1552/2011
Svenska
1552/2011 — Beredskapslag
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälylläI AVDELNINGEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 kap. Lagens syfte, tillämpningsområde och allmänna principer 1 § Lagens syfte Syftet med denna lag är att under undantagsförhållanden skydda befolkningen samt trygga befolkningens försörjning och landets näringsliv, upprätthålla rättsordningen, de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt trygga rikets territoriella integritet och självständighet. 2 § Tillämpningsområde I denna lag föreskrivs om myndigheternas befogenheter under undantagsförhållanden. I lagen föreskrivs dessutom om myndigheternas förberedelser inför undantagsförhållanden. 3 § Definition av undantagsförhållanden Som undantagsförhållanden enligt denna lag anses 1) ett mot Finland riktat väpnat angrepp eller annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp och förhållandena omedelbart efter angreppet, 2) ett mot Finland riktat avsevärt hot om väpnat angrepp eller om annat så allvarligt angrepp att det kan jämställas med ett väpnat angrepp, om befogenheter enligt denna lag måste tas i bruk omedelbart för att avvärja verkningarna av hotet, 3) sådana synnerligen allvarliga händelser eller hot mot befolkningens försörjning eller mot grunderna för landets näringsliv som innebär en väsentlig risk för samhällets vitala funktioner, 4) en synnerligen allvarlig storolycka och förhållandena omedelbart efter den, samt 5) en pandemi som till sina verkningar kan jämföras med en synnerligen allvarlig storolycka. 4 § Principer för utövande av befogenheter Myndigheterna får endast bemyndigas att under undantagsförhållanden utöva sådana befogenheter som är nödvändiga för att syftet som nämns i 1 § ska kunna nås och som står i rätt proportion till detta syfte. Befogenheterna får utövas endast på ett sådant sätt som är nödvändigt för att syftet med lagen ska kunna nås och som står i rätt proportion till det mål som eftersträvas genom utövandet av befogenheterna. Befogenheter enligt denna lag får utövas endast om situationen inte kan fås under kontroll med myndigheternas normala befogenheter. 5 § Förhållande till internationella förpliktelser Vid tillämpningen av denna lag ska iakttas de internationella förpliktelser som är bindande för Finland och allmänt erkända folkrättsliga regler. Under undantagsförhållanden enligt 3 § 1 och 2 punkten ska konventionsstaterna i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (FördrS 8/1976) genom förmedling av Förenta nationernas generalsekreterare på det sätt som föreskrivs i artikel 4.3 i konventionen underrättas om att tillämpningen av II avdelningen i denna lag kommer att inledas respektive avslutas. Europarådets generalsekreterare ska under undantagsförhållanden enligt 3 § 1 och 2 punkten på det sätt som föreskrivs i artikel 15.3 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (FördrS 19/90) underrättas om att tilllämpningen av II avdelningen i denna lag kommer att inledas respektive avslutas. 2 kap. Beslut om ibruktagande av befogenheter 6 § Förordning om ibruktagning av befogenheter Om statsrådet i samverkan med republikens president konstaterar att undantagsförhållanden råder i landet, kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att bestämmelserna i II avdelningen i denna lag ska börja tillämpas ( ibruktagningsförordning ). En sådan förordning kan utfärdas för viss tid, dock högst sex månader. I ibruktagningsförordningen ska nämnas till vilken del befogenheter enligt denna lag får utövas samt befogenheternas geografiska tillämpningsområde, om de inte ska börja utövas i hela landet. Ibruktagningsförordningen ska omedelbart föreläggas riksdagen. Riksdagen beslutar om förordningen får förbli i kraft eller om den ska upphävas helt eller delvis samt om den är i kraft den föreskrivna tiden eller en kortare tid än vad som föreskrivits. Om förordningen inte har förelagts riksdagen inom en vecka efter det att den har givits, förfaller den. När riksdagen har fattat ett beslut som avses i 3 mom., kan de bestämmelser som nämns i ibruktagningsförordningen börja tillämpas till den del riksdagen inte har beslutat att förordningen ska upphävas. 7 § Förordning om ibruktagning av befogenheter i brådskande fall Om det inte är möjligt att förfara enligt 6 § 3 och 4 mom. utan att avsevärt äventyra lagens syfte, kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att bestämmelserna om befogenheter i II avdelningen kan tillämpas omedelbart. En sådan förordning får utfärdas för högst tre månader, och den ska genast föreläggas riksdagen. Om förordningen inte har förelagts riksdagen inom en vecka efter det att den har givits, förfaller den. Förordningen ska upphävas helt eller delvis om riksdagen så beslutar. 8 § Beslut om fortsatt utövning av befogenheter Om undantagsförhållandena fortsätter, kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas att tillämpningen av bestämmelserna i II avdelningen ska fortsätta ( förlängningsförordning ). En sådan förordning kan utfärdas för viss tid, dock högst sex månader åt gången. Förlängningsförordningen ska omedelbart föreläggas riksdagen. Riksdagen ska besluta om förordningen får förbli i kraft eller om den ska upphävas helt eller delvis. 9 § Tillämpning av förlängningsförordning När riksdagen har fattat ett beslut som avses i 8 § 2 mom. får de bestämmelser i denna lag som nämns i förlängningsförordningen tillämpas till den del riksdagen inte har beslutat att förordningen ska upphävas helt eller delvis. Har riksdagen inte fattat beslut om förlängningsförordningen förrän tillämpningen av bestämmelserna enligt den gällande förordningen upphör, fastän förlängningsförordningen har förelagts riksdagen minst två veckor före nämnda tidpunkt, får alla de bestämmelser i denna lag vilka nämns i förlängningsförordningen tillämpas. När riksdagen har fattat beslut om förordningen gäller vad som föreskrivs i 1 mom. 10 § Efterkontroll Förordningar som statsrådet och ministerier utfärdat med stöd av II avdelningen ska genast föreläggas riksdagen. Riksdagen beslutar om de ska upphävas eller inte. 11 § Upphörande av tillämpningen av befogenhetsbestämmelserna När undantagsförhållandena är över ska den gällande ibruktagnings- eller förlängningsförordningen upphävas. Om förutsättningar för tillämpning av någon bestämmelse i II avdelningen inte längre finns, ska ibruktagnings- eller förlängningsförordningen ändras på motsvarande sätt. När en ibruktagnings- eller förlängningsförordning upphävs eller ändras enligt 1 eller 2 mom. ska samtidigt de med stöd av bestämmelserna i II avdelningen utfärdade förordningar upphävas som det inte längre finns förutsättningar för att tillämpa. 3 kap. Förberedelser 12 § Skyldighet att vidta förberedelser Statsrådet, statliga förvaltningsmyndigheter, statens självständiga offentligrättsliga inrättningar, övriga statsmyndigheter och statliga affärsverk samt kommunerna, samkommunerna och kommunernas övriga sammanslutningar ska genom beredskapsplaner och förberedelser för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så väl som möjligt också under undantagsförhållanden. 13 § Ledning, övervakning och samordning av förberedelser Förberedelserna leds och övervakas av statsrådet samt av varje ministerium inom sitt ansvarsområde. Varje ministerium samordnar förberedelserna inom sitt eget ansvarsområde. I fråga om statsrådets samordning av förberedelserna föreskrivs särskilt. II AVDELNINGEN BEFOGENHETER UNDER UNDANTAGSFÖRHÅLLANDEN 4 kap. Tryggande av finansmarknaden och försäkringsverksamheten 14 § Definitioner som gäller finansmarknaden I detta kapitel avses med 1) valutainlänning a) en fysisk person som har hemort i Finland, b) en i Finland befintlig utländsk filial, samt c) en offentlig- eller privaträttslig juridisk person som har hemort i Finland, dock inte finska staten, 2) valutautlänning en sådan fysisk person eller sådan offentlig- eller privaträttslig juridisk person som inte har hemort i Finland samt finska filialer utomlands, 3) betalningsmedel sedlar, mynt som allmänt används inom betalningsrörelse, elektroniska pengar, bankväxlar, checkar och andra betalningsanvisningar som kan jämställas med dem, 4) utländska betalningsmedel betalningsmedel i utländsk valuta eller betalningsmedel som inbegriper rätt till betalning i utländsk valuta, 5) värdepapper värdepapper enligt värdepappersmarknadslagen (495/1989) och värdeandelar enligt lagen om värdeandelssystemet (826/1991) samt standardiserade derivatavtal enligt 1 kap. 2 § i lagen om handel med standardiserade optioner och terminer (772/1988) och derivatavtal som kan jämställas med dessa, 6) utländska värdepapper värdepapper som emitterats av en valutautlänning och rättigheter som hänför sig till sådana värdepapper, 7) fordringsbevis skuldebrev, växlar, depositionsbevis, bankböcker samt andra skriftliga förbindelser som kan jämställas med dem. Vid tillämpningen av detta kapitel betraktas Nordiska Investeringsbanken, Nordiska projektexportfonden och andra sådana internationella finansinstitut eller andra institut vars hemort är i Finland som valutautlänningar. 15 § Åtgärder som gäller finansiella instrument och betalningsmedel För tryggande av landets valutareserv samt statens betalningsberedskap under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten 1) får värdepapper, betalningsmedel och fordringsbevis föras ut ur eller in i landet endast med tillstånd av Finlands Bank, 2) är en valutainlänning skyldig att mot ersättning till Finlands Bank överlåta eller överföra sådana utländska betalningsmedel, i finsk valuta utställda betalningsmedel i utlandet, utländska värdepapper samt tillgodohavanden hos en valutautlänning, som valutainlänningen äger eller innehar ( hemtagningsskyldighet ), 3) är endast med Finlands Banks tillstånd sådana transaktioner tillåtna som ändrar eller kan ändra beloppet eller arten av sådana utländska betalningsmedel, värdepapper eller tillgodohavanden hos en valutautlänning, som ägs eller innehas av en valutainlänning, samt sådana transaktioner mellan en valutainlänning och en valutautlänning som ändrar eller kan ändra beloppet eller arten av en valutainlännings tillgångar eller skulder. Hemtagning som avses i 1 mom. 2 punkten ska ske inom en genom förordning av statsrådet föreskriven tid från det att förordningen har trätt i kraft eller från det att den hemtagningsskyldige efter förordningens ikraftträdande i sin besittning eller med äganderätt har fått de betalningsmedel, värdepapper och tillgodohavanden som hemtagningen gäller. Hemtagning kan inte göras till en finsk banks filialkontor utomlands eller till en utländsk banks filialkontor i Finland. För hemtagningsskyldigheten enligt 1 mom. 2 punkten ska ersättningen till hemtagaren betalas i finsk valuta. När ersättningen betalas ska den kurs iakttas som Finlands Bank vid överlåtelsetidpunkten tillämpar vid valutaväxling. 16 § Undantag från utförselförbudet, hemtagningsskyldigheten och förbudet mot valutatransaktioner med valutautlänningar Finlands Bank kan bevilja ett utförseltillstånd, undantag från hemtagningsskyldigheten eller från förbudet att göra valutatransaktioner med en valutautlänning enligt 15 § 1 mom., om det är nödvändigt att 1) betala en utgift orsakad av import som under undantagsförhållanden är nödvändig för befolkningens försörjning och landets näringsliv, 2) till utlandet betala en nödvändig utgift hos ett offentligt samfund som grundar sig på lag, avtal eller förbindelse, 3) företa en nödvändig valutatransaktion som beror på tryggande av ett i Finland verksamt företags betalningsberedskap eller som har andra särskilda orsaker, 4) betala en utgift orsakad av sådan produktion utomlands som är nödvändig för Finland under undantagsförhållanden, 5) betala en nödvändig utgift orsakad av åtgärder för bevarande av egendom utomlands i finsk ägo. Finlands Bank kan bevilja ett i 15 § 1 mom. avsett tillstånd eller undantag också om det är nödvändigt för att kredit eller säkerhet ska kunna ges en valutautlänning eller avkrävas en valutautlänning eller för att utländska värdepapper eller tillgodohavanden ska kunna skaffas hos eller överlåtas till en valutautlänning. 17 § Begränsning av mottagande av tillgångar, kreditgivning och placeringsverksamhet För tryggande av befolkningens försörjning, statens betalningsberedskap eller nödvändig ekonomisk verksamhet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten 1) får kreditinstitut och finansiella institut, försäkrings- och pensionsanstalter samt värdepappersföretag i sin utlåning ta ut ränta och annan ersättning så att räntesatsen eller ersättningen av annat slag inte överskrider eller underskrider det belopp som anges genom förordning av statsrådet, 2) får i 1 punkten avsedda sammanslutningar bevilja krediter och kreditborgen eller ingå med dem jämförbara förbindelser endast för de syften och de kredittagargrupper samt på sådana villkor och till sådana maximibelopp per kredittagare som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet, 3) ska, trots avtalsvillkor som gäller insättningar, medel som tagits emot på konton för kundmedel, medlemsplaceringar eller andra medel som ska återbetalas, genom förordning av statsrådet närmare bestämda villkor för belopp som kan tas ut, tidpunkten för uttagen och antalet uttag iakttas, 4) får kreditinstitut och finansiella institut, försäkrings- och pensionsanstalter samt värdepappersföretag och fondbolag utan hinder av vad som bestäms någon annanstans i lag inte, med undantag av placeringar som grundar sig på skyldigheten att hålla en minimireserv, placera i andra objekt, belopp av annat slag eller vid andra tidpunkter än vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet. Om åtgärder enligt 1 mom. 4 punkten visar sig vara otillräckliga för att trygga statens betalningsberedskap, är de sammanslutningar som avses i punkten skyldiga att placera i skuldförbindelser utfärdade av staten i enlighet med vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. Finlands Bank och Finansinspektionen svarar inom sina egna ansvarsområden för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 och 2 mom. 18 § Användning av indexvillkor För säkerställande av prisstabilitet är det under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten förbjudet att i ett avtal ta in indexvillkor eller andra bindningar och att använda i ett avtal redan intagna villkor av detta slag. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om indexvillkor och bindningar som under undantagsförhållanden är förbjudna. Ett indexvillkor som strider mot en förordning som statsrådet utfärdat med stöd av 1 mom. är ogiltigt. Om ogiltigheten skulle leda till oskälighet, kan villkoret helt eller delvis beaktas eller avtalet på annat sätt jämkas enligt 36 § i lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (228/1929). 19 § Begränsning av värdepappersverksamhet I syfte att under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten trygga statens betalningsberedskap, ekonomisk verksamhet som är nödvändig med tanke på grunderna för landets näringsliv eller en störningsfri värdepappers- eller försäkringsmarknad 1) är det endast i enlighet med vad som närmare bestäms genom förordning av statsrådet tillåtet att emittera värdepapper i begränsad omfattning när det gäller sammanlagt penningvärde, art eller slag eller enbart i visst syfte, 2) får på börsen eller andra marknadsplatser idkas handel endast med sådana värdepapper om vilka bestäms närmare genom förordning av statsrådet, 3) får värdepappershandelns clearingverksamhet och värdepapperscentralens verksamhet bedrivas endast på sådant genom förordning av statsrådet föreskrivet sätt som inte äventyrar clearingsystemens eller värdeandelssystemens verksamhet eller orsakar allvarligt hot mot finansmarknadernas verksamhet eller investerarnas lagstadgade intressen, 4) kan endast genom förordning av statsrådet närmare reglerade fondlivförsäkringar beviljas. Finansinspektionen svarar för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 mom. 20 § Begränsning av betalningsrörelsen För att betalningsrörelsen och med betalningsrörelsen sammanhängande clearingsystem ska kunna fungera utan störningar under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten får gireringar inte göras till större antal, till större eller mindre belopp eller till art eller slag på något annat sätt än vad som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet. I stället för de tidsfrister som någon annanstans i lag uppställts för gireringar eller som annars är förpliktande tillämpas genom förordning av statsrådet föreskrivna längre tidsfrister. Det är förbjudet att använda betalningssätt som kan utsättas för störningar. Bestämmelser om störningskänsliga betalningssätt utfärdas genom förordning av statsrådet. Finlands Bank och Finansinspektionen svarar inom sina egna ansvarsområden för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 och 2 mom. 21 § Undantag från soliditetskraven I syfte att trygga en stabil verksamhet för finans- och försäkringsmarknaderna under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten tillämpas på kreditinstituten och värdepappersföretagen samt på försäkrings- och pensionsanstalterna ett genom förordning av statsrådet angivet lägre soliditetskrav än vad som föreskrivs i lag, om uppfyllandet av det lagstadgade soliditetskravet under undantagsförhållanden kan leda till väsentlig risk för nämnda sammanslutningars verksamhet. Finansinspektionen svarar för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 mom. 22 § Undantag från kraven på ersättningsfonder I syfte att trygga en stabil verksamhet för finansmarknaderna under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten 1) kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas om undantag från den lagstadgade skyldigheten att göra inbetalningar till insättningsgarantifonden, ersättningsfonden för investerarskydd, registreringsfonden eller clearingfonden, om inbetalning till fonderna under undantagsförhållanden ska anses som en oskälig ekonomisk börda för kreditinstitutet, värdepappersföretaget eller andra som hör till fonderna, 2) kan skyldigheten att inom utsatt tid betala ersättning med fondens medel skjutas upp på det sätt som närmare föreskrivs genom förordning av statsrådet, om det under undantagsförhållanden inte är möjligt att betala ersättningar inom utsatt tid. Finansinspektionen svarar för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 mom. 23 § Undantag som gäller konkurs, likvidation, bokföring och bokslut I syfte att trygga en stabil verksamhet för finans- och försäkringsmarknaderna under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas om undantag i fråga om kreditinstitut och finansiella institut, värdepappersföretag, fondbolag, värdepappersbörsen, värdepapperscentralen och optionsföretag samt försäkrings- och pensionsanstalter när det gäller 1) förutsättningarna för konkurs och likvidation samt konkurs- och likvidationsförfarandet, 2) skyldigheten att utarbeta åtgärdsplaner för sanering av verksamhet eller andra saneringsplaner, kraven på sådana planers innehåll och andra förfaranden som ska följas vid saneringen, 3) kraven i fråga om bokföring av affärstransaktioner, värdering av tillgångar, tidpunkten för upprättande och registrering samt offentliggörande av bokslut samt kraven i fråga om uppgörande av delårsrapporter, tidpunkten för uppgörande och offentliggörande. Genom förordning av statsrådet kan dessutom föreskrivas om undantag från kraven på att i koncernbokslut sammanställa dotterföretags, intresseföretags och samföretags bokslut. Med stöd av 1 mom. 1 punkten kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas endast om sådana undantag som är nödvändiga för att förhindra att nämnda sammanslutningars verksamhet äventyras väsentligt. Finansinspektionen svarar för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 och 2 mom. 24 § Undantag från krav som gäller pensionsansvar och ansvarsskuld samt täckningen av dem I syfte att trygga en stabil verksamhet för försäkringsmarknaderna under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten kan det genom förordning av statsrådet föreskrivas om undantag från i lag föreskrivna krav som gäller beräkning eller täckning av pensionsansvar eller ansvarsskuld, om sådana undantag är nödvändiga för att förhindra att försäkrings- eller pensionsanstalternas verksamhet äventyras väsentligt. Finansinspektionen svarar för verkställigheten av de förordningar som utfärdats med stöd av 1 mom. 25 § Undantag från villkoren i liv- och skadeförsäkringsavtal I syfte att trygga en stabil verksamhet för försäkringsmarknaderna, befolkningens försörjning eller grunderna för landets näringsliv under undantagsförhållanden 1) får försäkringsgivaren betala en försäkringsersättning eller annan förmån ur försäkringen till minskat belopp eller helt och hållet skjuta upp utbetalningen av förmånen, 2) får försäkringstagaren betala försäkringsavgifter till minskat belopp eller helt och hållet skjuta upp betalningen, 3) får försäkringsgivaren säga upp ett sådant försäkringsavtal som är nödvändigt med tanke på befolkningens försörjning eller kontinuiteten hos landets näringsliv endast på sådana grunder som kan anses godtagbara med beaktande av de särskilda risker som undantagsförhållanden orsakar försäkringsverksamheten och behovet av att skydda försäkringstagarna under undantagsförhållanden, 4) får varken försäkringsgivaren eller försäkringstagaren åberopa ett sådant villkor i försäkringsavtalet vars efterlevnad under undantagsförhållanden kan anses oskäligt med beaktande av försäkringsgivarens och försäkringstagarens ekonomiska situation, den försäkrades nödvändiga försörjning, försäkringstagarnas och de försäkrades jämbördiga bemötande eller andra omständigheter som undantagsförhållandena orsakat, 5) får försäkringsgivaren ta ut en tilläggsavgift fastställd enligt de grunder som Finansinspektionen bestämt för en försäkring som avses i 3 punkten och, om försäkringsgivarens rätt att åberopa ett villkor i försäkringsavtalet begränsas, för en försäkring som avses i 4 punkten. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om 1) maximibeloppet av en i 1 mom. 1 punkten avsedd minskning, maximitiden för uppskov med betalning samt om betalning av bristande belopp samt ränta till den som är berättigad till beloppet, 2) sådan minskning av försäkringsavgift som avses i 1 mom. 2 punkten och om uppskov med betalning, 3) godtagbara uppsägningsgrunder som avses i 1 mom. 3 punkten, 4) i 1 mom. 4 punkten avsedda villkor i försäkringsavtalen beträffande vilka rätten att åberopa dem begränsas. 26 § Förbud mot verksamhetsarrangemang och flyttning av hemort Finansinspektionen kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten utöver vad som bestäms någon annanstans i lag förbjuda ett tillsynsobjekt att fusioneras, delas, byta hemort eller att överlåta affärsverksamheten, försäkringsbeståndet eller försäkringsverksamheten, om en sådan åtgärd allvarligt kan äventyra finans- eller försäkringsmarknadernas verksamhet eller befolkningens försörjning eller grunderna för landets näringsliv. 27 § Utlåtande av Europeiska centralbanken En ibruktagningsförordning som avser befogenheter enligt 15 eller 17 §, 19 § 1 mom. 3 punkten, 20 eller 21 § vilken gäller uppgifter som enligt fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen eller grundstadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken ankommer på Europeiska centralbankssystemet får utfärdas endast om Europeiska centralbanken och Finlands Bank såsom en del av Europeiska centralbankssystemet vid utförande av Europeiska centralbankssystemets uppgifter inte har verksamhetsförmåga under undantagsförhållanden. Statsrådet ska innan förordningen utfärdas begära utlåtande av Europeiska centralbanken med iakttagande av skyndsamt förfarande. 5 kap. Säkerställande av produktionen och distributionen av nyttigheter samt energiförsörjningen 28 § Definitioner som gäller produktionen och distributionen av nyttigheter I detta kapitel avses med 1) gårdsbrukets primärproduktion gårdsbruk och annan företagsverksamhet enligt lagen om stöd för upphörande med att bedriva jordbruk (612/2006) samt skogsbruk, fiske och fiskodling, 2) konsumtionsnyttigheter i 1 kap. 3 § i konsumentskyddslagen (38/1978) avsedda varor och tjänster samt andra nyttigheter och förmåner, 3) konsument personer som avses i 1 kap. 4 § i konsumentskyddslagen, 4) näringsidkare en fysisk eller juridisk person som yrkesmässigt saluför, säljer eller annars mot vederlag överlåter nyttigheter, 5) reglering införande av kvantitativa begränsningar för omsättningen av nyttigheter. 29 § Övervaknings- och upplysningsskyldighet För tryggande av befolkningens försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten är en näringsidkare skyldig att på begäran underrätta arbets- och näringsministeriet, Konsumentverket, regionförvaltningsverket och en magistrat som med stöd av lagen om konsumentrådgivning (800/2008) ger konsumentrådgivning om situationen beträffande en sådan konsumtionsnyttighets efterfrågan och utbud som omfattas av dagligvaruförsörjningen och som är av avsevärd betydelse för befolkningens försörjning och folkhälsan. Näringsidkaren ska dessutom, om detta är nödvändigt med tanke på prisövervakningen, i begärd omfattning uppge en nyttighets pris eller prissättningsgrund och förändringar i dem. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om upplysningsförfarandet samt bestäms de nyttigheter som upplysningsplikten gäller. 30 § Inriktande av regleringen av flytande bränslen För säkerställande av tillgången på flytande bränsle för ändamål som är nödvändiga med tanke på befolkningens försörjning, den militära försvarsberedskapen och ett fungerande samhälle under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten föreskrivs det genom förordning av statsrådet om de mängder med vilka konsumtionen av flytande bränsle måste minskas samt om hur minskningen fördelar sig mellan trafiken, jordbruket, energiproduktionen, industrin och uppvärmning. 31 § Styrning och reglering av gårdsbrukets primärproduktion För tryggande av gårdsbrukets verksamhetsförutsättningar och livsmedelsförsörjningen under undantagsförhållanden får en näringsidkare med tanke på gårdsbrukets primärproduktion sälja eller annars överlåta genom förordning av statsrådet närmare bestämda gödselmedel, foder, bekämpningsmedel och läkemedel avsedda för medicinsk behandling av djur endast till sådana primärproducenter inom gårdsbruk som har inköpstillstånd enligt denna lag. Brännolja som i gårdsbruket används i primärproduktionen får under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten säljas eller annars överlåtas endast mot inköpstillstånd. Om anskaffningen av en nyttighet som används i primärproduktionen kräver inköpstillstånd enligt 1 mom., får primärproducenten använda en sådan nyttighet endast för produktion som är nödvändig för att trygga livsmedelsproduktionen. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om hurdan produktion som vid respektive tidpunkt anses nödvändig för tryggande av livsmedelsproduktionen. Den kommunala landsbygdsnäringsmyndigheten beviljar inköpstillstånd. Vid dess beviljande beaktas särskilt primärproducentens tidigare produktionsmängder. Jord- och skogsbruksministeriet beslutar om användningen av gödselmedel, bekämpningsmedel och brännolja för skogsbruk som bedrivs på områden i Forststyrelsens besittning. 32 § Reglering av detaljhandeln För tryggande av befolkningens försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten får en näringsidkare endast mot inköpstillstånd till en konsument överlåta sådana konsumtionsnyttigheter som är nödvändiga för befolkningens försörjning. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de konsumtionsnyttigheter som regleras och om förfarandet vid regleringen. Styrningen och verkställigheten av regleringen ankommer på arbets- och näringsministeriet, regionförvaltningsverken och kommunerna. Kommunerna beviljar inköpstillstånd, svarar inom sina områden för administreringen av inköpstillstånd och informerar om inköpstillståndsförfarandet. 33 § Reglering av annan handel För tryggande av samhällets vitala funktioner under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten ska en näringsidkare mot inköpstillstånd tillhandahålla andra näringsidkare och offentliga samfund, genom förordning av statsrådet närmare bestämda, nyttigheter vilka näringsidkaren allmänt marknadsför till dem. Genom förordning av statsrådet föreskrivs om de nyttigheter som regleras och om förfarandet vid regleringen. Arbets- och näringsministeriet svarar för regleringen och övervakningen av regleringen i fråga om den handel som avses i denna paragraf. Närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar inom sitt verksamhetsområde inköpstillstånd som avses i 1 mom. 34 § Reglering av industriproduktionen För tryggande av produktion av nyttigheter som är nödvändig med tanke på samhällets vitala funktioner under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten får en näringsidkare endast på det sätt som föreskrivs genom förordning av statsrådet använda genom förordning av statsrådet närmare föreskrivna metaller, metallegeringar, kemikalier, läkemedelsråvaror, elektronikkomponenter, jordbruksprodukter, varor som används av livsmedelsindustrin, råvaror och bränslen för energiproduktionen eller andra för industriproduktionen nödvändiga material eller nyttigheter. Arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralerna svarar för regleringen och övervakningen av industriproduktionen. 35 § Reglering av utrikeshandeln För tryggande av hälsovård för befolkningen, en nödvändig industriproduktion och försvarsberedskapen under undantagsförhållanden får nyttigheter som regleras med stöd av denna lag föras ut ur landet endast med tillstånd av statsrådet. Genom förordning av statsrådet kan tillståndsplikten begränsas till att gälla endast vissa reglerade nyttigheter. Om det tillståndsförfarande som avses i 1 mom. inte är en tillräcklig åtgärd för att trygga hälsovård för befolkningen, en nödvändig industriproduktion och försvarsberedskapen, får i 1 mom. avsedda reglerade nyttigheter inte föras ut ur landet ( utförselförbud ). Genom förordning av statsrådet kan utförselförbudet begränsas till att gälla endast vissa reglerade nyttigheter. För tryggande av hälsovård för befolkningen, en nödvändig industriproduktion och försvarsberedskapen eller för förhindrande av skada för eller marknadsstörningar på ett visst näringsområde under undantagsförhållanden får nyttigheter som regleras med stöd av denna lag föras in i landet endast med tillstånd av statsrådet. Genom förordning av statsrådet kan tillståndsplikten begränsas till att gälla endast vissa reglerade förnödenheter. Om det tillståndsförfarande som avses i 3 mom. inte är en tillräcklig åtgärd för att trygga hälsovård för befolkningen, en nödvändig industriproduktion och försvarsberedskapen eller för att förhindra skada för eller marknadsstörningar på ett visst näringsområde, får i 3 mom. avsedda reglerade nyttigheter inte föras in i landet ( införselförbud ). Genom förordning av statsrådet kan införselförbudet begränsas till att gälla endast vissa reglerade nyttigheter. 36 § Begränsning av elanvändningen För tryggande av ett fungerande samhälle under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten kan statsrådet genom sitt beslut begränsa eller helt och hållet förbjuda användningen av el för andra, genom förordning av statsrådet närmare föreskrivna, ändamål än sådana som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen. Efterlevnaden av begränsningen eller förbudet övervakas i enlighet med arbets- och näringsministeriets anvisningar av Energimarknadsverket och nätinnehavare som avses i elmarknadslagen (386/1995). 37 § Elförbrukningskvoter För tryggande av landets näringsliv eller befolkningens försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten får el användas endast upp till ett genom förordning av statsrådet bestämt procenttal av konsumtionen enligt elanvändarens normala årsförbrukning. Nätinnehavaren fastställer förbrukningskvoten utifrån varje elavtal på basis av den mängd el som levererats det föregående kalenderåret. Om denna grund inte kan användas, fastställs förbrukningskvoten på basis av en motsvarande förbrukares normala förbrukning eller en tillförlitlig utredning. Genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om beräkning av förbrukningskvoterna. 38 § Överskridningsavgift vid elförbrukning För elförbrukning som överskrider förbrukningskvoten ska överskridningsavgift betalas till staten. Avgiftens storlek är per kilowattimme det av minutförsäljaren debiterade genomsnittliga konsumentpriset på elenergi multiplicerat med tre. Minutförsäljaren bestämmer månatligen överskridningsavgiftens storlek utifrån medeltalet av föregående kalendermånads konsumentpris på el. I fråga om debitering av överskridningsavgift gäller vad som föreskrivs om debitering av skatter och avgifter. Överskridningsavgiften uppbärs av minutförsäljaren av el. Uppbörden av överskridningsavgifter övervakas av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Närings-, trafik- och miljöcentralerna kan på ansökan bevilja tillstånd att utan överskridningsavgift köpa el utöver förbrukningskvoten för ändamål som är nödvändiga med tanke på befolkningens försörjning eller försvaret. 39 § Elleveransavbrott För tryggande av landets näringsliv, befolkningens försörjning eller försvarsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten kan en nätinnehavare tillfälligt avbryta leveransen av el, om åtgärderna enligt denna lag för minskande av elförbrukningen inte minskar förbrukningen tillräckligt när det är fråga om att upprätthålla elnätets funktionsförmåga. Leveransen av el får dock inte utan tvingande skäl avbrytas hos elanvändare som är viktiga med tanke på upprätthållandet av försörjningsberedskapen. Nätinnehavaren ska hålla avbrotten i elleveransen på varje område så kortvariga som möjligt och inrikta avbrotten på ett jämlikt sätt. Energimarknadsverket övervakar grunderna för elleveransavbrotten och en jämlik fördelning av dem. På leveransavbrott som genomförts med stöd av denna lag tillämpas inte det som i elmarknadslagen föreskrivs om standardersättning på grund av avbrott i nättjänsten. 40 § Begränsning av användningen av fjärrvärme För tryggande av landets näringsliv, befolkningens försörjning eller försvarsberedskapen får fjärrvärme under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten tas ur distributionsnätet för uppvärmning av fastigheter endast i sådana mängder som föreskrivs närmare genom förordning av statsrådet. Innetemperaturen i offentliga lokaliteter får inte genom uppvärmning höjas så att den överstiger ett gradtal som bestäms genom förordning av statsrådet. En säljare eller annan leverantör av fjärrvärme är skyldig att göra de regleringar som behövs och att förse regleranordningarna med sigill i andra lokaliteter än de som omfattas av hemfriden. Begränsning av användningen gäller inte sådan användning av fjärrvärme som är nödvändig för upprätthållandet av försörjningsberedskapen. Efterlevnaden av begränsningarna övervakas av Energimarknadsverket och kommunerna. 41 § Reglering av brännolja för uppvärmning För tryggande av landets näringsliv, befolkningens försörjning eller försvarsberedskapen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten får lätt och tung brännolja levereras för uppvärmningsbruk endast till ett genom förordning av statsrådet bestämt procentbelopp av kundens normala årsförbrukning. Som årsförbrukning betraktas medelvärdet av förbrukningen under de två år som föregår det aktuella året. Medelvärdet uträknas av oljesäljaren. Om uppgifter som behövs för uträkningen inte finns att tillgå, uppskattas årsförbrukningen på basis av tillförlitlig utredning som fastighetsägaren lämnar. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan på ansökan bevilja tillstånd att överskrida kvoten, om det är nödvändigt för att garantera befolkningens hälsa eller säkerhet. Närmare bestämmelser om på vilka villkor kvoten får överskridas utfärdas genom förordning av arbets- och näringsministeriet. Varje kund ska anmäla sig till oljesäljarens kundregister samt utan dröjsmål lämna de uppgifter som är nödvändiga med tanke på verkställandet av regleringen och som oljesäljaren eller en försäljare i minutförsäljningsnätet begär. Närmare bestämmelser om hur regleringen av brännolja för uppvärmning ska verkställas utfärdas genom förordning av statsrådet. Arbets- och näringsministeriet samt närings-, trafik- och miljöcentralerna svarar för övervakningen av regleringen. 42 § Begränsning av användningen av naturgas För tryggande av befolkningens försörjning under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten får naturgas tas ur distributionsrörsystemet endast för nödvändiga ändamål. Närings-, trafik- och miljöcentralerna bestämmer inom sina verksamhetsområden de ändamål för vilka naturgas får användas med stöd av 1 mom. Efterlevnaden av begränsningen övervakas i enlighet med arbets- och näringsministeriets anvisningar av Energimarknadsverket och i naturgasmarknadslagen (508/2000) avsedda innehavare av naturgasnät samt av närings-, trafik- och miljöcentralerna inom deras verksamhetsområden. 43 § Prisreglering För säkerställande av att regleringen fungerar får priserna på nyttigheter som avses i 32, 36, 40 och 42 § inte höjas mer än vad som bestäms genom förordning av statsrådet. 44 § Tryggande av vattentillgången För tryggande av vattenförsörjningen i samhällena under undantagsförhållanden kan jord- och skogsbruksministeriet genom sitt beslut förplikta ett vattentjänstverk att leverera eller tillhandahålla vatten utanför sitt eget verksamhetsområde för tillgodoseende av utomstående behov av vatten samt genom sitt beslut ändra en rätt till vattentäkt som grundar sig på vattenlagen (587/2011) eller ett tillstånd som beviljats med stöd av den, om det är nödvändigt för säkerställande av en kommuns eller en större konsumentgrupps tillgång till vatten eller för tryggande av verksamheten i ett vattentjänstverk som annars är av betydelse ur allmän synpunkt eller av andra med dessa jämförbara vägande skäl. 45 § Tryggande av virkes- och torvtillgången För tryggande av landets näringsliv, energiförsörjningen och nödvändigt byggande under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten kan närings-, trafik- och miljöcentralen genom sitt beslut förplikta markägare, ägare av trävaror eller torv eller innehavare av avverkningsrätt eller torvtäktsrätt att överlåta virke, trävaror och torv till närings-, trafik- och miljöcentralen samt till försvarsmakten. En skogscentral är på begäran skyldig att lämna behövlig handräckning till närings-, trafik- och miljöcentralen samt till försvarsmakten för fattande och verkställande av ett beslut enligt 1 mom. 6 kap. Reglering av byggande och byggprodukter 46 § Nödvändigt byggande Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten ombesörjs i första hand nödvändigt byggande. Som nödvändigt byggande betraktas 1) försvarsmaktens projekt, 2) byggnadsarbeten som krävs för skyddande av befolkningen samt för dess försörjning och säkerhet, 3) brådskande byggnads- och reparationsarbeten inom trafik och kommunikationsförbindelser samt kommunalteknik, 4) byggnadsarbeten som krävs för energiförsörjningen, 5) byggnadsarbeten för industri som är viktig med tanke på försvaret, befolkningens försörjning eller försörjningsberedskapen, 6) arbeten som behövs för att slutföra halvfärdiga byggnadsarbeten eller för att lämna arbetet i en lämplig fas, samt 7) nödvändiga reparationsarbeten på byggnader och konstruktioner. 47 § Tillstånd att inleda eller fortsätta byggande Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten får byggande inte inledas eller fortsättas, om inte byggprojektet utöver andra behövliga tillstånd eller beslut har beviljats inlednings- eller fortsättningstillstånd. Inlednings- eller fortsättningstillstånd ska beviljas, om inte något annat föranleds av säkerställandet av tillgången på arbetskraft, maskiner och byggnadsprodukter för nödvändigt byggande som avses i 46 §. Inlednings- eller fortsättningstillstånd behövs inte för genomförande av försvarsmaktens byggprojekt. Inlednings- eller fortsättningstillstånd behövs inte heller för byggande av ett sådant tillfälligt skyddsrum som avses i 119 § 2 mom. 48 § Tillstånd att köpa byggprodukter För tryggande av tillgången på byggprodukter för nödvändigt byggande under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten får en näringsidkare som säljer byggprodukter sälja eller annars överlåta byggprodukter endast mot inköpstillstånd. Inköpstillstånd behövs dock inte när produkter säljs eller annars överlåts till parti- eller detaljhandeln eller för genomförande av försvarsmaktens byggprojekt. Genom förordning av statsrådet anges de byggprodukter som kan överlåtas endast mot inköpstillstånd. 49 § Beviljande av inlednings- och fortsättningstillstånd samt inköpstillstånd Kommunens byggnadsinspektör beviljar tillstånd att inleda och fortsätta byggprojekt. Närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar dock inlednings- och fortsättningstillstånd för regionalt betydande projekt och miljöministeriet för projekt som är betydande på riksnivå. Genom förordning av statsrådet bestäms vilka projekt som är betydande regionalt eller på riksnivå. Kommunens byggnadsinspektör beviljar tillstånd till inköp av byggprodukter. Närmare bestämmelser om tillståndsförfarandet kan utfärdas genom förordning av miljöministeriet. 50 § Näringsidkares skyldighet att ge information En näringsidkare som saluför byggprodukter som kan överlåtas endast mot inköpstillstånd är på begäran skyldig att underrätta kommunens byggnadsinspektör om mängden produkter i sin besittning och produkter som har överlåtits. 7 kap. Reglering av bostadsbeståndets användning 51 § Myndighet som reglerar bostadsbeståndet Den kommun på vars område bostadsbeståndets användning regleras enligt 52 eller 53 § ger åtgärderna i uppdrag åt något av sina organ eller tillsätter ett särskilt organ för detta ( myndighet som reglerar bostadsbeståndet ). 52 § Anmälan om hyresbostad För underlättande av bostadssituationen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4 punkten är en bostads ägare skyldig att till myndigheten som reglerar bostadsbeståndet anmäla en uthyrningsbostad för att en hyresgäst ska kunna anvisas ( bostadsägarens anmälningsskyldighet ). Om myndigheten som reglerar bostadsbeståndet bedömer att bostadsägarens anmälningsskyldighet inte är en tillräcklig åtgärd för att få bostäder i användning, är ägaren av en bostad skyldig att anmäla lediga och strax lediga bostäder samt sådana övriga lokaler i sin ägo som lämpar sig som bostäder till myndigheten som reglerar bostadsbeståndet för anvisande av hyresgäst ( bostadsägarens utvidgade anmälningsskyldighet ). 53 § Inhysning Om myndigheten som reglerar bostadsbeståndet bedömer att bostadsägarens utvidgade anmälningsskyldighet inte är en tillräcklig åtgärd för att få bostäder i användning, är en sådan innehavare av en bostad som besitter flera än ett rum per medlem av hushållet, köket oräknat, skyldig att anmäla överlopps rum till myndigheten som reglerar bostadsbeståndet för anvisande av hyresgäst ( inhysning ). 54 § Förfarandet vid uthyrning av bostad och inhysning Om myndigheten som reglerar bostadsbeståndet inte inom 14 dagar från anmälan enligt 52 § har anvisat hyresgäster till bostaden, får bostadsägaren hyra ut den till en person som ägaren anser vara lämplig. Myndigheten som reglerar bostadsbeståndet ska i första hand anvisa hyreslokaliteterna för sådana bostadsbehövande vars behov av bostad är störst. Bostadsinnehavarens förslag ska om möjligt beaktas. När myndigheten som reglerar bostadsbeståndet anvisar en boende till bostaden i enlighet med 53 § upprättar den hyresavtalet mellan parterna. Om parterna inte kan enas om hyresavtalets villkor, bestämmer nämnda myndighet om dem. Hyran ska bestämmas enligt skälig gängse hyra på orten. 55 § Begränsning av hyreshöjning och av uppsägning av hyresavtal För underlättande av bostadssituationen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4 punkten får hyran för en bostadslägenhet inte höjas mer än vad som föreskrivs genom förordning av statsrådet. För underlättande av bostadssituationen under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1, 2 och 4 punkten får hyresvärden inte säga upp ett hyresavtal som gäller en bostadslägenhet, om inte hyresvärden behöver bostaden för eget, familjemedlemmars eller andra närståendes bruk såsom bostad eller om inte det finns andra särskilt vägande skäl för uppsägning. 8 kap. Ändringar i anslutning till social trygghet 56 § Ändringar av lagstadgade försäkringar och förmåner För tryggande av befolkningens försörjning och statens betalningsberedskap under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten kan utbetalningen av förmåner eller rehabiliteringspenning som erläggs med stöd av bestämmelserna om arbetspension, folkpension, sjuk-, olycksfalls-, patient- eller trafikförsäkring samt inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, grunddagpenning, alterneringsersättning eller vuxenutbildningsstöd eller motsvarande andra förmåner avbrytas för högst tre månader eller uppskjutas med högst tre månader. I det syfte som avses i 1 mom. kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten förmåner eller rehabiliteringspenning som erläggs med stöd av bestämmelserna om arbetspension, folkpension, sjuk-, olycksfalls- patient- eller trafikförsäkring samt inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning, grunddagpenning, alterneringsersättning eller vuxenutbildningsstöd eller motsvarande andra förmåner betalas för högst tre månader minskade med högst 50 procent. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om minskningens storlek och utbetalningsperioden för minskade förmåner samt om varaktigheten av avbrott i eller uppskjutande av betalning som avses i 1 mom. De pensioner som avses i 1 mom. utbetalas, oavsett om betalningsbeloppet minskas eller betalningen avbryts eller uppskjuts, alltid till ett så stort belopp att de pensioner förmånstagaren lyfter sammanlagt uppgår till ett belopp som motsvarar minst full folkpension enligt folkpensionslagen (568/2007). 57 § Ändringar av socialbidrag För tryggande av befolkningens försörjning och statens betalningsberedskap under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten kan utbetalningen av moderskapsunderstöd, bidrag för kostnader vid internationell adoption, underhållsstöd, barnbidrag, stöd för hemvård av barn, stöd för privat vård av barn, bostadsbidrag, arbetsmarknadsstöd, studiepenning, bostadstillägg, militärunderstöd, ersättning för skada ådragen i militärtjänst, rehabiliteringsförmån, särskilt stöd till invandrare eller motsvarande annan förmån samt utkomststöd avbrytas för högst tre månader eller uppskjutas med högst tre månader. I det syfte som avses i 1 mom. kan under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten moderskapsunderstöd, bidrag för kostnader vid internationell adoption, underhållsstöd, barnbidrag, stöd för hemvård av barn, stöd för privat vård av barn, bostadsbidrag, arbetsmarknadsstöd, studiepenning, bostadstillägg, militärunderstöd, ersättning för skada ådragen i militärtjänst, rehabiliteringsförmån, särskilt stöd till invandrare eller motsvarande annan förmån samt utkomststöd betalas för högst tre månader minskade med högst 50 procent. Genom förordning av statsrådet föreskrivs närmare om minskningens storlek och utbetalningsperioden för minskade förmåner samt om varaktigheten av avbrott i eller uppskjutande av betalning som avses i 1 mom. 58 § Utbetalning av förmåner Till förmånstagare enligt 56 och 57 § betalas under den tid förmånen är nedsatt eller utbetalningen av den avbrutits eller skjutits upp utkomststöd till ett sådant belopp att det sammanräknat med personens eller familjens övriga inkomster ger ett disponibelt belopp som motsvarar minst utkomststödets grunddel och täcker de nödvändiga utgifterna för boende samt hälso- och sjukvård. Bestämmelser om hur utbetalningen av förmånerna ska ordnas utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 59 § Befrielse från påföljder för försenad betalning Under undantagsförhållanden befrias en fysisk person som är gäldenär från skyldigheten att betala dröjsmålsränta och från andra påföljder på grund av dröjsmål med betalning, om dröjsmålet till väsentlig del har berott på betalningssvårigheter till följd av 1) i 56 och 57 § avsedda ändringar av lagstadgad försäkring, förmåner eller socialbidrag, 2) i 90 § avsett uppskjutande av utbetalning, 3) deltagande under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten i repetitionsövning, extra tjänstgöring eller tjänstgöring under mobilisering enligt värnpliktslagen (1438/2007). Befrielse från påföljder av försenad betalning gäller inte löne- eller underhållsbidragsskuld. 9 kap. Tryggande av elektroniska data- och kommunikationssystems funktionsduglighet och tillgången till posttjänster 60 § Åtgärder som avser kommunikationsnät och kommunikationstjänster För att trygga de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet och avvärja datasäkerhetshot mot dem kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten ålägga ett i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) avsett teleföretag att 1) producera nät- och kommunikationstjänster samt att ge myndigheterna en lägesbild av användningen av nät- och kommunikationstjänster, 2) underhålla eller bygga eller låta bli att bygga kommunikationsnät, 3) till myndigheter eller andra teleföretag överlåta nyttjanderätt till sådan egendom som avses i 4 kap. i kommunikationsmarknadslagen; ministeriet kan också upphäva en sådan skyldighet att överlåta nyttjanderätt som ålagts ett teleföretag med stöd av kommunikationsmarknadslagen, 4) ordna sina internationella nät- och kommunikationstjänstförbindelser på det sätt som kommunikationsministeriet närmare bestämmer, 5) avtala om nationell eller internationell roaming på det sätt som kommunikationsministeriet bestämmer, 6) koppla samman ett kommunikationsnät med ett annat eller att upplösa en sammankoppling, 7) för viss tid eller tills vidare stänga nät- eller kommunikationstjänstförbindelser till ett visst land eller till internationella nät- eller kommunikationstjänstförbindelser, 8) driva system och tillhandahålla tjänster från vissa platser. Kommunikationsministeriet kan under undantagsförhållanden dessutom besluta om företräde i de allmänna kommunikationsnäten för kommunikation som är nödvändig med tanke på samhällets vitala funktioner. Beslutet kan avse endast sådana kommunikationsnät där det är tekniskt möjligt att ordna företräde för kommunikation. 61 § Åtgärder som avser radiofrekvenser För att trygga de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet och för att säkerställa en störningsfri kommunikation som är nödvändig för att trygga det militära försvaret av Finland och landets territoriella integritet och upprätthålla allmän ordning och säkerhet kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten bemyndiga Kommunikationsverket att 1) ändra villkoren för radiotillstånd som avses i lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar (1015/2001), 2) återkalla radiotillstånd, 3) avbryta beviljandet av radiotillstånd, 4) förbjuda användning av radiosändare eller radiosystem som avses i lagen om radiofrekvenser och teleutrustningar eller begränsa deras användning på annat sätt. 62 § Åtgärder i anslutning till dataskydd För att trygga de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet och avvärja datasäkerhetshot mot dem kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten ålägga i lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation (516/2004) avsedda teleföretag, tillhandahållare av mervärdestjänster eller andra än statsförvaltningens sammanslutningsabonnenter eller personer som handlar för deras räkning att 1) tillfälligt förhindra sändande, förmedling eller mottagande av e-postmeddelanden, textmeddelanden och andra motsvarande meddelanden eller av filer över fildelningsnät, 2) kryptera eller inte kryptera sina nät- eller kommunikationstjänster, 3) vidta andra motsvarande åtgärder som är nödvändiga för att avvärja kränkningar av dataskyddet och undanröja störningar riktade mot dataskyddet. 63 § Allmän överlåtelseskyldighet i fråga om nyttjanderätten till datasystem För tryggande av de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten ålägga en enskild person eller en sammanslutning som inte hör till statsförvaltningen att till myndigheter eller av dem namngivna instanser överlåta nyttjanderätten till program, terminalutrustning, datasystem, radiosändare, reservkraftaggregat eller delar eller tilläggsutrustning till dem, om överlåtelsen är nödvändig för att säkerställa funktionsdugligheten hos de nät- och kommunikationstjänster som anlitas för att upprätthålla samhällets vitala funktioner. 64 § Åtgärder som avser postverksamhet För tryggande av tillgången till posttjänster och samhällets vitala funktioner kan kommunikationsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten ålägga i postlagen (415/2011) avsedda postföretag eller andra företag som utövar motsvarande verksamhet att 1) producera samhällsomfattande posttjänster och att ge myndigheterna en lägesbild av användningen och produktionen av posttjänster, 2) ordna internationell posttrafik på det sätt som kommunikationsministeriet närmare bestämmer, 3) samarbeta med andra postföretag eller andra företag som utövar motsvarande verksamhet på det sätt som kommunikationsministeriet närmare bestämmer, 4) tillhandahålla samhällsomfattande posttjänster på ett sätt som avviker från bestämmelserna i postlagen på det sätt som kommunikationsministeriet närmare bestämmer, 5) driva system och tillhandahålla tjänster från vissa platser. Kommunikationsministeriet kan under undantagsförhållanden dessutom besluta om företräde vid tillhandahållande av posttjänster för brevförsändelser och postpaket som är nödvändiga med tanke på samhällets vitala funktioner. 65 § Tekniska föreskrifter som gäller elektronisk kommunikation och postverksamhet För tryggande av de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet och tillgången till posttjänster kan Kommunikationsverket meddela föreskrifter som gäller det tekniska genomförandet av rättigheter och skyldigheter som avses i 60—64 §. 66 § Beredskapsenheten för datasystemsbranschen samt dess uppgifter För att trygga de elektroniska data- och kommunikationssystemens funktionsduglighet, avvärja datasäkerhetshot mot dem och trygga samhällets vitala funktioner kan arbets- och näringsministeriet under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten på förslag från kommunikationsministeriet inrätta regionala beredskapsenheter för datasystemsbranschen vid närings-, trafik- och miljöcentralerna. Beredskapsenheterna för datasystemsbranschen leds och övervakas av Kommunikationsverket. Beredskapsenheterna för datasystembranschen har till uppgift att 1) upprätthålla kontakten med länens ledningscentraler eller delar av dem, försvarsmaktens regionala organisation och andra regionala myndigheter samt regionens företag och sammanslutningar, 2) på regional nivå samordna verkställigheten av de föreskrifter och beslut som kommunikationsministeriet och Kommunikationsverket utfärdat med stöd av denna lag, 3) på regional nivå sammanställa och upprätthålla en lägesbild av de omständigheter som inverkar på utbudet och användningen av nät- och kommunikationstjänster, och 4) informera om de förändringar som inträffar i utbudet eller användningen av nät- och kommunikationstjänster. 10 kap. Tryggande av transporter och reglering av flytande bränslen 67 § Reglering av flytande bränslen i trafiken För säkerställande av tillgången på flytande bränslen för syften som är nödvändiga med tanke på försvaret, befolkningens försörjning och landets näringsliv under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten föreskrivs genom förordning av kommunikationsministeriet om hur den totala inbesparingen av flytande trafikbränslen enligt 30 § ska fördelas mellan väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafiken. 68 § Reglering av flytande vägtrafikbränslen Under undantagsförhållanden som avses i 3 § 1—3 punkten får flytande bränslen för vägtrafiken säljas eller överlåtas endast mot användnings- eller inköpstillstånd på det sätt som bestäms i detta kapitel. Bestämmelser om tiden för reglering av flytande bränslen för vägtrafiken utfärdas genom förordning av statsrådet. Genom förordning av kommunikationsministeriet utfärdas närmare bestämmelser om sparmålen beträffande försäljningen av bränsle till olika konsumentgrupper och om den maximala mängden bränsle som säljs till konsumenterna. 69 § Regleringsmyndigheter för flytande vägtrafikbränslen Regleringsmyndigheter för flytande vägtrafikbränslen är kommunikationsministeriet samt de trafikbränsleenheter som inrättas vid närings-, trafik- och miljöcentraler med ansvarsområdet trafik ( närings-, trafik- och miljöcentral som har hand om trafikuppgifter ) och vid polisinrättningar. Trafikbränsleenheterna arbetar under kommunikationsministeriets ledning och tillsyn. Närmare bestämmelser om inrättandet av och organisationen, arbetsfördelningen och uppgifterna i trafikbränsleenheterna utfärdas genom förordning av statsrådet. 70 § Användningstillstånd för flytande bränsle Användningstillstånd för flytande bränsle kan beviljas 1) statliga myndigheter, statliga affärsverk samt kommunala myndigheter för de motorfordon som de äger eller har i sin besittning eller användning, och 2) trafikidkare som idkar sådan trafik som är nödvändig för tryggande av verksamhetsförutsättningarna för landets näringsliv och företag eller sammanslutningar som idkar annan verksamhet som är nödvändig för tryggande av verksamhetsförutsättningarna för landets näringsliv, för de motorfordon som de äger eller har i sin besittning. Statliga myndigheter och statliga affärsverk beviljas användningstillstånd av kommunikationsministeriet. Trafikbränsleenheten vid närings-, trafik- och miljöcentralen beviljar användningstillstånd till kommunala myndigheter samt till trafikidkare och andra företag eller sammanslutningar. Motorfordon som avses i 1 mom. 2 punkten ska antecknas i närings-, trafik- och miljöcentralens förteckning över reservering av fordon för undantagsförhållanden. 71 § Inköpstillstånd för flytande bränsle Bränsle får säljas till andra ägare eller innehavare av motorfordon än sådana som avses i 70 § endast om de har ett inköpstillstånd för flytande bränsle. Polisinrättningens trafikbränsleenhet beviljar ägare eller innehavare av i 1 mom. avsedda, i fordonsregistret införda motorfordon, inköpstillstånd för bränsle vilka berättigar tillståndsinnehavaren att under en viss period köpa den mängd bränsle som anges i tillståndet. Tillstånd att köpa flytande bränsle för ett motorfordon som är infört i ett utländskt register och vars innehavare inte har hemkommun i Finland kan beviljas av trafikbränsleenheten vid den polisinrättning till vilken ansökan lämnats. Polisinrättningens trafikbränsleenhet kan på ansökan bevilja tillstånd att köpa extra bränsle. Ansökan riktas till trafikbränsleenheten vid den polisinrättning till vars verksamhetsområde sökandens hemkommun hör. Den som innehar ett motorfordon som är infört i ett utländskt register och som inte har hemkommun i Finland kan rikta sin ansökan till vilken trafikbränsleenhet som helst. Tillstånd att köpa extra bränsle kan beviljas, om det behövs för att trygga sökandens eller familjemedlemmarnas försörjning eller för att sökanden eller en familjemedlem ska kunna företa en för
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
