← Suomi
    264/1961
    Svenska

    264/1961 — Vattenlag

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Allmänna stadganden. Vattenområden och vatten. 1 § Med vattenområde avses område, som icke endast tillfälligt är täckt av vatten. Vattendrag äro öppna insjöområden jämte tillhörande naturliga och konstgjorda delar med undantag av de vatten, som i 2 § detta kapitel angivas. 2 §. Såsom vattendrag eller del därav anses ej: 1) dike, rännil eller sådan bädd, vari icke fortgående rinner vatten och ej ens under tiden för högsta vattenstånd finnes tillräckligt vatten för dess befarande med båt eller för bedrivande av flottning och i vilken ej heller fisk i nämnvärd omfattning kan hava sin vandring; ej heller 2) källa samt brunn och annan vattentäkt, vattencistern och konstgjord damm. 3 §. Vad i denna lag stadgas om vattendrag gäller även saltsjön. 4 §. Med grundvatten förstås vatten i mark- eller berggrund. 5 §. Vattendrag med rinnande vatten anses såsom älv, om det med undantag av den tid på året, då lågt vattenstånd råder, kan befaras roende, såframt icke strömfall eller grund utgör hinder därför. Vattendrag, vari medelavrinningen är minst två kubikmeter i sekunden, betraktas dock alltid såsom älv. Vattendrag, som är mindre än älv, är bäck. 6 §. Vid tillämpningen av denna lag anses såsom gräns för vattenområde mot land strandlinjen enligt medel vattenstånd. Har vattenståndet varaktigt förändrats, bestämmes sagda gräns enligt vattenstånden efter förändringen. Vad i denna lag stadgas om envar tillkommande befogenhet att befara vattendrag och däri flotta virke samt utöva annat allmännyttjande av vattendrag gäller ock område utanför gräns, som i 1 mom. angivits, då det är täckt av vatten. 7 §. Vattenkraften i strömfall eller annan del av vattendrag beräknas enligt medelavrinningen och den fallhöjd, som motsvarar densamma. 8 §. Vattnet i vattencistern samt i brunn och annan vattentäkt äges av den, som anläggningen tillhör. I källa och konstgjord damm äges vattnet av ägaren till grunden. Över annat öppet vatten och grundvatten råder, såvitt annat ej följer av annan tillkommande särskild rätt, med de inskränkningar, som i denna lag stadgas, den, som vatten- eller jordområdet tillhör. I älv och bäck tillkommer vardera sidans ägare rätt till lika stor del av däri rinnande vatten. 9 §. För visst jord- eller vattenområde i denna lag stadgade rättigheter och skyldigheter tillkomma, såframt ej nedan eller särskilt annat stadgats, ägaren till ifrågavarande område. Vad i 1 mom. är stadgat om ägare gäller ock den, som varaktigt besitter jord- eller vattenområdet. Den, som med legorätt eller på annan därmed jämförlig grund besitter visst område, är i frågor rörande dikning och avledande av avloppsvatten berättigad att i stället för ägaren beträffande detta område besluta om åtgärder, till vilka tillstånd av vattendomstolen ej erfordras eller av vilka icke följer skyldighet till penningutgift eller rätt till ersättning efter utgången av tiden för det rättsförhållande, som utgör grund för besittningen. 10 §. Delägare i samfällt vattenområde är berättigad, såframt ej av stadgandena i denna eller annan lag eller av särskilt meddelat tillstånd annat följer, att vidtaga sådana ägare tillkommande åtgärder med avseende å nyttjande av området och därå befintligt vatten, vilka icke vålla men eller störning för andra delägare eller utgöra hinder för dem att på motsvarande sätt tillgodogöra sig området. Vad i 1 mom. är stadgat om delägares i vattenområde rätt gäller i tillämpliga delar även rätt för samägare i flere samfällt tillhörigt jordområde att nyttja grundvatten, som erhålles från området. Där till åtgärd, som gäller annans vattenområde, enligt denna lag bör utverkas tillstånd, skall ock delägare i vattenområdet ansöka om tillstånd till sådan åtgärd, såvitt den gäller det samfällda området. 11 §. Om lega av vattenområde gäller i tillämpliga delar vad om lega av jord på landet för annat ändamål än för bedrivande av jordbruk är stadgat. Allmänna inskränkningar i nyttjande. 12 §. I älv finnes, där djupast är, kungsådra för vattnets fria lopp, samfärdsel, virkesflottning och fiskens vandring. Kungsådra är en tredjedel av vattendragets bredd vid medelvattenstånd, dock sålunda, att där i vattendraget allmänt idkas samfärdsel eller flottning kungsådrans bredd utgör minst sju meter. Vattendomstolen må, om det av viktiga skäl betingas, på ansökan förordna, att kungsådra skall hava större eller mindre bredd eller vara belägen även annorstädes än ovan sagts. Ej må kungsådra, såframt icke av stadgandena i denna lag eller av vad särskilt är stadgat annat följer eller därtill erhållits tillstånd av vattendomstolen, genom byggande stängas eller inskränkas, ej heller må i kungsådra utsättas anordning eller annat ens tillfälligt hinder, som försvårar dess begagnande. 13 §. Vad i 12 § detta kapitel sagts om älv gäller ock sund eller trängre led i sjö eller saltsjön, vari samfärdsel eller virkesflottning regelbundet bedrives eller som fisken huvudsakligen använder vid sin vandring. 14 §. Finnes i vattendrag allmän far- eller flottled, gäller om dess stängande vad i 12 § 3 mom. detta kapitel stadgas. 15 §. Ej må någon, såframt ej av vad nedan stadgas eller på grund av tillstånd, som i stöd därav meddelats, annat följer, så leda vatten från vattendrag eller i vattendrag eller på marken vidtaga annan sådan åtgärd, att därav i vattendragets läge, djup, vattenstånd eller vattnets lopp kan förorsakas ändring, som åstadkommer skada eller men å annans vattenområde, fiske, mark, byggnad eller annan egendom eller medför fara för Översvämning eller allmän vattenbrist, försämrar vattnets reningsförmåga, ändrar kungsådra, försvårar begagnande av allmän far- eller flottled eller på annat därmed jämförligt sätt kränker allmänt intresse. Ovan i 1 mom. nämnt förbud avser dock ej åtgärd, varav kan förorsakas skada eller men endast för enskild, om han samtyckt till åtgärden. 16 §. Såsom i 15 § detta kapitel stadgad ändring av vattendrag, anses ej tagande av vatten från vattendrag för begagnande i ägares eller delägares hem- och boskapshushållning samt bevattning av hemträdgård (hushållsvatten) i omfattning, som motsvarar skäligt behov. Förslår ej vattnet i vattendrag för alla, som äro i behov av hushållsvatten, äger vattennämnden, om vattenområdets ägare, vilken lider men av vattnets tagande, anhåller därom, meddela erforderliga föreskrifter för begränsande av vattnets förbrukning. Där förhållandena undergå ändring, må meddelad föreskrift, ändras. 17 §. Ej må vattnets fria lopp i sådan från bäcken, som i 2 § detta kapitel avses, utgående naturlig bädd, som enligt sagda paragraf icke är vattendrag, till skada för underbyggare ändras eller hindras med mindre ägarens av bäckenet eller bädden eget bruksbehov det påkallar. Använder underbyggare vatten i bädden till husbehovsvatten, må överbyggare dock ej nyttja det för annat ändamål i den omfattning, att underbyggarens tillgång till husbehovsvatten hindras. Ej må i 1 mom. avsedd naturlig bädd eller vattnets lopp däri så ändras, att å annan tillhörig mark därav förorsakas skada. 18 §. Utan tillstånd av vattendomstolen må ej någon så begagna grundvatten eller vidtaga sådan åtgärd för tagande av grundvatten, att möjligheten att på annan tillhörig fastighet erhålla hushållsvatten eller att utnyttja synnerligen givande grundvattenförekomst väsentligt försämras eller erhållande av vatten för någon inrättning, som tager grundvatten, försvåras. Detsamma gäller ock åtgärd för annat ändamål än för tagande av grundvatten, om därav uppenbarligen förorsakas ovan nämnd påföljd. Förorsakas av tagande av grundvatten i vattendrag i 15 § detta kapitel avsedd påföljd, skall åtgärden anses utgöra sådan ändring av vattendrag, varom i sagda paragraf stadgas. Vad i 1 mom. är stadgat gäller likväl icke tagande av grundvatten till hushållsvatten, ej heller anläggande av härför erforderlig brunn. 19 §. Ej må någon, såframt ej av vad nedan stadgas annat följer, utan tillstånd av vattendomstolen vidtaga åtgärd, som förorsakar förorening av vattendrag. Såsom dylik åtgärd anses utsläppande av smuts, avfall, vätska, gas, bark eller annat sådant ämne i vattendrag sålunda, att av åtgärden omedelbart eller under dess fortgång förorsakas menlig uppgrundning av vattendrag, skadlig förändring av vattnets beskaffenhet, uppenbar skada för fiskbeståndet, avsevärd minskning av omgivningens trivsel, våda för hälsan eller annan med dem jämförlig kränkning av enskilt eller allmänt intresse. Vad i 1 mom. är stadgat gäller ock uppläggande av däri avsedda ämnen på isen eller deras förande eller ledande så nära stranden av vattendrag, att de kunna hamna i vattnet och förorsaka menliga påföljder av anförd beskaffenhet. 20 §. Vad ovan i 19 § är sagt om vattendrag gäller ock bädd och bäcken, som ovan i 2 § detta kapitel avses, i fråga om åtgärder, vilka kunna förorsaka i 19 § nämnda menliga, för allmänt eller annans enskilda intresse kränkande påföljder. 21 §. Vattendomstolen må, där det betingas av synnerliga skäl, på ansökan av behörig myndighet giva för bibehållande av renligheten i vattendrag eller del därav strängare föreskrifter än ovan i 19 § stadgats eller, där allmänt intresse, som äger samband med regleringen av vattendragets nyttjande inom gränserna för ett vidsträcktare område, det förutsätter och enskilt intresse kan genom sakenliga anordningar i erforderlig omfattning säkerställas, giva lindrigare föreskrifter än vad i sagda paragraf stadgats. Skyldighet att ansöka i 19 § avsett tillstånd gäller i dylikt fall åtgärd, som innebär avvikelse från föreskrifter, vilka givits i stöd av denna paragraf. Likaså må vattendomstolen, då viktiga skäl det påkalla, giva den, som äger rätt att från vattendraget taga vatten för att användas såsom vätska, tillstånd att även på annans vattenområde i vattendraget utsätta i tillståndet bestämda ämnen eller vidtaga andra åtgärder för förbättrande av vattnets bruksegenskaper eller för vattendragets undersökande. 22 §. Ej må i 19 § detta kapitel avsedda ämnen uppläggas eller ledas till sådant ställe, att grundvattnet på annans fastighet i anledning härav blir hälsovådligt eller obrukbart för ändamål, vartill det eljest kunde begagnas, eller att åtgärden genom försämring av grundvattnets beskaffenhet eljest kränker allmänt eller annans enskilda intresse. Vattendomstolen må med motsvarande tillämpning av stadgandena i 21 § detta kapitel i fråga om grundvattnet på visst område giva lindrigare föreskrifter än i 1 mom. är stadgat. 23 §. Inrättning för viss industriell eller till sin beskaffenhet därmed jämförlig verksamhet, för vilken speciell föreskrift bör meddelas genom förordning och som förorsakar förorening av vatten, må ej, utan avseende därå, om dess begagnande medför i 19―21 §§ detta kapitel avsedd påföljd, anläggas med mindre sådana åtgärder vidtagas, genom vilka vattnets förorening förhindras. Såframt fråga är om inrättning, som hör till ovan i denna paragraf avsett verksamhetsområde och som uppförts före denna lags ikraftträdande, bör den uppföra skydds- eller reningsanläggningar för vattnet inom fem år från denna lags ikraftträdande. Vattendomstolen må dock på ansökan, då synnerliga skäl därtill äro, förlänga sagda termin till högst tio år. Genom förordning må ock stadgas, att om tagande i bruk av annan än i 1 mom. avsedd inrättning, som förorsakar fara för förorening av öppet vatten eller grundvatten, ävensom om avledande av avloppsvatten från bebott område till vattendrag eller i marken skall i förväg anmälas hos vederbörande vattennämnd eller statsmyndighet, som utövar tillsyn över vattendragen. Anmälan befriar ej vederbörande från att ansöka om tillstånd för avledande av avloppsvatten, såframt skyldighet därtill enligt förenämnda stadganden på grund av åtgärdens verkningar föreligger. Allmännyttjande och övriga rättigheter med avseende å annan tillhörigt område. 24 §. Envar äger rätt att med undvikande av onödig störning befara vattendrag, där det är öppet. Vattendrag anses öppet, om det icke på grund av laglig rätt stängts. Vad ovan sagts om rätt att befara vattendrag äger motsvarande tillämpning i fråga om färdande över is. Den, som färdas i vattendrag, är ock berättigad att begagna främmande vattenområde såsom tillfällig ankringsplats, såframt annan ej nämnvärt därav förorsakas men eller störning. Fångstredskap och andra lösa föremål i kungsådra eller allmän farled, vilka äro till förfång för samfärdseln, må, utan att dem tillskyndas skada, tillfälligt för samfärdseln förflyttas från sin plats. Lag samma vare även i fråga om löst föremål utanför farled, vilket på sätt, som förorsakar oskäligt men, utgör hinder för samfärdseln. Om farande över eller förbi med märke försett fångstredskap utanför farled stadgas i lagstiftningen angående fiske. Om trafik i kanal och annorstädes i vattendrag samt på allmän vinterväg gäller vad därom är särskilt stadgat. 25 §. Skada, som genom stöt av farkost, vågsvall, som av farkost förorsakats, gnistor från ångfartyg eller eljest av vattendrags befarande tillskyndas annan tillhörig mark, inrättning, upplag, flottningsanstalt, fångstredskap eller annan egendom, skall av farkostens ägare, med beaktande av vad särskilt är stadgat om begränsning av redares ansvarighet och sjöpanträtt, ersättas, ändå att skadan ej vållats genom fartygets manövrering eller skötsel. För skada, som av samfärdsel i vattendrag tillskyndas i kungsådra eller allmän farled olagligen utlagt föremål, har dess ägare dock ej rätt till ersättning. Detsamma gäller i fråga om fångstredskap i sådan farled, såframt skadan ej förorsakats uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Skadar den, som färdas i vattendrag, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet utanför farled fångstredskap, ändå att det ej utvisas av märke, varom i lagen om fiske stadgas, skall ersättning utgivas av den, som vållat skadan. Har skadan följt därav, att den skadade egendomen icke varit i behörigt stånd eller sakenlig vård, är farkostens ägare antingen helt eller för bristen motsvarande del från ersättningsskyldighet fri. 26 §. Om begagnande av vattendrag för virkesflottning stadgas i 5 kap. 27 §. Envar har rätt att från vattendrag hämta hushållsvatten samt is för hem- och boskapshushållning, att bada i vattendrag samt att begagna dess vatten till tvätt, vattnande av djur och för annat dylikt ändamål, såframt det kan ske utan att annans mark orättmätigt beträdes och områdets ägare eller annan förorsakas men eller störning. Med inskränkning, som ovan i 1 mom. sagts, är det jämväl tillåtet att tillfälligt hämta vatten från annan tillhörig, i 2 § 1 punkten detta kapitel avsedd bädd ävensom från källa, som icke är i ägarens eller med hans tillstånd i annan persons stadigvarande bruk. Om rätt att hämta vatten för avvärjande av eldfara från ovan avsedd bädd eller källa, så ock annat bäcken, som enligt 2 § detta kapitel ej är vattendrag, är särskilt stadgat. Om avledande av vatten för användning såsom vätska stadgas i 9 kap. 28 §. Ägare eller innehavare av strand är berättigad, ändå att han ej är ägare av eller delägare i vattenområdet, att för enskilt behov framför stranden i vattendraget utsätta angöringspåle för båt eller anlägga brygga, båthus, badhus samt tvätthus, badstuga eller annan sådan byggnad, som sträcker sig över annans vattenområde, såframt det kan ske utan att vålla ägaren av vattenområdet skada eller avsevärt men och i vattendraget förorsaka förändring eller påföljd, som i 12―15 §§ detta kapitel avses. Dylik rätt föreligger dock icke i hamnområde eller annat vattenområde, som tagits i speciellt bruk. Vattenområdets ägare skall ersättas för men, som följer av åtgärden. 29 §. Har vattendrag vikit från sitt läge, har ägare av och delägare i såväl den tidigare som den nya bädden samt, där det av allmänt intresse betingas, staten rätt att inom två år leda vattnet åter till dess tidigare bädd. Har mer än två år förflutit, gäller om vattnets återledande till dess tidigare bädd vad om byggande i vattendrag är stadgat. Den, som återleder vattnet, är ej pliktig att ersätta kostnader, som under loppet av två år efter vattnets vikande nedlagts på iståndsättande av eller byggande i den tidigare bädden eller på vattnets nyttjande i dess nya bädd. Sker återledande av vattendrag i dess tidigare bädd inom tio år, skall ersättning ej heller erläggas för bringande av den tidigare bädden under vatten, såframt därav ej förorsakas, att arbeten, som utförts senare än två år efter det vattendraget vikit från sitt läge, bliva onyttiga. 30 §. Envar, som lider men av uppslamning, grund eller annat därmed jämförligt hinder i vattendrag, är berättigad att utan särskilt utverkat tillstånd avlägsna hindret även från annan tillhörigt vattenområde, såframt åtgärden ej förorsakar i 12―15 §§ detta kapitel avsedd ändring eller påföljd och arbetets utförande ej medför avsevärt men för vattenområdets ägare. Arbetet må ej utföras på sätt och tid, som hindrar vandringsfiskens framkomst i vattendraget. Om arbetets vidtagande och sättet för dess utförande bör, såvitt arbetet ej är obetydligt, ägaren av vattenområdet i förväg underrättas. Om vad från vattendragets botten avlägsnas gäller i tillämpliga delar vad om jord, som upptagits från farled, i 4 kap. 6 § stadgas. Men av åtgärd, vilken avses i denna paragraf, skall ersättas. 31 §. Är för fastställande av verkningarna av något företag rörande vattendraget, för utrönande av grund vattenbeståndet eller eljest för utredande av möjligheterna att förverkliga i denna lag avsedd åtgärd nödigt att utföra undersökningar angående jordmånen, vattenmängden eller andra omständigheter på annan tillhörigt område och har lov därtill ej erhållits av områdets ägare eller innehavare, må vattennämnden på ansökan, efter det områdets ägare eller innehavare vid behov blivit hörd, meddela därtill tillstånd för viss tid och på villkor, som av nämnden föreskrivas. Vid utförande av undersökningarna bör obehörigt kränkande av ägarens till området och andra personers rätt undvikas. I tillståndsutslaget må föreskrivas, att utgången av undersökningarna skall delgivas vattennämnden och, där undersökningen gäller grundvatten, även områdets ägare. Om inledande av undersökningarna skall, såvitt möjligt, områdets ägare eller innehavare underrättas. För skada, som förorsakas av undersökningsarbetet, skall ersättning utgivas åt vederbörande. 2 kap. Allmänna stadganden om byggande i vattendrag. Byggande och dess förutsättningar. 1 § Stadgandena i detta kapitel om byggande gälla, såframt ej i fråga om viss åtgärd annat är stadgat, uppförande av fast eller fristående anordning eller byggnad eller annan anläggning, såsom damm, vall, bro, ledning, transportanordning eller brygga i eller över vattendrag, utförande av rensnings-, pålnings- eller fyllnadsarbeten i vattendrag, inrättande av ny bädd samt annan med dem jämförlig åtgärd. Såsom byggande anses även sådant byggande på marken, varav kan förorsakas ändring i vattnets lopp eller i vattenståndet i vattendrag. Med avseende å byggande, som avser tagande i bruk av vattenkraft, inrättande av farled, utbyggande av vattendrag för flottning, vattenstånds- eller vattenreglering, avledande av vatten för användning såsom vätska samt avledande av avloppsvatten i vattendrag, tillämpas stadgandena i denna lag till de delar nedan i vederbörande kapitel stadgas. 2 §. Kan av byggande eller anläggnings nyttjande förorsakas i 1 kap. 12―15 §§ avsedd förändring eller påföljd, skall till byggandet tillstånd av vattendomstolen utverkas. Utan avseende å påföljden av byggande skall tillstånd alltid sökas för uppförande av bro eller transportanordning över allmän far- eller flottled samt för anläggande av vatten-, avlopps-, kraft- eller annan ledning eller tunnel under sådan led. För ändring av byggnad eller annan anläggning bör tillstånd likaledes sökas, om av ändringen förorsakas i 1 kap. 12―15 §§ avsedd förändring eller påföljd eller om förverkligandet av ändringen innebär en sådan avvikelse från föreskrifterna i tidigare meddelat tillståndsutslag, att den inverkar på vattenförhållandena på sätt, som kränker allmänt eller enskilt intresse. För ombyggnad av anläggning, som utförts på grund av tillstånd, erfordras ej nytt tillstånd, om arbetet utföres med iakttagande av tidigare föreskrifter och påbörjas inom två år efter det den tidigare anläggningen avlägsnats eller dess användning upphört. Slutföres ej byggnadsarbetet inom fem år, skall dock nytt tillstånd för anläggningen utverkas. 3 §. Byggande skall, såframt dess ändamål utan oskälig stegring av kostnaderna i förhållande till företagets totalkostnader och den skada, som åstadkommes, kan ernås, så utföras, att ägare av stranden eller vattenområdet av företaget ej förorsakas skada, men eller annan förlust av förmån, som kan undvikas, att i vattendraget samfärdseln och virkesflottningen, nyttjande av vattenkraften, vattenstånds- eller vattenregleringen, idkande av fiske, torrläggningen av mark, avledande av vatten för användning såsom vätska, tagande av grundvatten eller eljest allmänt eller enskilt intresse ej kränkes, vattnets reningsförmåga icke försämras eller omgivningens trivsel förstöres mera än för ernåendet av det avsedda ändamålet är nödvändigt, samt att de olikartade förmåner, som vattendragets eller grundvattnets nyttjande medför, även framgent kunna tillgodoses med minsta möjliga inskränkning. Vad i 1 mom. är sagt skall iakttagas även, då tillstånd för byggande ej erfordras, samt, då byggnadstillstånd sökts, vid bestämmande av villkoren för tillståndet. Detsamma gäller ock om utförande av byggnadsarbetet till den del, om vilken i byggnadstillståndet ej ingå föreskrifter, samt, om begagnande av anläggning i vattendrag. Byggnadsarbetet bör så utföras, att anläggningen i fråga om hållbarhet uppfyller skäliga anspråk. 4 § I fråga om fredande av forntida minnesmärken och naturskydd skall vid byggande i vattendrag iakttagas vad därom är särskilt stadgat. Tillstånd till byggande må ej meddelas, såframt byggandet äventyrar det allmänna hälsotillståndet, förorsakar avsevärda och vittgående skadliga förändringar i omgivningens naturförhållanden eller i hög grad försämrar bosättnings- eller näringsförhållandena på orten. Kränker ej byggande, med beaktande av vad i 3 § och nedan i detta kapitel stadgas, nämnvärt allmänt eller enskilt intresse, må tillstånd därtill meddelas, såframt företaget med avseende å dess nyttiga eller skyddande ändamål är behövligt för ett rationellt tillgodogörande av vattenområdet eller fastighet vid dess strand eller annan gagnelig ekonomisk verksamhet. Förorsakas av byggande, förverkligat i enlighet med ovan nämnda stadganden, större kränkning av allmänt eller enskilt intresse än i 1 mom. avses eller kan tillstånd till byggande ej eljest i stöd av 1 mom. meddelas, utgör förutsättning för meddelande av tillstånd, där annat ej följer av 5 § detta kapitel, att byggandet påkallas av allmänt intresse eller att nyttan därav är betydlig i förhållande till skada, men eller annan förlust av förmån, som därav följer. Nyttan skall bestämmas på sätt i 11 § detta kapitel sägs och skola, där sökande därjämte beviljas i 7―9 §§ detta kapitel avsedd rättighet, den nytta, som följer av rättighetens beviljande, och den förlust av förmån, som därav förorsakas, även beaktas. Tillstånd till byggande, som avses i 2 § 2 mom. detta kapitel, skall meddelas, såframt av företagets förverkligande ej förorsakas skadliga eller menliga påföljder för allmänt eller enskilt intresse. Om meddelande av tillstånd i annat fall gäller vad ovan i denna paragraf är stadgat. Är den, som bygger i vattendrag, i behov av annan tillhörigt område till grund för anordning, byggnad eller annan anläggning eller ny bädd jämte för dessas nyttjande oundgängligen erforderliga områden, så ock av område för uppläggande av jord, som skall avlägsnas, eller område, som försatt under vatten enligt 1 kap. 6 § 1 mom. blir vattenområde eller som erfordras för anordning eller anläggning, som bör utföras för skyddande av allmänt eller enskilt intresse, må vattendomstolen i samband med ansökan om behörigt tillstånd eller, där särskild orsak föreligger, även eljest på anhållan bevilja honom rätt till området med därå möjligen befintliga byggnader eller andra anläggningar, såframt i 6 § 2 mom. detta kapitel nämnda förutsättningar för byggandet föreligga och därjämte den största delen av det område, som behövs för ovan angivna ändamål, tillhör sökanden antingen på grund av äganderätt eller ständig nyttjanderätt eller rätt, som tillkommer honom såsom köpare av visst område. Är fråga om sökanden och andra samfällt tillhörigt område, utgör förutsättning för beviljande av rätten, att det för åtgärden erforderliga området icke är nämnvärt större än det område, som motsvarar sökandens andel i det samfällda området. Utan avseende å de förutsättningar, som i 1 mom. stadgats, må sökanden, såframt i 6 § detta kapitel angivna förutsättningar för byggandet föreligga, på ansökan beviljas rätt att i bädd på annan tillhörigt eller samfällt område, utan att bädden avsevärt förändras, uppföra damm jämte fästen, bro med tillhörande anordningar, brygga eller pumpinrättning, så ock rätt att tillfälligt uppdämma vatten på annans område. Likaledes må sökanden medgivas rätt att på annans område utföra rensningsarbete och i mindre omfattning uträta eller utvidga bädd, så ock upplägga jord, som skall avlägsnas, på annans område, dock ej på tomt; byggnadsplats, i trädgård, på upplagsplats, badstrand eller annat i särskilt bruk taget område. På grund av rätt, som i stöd av 1 eller 2 mom. beviljats, må området nyttjas blott för det ändamål, för vilket rätten beviljats. Nyttjanderätten är ständig, såframt ej vattendomstolen på grund av särskilda skäl förordnat, att den skall gälla endast för viss tid. 8 §. Såframt byggandet påkallas av allmänt behov, må sökanden, ändå att ej i 7 § 1 mom. detta kapitel stadgade förutsättningar föreligga, beviljas erforderlig rätt till annan tillhörigt område eller till dess inlösande. 9 §. Utgör annan tillhörig byggnad, inrättning eller annan anläggning, vars avlägsnande eller inlösande icke ingår i sökanden i stöd av 7 § 1 mom. detta kapitel medgiven rätt, hinder för byggandet, må under förutsättningar, som i 6 § 2 mom. detta kapitel stadgas, sökanden beviljas rätt att avlägsna, ändra eller tillgodogöra sig anläggningen. 10 §. I utslag, medelst vilket sökanden i stöd av stadgandena ovan i detta kapitel erhållit rätt att avlägsna eller ändra annan tillhörig anläggning, skall anläggningens ägare, där han det yrkar, beredas möjlighet att själv inom viss tid avlägsna eller ändra anläggningen. Sökanden är därvid skyldig att ersätta skäliga kostnader, som av åtgärden förorsakas honom. 11 §. Såsom nytta av byggande skall jämte de allmänna fördelar, som följa av företaget, anses förbättring av avkastningen av jord eller vattenområde eller annan egendom eller ökning av egendomens bruksvärde genom avlägsnandet av hinder eller men, som försvårar egendomens utnyttjande, så ock annan förmån, som genom företagets förverkligande omedelbart kan vinnas. Såsom skada, men och annan förlust av förmån beaktas påföljder av sagda beskaffenhet, som av byggandet förorsakats såväl allmänt intresse som annan i företaget icke delaktig person tillhörig egendom utan vederbörandes samtycke, även inberäknat den omständigheten, att sökanden erhåller rätt att tillgodogöra sig eller inlösa viss anläggning, visst område eller annan egendom. Där penningvärdet av nytta eller skada, men och annan förlust av förmån är svårt att uppskatta eller företaget eller förmånen, som går förlorad, utöver penningvärdet äger även annan betydelse, skall vid prövningen av förutsättningarna för tillståndet betydelsen av företaget och den förmån, som går förlorad, jämföras ur allmän synpunkt, varvid ock skall beaktas åtgärdens nödvändighet för bringande av de förmåner, som vattnet eller vattendraget erbjuder, i gagneligt bruk. 12 §. I utslag angående byggnadstillstånd skall föreläggas tid, högst tio år, inom vars förlopp byggnadsarbetet bör utföras. Denna tid må, där synnerliga skäl därtill föreligga, på ansökan, vilken bör göras innan den i utslaget utsatta tiden utgått, skäligen förlängas. Har arbetet ej till väsentlig del utförts inom tid, som i tillståndsutslaget utsatts, eller inom förlängd tid, skola tillståndet och för däri avsedd åtgärd meddelade nyttjanderätter med avseende å annan tillhörig egendom anses hava förfallit. Detsamma gäller även annan tillhörig egendom, såframt äganderätten ej redan övergått till den, som erhållit tillståndet. Anläggares skyldigheter. 13 §. Skada, men och annan förlust av förmån, som följer av byggande, användande av färdigbyggd inrättning eller annan anläggning eller rätt att nyttja eller inlösa annan tillhörig egendom, skall ersättas vederbörande. Den, som tillerkänts nyttjanderätt till annan tillhörig anläggning, må ock, såframt ej den nytta, som han erhållit, är obetydlig, åläggas att gälda nyttan motsvarande del av anläggningens byggnadskostnader enligt dess dåvarande skick samt att deltaga i anläggningens underhållskostnader. Då på grund av byggnadstillstånd beviljad rätt enligt 12 § detta kapitel förfaller, har ersättningstagaren rätt endast till den del av ersättningen, som motsvarar honom förorsakad förlust av förmån. 14 §. Där byggande kan påverka vattenståndet eller vattnets avrinning i vattendraget, skola i tillståndsutslaget vid behov intagas bestämmelser om det läge, vartill vattnet högst eller under olika tider får uppdämmas eller sänkas, samt därom, huru vattenföringen skall regleras. För granskning av vattenståndet och vattnets avrinning skola ock föreskrifter meddelas om åtgärder i fråga om granskningen, så ock om fixpunkt och anordningar, vilka anläggaren är pliktig att utföra och underhålla. 15 §. I tillståndsutslaget skola intagas erforderliga bestämmelser om åtgärder, vilka anläggaren skall vidtaga på byggnadsplatsen och i dess omgivning för utjämnande av jord- och stenhögar samt avlägsnande av övriga spår av byggnadsarbetet. 16 §. Då i kungsådra, som är av betydelse för samfärdseln, eller i allmän farled annorstädes i vattendrag bygges, skall föreskrivas, att anläggningen bör så utföras och förses med sådana anordningar, att samfärdsel utan avsevärt men fortfarande kan i vattendraget idkas. 17 §. Där av byggande eller nyttjande av anläggning, vartill enligt denna lag tillstånd skall sökas, förorsakas, att förbindelse för enskild eller allmän samfärdsel avbrytes i vattenområde, på dess is eller strand eller att en dylik förbindelse avsevärt försämras, skall anläggaren åläggas att bygga väg eller erlägga kostnaderna för dess byggande eller vidtaga andra åtgärder för anordnande foldern, som därav hava behov, av möjlighet till en förbindelse, som motsvarar skäliga anspråk. 18 §. Bygges så i vattendrag, vari kungsådra finnes och som är av betydelse för flottningen, att kungsådran inskränkes eller vattnets lopp däri ändras, skall anläggningens ägare, såframt ej fråga är om fall, som i 20 § detta kapitel avses, förständigas att så utföra anläggningen eller inrätta sådan anordning eller särskild anläggning, att flottgods kan framföras förbi det utbyggda stället. Då vattnets lopp ändras, skall anläggaren åläggas att utföra anordningar för ledande av virket från kungsådran till det ställe, där virket förflyttas, samt genom nödiga anstalter eller åtgärder även draga försorg därom, att flottningen nedanför hindret kan återgå till kungsådran. För anordningarna eller anläggningen skall utan ersättning erforderlig vattenmängd avstås, och skola de så utföras och underhållas, att flottningens effektivitet och säkerhet i anledning av byggandet ej avsevärt försvagas. Vid övergång genom ändring av flottningsstadgan till annat flottningssätt i vattendrag, som i 1 mom. avses, skall ägaren av anläggningen med ändring att tillståndsutslaget förständigas att utföra sådan av det nya flottningssättet betingad anläggning eller anordning, som fyller i 1 mom. nämnda fordringar. De av dylik åtgärd betingade byggnads- och underhållskostnaderna fördelas mellan anläggningens ägare och den flottande i proportion till den nytta, som övergången till det nya flottningssättet medför, dock sålunda, att anläggningens ägare är skyldig att deltaga i kostnaderna högst till beloppet av den nytta han erhållit. Då i allmän flottled i sjö eller saltsjön bygges, skall anläggningen så utföras, att flottning utan dess avsevärda försvårande fortfarande kan bedrivas i flottleden. Ägaren av här ovan avsedd anläggning är skyldig att själv ombesörja skyddande av anläggningen mot skada, som vållas av flottningen. 19 §. Har område i vattendrag, vari bygges, redan före byggandet varit sådant, att däri erfordrats särskilda anstalter för flottningens bedrivande, må anläggaren ej åläggas att utföra andra av de anordningar eller anläggningar, som i 18 § detta kapitel avses, än dem, som äro nödiga i anledning av de förändringar, som av byggandet förorsakas i vattendraget. Anläggaren må i sådant fall dock förpliktas tillåta, att den flottande på egen bekostnad i anslutning till anläggningen utför även andra anordningar för att göra flottningen mera effektiv. 20 §. Följer av byggande eller anläggnings nyttjande i vattendrag, som avses i 18 § detta kapitel och i vilket flottningsmängden är ringa eller flottningar icke regelbundet återkomma, sådan förändring, att möjligheten till flottning däri eller i del därav ej kan vidmakthållas, må anläggaren i stället för skyldighet, som i 1 och 2 mom. sagda paragraf stadgats, åläggas att för forsling av virke över land bygga väg, bana, inrättning eller annan anläggning. Inrättningen eller anläggningen bör av anläggaren underhållas samt vid behov ombyggas. 21 §. Hindras eller försvåras av byggande i sådan del av vattendrag, som stadgandena i 18 § detta kapitel ej gälla, bedrivande av flottning, må anläggaren på ansökan av flottande och på dennes bekostnad åläggas att i anläggningen inrätta för flottningens bedrivande nödiga anordningar eller tillåta den flottande att inrätta dem samt att mot ersättning upplåta för anordningarna behövlig vattenmängd till den flottandes förfogande. Anordningar, vilka äro nödiga för skyddande av byggnad mot skada av flottning i vattendrag eller del av vattendrag, som i 1 mom. avses, skola av den flottande bekostas och underhållas. 22 §. Försämras i anledning av byggande i vattendrag led för fiskens vandring uppenbart till skada för fiskbeståndet eller minskas möjligheterna för fiskens förökande i vattendraget eller i vattenområde, som därmed står i förbindelse, av sagda orsak eljest avsevärt, skall anläggaren med beaktande av plan för fiskbeståndets skyddande i vattendraget, som av lantbruksstyrelsen godkänts, åläggas att inrätta fiskväg och vidtaga andra erforderliga åtgärder. Ej må dock föreskrift om inrättande av fiskväg eller vidtagande av andra åtgärder för fiskens vandring meddelas, såframt ifrågavarande del av vattendraget även före byggandet varit sådant, att fisken ej däri haft sin vandring. Finner vattendomstolen, att vidtagande av åtgärder för bibehållande av fiskbeståndet i förhållande till den nytta, som därav kan vinnas, förorsakar oskäliga kostnader för anläggaren, eller prövas deras vidtagande av annan orsak ej vara ändamålsenligt, må anläggaren åläggas att i stället för dem åt staten erlägga en avgift, som skall användas till fiskbeståndets bevarande och fastställas i enlighet med grunder, om vilka i 12 kap. 11 § stadgas. 23 §. Om byggande eller nyttjande av anläggning i vattendrag, vari genom inledande av avloppsvatten eller av annan orsak fara för vattendragets förorening föreligger, genom försvagande av vattendragets reningsförmåga förorsakar men. må anläggaren åläggas att utföra sådana anordningar eller vidtaga sådana åtgärder, som finnas nödiga för bibehållande av vattendragets reningsförmåga. 24 §. Skall vid byggande i vattendrag allmän eller enskild väg, järnväg eller annan rälsbana eller därför byggd bro, trumma eller vall ändras eller ny sådan anläggning utföras, skall anläggaren utföra och bekosta arbetet. Har ej till här avsedd åtgärd erhållits vederbörandes samtycke, skall vattendomstolen på ansökan förordna om åtgärdens utförande. Vid ändring av tidigare anläggning må väghållaren eller järnvägens eller annan rälsbanas ägare, såframt yrkande därom framställes, åläggas att deltaga i kostnaderna för arbetet med en andel, som prövas motsvara den besparing för honom i ombyggnads- eller underhållskostnader, vilka följa av arbetets utförande. Underhålles väg, järnväg eller annan rälsbana av stats- eller kommunal myndighet, är denna berättigad att utföra ovan avsett arbete och utfå ersättning för erforderliga kostnader av anläggaren. Motsvarande rätt må av vattendomstolen på ansökan även eljest beviljas väghållaren eller järnvägens eller annan rälsbanas ägare, såframt trafikens säkerhet eller andra särskilda skäl det påkalla. 25 §. I utslag om byggande av bro eller trumma, som av vattendomstolen i stöd av 24 § detta kapitel gives, skola ock föreskrifter om dess underhåll och ombyggnad meddelas. Brons eller trummans ägare eller anläggare må, med beaktande av vad i 3 mom. sagda paragraf är stadgat, åläggas att underhålla bron eller trumman. Ålägges ägaren att underhålla bron eller trumman och stiga utgifterna för underhållet av vägen, järnvägen eller annan rälsbana i anledning av brons eller trummans byggande eller ändrande avsevärt i förhållande till tidigare underhållskostnader, skall anläggaren åläggas att ersätta tilläggskostnaderna. Brons eller trummans ägare skall i motsvarande mån åläggas att ersätta anläggaren, som ålagts underhållet, den minskning av underhållskostnaderna, som kommit ägaren till godo. Undergå förhållandena väsentlig förändring, må vattendomstolen på ansökan ändra utslag, som ovan i denna paragraf avses. Inledande av byggnadsarbetet och ändrande av tillståndsvillkoren. 26 §. Vattendomstolen må bevilja sökande, som därom anhåller och ställer säkerhet för all skada, som vållas, rätt att innan tillståndsutslaget vunnit laga kraft inleda på eget eller annan tillhörigt område sådana i tillståndet förutsatta arbeten för företagets förverkligande, vilkas utförande ej gör ändringssökande onyttigt eller utgör hinder för förhållandenas återställande i den händelse tillstånd i anledning av ändringssökande förvägras eller villkoren för tillståndet ändras. Är staten sökande, behöver i 1 mom. nämnd säkerhet ej ställas. Staten må ock, där särskilda skäl därtill föreligga, beviljas rätt att innan tillståndsutslag givits på eget område eller med ägarens samtycke på annan tillhörigt område inleda sådana byggnadsarbeten, som icke försvåra återställande av vattendraget i dess tidigare skick, ifall tillståndet ej beviljas. Vad ovan i 1 och 2 mom. är sagt utgör icke hinder för anläggare, som sökt i 2 § detta kapitel avsett tillstånd, att på eget eller annan tillhörigt område med dennes samtycke för företagets förverkligande vidtaga åtgärd, vars utförande ej föranleder ändring i vattenförhållandena eller innefattar åtgärd, som i 2 mom. sagda paragraf avses. Om avgörande av ansökningsmål i viss del innan slutligt tillståndsutslag meddelas stadgas nedan. 27 §. Där av byggande eller anläggnings nyttjande förorsakas skadlig påföljd, som vid tillståndets meddelande ej förutsetts, må, ändå att tillståndsutslaget äger laga kraft, förordnas om utgivande av ersättning eller anläggningens ägare förpliktas att för dess förebyggande eller avlägsnande ändra anläggningen eller eljest vidtaga åtgärder, vilka kunnat åläggas anläggaren, såframt uppkomsten av ifrågavarande skadliga och menliga verkningar vid handläggningen av tillståndsansökningen kunnat förutses. Sådan föreskrift må gälla även fullgörande av i 15―25 §§ detta kapitel avsedda skyldigheter. Ägarens åläggande att utgiva ersättning eller vidtaga åtgärd, som ovan avses, bör den, som lidit förlust av förmånen, söka i vattendomstolen. Målet skall anhängiggöras, såframt ej i tillståndsutslaget angående byggandet därför utsatts längre tid, inom tio år efter det byggnadsarbetet slutförts. Utan avseende å sagda tid må ersättning dock sökas för skada, som förorsakats av anläggningens ras eller annan oförutsedd anledning. Påkallar allmänt intresse vidtagande av åtgärd, som ovan i denna paragraf avses, må även vederbörande myndighet ansöka därom inom ovan nämnd tid. 28 §. Förorsakar iakttagande av föreskrifterna i ett i stöd av denna lag meddelat tillståndsutslag till följd av ändrade förhållanden men, må dessa föreskrifter på ansökan av den, som lider men, eller, där allmän fördel är i fråga, på ansökan av vederbörande myndighet ändras utan avseende å tid, som i 27 § detta kapitel stadgats, såframt ej ändringen nämnvärt minskar nyttan av byggandet. Innehavaren av rätt, som grundar sig på tillståndsutslaget, är ej berättigad till ersättning av sökanden för förlust av förmån, som förorsakas av ändringen, ej heller för kostnader, såframt dessa äro obetydliga. Tidigare byggda anläggningar. 29 §. Har tillstånd att bygga i vattendrag beviljats enligt lagstiftning, som gällt innan denna lag trätt i kraft, må ägaren av anläggning, som utförts i stöd av tillståndet, på ansökan åläggas att tillåta byggande av erforderliga anstalter för bevarande av fiskbeståndet, säkerställande av samfärdseln, bedrivande av flottning eller bibehållande av vattnets reningsförmåga och att avstå för deras nyttjande behövlig vattenmängd. Skada, men och annan förlust av förmån, som härav åsamkats anläggningens ägare, skall ersättas, såvitt den ej är obetydlig. Hade ägaren av anläggningen dock enligt äldre lagstiftning varit skyldig att utan ersättning avlägsna anläggningen, må ägaren, såframt han ej vill avlägsna anläggningen, åläggas att utan ersättning för förlust av förmån på egen bekostnad utföra erforderliga anordningar och anläggningar. Vad i 18 § 2 mom. detta kapitel är stadgat gäller ock anläggning, som ovan i 1 mom. avses. 30 §. Har innan denna lag trätt i kraft tillstånd givits att bygga i vattendrag utan att föreskrifter meddelats om vad för säkerställande av allmänt eller enskilt intresse skall iakttagas, skall anläggningen likväl så nyttjas, att skadliga förändringar i vattendraget ej onödigtvis förorsakas och att vattnets nyttjande för andra ändamål så litet som möjligt försvåras. Vattendomstolen må på ansökan av anläggningens ägare eller den, som lider men av anläggningens nyttjande, så ock av vederbörande myndighet meddela förtydligande föreskrifter om anläggningens nyttjande, dock sålunda, att nyttan av anläggningen genom föreskrifterna ej nämnvärt minskas. Anläggningens underhåll och avlägsnande. 31 §. Ägare av anläggning i vattendrag är skyldig att så underhålla anläggningen, att därav ej förorsakas fara eller skadliga eller menliga påföljder för allmänt eller enskilt intresse. Ej må utan tillstånd av vattendomstolen anläggning, som inverkar på vattenståndet eller vattnets lopp, avlägsnas. Tillstånd till avlägsnande må ej beviljas, såframt av avlägsnandet skulle förorsakas i 5 § detta kapitel nämnd skadlig påföljd, som genom åtgärder i samband med avlägsnandet icke kan förebyggas. Förorsakas av anläggningens avlägsnande fara för allmänt eller enskilt intresse, skola i utslag, varmed avlägsnande av anläggning tillåtes, intagas föreskrifter därom, vad för säkerställande av dessa intressen skall iakttagas. Skada, men och annan förlust av förmån, som förorsakas av avlägsnandet, skall ersättas. Den, som ej tagit del j kostnaderna för företaget, har dock icke rätt till ersättning för förlust av förmån, som följer av anläggningens avlägsnande. 32 §. Vill ägare avlägsna anläggning, till vars nyttjande annan i stöd av 9 § detta kapitel erhållit tillstånd och vilken nyttjaren fortfarande behöver, må vattendomstolen på ansökan bevilja den sistnämnde rätt att inlösa anläggningen. Vattendomstolen fastställer löseskillingen enligt anläggningens dåvarande värde med beaktande av vad av anläggningskostnaderna enligt 13 § detta kapitel möjligen redan erlagts åt ägaren, så ock av det men, som av anläggningens bibehållande på annans område möjligen förorsakas. 3 kap. Tillgodogörande av vattenkraft. Byggande av kraftverk. 1 §. Med kraftverk förstås i denna lag för tillgodogörande av vattenkraft byggd inrättning jämte därtill hörande, för sagda ändamål eller för skyddande av allmänt eller enskilt intresse utförda anläggningar. Till byggande av kraftverk hänföras även rensande av vattendrag och inrättande av ny bädd för inrättningen, så ock andra åtgärder, som avse tagande i bruk av vattenkraft. 2 §. Till byggande av kraftverk skall tillstånd sökas av vattendomstolen. Detsamma gäller ock om ändring av tidigare byggd inrättning och därtill hörande anläggningar eller ändring av deras nyttjande i de fall, i vilka enligt 2 kap. 2 § 3 mom. tillstånd bör sökas för ändring av anläggning i vattendrag. I tillståndsutslag angående byggande skola ock intagas föreskrifter om anläggningens nyttjande. 3 §. För erhållande av tillstånd att bygga kraftverk skall sökanden såsom ägare eller innehavare av nyttjanderätt hava rätt till den vattenkraft, som skall användas i företaget, eller bör han i samband med beviljande av tillståndet erhålla rätt att nyttja nedan i 9 § detta kapitel avsedd vattenkraft. Därjämte gäller om förutsättningarna för tillståndets beviljande vad i 2 kap. 5 och 6 §§ är stadgat. Vid prövning av förutsättningarna för byggande av kraftverk skall dock såsom nytta beaktas endast det tjugofaldiga beloppet av priset på den elektricitet. som med den i bruk tagna vattenkraften årligen i medeltal utvinnes. Skada, men och annan förlust av förmån, som förorsakas av byggandet, skola, med beaktande jämväl av värdet av de områden, som enligt 4 § detta kapitel skola inlösas, beräknas på sätt i 2 kap. 11 § 2 och 3 mom. sagts. 4 §. Vad i 2 kap. 7―10 §§ är stadgat skall äga motsvarande tillämpning jämväl i fråga om byggande av kraftverk. Därjämte må sökande under enahanda förutsättningar beviljas rätt att till tomt eller byggnadsplats för inrättningen, för väg till inrättningen eller för annat med dem jämförligt behov inlösa annan tillhörigt område. 5 §. Skada, men och annan förlust av förmån, som följer av byggande och nyttjande av kraftverk samt av beviljande av rätt, som i 4 § detta kapitel avses, skola ersättas med beaktande jämväl av vad i 2 kap. 13 § är stadgat. 6 §. Nyttjanderätten till vattenkraft, varmed avses rätten att tillgodogöra sig vattenkraften eller del därav från visst vattenområde, må överlåtas åt annan för viss tid eller varaktigt. Överlåtelseavtalet skall för att äga i denna lag avsedda verkningar upprättas skriftligen med iakttagande av vad om överlåtelse av fast egendom är stadgat. Till säkerhet för nyttjanderätt till vattenkraft, som överlåtits åt annan för viss tid eller varaktigt, må inteckning fastställas, såframt nyttjanderätten gäller egendom, vari inteckning enligt förordningen den 9 november 1868 om inteckning i fast egendom är tillåten. I fråga om sådan inteckning lände till efterrättelse, vad om inteckning av nyttjanderätt i sagda förordning är stadgat. dock sålunda, att inteckningen även utan förnyelse är i kraft den tid, för vilken rätten överlåtits. 7 §. Vill ägare ej på tidigare eller skäligbefunna nya villkor förnya under denna lags giltighetstid upprättat avtal, varmed vattenområde upplåtits på lega för tillgodogörande av vattenkraft eller åt någon överlåtits för viss tid nyttjanderätt, som i 6 § detta kapitel avses, är innehavaren av lego- eller nyttjanderätten berättigad att yrka, att ägaren tor pris, som bestämmes enligt skäligt värde, skall av honom inlösa de byggnader och övriga anläggningar jämte maskiner och anordningar, som uppförts i vattendraget och på dess strand för utnyttjande av ifrågavarande rätt. Yrkande härom skall anhängiggöras medelst talan i vattendomstolen senast inom sex månader efter det lego- eller nyttjanderätten upphört att gälla. I fråga om kraftverk gäller utöver stadgandena i detta kapitel uti tillämpliga delar vad om byggande i vattendrag i 2 kap. 2 § 4 mom., 3, 4 och 12 §§ samt 14―32 §§ är stadgat. Nyttjande av samfälld vattenkraft. 9 §. Tillhör någon på grund av äganderätt, överlåtelse av andel i vattenområde eller i 6 § detta kapitel avsedd eller annan ständig nyttjanderätt minst en femtedel av sådan vattenkraft i del av vattendrag, som ändamålsenligt kan användas i samma kraftverk, må han kunna framställa förslag om byggande av erforderligt vattenverk för tagande i bruk av vattenkraften. Förslag må ock framställas samfällt av sådana delägare, av vilka envar tillkommer minst en hundradedel av den vattenkraft, som skall tagas i bruk, såframt dessa andelar omfatta minst en femtedel av vattenkraften. Förslagsställaren äger, på sätt nedan stadgas, inbjuda till deltagande i företaget berättigade delägare i den vattenkraft, som skall tagas i bruk, att taga del i företaget. Sådan rätt tillkommer delägare, vilken äger minst en hundradedel av den vattenkraft, som skall tagas i bruk. Förslagsställaren samt de, vilka såsom därtill berättigade vilja deltaga i företaget, må meddelas tillstånd att bygga kraftverket samt i samband därmed ständig rätt att mot ersättning nyttja de övriga delägarnas andelar i vattenkraften, såframt i 3 § detta kapitel stadgade förutsättningar eljest föreligga. Vad i 1 mom. sagts gäller, ändå att det område, från vilket vattenkraften till kraftverket skall uttagas, tillhör skilda byar eller skilda lägenheter eller omfattar en eller flere lägenheter eller delar av dem. Är vattendrag, som skall utbyggas, eller del därav samfällt område, som avses i lagen den 9 maj 1940 om vissa slag av samfälligheter och därmed jämförliga gemensamma förmåner (204/40), skola stadgandena i sagda lag icke äga tillämpning i fråga om ovan i denna paragraf avsedd framställning angående förslag om byggande av kraftverk, om inbjudan till andra delägare i vattenkraften att deltaga i företaget eller om anslutning till sagda företag. Företag för gemensamt byggande av kraftverk, varom i 9 § detta kapitel stadgas, skall, såframt ej annan överenskommelse träffas, ombildas till aktiebolag. Envar, som inträtt i företaget, överlåter till bolaget mot aktier nyttjanderätten till sin andel i vattenkraften. Aktier skola tillfalla envar delägare i det förhållande, i vilket hans andel av vattenkraften står till den vattenkraft, som sammanlagt tillhör de i bolaget deltagande. I samma förhållande skall den i bolaget deltagande övertaga aktier även i fråga om den del av aktiekapitalet, som erlägges i penningar. 11 §. I avseende å inbjudan till deltagande i byggande av kraftverk äger förslagsställaren anhålla, att vattendomstolen medelst offentlig kungörelse uppmanar dem, som enligt 9 § detta kapitel äga rätt att taga del i företaget och äro därtill villiga, att senast på dag, som i kungörelsen förelagts, skriftligen anmäla hos vattendomstolen om deltagande i företaget samt framlägga erforderlig utredning om sin rätt därtill. Ansökningen om kungörelse bör biläggas plan för företaget, utredning därom, vem den vattenkraft, som skall tagas i bruk, tillhör, samt kostnadsförslag för företaget jämte uppgift därom; vilken del av kostnaderna är avsedd att finansieras av dem, som taga del i företaget. Dessa handlingar skola under kungörelsetiden vara tillgängliga för vederbörande i vattendomstolens tjänsterum eller på annat i kungörelsen angivet ställe. Förslagsställaren skall därjämte utan dröjsmål efter det kungörelsen utfärdats i rekommenderat brev eller på annat sätt bevisligen tillställa avskrift av kungörelsen övriga delägare i den vattenkraft, som skall tagas i bruk, dock ej delägare, vilkas andelar uppenbarligen äro mindre än en hundradedel av vattenkraften. Utvisar utredning, som företetts vid anhållan om kungörelse, att lagliga förutsättningar för byggandet uppenbarligen ej föreligga, må vattendomstolen icke bifalla anhållan om kungörelse. Har ej delägare i vattenkraften, efter det han på förenämnt sätt erhållit meddelande, hos vattendomstolen anmält om sitt deltagande i företaget, har han gått förlustig sin rätt därtill. Detsamma gäller, om ej den, som anmält sig deltaga i företaget, inom sextio dagar efter bevisligen erhållen uppmaning underskrivit bolagsavtalet jämte bifogad bolagsordning eller, såframt han ej anser sig kunna godkänna bolagsavtalet, medelst ansökan hos vattendomstolen anhållit om åtgärd, som i 13 § 2 mom. detta kapitel avses. Tillstånd till företaget skall, såframt vattendomstolen ej på ansökan beviljat förlängd tid, sökas inom ett år efter utgången av den i kungörelsen förelagda tiden vid äventyr, att förslaget eljest skall anses hava förfallit. Har ej överenskommelse om annan verksamhestsform träffats, skall ansökan göras i det aktiebolags namn, som enligt 10 § detta kapitel skall bildas. I samband med ansökningen om tillstånd skall utredning företes därom, att inbjudan till deltagande på ovan angivet sätt delgivits. 12 §. Har i stöd av stadgandena ovan i detta kapitel framställning gjorts om utförande av två skilda byggnadsföretag, som åtminstone till någon del avse tagande i bruk av samma vattenkraft, och föreligga eljest förutsättningar för meddelande av tillstånd i fråga om vartdera företaget, skall företräde givas det företag, som ur ekonomisk och allmän synpunkt är fördelaktigare, eller, om företagen i sagda hänseende äro likvärdiga, den av sökandena, vilken större delen av den vattenkraft, som vardera ansökningen gäller, tillhör. Har för två olika företag sökts i 11 § detta kapitel nämnd kungörelse eller tillstånd för åtgärd, som avser tagande i bruk helt eller delvis av samma vattenkraft, skola ansökningarna om dem avgöras samtidigt, såframt ej alldeles uppenbart är, att det ena av företagen i stöd av 1 mom. tillkommer företräde. 13 §. Uppkommer mellan sakägarna meningsolikhet om rätten till vattenkraften eller angående tillämpningen av ovan angivna stadganden om deltagande i byggnadsföretaget, skola sakägarna, såframt saken ej kan i sammanhang med ansökningen avgöras, medelst beslut av vattendomstolen anvisas att inom viss tid därom anhängiggöra talan. Sådan föreskrift utgör icke hinder för fortsatt handläggning av ansökningen och meddelande av tillstånd, såframt vattendomstolen ej finner vägande skäl föreligga för uppskov i saken, intill dess tvisten avgjorts. Angår meningsolikheten bolagsavtalet eller upprättande av bolagsordning för aktiebolag, som i 10 § detta kapitel avses, äro de, som deltaga i företaget, berättigade att hos vattendomstolen anhålla om tillsättande av två skiljemän och ordförande för dem för att avgöra meningsolikheterna med iakttagande i tillämpliga delar av vad i lagen den 4 februari 1928 om skiljemannaförfarande (46/28) är stadgat. Rättigheter för bibehållande av kraftverk. 14 §. Meddelat tillstånd att bygga kraftverk förblir gällande, ändå att rätten till vattenkraft eller område, som skall tagas i bruk för kraftverket, i anledning av tvist, konkurs eller utsökning eller av annan orsak helt eller delvis frångått den, som rätten vid byggnadstillståndets meddelande ansetts tillhöra. Om medgivande av nyttjanderätt till den i 1 mom. avsedda egendomen, som frångått sökanden av tillståndet, stadgas i 12 kap. 6 §. 15 §. Har enligt lagstiftning, som gällt innan denna lag trätt i kraft, tillstånd meddelats att bygga kraftverk och kraftverkets ägare givits rätt att viss tid nyttja annan tillhörig vattenkraft, är denne, då minst fyra femtedelar av tiden förflutit, berättigad att på grund av ansökan, som gjorts innan denna tid utgått, delgiven kungörelse, som avses i 11 § detta kapitel, inbjuda övriga delägare i vattenkraften att deltaga i företaget, och må honom gemensamt med dem, vilka såsom därtill berättigade vilja i företaget deltaga, meddelas nytt tillstånd och ständig nyttjanderätt till annan tillhörig vattenkraft med motsvarande tillämpning av vad i 3, 9 och 10 §§ detta kapitel är stadgat. Denna rätt tillkommer kraftverkets ägare även då hans andel i vattenkraften är mindre an en femtedel. 16 §. Innefattar enligt lagstiftning, som gällt innan denna lag trätt i kraft, meddelat interimstillstånd att bygga kraftverk rätt att nyttja annan tillhörig vattenkraft, är kraftverkets ägare berättigad att, med motsvarande tillämpning av vad i 3 och 9―11 §§ detta kapitel är stadgat, inbjuda övriga delägare i vattenkraften att deltaga i företaget samt gemensamt med dem, vilka såsom därtill berättigade vilja i företaget deltaga, erhålla slutligt tillstånd och ständig nyttjanderätt till andra tillhörig vattenkraft. Ägare till kraftverk, som anlagts i stöd av interimstillstånd, må även i enlighet mod 2 kap. 7 § tillerkännas rätt till annan tillhörigt, för kraftverket erforderligt område, även då honom ej tillkommer i sagda paragraf avsedd del av området. 17 §. Nyttjas i kraftverk, till vars byggande enligt lagstiftning, som gällt innan denna lag trätt i kraft, tillstånd meddelats, även annan tillhörig vattenkraft och har ej om verkets ägare tillkommande rätt därtill meddelats föreskrift eller överenskommelse veterligt träffats, äger denne sådan rätt, som i 15 § detta kapitel stadgats. Den, som styrker sin rätt till vattenkraft, vilken tagits i bruk för ett i 1 mom. avsett kraftverk, må medelst ansökan begära, att vattendomstolen skall utsätta tid, inom vilken kraftverkets ägare vid vite, som av vattendomstolen föreläggas, bör inleda i 9 § detta kapitel angivet förfarande. 4 kap. Farleder och andra områden för samfärdsel i vatten. 1 §. Med allmän farled förstås i denna lag i vattendrag eller saltsjön belägen farled, som enligt för sjöfarten gällande stadganden är att hänföra till sådan (offentlig farled), samt vattenväg, som i enlighet med vad nedan stadgas förklarats för allmän lokal farled. Övriga farleder äro enskilda. 2 §. Vattendomstolen må på ansökan för allmän lokal farled förklara del av vattendrag, som icke hör till offentlig farled, men vars öppenhållande är nödigt för allmän samfärdsel med fartyg eller båt. Förordnande om allmän lokal farled må ock meddelas i fråga om vattendrag, vari kungsådra finnes. Allmän lokal farled må på ansökan medelst utslag av vattendomstolen avlysas. 3 §. Innan vattendomstolen meddelar i 2 § 1 mom. detta kapitel avsett förordnande, bör den förvissa sig därom, att ifrågavarande del av vattendraget skäligen uppfyller de fordringar, som med beaktande av samfärdseln i vattendraget kunna ställas på allmän farled. I vattendomstolens utslag skall allmän lokal farleds läge angivas. Finner vattendomstolen, att den i ansökningen avsedda delen av vattendraget ej, med mindre däri utföras arbeten för dess iståndsättande, uppfyller i 1 mom. nämnda fordringar, må den, med beaktande av vad i 4 § detta kapitel stadgas, förståndiga sökanden att inom förelagd tid utföra erforderliga arbeten vid äventyr, att ansökningen eljest förfaller. Förordnande om allmän lokal farled må ej i ty fall meddelas, innan sökanden visat, att i utslaget föreskrivna arbeten utförts. Om inrättande av säkerhetsanordningar i allmän lokal farled gäller utöver stadgandena i detta kapitel vad om säkerhetsanordningar vid sjöfart är särskilt stadgat. Allmän lokal farled skall införas i den i 15 kap. 12 § omförmälda vattenboken och i vattendomstolens karta. 4 §. Är för iståndsättande eller förbättrande av allmän eller enskild farled nödigt att vidtaga annan än i 1 kap. 30 § nämnd åtgärd, gäller om åtgärden och beviljande av tillstånd därtill vad om byggande i vattendrag i 2 kap. är stadgat. 5 §. Staten eller annan, som sätter allmän farled i stånd, må utan att ansöka om tillstånd därtill i vattendrag eller på dess strand förlägga remmare, märken, fyrar och andra erforderliga anordningar för utmärkande av allmän farled och säkerställande av samfärdseln däri, så ock för ändamålet använda naturföremål och, såframt därav ej förorsakas nämndvärd skada, avlägsna för märkens och anordningars synlighet menliga hinder. Ej må dock i 1 mom. avsedda märken och anordningar, såframt ej tvingande behov därtill föreligger, utan ägarens samtycke förläggas på annan tillhörig tomt, byggnadsplats, trädgård, upplagsplats, badstrand eller annat område för särskilt bruk. 6 §. Jord, som upptagits ur farled, och annat från vattendragets botten upphämtat fast ämne skall, såframt det ej föres till s

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat