omfattar bland annat bostadshyra och utgifter för skötseln av barn och hemmet. 2 kap. Skatteplikt för kapitalinkomst 32 § Kapitalinkomst Skattepliktig kapitalinkomst är, enligt vad som närmare stadgas nedan, avkastning av egendom, vinst av egendomsöverlåtelse och annan inkomst som kan anses ha influtit av egendom. Kapitalinkomst är inkomst av bland annat ränta, dividendinkomst från börsbolag, hyresinkomst, vinstandel, avkastning av livförsäkring, kapitalinkomst av skogsbruk, inkomst av marksubstanser och överlåtelsevinst. Kapitalinkomst är även kapitalinkomstandelen av dividend som erhållits från annat bolag än börsbolag, av den företagsinkomst som skall fördelas, av den inkomstandel som en delägare i en sammanslutning har erhållit och av inkomst av renskötsel. Ränteinkomster 33 § Skatteplikt för räntor Räntor och annan därmed jämförlig gottgörelse för investerat kapital är skattepliktig kapitalinkomst. I lagen om källskatt på ränteinkomst (1341/90) stadgas särskilt om källskatt på räntor för depositioner och masskuldebrevslån. Skattepliktig inkomst för en fysisk person eller ett inhemskt dödsbo är inte räntorna på depositioner som på konton för mottagande av depositioner från allmänheten har gjorts i en inhemsk depositionsbank på ett utländskt kreditinstituts filial i Finland eller på motsvarande konto i ett andelslags sparkassa. En förutsättning för skattefrihet är att den årliga räntan på kontot är högst 4,5 procent. Förmåner av privatförsäkring 34 § Skatteplikt för livförsäkringsbelopp Försäkringsutbetalningar på grundval av livförsäkring är skattepliktig kapitalinkomst och utbetalningar på grundval av annan personförsäkring är förvärvsinkomst, enligt vad som stadgas nedan. Av en utbetalning som grundar sig på en livförsäkring är endast försäkringens avkastning skattepliktig, om 1) utbetalningen enligt försäkringsavtalet utgörs av en sparsumma, dvs. en engångsbetalning eller flera betalningar under en kortare tid än två år efter att den försäkrade har uppnått en viss ålder, och om 2) utbetalningen enligt försäkringsavtalet skall tillfalla försäkringstagaren själv, då det är han som är den försäkrade, eller hans make, en arvinge till försäkringstagaren i rätt upp- eller nedstigande led eller hans adoptiv- eller fosterbarn eller makens barn. Avkastningen av en försäkringsutbetalning utgör kapitalinkomst också i det fall att den försäkrades arbetsgivare har tecknat en försäkring som uppfyller villkoren enligt 2 mom. Som försäkringsutbetalning anses utöver sparsumman även det belopp som erhållits såsom återbäring av försäkringspremier eller genom återköp samt ändringsvärdet, dvs. det värde som har räknats försäkringstagaren till godo då försäkringen ändrades till ett annat slag av försäkring. 35 § Beräknande av en livförsäkrings avkastning En livförsäkrings avkastning beräknas så att från försäkringsutbetalningen dras av det sammanlagda beloppet av betalda försäkringspremier. När försäkringens avkastning beräknas skall i detta belopp endast inräknas premierna för sparlivförsäkring och därtill ansluten dödsfallsförsäkring enligt ett och samma försäkringsavtal. Om försäkringen har tecknats av den försäkrades arbetsgivare, skall såsom försäkringspremier dras av det belopp som ansetts ingå i den försäkrades lön. 36 § Skattefria försäkringsersättningar Skattepliktig inkomst är inte 1) försäkringsbelopp som med anledning av den försäkrades död betalas såsom engångsersättning till hans make, en arvinge till honom i rätt upp- eller nedstigande led, hans adoptiv- eller fosterbarn eller makens barn eller till hans dödsbo, om de inte erhållits i stället för skattepliktiga inkomster, 2) försäkringsbelopp som utbetalts för sakskada eller annan därmed jämförbar skada, om de inte erhållits i stället för skattepliktiga inkomster. Vissa nyttjanderätter 37 § Sytning och annan nyttjanderätt Skattepliktig inkomst är inte förmåner som i samband med överlåtelse av en fastighet har förbehållits för viss tid eller på livstid (sytning) , till den del de utges i form av bostadsförmån, naturprodukter eller tjänster. Sytning i form av pengar är skattepliktig kapitalinkomst. Avkastningen av genom testamente eller gåva erhållen livstids nyttjanderätt, pension eller annan förmån som tillkommer någon för den återstående livstiden eller ett visst antal år, är skattepliktig antingen såsom kapital- eller förvärvsinkomst enligt stadgandena om dessa förmåner. Kapitalinkomstandel av företagsinkomst 38 § Kapitalinkomstandelen av företagsinkomst som skall fördelas Företagsinkomst enligt 30 § som skall fördelas anses som kapitalinkomst till ett belopp som motsvarar 15 procents årlig avkastning på den nettoförmögenhet som vid utgången av det föregående skatteåret hänförde sig till näringsverksamheten eller jordbruket. Har den skattskyldige under skatteåret börjat bedriva näringsverksamhet eller jordbruk, beräknas kapitalinkomstandelen på basis av den nettoförmögenhet som vid utgången av skatteåret hänför sig till näringsverksamheten eller jordbruket. Den företagsinkomst som skall fördelas anses oberoende av nettoförmögenheten såsom kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar överlåtelsevinsterna av sådana av den skattskyldige ägda värdepapper som hör till jordbrukstillgångarna samt av fastigheter och värdepapper som ingår i näringsverksamhetens anläggningstillgångar. Med överlåtelsevinst av fastigheter och värdepapper som hör till anläggningstillgångarna avses skillnaden mellan överlåtelsepriset och anskaffningsutgiftens icke avskrivna del, till den del den inte har avsatts till en återanskaffningsreservering som avses i 43 § lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. 39 § Kapitalinkomstandelen av inkomstandel för delägare i beskattningssammanslutningar En fysisk persons och ett dödsbos andel av en beskattningssammanslutnings nettoinkomst av jordbruk, från vilken andel har dragits av delägarens till sammanslutningens jordbruk hänförliga ränteutgifter och den förlust av sammanslutningen som fastställts för delägarens jordbruk för tidigare skatteår, betraktas som kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en beräknad 15 procents årlig avkastning på delägarens sammanslutningsförmögenhet. Med en delägares sammanslutningsförmögenhet avses hans andel av sammanslutningens jordbrukstillgångar vid utgången av det föregående skatteåret, minskad med den skuld för honom som då hänförde sig till sammanslutningens jordbruk. En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos andel av annan inkomst för en beskattningssammanslutning än jordbruksinkomst betraktas som kapitalinkomst. En andel av sammanslutningens nettoinkomst av skogsbruk enligt 11 § inkomstskattelagen för gårdsbruk anses dock som förvärvsinkomst. 40 § Kapitalinkomstandelen av inkomstandel för delägare i näringssammanslutningar En fysisk persons och ett dödsbos andel av resultatet av en näringssammanslutnings näringsverksamhet betraktas som kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 15 procents årlig avkastning på den andel av den till sammanslutningens näringsverksamhet hörande nettoförmögenheten, som han hade vid utgången av det föregående skatteåret. Om näringssammanslutningen har jordbruksinkomst, anses en delägares andel av denna utgöra kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar en 15 procents årlig avkastning på den andel av den till sammanslutningen hörande nettoförmögenheten som tillkom honom vid utgången av föregående skatteår. När den kapitalinkomstandel beräknas som avses i 1 och 2 mom. skall också beaktas sådana till sammanslutningens näringsverksamhet eller jordbruk hörande dividender, räntor, vinstandelar och gottgörelser för bolagsskatt som enligt 16 § 3 mom. har fördelats som inkomst för sammanslutningens delägare. En delägares andel i resultatet av en näringssammanslutnings näringsverksamhet anses oberoende av nettoförmögenheten vara kapitalinkomst upp till ett belopp som motsvarar hans andel i överlåtelsevinsten enligt 38 § 2 mom. av fastigheter och värdepapper som hör till anläggningstillgångarna. En fysisk persons och ett inhemskt dödsbos andel av annan inkomst för en näringssammanslutning än inkomst av näringsverksamhet och jordbruksinkomst anses som kapitalinkomst. 41 § Uträkning av nettoförmögenhet När kapitalinkomstandelen beräknas enligt 38-40 §§ skall nettoförmögenheten räknas ut samt tillgångarna och skulderna värderas så som förmögenhetsskattelagen stadgar. Till jordbrukstillgångarna räknas varken penningmedel eller fordringar, inte heller värdet enligt 17 § förmögenhetsskattelagen av en förmån på en gårdsbruksenhet. Såsom tillgångar som hör till näringssammanslutningens näringsverksamhet anses inte dess fordringar hos delägarna. Om de tillgångar som hör till sammanslutningens näringsverksamhet inbegriper bostad som avses i 48 § och som en delägare har använt för sig själv eller sin familj, skall värdet av bostaden dras av från delägarens andel av sammanslutningens tillgångar, när den kapitalinkomstandel beräknas som avses i 1 mom. En skuld som en bolagsman i ett öppet bolag eller en ansvarig bolagsman i ett kommanditbolag har använt för förvärv av bolagsandelar dras av från hans andel i de tillgångar som hör till en näringssammanslutnings näringsverksamhet. 42 § Kapitalinkomstandelen av dividender från andra bolag än börsbolag Dividend och därtill ansluten gottgörelse för bolagsskatt som förvärvats från annat bolag än börsbolag betraktas som kapitalinkomst för mottagaren, upp till ett belopp som motsvarar en årlig 15 procents avkastning beräknad på det i förmögenhetsskattelagen angivna matematiska värdet av aktierna. Kapitalinkomstandelen av dividend som har betalts på utländska bolags och sådana avtalsmarknadsbolags aktier som nämns i värdepappersmarknadslagen (495/89) skall dock beräknas på aktiernas i förmögenhetsskattelagen angivna gängse värde under skatteåret före dividendutdelningsåret. Hör till bolags tillgångar en bostad som avses i 48 § och som en delägare enligt 8 § 2 mom. lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet har använt som bostad för sig och sin familj, skall värdet av bostaden när kapitalinkomstandelen av dividend från bolaget beräknas, dras av från värdet av hans aktier. Om i ett aktiebolag som bedriver näringsverksamhet en delägare, som enligt 2 § 6 mom. lagen om pension för arbetstagare inte anses stå i arbetsförhållande till aktiebolaget, har använt en skuld för förvärv av aktier, dras skulden av från värdet av hans aktier när kapitalinkomstandelen av dividender från bolaget räknas ut. Inkomst av skogsbruk och renskötsel 43 § Kapitalinkomst av skogsbruk Skattepliktig kapitalinkomst är inkomsten av den första överlåtelsen mot vederlag av rätten att avverka stamvirke i den skattskyldiges skog (rotförsäljning) samt kapitalinkomstandelen vid leveransförsäljning av trävaror, såsom stockar, stolpar, massaved och brännved, som skall tillverkas eller har tillverkats av stamvirke och flis. Såsom kapitalinkomstandelen av inkomst som förvärvats genom leveransförsäljning anses försäljningsinkomsten med avdrag för värdet av leveransarbetet. Vad som sägs ovan tillämpas även på sådan inkomst av virkesförsäljning som har förvärvats med stöd av rätt till skogsavverkning som förbehållits vid överlåtelse av en fastighet. Såsom kapitalinkomst av skogsbruk betraktas också försäkringsersättning eller annan ersättning för skog och likaså rotprisvärdet eller det gängse värdet av virke som tagits ut för användning i privathushåll eller som överförts till någon annan inkomstkälla. Vederlagsfri överlåtelse av avverkningsrätt utan överlåtelse av marken anses som skattepliktig, uppskattad enligt rotprisvärdet av uttag för eget bruk. Värdet av virke som den skattskyldige har tagit ut för att uppföra eller reparera andra byggnader eller konstruktioner än sådana som han använder som sin egen bostad eller som annars är i hans personliga bruk anses inte som skattepliktig inkomst. Sådan inkomst är inte heller värdet av virke som den skattskyldige har tagit ut för uppvärmning eller annan egen förbrukning. 44 § Inkomst av renskötsel och dess beräknande Inkomst av renskötsel är skattepliktig kapitalinkomst, med undantag av värdet av arbete som utförts för renskötseln. Som inkomst av renskötsel anses den nettoavkastning som renskötseln uppskattas ha lämnat under det föregående renskötselåret i fråga om varje över ett år gammal ren som har räknats genom renbeteslagets försorg, med beaktande av de på orten normala kostnaderna för renboskap. Avkastningen skall uppskattas enligt de för beskattningen för respektive år fastställda intäktsgrunderna. Har inkomsten av renskötsel på grund av skada som drabbat renboskapen nedgått avsevärt mera än på orten i allmänhet, skall detta beaktas i skälig mån då inkomsten uppskattas. Överlåtelsevinster 45 § Skatteplikt för överlåtelsevinst Vinst som har erhållits vid överlåtelse av egendom utgör skattepliktig kapitalinkomst enligt vad som stadgas i detta kapitel. Som överlåtelse betraktas inte utbyte av konvertibla skuldebrev som avses i 5 kap. 1 § lagen om aktiebolag (734/78) mot aktier i bolaget eller utnyttjande av den rätt att teckna aktier som hänför sig till ett däri nämnt optionslån. Vid överlåtelse av en sådan aktie räknas ägartiden från förvärvet av det konvertibla skuldebrevet eller rätten att teckna aktier. 46 § Uträkning av överlåtelsevinst Vinsten av egendomsöverlåtelse räknas ut så att från överlåtelsepriset dras av det sammanlagda beloppet av den icke avskrivna delen av anskaffningsutgiften för egendomen och utgifterna för vinstens förvärvande. Det belopp som skall dras av utgör för annan skattskyldig än samfund samt öppet bolag och kommanditbolag alltid dock minst 30 procent och, om den egendom som skall överlåtas har förvärvats före 1989, minst 50 procent av överlåtelsepriset. Har den överlåtna egendomen förvärvats som utjämning vid avvittring, beräknas ägartiden och anskaffningsutgiften med hänsyn till det fång som är tidigare än avvittringen. När ett öppet bolag eller ett kommanditbolag överlåter egendom som en bolagsman har satt in i bolaget då det grundades eller senare, eller när en bolagsman eller en tidigare bolagsman överlåter egendom som han har tagit ut ur bolaget, skall den ägartid som avses i 1 mom. räknas från den tidpunkt då egendomen sattes in i eller togs ut ur bolaget, om det inte är fråga om en sådan ändring av verksamhetsformen som avses i 24 §. Vid uträkning av den vinst som erhållits vid överlåtelse av en andel i ett öppet bolag eller kommanditbolag skall till överlåtelsevinsten läggas det belopp varmed bolagsmannens privatuttag sammanlagt har överskridit summan av hans årliga vinstandelar och hans investeringar i bolaget. Har egendom medan den varit i den skattskyldiges besittning drabbats av skada för vilken han har fått ersättning, skall denna fogas till överlåtelsepriset för överlåtelseåret och de fem föregående åren, om inte ersättningen har använts för att ersätta eller iståndsätta den förstörda eller skadade egendomen eller fogats till kapitalinkomsten av skogsbruk. Vid uträkning av vinst som erhållits vid överlåtelse av ett fordon beaktas inte resekostnadsersättningar som arbetsgivaren har betalt. Om den skattskyldige överlåter skog och inkomsten därav under hans ägartid har beskattats såsom nettoinkomst av skogsbruk, skall till överlåtelsepriset fogas rotvärdet av virke som avverkats på fastigheten för att överlåtas separat och av den vid en fastighetsöverlåtelse förbehållna avverkningsrätten, dock högst för överlåtelseåret och de fem föregående åren och endast för den tid för vilken hans inkomst har beskattats som nettoinkomst av skogsbruk, efter avdrag av den för samma år beskattade nettoinkomsten av skogsbruket. 47 § Särskilda stadganden om uträkning av anskaffningsutgiften för egendom Till anskaffningsutgiften för egendom räknas även utgifterna för grundlig förbättring av denna under den skattskyldiges ägartid. Som anskaffningsutgift för egendom som erhållits vederlagsfritt anses beskattningsvärdet vid arvs- och gåvobeskattningen. Vid uträkning av överlåtelsevinsten för skog skall från anskaffningsutgiften dras av beloppet av skogsavdrag som har gjorts med stöd av 55 §. Anskaffningsutgiften för aktier och andelar som den skattskyldige tidigare har ägt skall inte beaktas vid uträkning av anskaffningsutgiften för aktier, andelar, optionslån eller konvertibla skuldebrev som tecknats med stöd av dem eller för förvärv av teckningsrätt som gäller dem. Till värdeandelssystemet hänförliga andelar av viss egendom anses ha överlåtits i den ordning i vilken de har förvärvats, om inte den skattskyldige visar något annat. 48 § Skattefria överlåtelsevinster Vinst som erhållits vid överlåtelse av egendom är inte skattepliktig inkomst, om den skattskyldige överlåter 1) aktier eller andelar som han har ägt i minst två år och som berättigar till besittning av en lägenhet eller byggnad helt eller delvis, och om han under ägartiden utan avbrott i minst två år före överlåtelsen har använt lägenheten eller byggnaden som stadigvarande bostad för sig eller sin familj (överlåtelsevinst av egen bostad) , 2) sedvanligt bohag som varit i hans egen eller hans familjs användning, till den del de under skatteåret erhållna överlåtelsevinsterna vid överlåtelser av sådan egendom sammanlagt uppgår till högst 30 000 mark, 3) fast egendom som hör till lant- eller skogsbruk som han bedriver, andel i ett öppet bolag eller ett kommanditbolag eller aktier eller andelar i ett bolag, vilka berättigar till en egendomsandel på minst 10 procent i bolaget, och om mottagaren är hans barn eller en bröstarvinge till barnet eller hans syskon eller halvsyskon, antingen ensam eller tillsammans med sin make, och om egendomen i sammanlagt över tio år har varit i den skattskyldiges eller i dennes och en sådan persons ägo av vilken han erhållit den utan vederlag. Då överlåtelsevinst av egen bostad räknas ut jämställs med byggnaden även platsen för den till den del dess areal inte överstiger 10 000 kvadratmeter eller, på planlagt område, inte är större än en i planen angiven tomt eller plats för byggnad. Har mindre än hälften av en lägenhet eller byggnad som använts såsom egen bostad använts som stadigvarande bostad för den skattskyldige eller hans familj, anses av överlåtelsevinsten endast den del som motsvarar denna användning utgöra skattefri inkomst. Har flera skattskyldiga tillsammans ägt sådana aktier eller andelar eller en sådan byggnad, tillämpas på den vinst eller andel därav som tillfallit var och en av dem vad som stadgas ovan. Stadgandena om överlåtelsevinst av egen bostad tillämpas även på överlåtelse av bostadsrätt som avses i lagen om bostadsrättsbostäder (650/90). Ägartiden jämställs härvid med den tid bostadsrättsavtalet har varit i kraft. Vinst av överlåtelse av fast egendom för ett skyddsområde som avses i lagen om naturskydd (71/23) är inte skattepliktig inkomst till den del fastigheten byts mot en annan fastighet. Anskaffningstiden för den fasta egendom som vid bytet har erhållits som vederlag räknas på basis av anskaffningstiden för den överlåtna egendomen. Har på överlåtelsen tillämpats 1 mom. 3 punkten och överlåter mottagaren samma egendom innan fem år har förflutit från förvärvet skall, då beloppet av hans överlåtelsevinst räknas ut, från anskaffningsutgiften dras av det belopp av den skattepliktiga överlåtelsevinsten som med beaktande av 1 mom. 3 punkten inte har ansetts som hans fångesmans skattepliktiga inkomst. 49 § Partiellt skattefria överlåtelsevinster När det skattepliktiga beloppet av överlåtelsevinst räknas ut skall från överlåtelsepriset dras av minst 80 procent, om 1) fast egendom eller en byggnad på annans mark eller varaktig nyttjanderätt därtill, vilken den skattskyldige inte har förvärvat i uppenbart spekulationssyfte, har överlåtits genom förfarande enligt lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter (603/77) eller något annat därmed jämförbart förfarande, 2) en fastighet frivilligt har överlåtits för ett ändamål, för vilket mottagaren har rätt att lösa in egendom av detta slag eller förvärva varaktig nyttjanderätt till den genom det ovan nämnda förfarandet, 3) den skattskyldige för uppdämning eller reglering av ett vattendrag till den kraftverksägare som drar nytta av den nämnda åtgärden frivilligt har överlåtit egendom eller varaktig nyttjanderätt för ett ändamål, för vilket staten har givits inlösningsrätt, 4) fast egendom överlåts till staten, ett landskap, en kommun eller en samkommun. 50 § Överlåtelseförlust Förlust som har uppkommit vid överlåtelse av egendom skall dras av från vinst som erhållits vid överlåtelse av egendomen under skatteåret eller de tre följande åren i samma mån som vinst uppkommer, och den skall inte beaktas när underskottet för kapitalinkomstslaget fastställs. Med överlåtelseförlust jämställs förfallen option och sådan värdeminskning på ett värdepapper, som på grund av konkurs eller av någon annan därmed jämförbar orsak kan anses vara slutlig. Som avdragbar överlåtelseförlust betraktas inte förlust vid överlåtelse av en bostad som den skattskyldige har använt som stadigvarande bostad för sig eller sin familj, sedvanligt bohag eller annan motsvarande egendom avsedd för personligt bruk. Övriga kapitalinkomster 51 § Familje- och arvsrättsliga förvärv Skattepliktig inkomst är inte, med de undantag som stadgas i 86 §, vad som förvärvats på grund av giftorätt eller som fördel av oskiftat bo, genom arv, såsom bidrag eller gottgörelse som avses i 8 kap. ärvdabalken eller genom testamente eller gåva. 52 § Vissa ersättningar som baserar sig på immateriella rättigheter Ersättning som en skattskyldig har fått på grund av patent, upphovsrätt eller någon annan därmed jämförbar rättighet är skattepliktig kapitalinkomst, om rättigheten har förvärvats genom arv eller testamente eller mot vederlag. I annat fall är den förvärvsinkomst. 53 § Vissa skattefria kapitalinkomster Skattepliktig inkomst är inte 1) den förmån som en skattskyldig har haft av en bostad som använts för hans eget eller hans familjs behov och som han förfogat över i egenskap av delägare eller medlem i ett bostadsaktiebolag eller något annat bostads- eller fastighetssamfund mot en ersättning som är lägre än den gängse hyran, 2) den förmån som aktieägarna eller medlemmarna i ett bostads- eller fastighetssamfund har haft av en lägenhet till vilken de har besittningsrätt med stöd av bolagsordningen eller andelslagets stadgar, 3) den bostadsrättsavgift som ägaren av ett bostadsrättshus erhåller och som bostadsrättshavaren enligt lagen om bostadsrättsbostäder (650/90) skall betala då bostadsrätten grundas, 4) den andel som ett land som är medlem i Nordiska Investeringsbanken får av överskott som banken delar ut, 5) den andel av bolagets vinst som tillfaller ett land som är medlem i Nordiska miljöfinansieringsbolaget, 6) sådant räntestöd från staten, en kommun eller något annat offentligt samfund som erhållits i form av lägre ränta än den gängse. 3 kap. Avdrag från kapitalinkomst 54 § Utgifter för inkomstens förvärvande En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av de utgifter som han har haft för att förvärva eller bibehålla dem. 55 § Skogsavdrag Fysiska personer, dödsbon och av dem bildade beskattningssammanslutningar samt samfällda förmåner har rätt att före de avdrag som avses i 56 § göra skogsavdrag från den kapitalinkomst av skogsbruk som de förvärvat från en fastighet som skall anses som en gårdsbruksenhet. Skogsavdraget utgör högst 40 procent av den kapitalinkomst av skogsbruk som den skattskyldige under skatteåret har förvärvat från skog som berättigar till skogsavdrag. Den skattskyldige har rätt att under sin ägartid göra skogsavdrag för högst 50 procent av anskaffningsutgiften för skogen. Som anskaffningsutgift för skogen anses skogens andel av anskaffningsutgiften för fastigheten. Om äganderätten till fastigheten överlåts vidare vederlagsfritt, har den skattskyldige samma rätt att göra skogsavdrag som den föregående ägaren skulle ha haft. Skogsavdrag görs på yrkande av den skattskyldige, och han skall i samband med yrkandet lägga fram utredning om förutsättningarna för det. Skogsavdraget under ett skatteår skall uppgå till minst 10 000 mark. 56 § Andra avdrag från kapitalinkomst av skogsbruk Utgifter som hänför sig till kapitalinkomst av skogsbruk är bland annat 1) i pengar utbetalda löner till dem som arbetat i skogsbruket, pensioner och på arbetsförhållandet baserade understöd till dem och deras anhöriga samt försäkringspremier och andra avgifter för ordnande av de anställdas och deras anhörigas pensions-, sjukersättnings-, invalidersättnings- och andra med dem jämförliga rättigheter, premierna för obligatorisk pensionsförsäkring för den skattskyldige och hans familj, enligt lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare (1026/81) betalda premier och sådana premier för grupplivförsäkring som avses i lagen om pension för lantbruksföretagare (467/69) samt till medlemmar av den skattskyldiges familj utbetalda löner och andra förmåner, med de begränsningar som nämns i 31 §, 2) utgifter för hyggesbränning, inrättande av förnyelseareal, skogsodling, plantvård, stamkvistning och gödsling, 3) anskaffningsutgifter för byggande och underhåll av skogsvägar, för skogsdikning samt för anskaffning av för skogsbruket behövliga maskiner, anläggningar, maskinskjul, raststugor och andra byggnader samt andra nyttigheter, 4) skogsvårdsavgifter, skogsförsäkringspremier, skogsskyddsutgifter samt skogsvårdsföreningars och skogsnämnders förrättningsavgifter, 5) utgifter för skogsbruksplanering och skogsbrukskonsultation samt till skogsbruket hänförliga undersökningar och utvecklingsarbete. Den skattskyldige får inte dra av utgifter till den del han erhållit skattefritt understöd eller annan skattefri ersättning för dem. Om avdraget har godkänts vid beskattningen, betraktas understödet eller ersättningen som inkomst. 57 § Donationsavdrag Ett samfund får enligt vad som närmare bestäms genom förordning från sin inkomst dra av 1) en penningdonation på minst 5 000 mark som för skyddande och bevarande av kulturarvet i Finland har gjorts till finska staten, ett finskt universitet eller en finsk högskola eller till en sådan av skattestyrelsen angiven finsk förening, anstalt eller stiftelse vars egentliga uppgift är att bevara kulturarvet i Finland, 2) en penningdonation på minst 5 000 och högst 150 000 mark som för främjande av vetenskap eller konst har gjorts till finska staten, ett finskt universitet eller en finsk högskola eller till en sådan av skattestyrelsen angiven finsk förening, anstalt eller stiftelse vars egentliga uppgift är att understöda vetenskap eller konst. 58 § Ränteutgifter En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på sina skulder, om skulden 1) hänför sig till en stadigva
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
