← Suomi
    301/2018
    Svenska

    301/2018 — Lag om ändring av lagen om transportservice

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    AVDELNING I ALLMÄNT 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på transportservice, på persontillstånd i samband med den samt på trafik- och transportregistret. Denna lag tillämpas på tjänsteleverantörer som har ett verksamhetsställe i Finland eller som annars står under finsk jurisdiktion. Lagen tillämpas också på leverantörer av transporttjänster som trafikerar en tjänst med start- eller slutpunkt i Finland eller som går via Finland. 2 § Definitioner I denna lag avses med 1) transporttjänster yrkesmässig transport av personer eller gods, 2) förmedlingstjänster förmedling av transporter mot ersättning, dock inte förmedling som gäller enbart tjänsteleverantörens egna transporter eller paketresor och sammanlänkade researrangemang som hör till tillämpningsområdet för lagen om kombinerade resetjänster (901/2017), 3) trafiktjänster offentliga eller privata tjänster och kombinationer av tjänster i anslutning till trafik som tillhandahålls för allmänt eller privat bruk, 4) mobilitetstjänster trafiktjänster samt förmedlings-, informations-, parkerings- och andra stödtjänster i omedelbar anslutning till dem, 5) kombinationstjänster skapande av resekedjor och andra tjänstehelheter mot ersättning genom kombination av olika tjänsteleverantörers mobilitetstjänster, dock inte paketresor och sammanlänkade researrangemang som hör till tillämpningsområdet för lagen om kombinerade resetjänster, 6) EES-stat stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 7) persontillstånd personliga tillstånd, kompetenser, tilläggskompetenser, behörigheter, kvalifikationer, rättigheter att framföra trafikmedel och godkännanden som beviljas fysiska personer och vilkas existens kan styrkas med en licens, ett behörighetsbrev, ett certifikat över specialbehörighet, ett kompetensbevis, ett intyg över erkännande eller något annat motsvarande dokument i elektroniskt format eller på papper, 8) tillstånd för verksamhetsutövare verksamhetstillstånd eller ett motsvarande godkännande som berättigar till att utöva tillståndspliktig, i regel yrkesmässig, verksamhet, 9) dokument ett elektroniskt dokument eller ett dokument i pappersform. AVDELNING II TRAFIKMARKNADEN 1 kap. Tillståndspliktig verksamhet inom vägtrafiken 1 § Transport av personer och gods på väg För transport av personer eller gods på väg i förtjänstsyfte mot ersättning ( yrkesmässig transport på väg ) behövs tillstånd. Tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG, nedan EU:s förordning om trafikidkare , behövs för 2 § Taxitrafik För yrkesmässig transport av personer på väg med sådan personbil, paketbil, lastbil, trehjuling, lätt fyrhjuling eller tung fyrhjuling som avses i fordonslagen (1090/2002) ( taxitrafik) behövs taxitrafiktillstånd eller ett sådant person- eller godstrafiktillstånd som avses i 1 §. Den som innehar person- eller godstrafiktillstånd ska göra anmälan till Trafiksäkerhetsverket om bedrivande av taxitrafik. 3 § Beviljande av persontrafiktillstånd och godstrafiktillstånd Utöver det som föreskrivs i 1 och 2 mom. är en förutsättning för beviljande av person- och godstrafiktillstånd att den som tillståndssökanden har utsett till trafikansvarig uppfyller kraven enligt artiklarna 4, 6 och 8 i EU:s förordning om trafikidkare samt enligt 1 mom. 5 punkten i denna paragraf. Dessutom ska verkställande direktören och de ansvariga bolagsmännen i ett företag som söker tillstånd ha sådant gott anseende som avses i 6 §. Trafiksäkerhetsverket beviljar det förartillstånd som avses i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg ( EU:s förordning om tillstånd för godstrafik ). 6 § Gott anseende hos fysiska personer Om inte något annat följer av artikel 6 i EU:s förordning om trafikidkare har en trafikansvarig eller en fysisk person som söker eller innehar tillstånd inte gott anseende, om 3) han eller hon under de senaste två åren har dömts till fängelsestraff för en gärning som avses i 1 eller 2 punkten eller påförts bötesstraff eller andra sanktioner för sammanlagt minst fyra sådana gärningar som avses i 1 eller 2 punkten. En trafikansvarig och en fysisk person som söker eller innehar tillstånd ska emellertid anses ha gott anseende, om de gärningar som avses i 1 mom. inte visar att han eller hon är uppenbart olämplig att bedriva yrkesmässig trafik. Uppenbar olämplighet kan föreligga när 8) gärningen är någon av de allvarligaste överträdelserna av gemenskapsreglerna enligt bilaga IV till EU:s förordning om trafikidkare eller en allvarlig överträdelse enligt den förteckning som kommissionen upprättat med stöd av artikel 6.2 b i den förordningen. 9 § Ändring och förnyande av tillstånd Om en ansökan om förnyande av tillstånd har väckts senast en månad före tillståndets sista giltighetsdag, får trafiken fortsätta med det tillstånd som ska förnyas tills ärendet har avgjorts. 12 § Utredningsskyldighet för beställare av godstransport Den som beställer en godstransport eller dennes företrädare ska innan avtal ingås om transport utreda att 1) transportören har godstrafiktillstånd eller rätt att utföra transporten som cabotagetransport enligt EU:s förordning om tillstånd för godstrafik, och 15 § Fordon som används i trafik Innehavare av taxitrafiktillstånd, persontrafiktillstånd eller godstrafiktillstånd och sådana tjänsteleverantörer som avses i 14 § ska se till att de fordon som används för trafik är registrerade i det trafik- och transportregister som avses i V avd. 1 kap. 1 § och att tillståndspliktig användning har angetts som fordonets användningsändamål. 2 kap. Internationella vägtransporter 1 § Definitioner av internationell vägtransport I detta kapitel avses med: 1) transporttillstånd för internationell trafik ett tillstånd med stöd av vilket en i utlandet registrerad lastbil eller tung släpvagn får användas i Finland eller en i Finland registrerad lastbil eller tung släpvagn får användas utomlands eller med stöd av vilket internationell passagerartrafik mellan Finland och en annan stat får bedrivas med buss, 2) internationell kombinerad transport i rådets direktiv 92/106/EEG om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna avsedd transport av gods mellan stater som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, när godset transporteras på en lastbil, i en släpvagn, i en påhängsvagn med eller utan dragbil eller på ett växelflak eller i en container som är minst 20 fot lång delvis på väg och delvis med fartyg eller på järnväg, sålunda att fartygs- eller järnvägstransporten är längre än 100 km fågelvägen och att vägtransporten sker a) mellan den plats där godset lastas och närmaste lämpliga pålastningsstation för järnvägssträckan, b) mellan närmaste lämpliga urlastningsstation för järnvägssträckan och den plats där godset lossas, eller c) på en sträcka av högst 150 km fågelvägen från lastnings- eller lossningshamnen för den inre vattenvägen eller havstransporten. 3 § Beviljande av transporttillstånd för utrikestransporter Den som ansöker om transporttillstånd för internationell trafik för utrikestransporter eller på bilaterala avtal baserat tillstånd för passagerartrafikrutter som överskrider riksgränserna ska i tillståndsansökan lämna de uppgifter som Trafiksäkerhetsverket har begärt och som behövs för behandlingen av ansökan. Om endast en del av de sökande kan beviljas transporttillstånd för internationell trafik på grund av det ringa antalet tillstånd, ska tillstånd beviljas de sökande vars transport effektivast utnyttjar den transporträtt som hänför sig till det tillstånd som ansökan gäller. Om endast en del av de sökande kan beviljas på bilaterala avtal baserat tillstånd för passagerartrafikrutter som överskrider riksgränserna på grund av det ringa antalet tillstånd, ska tillstånd beviljas dem som först ansökt om det. 5 § Rättigheter vid internationella kombinerade transporter Transportföretag som är etablerade i en EES-stat och som uppfyller villkoren för att bedriva transportverksamhet på väg och för att få tillträde till marknaden för varutransporter mellan medlemsstater har rätt att som en integrerad del av en internationell kombinerad transport utföra vägtransporter, oavsett om detta innebär en gränspassage mellan Finland och en EES-stat. 6 § Villkor för utförande av internationella kombinerade transporter Om en internationell kombinerad transport utförs för någon annans räkning, ska i transportdokumentet utöver vad som föreskrivs någon annanstans i lag noggrant anges pålastnings- och urlastningsstationen för järnvägssträckan samt lastnings- och lossningshamnen för den inre vattenvägen eller havstransporten. Dessa uppgifter ska anges i dokumentet före transporten och bestyrkas av järnvägs- eller hamnmyndigheterna genom en stämpel eller på något annat jämförbart sätt när den del av transporten avslutats som har skett på järnväg, inre vattenvägar eller till sjöss. När en släpvagn eller påhängsvagn som tillhör ett företag som utför transporter för egen räkning på den avslutande sträckan av en vägtransport transporteras av en dragbil som tillhör ett företag som utför transport för andras räkning krävs för transporten inte det i 1 mom. angivna dokumentet, men för transporten ska ett annat dokument visas upp som anger den del av transporten som utförs eller ska utföras på järnväg eller inre vattenvägar eller till sjöss. När den som avsänder godset som en del av en internationell kombinerad transport för egen räkning utför den inledande transporten på väg i enlighet med rådets första direktiv om fastställande av vissa gemensamma regler för internationella transporter (31962L2005) (yrkesmässiga godstransporter på väg), får trots definitionen i direktivet den som ska ta emot godset transportera det för egen räkning på den avslutande sträckan med en dragbil i sin besittning, även om släpvagnen eller påhängsvagnen har registrerats eller hyrts av den som har avsänt godset. Om den inledande transporten på väg i en internationell kombinerad transport utförs av avsändaren med dragbil som är i avsändarens besittning, men vars släpvagn eller påhängsvagn har registrerats eller hyrts av den som ska ta emot godset, ska trots vad som sägs i det direktiv som nämns i 3 mom. även den inledande transporten anses utföras för egen räkning, om mottagaren utför den avslutande delen av vägtransporten för egen räkning i enlighet med direktivet. 3 kap. Krav på förare i vägtrafik 1 § Krav på taxiförare En fysisk person som är verksam som förare inom taxitrafiken ( taxiförare ) ska ha körtillstånd för taxiförare. 2 § Giltighet för och förnyande av körtillstånd för taxiförare Ett körtillstånd för taxiförare är i kraft fem år från beviljandet av tillståndet. För taxiförare som fyllt 68 år är tillståndet dock i kraft två år från beviljandet. Ett körtillstånd kan förnyas genom ansökan till Trafiksäkerhetsverket. För förnyande av körtillstånd gäller vad som föreskrivs om beviljande av körtillstånd i 1 § 2 mom. 1 och 2 punkten samt 3 och 4 mom. Om den som ansöker om förnyande av ett tillstånd under tillståndets giltighetstid har gjort sig skyldig till en sådan gärning som avses i 1 § 3 mom., kan tillståndet ändå förnyas om det att tillståndet inte förnyas kan anses oskäligt med beaktande av de straff eller administrativa påföljder som redan påförts för gärningen. 3 § Krav på lastbils- och bussförare En fysisk person som vid person- och godstransporter i vägtrafik framför en lastbil eller buss eller en fordonskombination som består av ett sådant fordon och ett släpfordon, ska ha yrkeskompetens i vägtrafik och uppfylla kraven på minimiålder. I de fall då det av en traktorförare krävs ett körkort för framförande av lastbil, ska föraren uppfylla de krav för yrkeskompetens som avses i detta kapitel. Yrkeskompetens krävs också av medborgare i andra EES-stater samt av sådana medborgare i andra länder som är anställda hos ett företag som är etablerat i en EES-stat eller som anlitas som förare av ett företag som är etablerat i en EES-stat. Den som har förvärvat yrkeskompetens som lastbils- eller bussförare får framföra lastbilar och bussar, eller fordonskombinationer där de ingår, i de klasser som motsvarar förarens körrätt. Föraren behöver dock inte yrkeskompetens, om 1) fordonets största tillåtna konstruktiva hastighet är 45 kilometer i timmen, 2) fordonet används av polisen, räddningsväsendet, en läroanstalt som svarar för utbildning inom räddningsbranschen, den prehospitala akutsjukvården, försvarsmakten, Tullen eller gränsbevakningsväsendet för transporter som hänför sig till deras uppgifter, 3) fordonet provkörs eller flyttas i samband med reparation, underhåll eller besiktning, flyttas på depån i samband med tvättning, städning eller tankning eller provkörs i syfte att göra tekniska förbättringar eller om ett nytt eller ombyggt fordon provkörs innan det godkänns för trafik, 4) fordonet används i brådskande nödsituationer för räddningsinsatser på order av polisen, räddningsmyndigheterna, Tullen eller gränsbevakningsväsendet, 5) fordonet används för körundervisning som ges för erhållande av körrätt eller för erhållande av grundläggande yrkeskompetens eller fortbildning enligt denna lag, 6) fordonet används i privat bruk för andra än kommersiella godstransporter, 7) en buss som får framföras med körrätt för fordon av klass D1, som är planerad och tillverkad för transport av högst 16 passagerare utöver föraren, används i privat bruk för andra än kommersiella persontransporter för transport av personer som bor i samma hushåll som föraren och högst tre andra personer och föraren eller någon av dem som bor i samma hushåll som föraren äger bussen, eller en annan buss används i privat bruk för andra än kommersiella persontransporter för transport av personer som bor i samma hushåll som föraren och någon av dem äger bussen, eller 8) fordonet används för transport av material eller utrustning som föraren använder i sitt arbete, under förutsättning att framförandet av fordonet inte är förarens huvudsakliga sysselsättning, eller fordonet används för transport i liten skala av egna varor som föraren säljer på en bestämd plats, under förutsättning att framförandet av fordonet inte är förarens huvudsakliga sysselsättning. 4 § Yrkeskompetens för lastbils- och bussförare Grundläggande yrkeskompetens för lastbils- och bussförare ska förvärvas enligt denna lag om förarens permanenta bosättningsort enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/126/EG om körkort är i Finland. Sådana i 3 § 1 mom. avsedda förare som är medborgare i andra länder och som är anställda hos ett företag som är etablerat i en EES-stat eller som anlitas som förare av ett företag som är etablerat i en EES-stat ska förvärva grundläggande yrkeskompetens enligt denna lag, om föraren är anställd hos ett företag i Finland eller har beviljats arbetstillstånd i Finland. Yrkeskompetens förvärvas genom utbildning för grundläggande yrkeskompetens enligt bestämmelserna i detta kapitel. Utbildningen får också genomföras i snabbare tempo. Utbildningen innefattar ett teoriprov. Genom utbildning för grundläggande yrkeskompetens förvärvas yrkeskompetens för fem år, och den kan förlängas för fem år åt gången genom fortbildning. I samband med avläggande av grundläggande yrkeskompetens för bussförare enligt 2 mom. ska dessutom en sådan utbildning genomföras som avses i artikel 16.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 181/2011 om passagerares rättigheter vid busstransport och om ändring av förordning (EG) nr 2006/2004, nedan EU:s förordning om passagerares rättigheter vid busstransport, och som berör personal, inbegripet förare, som direkt har att göra med passagerarna. Närmare bestämmelser om utbildning enligt denna paragraf får utfärdas genom förordning av statsrådet. 5 § Minimiålder för lastbils- och bussförare Lastbilar i klass C och fordonskombinationer i klass CE får framföras av fysiska personer som har fyllt 18 år eller, om den grundläggande yrkeskompetensen har förvärvats genom utbildning för grundläggande yrkeskompetens i snabbare tempo, 21 år. Lastbilar i klass C1 och fordonskombinationer i klass C1E får framföras av den som har fyllt 18 år också när den grundläggande yrkeskompetensen har förvärvats genom en utbildning i snabbare tempo. Bussar i klass D och fordonskombinationer i klass DE får framföras av fysiska personer som har fyllt 21 år eller, om den grundläggande yrkeskompetensen har förvärvats genom en utbildning i snabbare tempo, 23 år. Bussar i klass D1 och fordonskombinationer i klass D1E får framföras av den som har fyllt 21 år. Bussar i klass D och fordonskombinationer i klass DE får trots 2 mom. i lokaltrafik på regelbundna, högst 50 kilometer långa rutter framföras av den som har fyllt 21 år också när den grundläggande yrkeskompetensen har förvärvats genom en utbildning i snabbare tempo. Den som har genomfört utbildning för grundläggande yrkeskompetens annat än genom utbildning i snabbare tempo i samband med yrkesutbildning som avses i artikel 3.1 a i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/59/EG om grundläggande kompetens och fortbildning för förare av vissa vägfordon för gods- eller persontransport och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3820/85 och rådets direktiv 91/439/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 76/914/EEG, nedan direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik , får framföra bussar i klass D1 eller i klass D i Finland, med undantag för Åland, om han eller hon har fyllt 18 år och har erhållit körrätt för fordonet. Bestämmelser om de begränsningar som gäller utövande av bussföraryrket före 20 års ålder finns i 5 mom. En i 4 mom. avsedd förare som inte har fyllt 20 år får framföra bussar i klass D endast i lokaltrafik på regelbundna, högst 50 kilometer långa rutter och flytta fordon i klass D utan passagerare. 6 § Utbildning för grundläggande yrkeskompetens Utbildningen för grundläggande yrkeskompetens omfattar undervisning i sådan kunskap och skicklighet som förutsätts av förare, omständigheter som inverkar på trafiksäkerheten och förarens och transporternas säkerhet samt i god yrkesutövning vid framförandet av fordonet och i andra föraruppgifter. De läroämnen som ingår i utbildningen samt målen för läroämnena anges i avsnitt 1 i bilaga I till direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik. Bestämmelser om de läroämnen som avser passagerares rättigheter och som ska ingå i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens finns i läroämnesförteckningen i bilaga II del a i EU:s förordning om passagerares rättigheter vid busstransport. Utbildningen för grundläggande yrkeskompetens omfattar 280 timmar, av vilka minst 20 timmar ska vara körundervisning. Utbildningen för grundläggande yrkeskompetens i snabbare tempo omfattar 140 timmar, av vilka minst 10 timmar ska vara körundervisning. Om den som genomgår utbildning för yrkeskompetens inte har körrätt för det fordon som ska användas i körundervisningen, ska bestämmelserna om körkortsutbildning för motsvarande klass tillämpas vid körundervisningen. Den som önskar bygga på sin yrkeskompetens för person- eller godstrafik till att också omfatta någon annan transportform ska genomgå en kompletterande utbildning i enlighet med artikel 5.5 i direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik. Den kompletterande utbildningen omfattar 70 timmar, av vilka minst fem timmar ska vara körundervisning. I snabbare tempo omfattar den 35 timmar, av vilka minst tre lektioner ska vara körundervisning. Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om innehållet i och genomförandet av utbildningen samt om lektionernas längd och om tillgodoräknandet av en tidigare förvärvad grundläggande yrkeskompetens eller av yrkeskunnande enligt artikel 8 i EU:s förordning om trafikidkare. När utbildning ges i samband med sådan examensutbildning som avses i 3 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017), ska de examensgrunder som Utbildningsstyrelsen har bestämt iakttas i utbildningen. I examensgrunderna beaktas kraven enligt direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik och den statsrådsförordning som avses i 4 mom. 7 § Prov för grundläggande yrkeskompetens I det teoriprov som ska avläggas som avslutning på utbildningen för grundläggande yrkeskompetens ska ingå minst en fråga för varje mål i den förteckning över läroämnen som avses i 6 § 1 mom. Den som godkänns i provet får ett intyg över att grundläggande yrkeskompetens förvärvats eller över att den förvärvats genom utbildning i snabbare tempo. En anteckning om genomförd utbildning kan också tas in i det betyg över avlagd examen som avses i 57 § i lagen om yrkesutbildning. Närmare bestämmelser om provet och hur det ska genomföras får utfärdas genom förordning av statsrådet. 8 § Undantag vid förvärvande av grundläggande yrkeskompetens i samband med yrkesutbildning Ett prov som avses i 7 § kan avläggas stegvis under en sådan utbildning för grundläggande yrkeskompetens som innefattar avläggande av en examen eller samlad kompetens enligt 1 § i lagen om en referensram för examina och övriga samlade kompetenser (93/2017) i enlighet med bestämmelserna om yrkesutbildning i artikel 3.1 a i direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik. Under den utbildning som avses i 1 mom. får ett fordon eller en fordonskombination framföras i Finland utan yrkeskompetens av en studerande som 1) har körrätt för det fordon eller den fordonskombination som framförs, 2) uppfyller kraven på minimiålder, 3) har ett godkännande av ett utbildningscentrum som godkänts för utbildning enligt 1 mom., som ger rätt att utan yrkeskompetens framföra fordonet eller fordonskombinationen för de transporter som utförs under utbildningen. Godkännandet ska bestyrkas med ett godkännandedokument som utbildningscentrumet utfärdar. Godkännandedokumentet får avse transporter som utförs i Finland med undantag för Åland både under utbildningen och under loven mellan utbildningsperioderna. Närmare bestämmelser om godkännandet och om verksamheten som förare får utfärdas genom förordning av statsrådet. 9 § Fortbildning För att upprätthålla och komplettera yrkeskompetensen eller för att den ska träda i kraft på nytt ska en förare genomgå fortbildning i sådana läroämnen som är viktiga i uppgiften som förare och som ingår i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens. I fortbildningen ska ingå undervisning om ett tryggt, ekonomiskt och miljövänligt körsätt. Trafiksäkerhetsverket fastställer ett utbildningsprogram för fortbildningen. Fortbildningen ska omfatta 35 timmar under en period på fem år. Över genomgången fortbildning ska ett intyg utfärdas. Ett intyg ska också utfärdas över ett avsnitt av fortbildningen som omfattar minst sju timmar utbildning. En förare som har sin vanliga vistelseort i Finland eller som arbetar i Finland ska genomgå fortbildning enligt denna lag. Närmare bestämmelser om fortbildningens innehåll, tidpunkten då den ska genomgås, hur den ska genomföras och övriga krav som gäller fortbildningen utfärdas genom förordning av statsrådet. 10 § Utbildningscentrum Vid godkännande av ett utbildningscentrum för utbildning för grundläggande yrkeskompetens och fortbildning iakttas bilaga I till direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik. Som utbildningscentrum kan på ansökan godkännas 1) en utbildningsanordnare som har ett anordnartillstånd enligt 22 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning, 2) en annan anordnare av yrkesutbildning eller utbildningsanordnare än de som avses i 1 punkten som har av Trafiksäkerhetsverket beviljat tillstånd att hålla bilskola och ordna förarundervisning för erhållande av körrätt för lastbil eller buss eller fordonskombinationer av dessa, 3) en enhet inom försvarsmakten som ordnar förarutbildning. Undervisnings- och kulturministeriet godkänner de utbildningscentrum som avses i 1 mom. 1 punkten, om utbildningen ingår i den yrkesutbildning som ges vid ett utbildningscentrum. Trafiksäkerhetsverket godkänner de utbildningscentrum som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten. Trafiksäkerhetsverket kan dessutom som ett utbildningscentrum som ordnar fortbildning godkänna sådana andra företag, stiftelser eller sammanslutningar som med avseende på utbildningens art och omfattning har tillräckliga pedagogiska, yrkesmässiga och ekonomiska förutsättningar att ordna utbildningen. I ansökan ska det beskrivas hur utbildningscentrumet och den utbildning som ges där uppfyller kraven. Godkännandet ges tills vidare, dock högst för den tid under vilken utbildningsanordnaren har rätt att ordna sådan yrkesutbildning som avses i 1 mom. 1 eller 2 punkten eller under vilken ett sådant tillstånd att hålla bilskola som avses i 1 mom. 2 punkten är i kraft. Om uppgifterna i ansökan ändras, ska utbildningscentrumet omedelbart informera den myndighet som godkänt utbildningscentrumet om detta. Närmare bestämmelser om krav på utbildningscentrum och om de uppgifter som ska lämnas i ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 11 § Provbedömare, undervisningspersonal och undervisningsmaterial vid utbildningscentrumen Ett utbildningscentrum ska ha tillräcklig undervisningspersonal med hänsyn till verksamhetens omfattning, en föreståndare som ansvarar för undervisningen samt ändamålsenligt undervisningsmaterial och ändamålsenliga lokaler. Ett utbildningscentrums ansvariga föreståndare ska styra, övervaka och utveckla undervisningen och utbildningen och också i övrigt faktiskt sköta de uppgifter som ingår i uppdraget. Den som bedömer prov ska ha den sakkunskap och det yrkeskunnande som uppgiften kräver. Lärarna ska ha de kunskaper i undervisning och pedagogik som undervisningsuppgiften förutsätter samt tillräcklig kännedom om branschen. Körlärare och föreståndare som ansvarar för undervisningen ska vid utbildning för grundläggande yrkeskompetens ha behörighet för körundervisning för erhållande av körrätt för fordon av motsvarande klass som de fordon som används i undervisningen samt erfarenhet av branschen som skaffats genom verksamhet som förare eller körlärare. Utbildningscentrumet ansvarar för att undervisningspersonalen har den kännedom om undervisningssektorn och branschen och lagstiftningen inom den som undervisningsverksamheten förutsätter. Den som studerar i en sådan utbildning som avses i 84 § 4 mom. i körkortslagen (386/2011) får vara lärare i utbildning för grundläggande yrkeskompetens, om 1) undervisandet ingår i utbildningen för en examensdel i en förberedande utbildning för en specialyrkesexamen för trafiklärare som ger rätt att arbeta som utbildare för yrkeskompetens inom transportbranschen, 2) den studerande har tillstånd för undervisningspraktik enligt 91 § i körkortslagen och uppfyller de övriga kraven för undervisningspraktik. De fordon som används vid körundervisningen ska motsvara den yrkeskompetens som avläggs och uppfylla kraven för fordon som används i undervisning som ges för körkort. Närmare bestämmelser om behörighetsvillkor för föreståndare som ansvarar för undervisningen, för dem som bedömer prov och för lärare samt om de fordon och det övriga undervisningsmaterial som ska användas får utfärdas genom förordning av statsrådet. 12 § Förvaring av dokument som gäller utbildningen Utbildningscentrumet ska förvara de dokument som gäller ordnandet av fortbildning och dem som genomgått fortbildning så länge intyget över genomgången fortbildning kan användas för att ansöka om ett yrkeskompetensbevis eller en anteckning om yrkeskompetens i körkortet. Därefter ska personuppgifterna om dem som genomgått utbildningen utplånas. Uppgifter får för behandlingen av ett ansökningsärende lämnas till den som beviljar yrkeskompetensbevis eller körkortstillstånd. 13 § Påvisande av yrkeskompetens Yrkeskompetens påvisas med ett yrkeskompetensbevis för förare eller en anteckning om yrkeskompetens som görs i körkortet. Uppgifter om yrkeskompetens ingår i det trafik- och transportregister som avses i V avd. 1 kap. 1 §. Trafiksäkerhetsverket utfärdar på ansökan ett yrkeskompetensbevis eller gör en anteckning om yrkeskompetens i körkortet för förare 1) som har förvärvat grundläggande yrkeskompetens enligt denna lag, 2) som har upprätthållit sin yrkeskompetens enligt 9 §, 3) som har sådan giltig körrätt i Finland som krävs för yrkeskompetens. En anteckning om yrkeskompetens som görs i ett yrkeskompetensbevis eller körkort är i kraft i fem år från utfärdandet av ett intyg över avläggande av ett prov som ingår i utbildningen för grundläggande yrkeskompetens eller över genomgången fortbildning. En ansökan om anteckning i körkortet görs hos Trafiksäkerhetsverket med beaktande av det som i körkortslagen föreskrivs om körkort och ansökan om körkortstillstånd. Föraren ska medföra ett sådant dokument som avses i 1 mom. vid körning och på begäran visa upp det för polisen eller någon annan trafikövervakare. Polisen eller Tullen får avbryta körningen om dokumentet inte medförs och yrkeskompetensen inte kan styrkas på något annat sätt i enlighet med 1 mom. Fortsatt körning får tillåtas om förarens identitet kan styrkas på tillförlitligt sätt. Föraren kan åläggas att styrka sin kompetens för polisen inom en utsatt tid. 14 § Särskilda bestämmelser om påvisande av yrkeskompetens Yrkeskompetensbevis för förare ska följa modellen i bilaga II till direktivet om yrkeskompetens i vägtrafik. Innan ett yrkeskompetensbevis enligt 13 § lämnas ut, kan en förare av särskilda skäl och för en bestämd tid ges ett temporärt dokument som bevis över yrkeskompetensen. Ett temporärt dokument godkänns som bevis på yrkeskompetens endast i Finland med undantag för Åland. Ett yrkeskompetensbevis för förare kan postas till sökanden, varvid de bestämmelser om sändande av körkort per post som finns i körkortslagen och som utfärdats med stöd av den ska tillämpas. Närmare bestämmelser om de anteckningar som påvisar yrkeskompetens, om utfärdande av temporära dokument och om ansökan om yrkeskompetensbevis får utfärdas genom förordning av statsrådet. 15 § Erkännande av dokument över yrkeskompetens som har utfärdats i andra EES-stater eller i landskapet Åland Innehavare av dokument som utfärdats i någon annan EES-stat än Finland eller i landskapet Åland och som överensstämmer med 13 § 1 mom. får framföra lastbil eller buss i Finland. Bestämmelser om ömsesidigt erkännande av körkort och anteckningarna i dem finns i körkortslagen. Bestämmelser om ersättande av yrkeskompetensbevis som utfärdats i någon annan EES-stat än Finland eller i landskapet Åland med ett yrkeskompetensbevis för förare enligt denna lag eller med en anteckning i körkortet enligt denna lag utfärdas genom förordning av statsrådet. En i 3 § 1 mom. avsedd medborgare i ett annat land som är anställd hos ett företag i en annan EES-stat eller som ett sådant företag anlitar som förare kan styrka sin yrkeskompetens med ett förartillstånd enligt EU:s förordning om tillstånd för godstrafik som utfärdats av den EES-staten, under förutsättning att den EES-stat som utfärdat tillståndet inte förutsätter att förarens yrkeskompetens styrks med något annat dokument. 4 kap. Viss social lagstiftning om vägtransporter och arbetstid för förare 1 § Definitioner I detta kapitel avses med 1) kör- och vilotidsförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet och om ändring av rådets förordningar (EEG) nr 3821/85 och (EG) nr 2135/98 samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3820/85, 2) färdskrivarförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 165/2014 om färdskrivare vid vägtransporter, om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3821/85 om färdskrivare vid vägtransporter och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 561/2006 om harmonisering av viss sociallagstiftning på vägtransportområdet, 3) AETR-överenskommelsen den europeiska överenskommelsen om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar vid internationella vägtransporter (FördrS 66/1999), sådan den lyder ändrad den 27–29 oktober 2004 samt den 29 och 30 oktober 2008 (FördrS 64/2010), 4) färdskrivare mekaniska och digitala färdskrivare, 5) färdskrivarkort sådana verkstads-, förar-, företags- och kontrollkort som används i digitala färdskrivare, 6) företag den som utför sådana transporter som omfattas av tillämpningsområdet för kör- och vilotidsförordningen, 7) förare den som kör fordonet eller som medföljer i fordonet för att vid behov kunna köra det, 8) verkstad den som har ett tillstånd enligt 87 § i fordonslagen för installation och reparation av färdskrivare, 9) tillsynsmyndighet polisen, Tullen, gränsbevakningsväsendet och arbetarskyddsmyndigheterna, 10) förare som är egenföretagare en person som deltar i utövande av sådan transportverksamhet i vägtrafik som hör till tillämpningsområdet för kör- och vilotidsförordningen eller för AETR-överenskommelsen, som inte står i anställningsförhållande och vars huvudsakliga yrkesverksamhet består i att utföra person- eller varutransporter på väg på det sätt som avses i EU:s förordning om tillstånd för godstrafik eller i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för persontransporter med buss och om ändring av förordning (EG) nr 561/2006, nedan EU:s förordning om internationell busstrafik, med stöd av ett gemenskapstillstånd eller med stöd av ett tillstånd enligt II avd. 1 kap. 1 §, och a) som arbetar för egen räkning, b) som är fri att organisera sin yrkesverksamhet, c) vars inkomster är direkt beroende av den rörelsevinst som görs, och d) som är fri att, självständigt eller i samarbete med andra transportföretagare, ha affärsförbindelser med kunder, 11) arbetstid vad gäller förare som är egenföretagare hela den tidsperiod, mellan arbetets början och dess slut, som ägnas åt arbete som avser vägtransporter och under vilken föraren befinner sig på sin arbetsplats, står till kundens förfogande och ägnar sig åt andra uppgifter eller annan verksamhet än allmänt administrativt arbete som inte direkt hänger samman med transporten i fråga, 12) sammanlagd arbetstid summan av de arbetstimmar som omfattas av tillämpningsområdet för denna lag, oavsett om arbetet har utförts för en eller flera kunder, 13) arbetsplats a) den ort där det företag som en förare som är egenföretagare äger har sitt huvudkontor, b) det fordon som föraren använder vid utförandet av sina uppgifter, c) andra platser där den verksamhet bedrivs som har samband med utförande av transporter, 14) vecka den period som börjar måndag klockan 0.00 och slutar följande söndag klockan 24.00, 15) nattetid perioden mellan klockan 01.00 och klockan 05.00. 2 § Viss social lagstiftning om vägtransporter I fråga om kör- och vilotider och användning av färdskrivare gäller vad som föreskrivs i kör- och vilotidsförordningen, färdskrivarförordningen och AETR-överenskommelsen. En person som fyllt 16 år kan vara förarbiträde, om förutsättningarna enligt artikel 5.2 i kör- och vilotidsförordningen uppfylls. I fråga om de undantag som anges i artikel 14 i förordningen beslutar kommunikationsministeriet. Bestämmelser om arbetsfördelningen mellan tillsynsmyndigheterna och om verkställigheten av övervakningen samt tillämpningen av de undantag som anges i artikel 13.1 och 13.3 och artikel 14 i kör- och vilotidsförordningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 3 § Utfärdande av färdskrivarkort Trafiksäkerhetsverket utfärdar verkstadskort till en sökande som har beviljats tillstånd enligt 87 § i fordonslagen för installation och reparation av digitala färdskrivare. Trafiksäkerhetsverket utfärdar förarkort till en sökande som 1) har körrätt för ett fordon som avses i artikel 3.1 i färdskrivarförordningen, 2) har sin normala hemvist enligt artikel 26 i färdskrivarförordningen i Finland, och 3) inte har ett giltigt förarkort eller som har gjort en ansökan om förnyelse av ett kort vars giltighetstid löpt ut. Förarkort utfärdas också till en sökande som begär att ett förarkort som utfärdats i en annan medlemsstat inom Europeiska unionen ska bytas ut i Finland på det sätt som anges i artikel 30 i färdskrivarförordningen. Trafiksäkerhetsverket utfärdar ett företagskort till en sökande som är antecknad i Patent- och registerstyrelsens och Skattestyrelsens företags- och organisationsdatasystem. Trafiksäkerhetsverket utfärdar kontrollkort till en tillsynsmyndighet på ansökan. Närmare bestämmelser om ansökan om färdskrivarkort, förnyelse av färdskrivarkort, kortinnehavarens anmälningsskyldighet samt om kortens giltighetstid utfärdas genom förordning av statsrådet. 4 § Förarens skyldigheter i samband med användningen av färdskrivare Bestämmelser om förarens skyldigheter i samband med användningen av färdskrivare och förarkort finns i kör- och vilotidsförordningen, färdskrivarförordningen och AETR-överenskommelsen. Föraren ska meddela arbetsgivaren om han eller hon inte har ett giltigt förarkort. Bestämmelser om förarens skyldigheter när förarkort saknas finns i artikel 29 i färdskrivarförordningen. Föraren ska för registrering av uppgifterna om kör- och vilotider överlämna förarkortet också till arbetsgivaren eller till det företag som endast tillfälligt anlitar föraren. Närmare bestämmelser om de undantag från tillämpningen av färdskrivarförordningen som avses i artikel 3.2 och 3.3 i förordningen, om hur föraren ska använda färdskrivaren samt om reparation av färdskrivaren utfärdas genom förordning av statsrådet. 5 § Arbetsgivarens och företagets skyldigheter i samband med användningen av färdskrivare Arbetsgivaren svarar för att ett fordon som är utrustat med en digital färdskrivare inte överlämnas för att framföras till en förare som inte har ett giltigt förarkort, om det inte finns i färdskrivarförordningen eller i AETR-överenskommelsen nämnda skäl för att fordonet får framföras utan förarkort. Bestämmelser om arbetsgivarens skyldigheter när färdskrivarskivor lämnas ut eller uppgifter skrivs ut ur en digital färdskrivare finns i artikel 33.1 och 33.2 i färdskrivarförordningen. För specificering av företagets uppgifter om kör- och vilotider ska företaget med hjälp av företagskortet låsa uppgifterna i den digitala färdskrivaren så att integritetsskyddet för den som registrerats inte äventyras. Företaget ska se till att de periodiska besiktningar av färdskrivare som föreskrivs i färdskrivarförordningen utförs. Angående företagets skyldigheter när funktionsstörningar uppträder i färdskrivaren eller den annars fungerar felaktigt föreskrivs i artikel 37 i färdskrivarförordningen. 6 § Behandlingen av färdskrivarens uppgifter vid företaget För övervakningen av kör- och vilotider, hanteringen av rättigheter och skyldigheter i anslutning till ett anställningsförhållande samt för styrningen av transporter ska företaget kopiera de uppgifter om kör- och vilotider i fordonets digitala färdskrivare som gäller det egna företaget. Om fordonet finns i Finland, ska uppgifterna kopieras åtminstone varannan månad och när företaget överlåter besittningen av fordonet eller när den digitala färdskrivaren tas ur bruk. Arbetsgivaren och det företag som tillfälligt anlitar en förare ska med högst tre veckors mellanrum kopiera förarkortets uppgifter om kör- och vilotider för de veckor under vilka föraren varit i arbete. Om fordonet finns utomlands, ska uppgifterna kopieras när det anlänt till Finland. Bestämmelser om företagets skyldighet att förvara, visa upp och överlämna färdskrivarskivorna eller kopior av dem finns i artikel 33.2 i färdskrivarförordningen. Bestämmelser om företagets och arbetsgivarens skyldighet att förvara de uppgifter som kopierats från digitala färdskrivare och förarkort finns i artikel 10.5 i kör- och vilotidsförordningen. Färdskrivarskivor som använts vid förarexamen eller uppgifter som registrerats i en digital färdskrivare under förarexamen behöver dock inte förvaras. Företaget ska på förarens begäran ge honom eller henne en utskrift av de uppgifter om hans eller hennes kör- och vilotider som kopierats från den digitala färdskrivaren eller förarkortet. Uppgifter som kopierats från den digitala färdskrivaren eller förarkortet och som gäller andra företag eller som inte motsvarar det användningsändamål som avses i 1 mom. ska omedelbart förstöras. 7 § Behandlingen av den digitala färdskrivarens uppgifter vid verkstaden Bestämmelser om verkstadens skyldigheter i samband med behandlingen av digitala färdskrivare finns i artiklarna 22 och 23 i färdskrivarförordningen. Verkstaden ska förvara den besiktningsrapport som avses i nämnda artikel 23 i två år räknat från den tidpunkt då rapporten utarbetades. För att uppgifterna om kör- och vilotider ska kunna överlämnas till företaget och tillsynsmyndigheten ska verkstaden kopiera uppgifterna i den digitala färdskrivaren innan färdskrivaren repareras eller byts ut. Verkstaden ska förvara uppgifterna oförändrade i ett år efter det att de registrerats. Verkstaden ska överlämna de uppgifter som avses i 2 mom. till det företag som har låst uppgifterna eller annars på ett tillförlitligt sätt redogjort för sin rätt till uppgifterna och bevisligen begärt att uppgifterna ska överlämnas. Uppgifterna ska på begäran också överlämnas till tillsynsmyndigheten. Om det är omöjligt att kopiera de uppgifter som avses i 2 mom., ska verkstaden ge företaget ett intyg över detta och förvara en kopia av intyget på det sätt som föreskrivs i färdskrivarförordningen. 8 § Maximal veckoarbetstid för förare som är egenföretagare Arbetstiden för en förare som är egenföretagare får uppgå till i genomsnitt högst 48 timmar per vecka under en referensperiod på högst fyra månader. Den sammanlagda arbetstiden får dock inte överstiga 60 timmar per vecka. Av tekniska skäl eller skäl som rör arbetets organisation får en förare som är egenföretagare överskrida den maximala veckoarbetstiden på 60 timmar, och referensperioden får vara sex månader vid beräkningen av den genomsnittliga maximala veckoarbetstiden på 48 timmar. 9 § Nattarbete för förare som är egenföretagare Arbetstiden för en förare som är egenföretagare får inte överstiga tio timmar, om en 24-timmarsperiod som inleds när den vila som avses i artikel 8 eller 9 i kör- och vilotidsförordningen eller i artikel 8 eller 8 b i AETR-överenskommelsen upphör, innefattar arbete som utförts nattetid mellan klockan ett och fem. En förare som är egenföretagare får av tekniska skäl eller skäl som rör arbetets organisation överskrida den arbetstid som har samband med nattarbete. 10 § Raster för förare som är egenföretagare En förare som är egenföretagare får inte arbeta mer än sex timmar i sträck utan rast. Om arbetstiden omfattar mellan sex och nio timmar, ska rasten vara minst 30 minuter. Om arbetstiden omfattar mer än nio timmar, ska rasten vara minst 45 minuter. Rasten får delas upp på flera perioder om minst 15 minuter. De raster som tas ut i enlighet med artikel 7 i kör- och vilotidsförordningen eller artikel 7 i AETR-överenskommelsen ska beaktas också när längden på rasterna enligt denna paragraf räknas ut. 11 § Arbetstidsbokföringen för förare som är egenföretagare En förare som är egenföretagare ska ha ett arbetstidsregister eller någon annan tillförlitlig rapport från de två föregående åren som ger information om arbetstider och raster enligt denna lag samt, om genomsnittlig arbetstid används, den referensperiod under vilken arbetstiden utjämnas till en veckoarbetstid på 48 timmar. Av arbetstidsregistret eller rapporten ska också de undantag som avses i 8 § 2 mom. och 9 § 2 mom. och motiven till dem framgå. 5 kap. Marknaden för järnvägstrafik 1 § Förutsättningar för bedrivande av järnvägstrafik Ett järnvägsföretag får bedriva järnvägstrafik endast om 1) det har koncession för bedrivande av järnvägstrafik som beviljats av Trafiksäkerhetsverket eller i någon annan EES-stat, 2) det har ett sådant säkerhetsintyg som avses i 4 § i järnvägslagen (304/2011) och som omfattar alla de järnvägslinjer där trafiken ska bedrivas, 3) det i enlighet med 26 § i järnvägslagen har beviljats den bankapacitet som behövs för trafiken, 4) det har ingått ett sådant avtal som avses i 30 § i järnvägslagen med en bannätsförvaltare om användning av bannätet, 5) de villkor för bedrivande av järnvägstrafik som föreskrivs eller bestäms i Europeiska unionens lagstiftning och i eller med stöd av detta kapitel i övrigt är uppfyllda. Vad som i 1 mom. 2, 3 och 5 punkten föreskrivs om järnvägsföretags rätt att bedriva järnvägstrafik gäller även andra järnvägsoperatörer. Alla järnvägsoperatörer ska dessutom ha sådan ansvarsförsäkring som avses i 90 § i järnvägslagen eller något annat motsvarande arrangemang. En koncession som beviljats i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är giltig i hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. 2 § Förutsättningar för beviljande av koncession Trafiksäkerhetsverket ska bevilja ett i Finland etablerat järnvägsföretag koncession för järnvägstrafik, om 1) sökanden har för avsikt att som sin huvudsakliga verksamhet bedriva järnvägstrafik med rullande materiel som sökanden förfogar över eller att tillhandahålla dragkraft, 2) sökanden har för utövande av verksamheten tillräcklig yrkesmässig kompetens och erfarenhet för kontroll över en säker och pålitlig affärsverksamhet och för tillsyn över verksamheten, 3) sökanden är tillförlitlig och de personer som har utsetts att sköta uppgifter inom dess operativa ledning har gott anseende och är yrkesmässigt kompetenta, 4) sökanden visar sin solvens genom att den enligt en bedömning av de omständigheter som är kända förmår att i minst ett år fullgöra alla sina faktiska och förväntade skyldigheter och åtaganden, 5) sökanden har lämnat alla uppgifter som avses i denna paragraf och i 1 § 3 mom. för bedömning av förutsättningarna. Tillståndsmyndigheten kan kräva att få revisionsberättelsen samt relevanta dokument som upprättats av en bank, ett offentligt kreditinstitut, en bokförare eller en revisor. Trafiksäkerhetsverket ska underrätta Europeiska unionens järnvägsbyrå om koncession som det beviljar järnvägsföretag. 3 § Gott anseende, yrkesmässig kompetens och solvens Den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen uppfyller inte kravet på gott anseende enligt 2 § 3 punkten, om han eller hon under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren till bötesstraff för allvarligt brott mot bestämmelser eller föreskrifter om anställningsförhållanden eller gällande kollektivavtal, näringsutövning, bokföring, skuldförhållanden, bedrivande av trafik eller trafiksäkerhet och gärningen visar att personen är uppenbart olämplig att bedriva järnvägstrafik. Detta gäller också brott mot tullbestämmelser, om sökanden har för avsikt att bedriva internationell järnvägstrafik. Sökanden uppfyller kravet på yrkesmässig kompetens enligt 2 § 2 punkten, om sökanden i den utsträckning som ansökan förutsätter har kunskaper och erfarenhet av att under säkra former bedriva och övervaka järnvägstrafik. Sökanden uppfyller inte solvenskravet enligt 2 § 4 punkten, om 1) sökanden eller den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen har försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud enligt lagen om näringsförbud (1059/1985), 2) den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen har ansökt om skuldsanering enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner (57/1993), eller om 3) sökanden har obetalda skatter eller lagstadgade socialavgifter som förfallit till betalning och som uppgår till betydande belopp och har orsakats av verksamheten. Trafiksäkerhetsverket kan av särskilda skäl avvika från det krav som avses i 3 mom. Trafiksäkerhetsverket får meddela närmare föreskrifter om de utredningar den som ansöker om koncession ska lägga fram. 4 § Beviljande av koncession En ansökan om koncession ska avgöras inom tre månader från det att alla för avgörandet av ärendet behövliga uppgifter har sänts in till Trafiksäkerhetsverket. Koncessionen kan på ansökan beviljas med begränsningen att den endast gäller person- eller godstrafik. 5 § Koncessionens giltighet och ändringar i den Ett järnvägsföretags koncession är giltig så länge järnvägsföretaget uppfyller förutsättningarna enligt detta kapitel. Järnvägsföretaget ska inleda sin verksamhet inom sex månader från det att koncessionen beviljades. Trafiksäkerhetsverket kan på begäran av koncessionshavaren, med beaktande av den speciella arten av de tjänster som ska tillhandahållas, besluta att verksamheten får inledas senare än sex månader efter det att koncessionen beviljades. Om koncessionshavaren inte har inlett sin verksamhet inom sex månader från det att koncessionen beviljades eller har avbrutit sin verksamhet för minst sex månader i följd, kan Trafiksäkerhetsverket be koncessionshavaren lägga fram en tilläggsutredning för att utreda förutsättningarna för koncessionens giltighet. Om ett järnvägsföretag avser att ändra eller utvidga sin verksamhet betydligt, ska det lämna in en ny ansökan till Trafiksäkerhetsverket eller lämna sådan tilläggsutredning som verket begärt. Trafiksäkerhetsverket kan på grundval av ansökan bevilja ny koncession eller ändra koncessionen eller utifrån tilläggsutredningen ge sitt samtycke till fortsatt verksamhet. Trafiksäkerhetsverket kan kräva en utredning, om koncessionshavarens rättsliga ställning ändras på ett sätt som kan ha betydelse för den koncessionsenliga järnvägstrafiken. Verket ska bedöma förutsättningarna för fortsatt verksamhet så snart som möjligt efter att ha fått koncessionshavarens utredning. Trafiksäkerhetsverket ska underrätta Europeiska unionens järnvägsbyrå om ändringar som verket gör i en koncession som har beviljats ett järnvägsföretag. 6 § Beredskap för undantagsförhållanden och störningar Järnvägsoperatörer ska förbereda sig för undantagsförhållanden och se till att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt också under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen (1552/2011) och vid därmed jämförbara störningar under normala förhållanden. De ska på det sätt som deras verksamhet kräver delta i beredskapsplanering och på förhand förbereda verksamhet som bedrivs under undantagsförhållanden och vid därmed jämförbara störningar under normala förhållanden. Utöver vad som i beredskapslagen föreskrivs om statsrådets och ministeriets behörighet får genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om ordnandet av den beredskapsplanering enligt denna paragraf som behövs för förberedelser för undantagsförhållanden och därmed jämförbara störningar under normala förhållanden. 6 kap. Bedrivande av spårbunden stadstrafik 1 § Spårbunden stadstrafik En trafikutövare som bedriver metro- eller spårtrafik på ett metrobannät eller ett spårvägsnät ( spårbunden stadstrafik ) ska till Trafiksäkerhetsverket lämna en skriftlig anmälan om den verksamhet som trafikutövaren bedriver. Den som bedriver trafiken ( trafikutövare ) kan vara ett kommunalt affärsverk eller bolag eller något annat bolag eller någon annan sammanslutning som bedriver trafik på ett metrobannät eller ett spårvägsnät. 2 § Krav på trafikutövare En trafikutövare ska uppfylla följande krav: 1) trafikutövaren ska ha en organisation som garanterar säkerheten och ett säkerhetsstyrningssystem, 2) trafikutövaren ska genom sitt säkerhetsstyrningssystem kunna trygga att trafiken bedrivs säkert, 3) trafikutövaren ska vara tillförlitlig och de personer som har utsetts att sköta uppgifter inom dess operativa ledning ska ha gott anseende och vara yrkesmässigt kompetenta, 4) förarna inom den spårbundna stadstrafiken ska uppfylla föreskrivna behörighetskrav och vara yrkesmässigt kompetenta, 5) trafikutövaren ska vara så solvent att en bedömning av de omständigheter som är kända visar att trafikutövaren förmår att i minst ett år fullgöra alla sina faktiska och förväntade skyldigheter och åtaganden, 6) trafikutövaren ska ha en tillräcklig ansvarsförsäkring eller något annat motsvarande arrangemang för att utöva verksamheten. 3 § Gott anseende, yrkesmässig kompetens och solvens Den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen uppfyller inte kravet på gott anseende enligt 2 § 3 punkten, om han eller hon under de senaste fem åren har dömts till fängelsestraff eller under de senaste tre åren till bötesstraff för allvarligt brott mot bestämmelser eller föreskrifter om anställningsförhållanden, näringsutövning, bokföring, skuldförhållanden, bedrivande av trafik eller trafiksäkerhet och gärningen visar att personen är uppenbart olämplig att sköta uppgifter inom trafikutövarens operativa ledning. Den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen uppfyller kravet på yrkesmässig kompetens enligt 2 § 3 punkten, om han eller hon i den utsträckning som den verksamhet som ska bedrivas förutsätter har kunskaper och erfarenhet av att under säkra former bedriva och övervaka trafiken. Trafikutövaren uppfyller inte solvenskravet enligt 2 § 5 punkten, om 1) trafikutövaren eller den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen har försatts i konkurs eller meddelats näringsförbud enligt lagen om näringsförbud, 2) den som har utsetts att sköta uppgifter inom den operativa ledningen har ansökt om skuldsanering enligt lagen om skuldsanering för privatpersoner, eller om 3) trafikutövaren har obetalda skatter eller lagstadgade socialavgifter som förfallit till betalning och som uppgår till betydande belopp och har orsakats av verksamheten. 4 § Trafikutövarens skyldighet att göra en anmälan om sin verksamhet En anmälan om bedrivande av spårbunden stadstrafik ska innehålla trafikutövarens namn och fullständiga kontaktuppgifter. Dessutom ska trafikutövaren i sin anmälan påvisa att kraven enligt 2 § uppfylls. Anmälan ska göras senast tre månader innan verksamheten inleds. Trafikutövaren ska utan dröjsmål skriftligen underrätta Trafiksäkerhetsverket om förändringar i de uppgifter som avses i 1 mom. Anmälan ska även göras om avslutande av verksamheten. Trafiksäkerhetsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i de uppgifter som ska anmälas och om hur de ska ges in till Trafiksäkerhetsverket. 5 § Trafikutövarens ansvar Trafikutövaren svarar för att metro- och spårvägstrafiksystemet drivs säkert samt för förvaltningen av de risker som har samband med driften i fråga om den verksamhet som trafikutövaren bedriver. Trafikutövaren ska i sin verksamhet beakta de säkerhetsmål för metro- och spårvägstrafiksystemet som Trafiksäkerhetsverket ställt upp med stöd av 3 mom. Bestämmelser om ersättning för person- och sakskador i spårbunden stadstrafik finns i lagen om ansvar i spårtrafik (113/1999). Trafiksäkerhetsverket får meddela närmare föreskrifter om minimisäkerhetsnivån för metro- och spårvägstrafiksystemet och dess delar samt om säkerhetsmålen för metro- och spårvägstrafiksystemet. 6 § Säkerhetsstyrningssystem Trafikutövaren ska ha ett säkerhetsstyrningssystem som erbjuder en systematisk metod för att identifiera faromoment och hantera risker och säkerställa att åtgärderna för att hantera de faromoment och risker som identifierats är effektiva. Förvaltningen av alla risker som hör till organisationens verksamhet ska tryggas genom säkerhetsstyrningssystemet. Trafikutövarens verkställande direktör eller någon annan som svarar för den operativa ledningen svarar för att säkerhetsstyrningssystemet tas i bruk och förvaltas effektivt inom den organisation som de leder. Säkerhetsstyrningssystemet ska upprättas skriftligt. Det ska innehålla en säkerhetspolitik som godkänts av organisationens verkställande direktör eller av någon annan direktör som hör till den högsta ledningen och ska ha meddelats hela personalen, kvalitativa och kvantitativa mål för upprätthållande och förbättring av säkerheten samt planer och förfaranden för uppnående av dessa mål. I säkerhetsstyrningssystemet ska man särskilt beakta ansvarsfördelningen inom organisationen, att organisationen bedriver övervakning på samtliga nivåer, att personalen deltar i beslutsfattandet om styrningssystemet samt att säkerhetsstyrningssystemet förbättras kontinuerligt. Trafiksäkerhetsverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i säkerhetsstyrningssystemet. 7 § Behörighetskrav och läkarundersökning för förare inom spårbunden stadstrafik Av den som sköter uppgiften som förare för metrotåg, spårvagnar eller fordon som används i underhållet av bannätet krävs att han eller hon 1) är lämplig för uppgiften, 2) uppfyller de hälsokrav som föreskrivs i denna lag eller med stöd av den, 3) i tillräcklig omfattning behärskar och förstår det språk som används vid skötseln av trafik, 4) är minst 18 år gammal. Endast den som genom läkarintyg visat att han eller hon på basis av sitt hälsotillstånd är lämplig att sköta en uppgift som förare får utföra nämnda uppgifter. Trafikutövaren ska säkerställa att den som sköter en uppgift som förare enligt 1 mom. genomgår en läkarundersökning innan han eller hon påbörjar skötseln av uppgiften. Därefter ska den som sköter en uppgift som förare regelbundet genomgå läkarundersökning. Trafikutövaren har rätt att överföra den som sköter en uppgift som förare till andra uppgifter om denne har underlåtit att genomgå en sådan läkarundersökning som krävs. I sin verksamhet svarar trafikutövaren för att de anställda eller de som deltar i verksamheten och sköter uppgifter som förare uppfyller behörighetsvillkoren enligt denna lag och de övriga krav på den som sköter uppgifter som förare som föreskrivs med stöd av denna lag. Trafiksäkerhetsverket får meddela närmare föreskrifter om kraven på behörigheten för och hälsotillståndet hos personer som sköter uppgifter som förare, om läkarundersökningar och om hur ofta den som sköter en uppgift som förare ska påvisa sin behörighet. 8 § Beredskap för undantagsförhållanden och störningar Utövare av spårbunden stadstrafik ska förbereda sig för undantagsförhållanden och se till att verksamheten fortgår så störningsfritt som möjligt också under sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen och vid därmed jämförbara störningar under normala förhållanden. De ska på det sätt som deras verksamhet kräver delta i beredskapsplanering och på förhand förbereda verksamhet som bedrivs under undantagsförhållanden och vid därmed jämförbara störningar under normala förhållanden. Utöver vad som i beredskapslagen föreskrivs om statsrådets och ministeriets behörighet, får genom förordning av statsrådet utfärdas närmare bestämmelser om ordnandet av den beredskapsplanering enligt denna paragraf som behövs för förberedelser för undantagsförhållanden och därmed jämförbara störningar under normala förhållanden. 7 kap. Behörighet inom järnvägstrafiken 1 § Tillämpningsområde Detta kapitel tillämpas på fysiska personer som i person- eller godstågstrafik eller växelarbete framför rullande materiel och som enligt detta kapitel är behöriga för uppgiften som förare. Detta kapitel tillämpas inte på 1) förare på sådana delar av bannätet som funktionellt är åtskilda från det övriga järnvägssystemet och som enbart är avsedda för lokal person- och godstrafik och inte på järnvägsoperatörer som uteslutande bedriver trafik på sådana delar av bannätet som avses i denna punkt, 2) förare på sådana spåranläggningar som spåranläggningens ägare eller förvaltare använder enbart för sin egen godstrafik, 3) förare på sådana delar av bannätet som är stängda för annan järnvägstrafik, 4) förare hos järnvägsföretag som är etablerade i Ryssland i direkt internationell järnvägstrafik mellan Finland och Ryssland på finska statens gränsområde och på järnvägsgränsstationer. 2 § Järnvägsoperatörens ansvar En järnvägsoperatör svarar för att förare som är anställda hos den eller deltar i verksamheten uppfyller de behörighetsvillkor som anges i och med stöd av detta kapitel. En järnvägsoperatör ska beskriva och ta i bruk förfaranden för förarnas kompetens i det säkerhetsstyrningssystem som avses i 40 § i järnvägslagen. En järnvägsoperatör ska ha et

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat