316/2021
Svenska
316/2021 — Jord och skogsbruksministeriets förordning om zoonoser
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde I denna förordning föreskrivs det om 1) sådan obligatorisk zoonosövervakning (nedan salmonellaövervakning ) som avses i 11 § i lagen om djursjukdomar (76/2021) för övervakning av salmonellasmitta på anläggningar för djur och myndighetstillsynen över den, 2) kontroll av salmonella i slakterier som slaktar nöt, svin, broilrar, höns eller kalkoner samt i styckningsanläggningar där kött av nöt, svin, broilrar, höns, kalkoner, ankor, gäss eller pärlhöns styckas, 3) åtgärder vid misstanke om eller konstaterande av salmonellasmitta på anläggningen för nöt, svin, höns eller kalkoner eller vid konstaterande av salmonella i ett prov som tagits i en sådan livsmedelslokal som avses i 2 punkten, 4) förbud mot användning av antimikrobiella medel och vacciner för bekämpning av salmonellasmitta hos nöt, svin, höns och kalkoner, 5) kontroll av broilrar med avseende på campylobacter, 6) åtgärder när förekomst av campylobacter hos broilrar konstateras, 7) egenkontroll avseende STEC i slakterier som slaktar nöt, 8) STEC-övervakningsundersökningar, 9) analys av prover som tagits med avseende på salmonella, campylobacter eller STEC, analysmetoder och skyldighet för det laboratorium som utför analyserna att lämna uppgifter, prover och stammar, 10) de nationella regler som avses i kapitel A del I punkterna 6.2 och 6.5 i bilaga III och i punkt 4.3 i bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati samt om tillhörande åtgärder. 2 § Definitioner I denna förordning avses med 1) nöt nötkreatur av arten Bos taurus , 2) höns fåglar av arten Gallus gallus , 3) broiler höns som föds upp för köttproduktion, 4) värphöna höns som föds upp eller hålls för produktion av konsumtionsägg, 5) avelsfjäderfä fågel som föds upp eller hålls för produktion av kläckägg, 6) kalkon fågel av arten Meleagris gallopavo , 7) kläckeri kläckerier enligt definitionen i artikel 4.47 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”), 8) uppfödningsstall en anläggning för höns eller kalkoner där avelsfjäderfä föds upp från dagsgamla kycklingar till värpstadiet, 9) värpstall en anläggning för höns eller kalkoner där avelsfjäderfä i värpstadiet hålls, 10) uppfödningsstall för broilrar en anläggning för broilrar där broilrar föds upp från dagsgamla kycklingar till slaktålder, 11) uppfödningsstall för kalkoner en anläggning för kalkoner där kalkoner föds upp från dagsgamla kycklingar till slaktålder, 12) hönsuppfödningsstall en anläggning för höns där värphönor föds upp från dagsgamla kycklingar till värpstadiet, 13) hönseri en anläggning för höns där värphönor i värpstadiet hålls, 14) svin alla tamsvinsraser som hör till arten Sus scrofa samt hägnade vildsvinsraser, 15) salmonella alla bakterier av släktet Salmonella , 16) rekryteringsdjur ett djur som hålls i förökningssyfte, 17) epidemiologisk enhet djur bland vilka det är sannolikt att salmonellasmitta sprids genom direkt kontakt mellan djuren, genom personal, foderutdelning, anordningar eller redskap eller genom andra förfaranden på anläggningen, 18) slakteri ett slakteri eller renslakteri enligt 5 § 2 mom. i livsmedelslagen (297/2021), 19) slaktparti fåglar från samma flock som slaktats samma dag, 20) slakttillfälle en slaktperiod under vilken jämnåriga fåglar som fötts upp på samma anläggning slaktas, 21) anläggning en anläggning enligt definitionen i artikel 4.27 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429, dock inte ett slakteri, 22) campylobacter bakterierna Campylobacter jejuni och Campylobacter coli , 23) STEC bakterien Escherichia coli som har den gen som behövs för utvecklande av shigatoxin (Stx 1 eller Stx 2), 24) initialt positivt STEC - prov sådan anrikningsbuljong till ett prov som konstaterats ha den gen som behövs för utvecklande av shigatoxin (Stx1 eller Stx2) i enlighet med metoden ISO/TS 13136 eller en alternativ metod som uppfyller villkoren i artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005, 25) flock en flock enligt definitionen i artikel 2.3 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 om bekämpning av salmonella och vissa andra livsmedelsburna zoonotiska smittämnen, och 26) spermasamlingsstation en sådan spermasamlingsstation som avses i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/686 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller godkännande av anläggningar för avelsmaterial och spårbarhets- och djurhälsokrav för förflyttning av avelsmaterial från vissa hållna landlevande djur inom unionen och en sådan spermasamlingsstation som avses i 40 § i lagen om djursjukdomar. I den här förordningen används dessutom definitionerna av TSE, specificerat riskmaterial och snabbtest i artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati. 2 kap. Salmonellaövervakning på anläggningar 3 § Salmonellaövervakning Avsikten med salmonellaövervakning är att övervaka salmonellasmitta, som betecknas som en djursjukdom som ska övervakas. Salmonellaövervakning ska genomföras på följande anläggningar för höns eller kalkoner: 1) kläckerier, 2) uppfödningsstallar, 3) värpstallar, 4) uppfödningsstallar för broilrar och kalkoner som levererar fåglar till ett slakteri eller överlåter fjäderfäkött direkt till konsumenter eller levererar sådant kött för lokala detaljaffärer, 5) hönsuppfödningsstallar, 6) hönserier som överlåter ägg till äggpackerier, till godkända livsmedelslokaler som tillverkar äggprodukter, till detaljhandeln eller direkt till konsumenter. Salmonellaövervakning behöver dock inte genomföras i kläckerier, uppfödningsstallar, värpstallar eller hönsuppfödningsstallar där fåglar som kläcks eller föds upp eller deras avkomma inte levereras till en anläggning som avses i 2 mom. 4 eller 6 punkten. Salmonellaövervakning ska också genomföras på anläggningar för andra svin än mini- och mikrosvin samt hägnade vildsvin där det 1) produceras rekryteringsdjur för att överlåtas till andra anläggningar, eller 2) finns ett karantänutrymme i anslutning till verksamheten vid en spermasamlingsstation. Salmonellaövervakning ska dessutom genomföras på en anläggning för nöt 1) som producerar annan obehandlad mjölk än råmjölk för att överlåtas till konsumenter från en livsmedelslokal i anslutning till anläggningen som mjölk eller grädde som inte har värmts upp till minst 72 grader Celsius under 15 sekunder eller behandlats på något annat sätt med motsvarande inverkan, 2) som producerar annan obehandlad mjölk än råmjölk för att levereras till en med stöd av livsmedelslagen godkänd livsmedelslokal från vilken mjölken släpps ut på marknaden utan sådan uppvärmning eller annan behandling som avses i 1 punkten, eller 3) som är ursprunglig anläggning för nöt som levereras till en spermasamlingsstation eller där det finns ett karantänutrymme i anslutning till verksamheten vid en spermasamlingsstation. 4 § Anmälan om anskaffning av nya fåglar till en anläggning En aktör ska göra en anmälan till kommunalveterinären om att nya fåglar har anskaffats till en i 3 § 2 mom. avsedd anläggning som omfattas av salmonellaövervakning. Anmälan ska göras inom två veckor från det att fågelflocken anlänt. Alternativt kan kommunalveterinären underrättas på förhand om planerade ankomsttider för nya flockar under det löpande eller följande kalenderåret. Aktören ska dessutom på begäran av Livsmedelsverket till verket ge in ett sammandrag av antalet fågelflockar som hölls på anläggningen året innan. 5 § Anmälan om salmonellasmitta Om det på en anläggning för nöt, svin, höns eller kalkoner konstateras salmonellasmitta hos något annat djur än ett nöt, ett svin, en höna eller en kalkon eller hos en person som är stadigvarande bosatt på gården eller deltar i skötseln av djuren på anläggningen, ska aktören anmäla saken till kommunalveterinären eller regionförvaltningsverket. 6 § Förbud mot användning av vaccin och antimikrobiella medel Nöt, svin, höns och kalkoner får inte vaccineras mot salmonellasmitta och medicineras med antimikrobiella medel för att förebygga, utrota eller behandla salmonellasmitta. Om djuren medicinerats med antimikrobiella medel av andra orsaker får provtagning som ingår i salmonellaövervakningen eller som görs för att konstatera salmonella, med undantag av kliniska misstankar, utföras först efter det att karenstiden för läkemedlet eller den tid under vilken medicineringen kan påverka analysresultatet har gått ut. 7 § Salmonellaprovtagning och sändning av prover för analys Aktören ska följa hälsotillståndet hos höns, kalkoner, nöt och svin som hålls på en anläggning som omfattas av salmonellaövervakning enligt 3 § samt regelbundet ta eller låts ta salmonellaprover av djuren på anläggningen i enlighet med 10–19 §. När proverna förvaras och levereras till laboratoriet ska kraven i punkt 1 i bilaga 1 iakttas. De prover som levereras till laboratoriet ska åtföljas av de uppgifter som avses i punkt 2 eller 3 i bilaga 1. 8 § Lämnande av resultaten av salmonellaprovtagningen till en myndighet Aktören ska lämna kommunalveterinären information om provtagning enligt 7 § på en i 3 § 4 mom. 1 punkten avsedd anläggning för svin och om resultaten av provanalysen. 9 § Analys av salmonellaprover och fastställande av analysresultaten Referensmetoden för påvisande av salmonella är den senaste versionen av metoden EN ISO 6579-1. Proverna analyseras antingen med referensmetoden eller med en alternativ metod som har validerats mot metoden EN ISO 6579-1 enligt den senaste versionen av standarden EN ISO 16140-2 och som inbegriper isolering av salmonellastammen utifrån ett prov som konstaterats vara positivt. Ett laboratorium som utsetts med stöd av lagen om djursjukdomar utför analysen, och det ska leverera alla isolerade salmonellastammar och tillhörande provtagningsuppgifter till Livsmedelsverket för fastställande och typning av resultaten. Med avvikelse från 2 mom. ska salmonellastammar som isolerats från en anläggning för nöt eller svin i samband med åtgärder för att utrota sjukdomen vid behov sändas till Livsmedelsverket. 10 § Salmonellaprovtagning på anläggningar för nöt eller svin som genomförs av aktören Aktören ska se till att den provtagning med tanke på salmonella som genomförs på en anläggning för nöt eller svin uppfyller åtminstone de krav som anges i denna paragraf. När proverna tas och slås samman ska kraven i punkt 1 i bilaga 2 iakttas. På en anläggning för svin som överlåter rekryteringsdjur ska provtagning utföras minst en gång om året. På en anläggning för svin där djur hålls i karantän innan de levereras till en spermasamlingsstation ska prover på de svin som hålls i karantän tas i karantänutrymmet under karantänstiden. På de anläggningar för svin som avses ovan ska proverna tas i enlighet med punkt 2 i bilaga 2. På en anläggning för nöt där obehandlad mjölk produceras för det ändamål som avses i 3 § 5 mom. 1 eller 2 punkten ska provtagning genomföras innan produktionen inleds och därefter minst en gång om året. Minst en provtagning om året ska göras mellan ingången av juli och utgången av november. Proverna ska tas i enlighet med punkt 3 i bilaga 2. Tidigast en månad innan ett nötkreatur sänds till ett karantänutrymme ska ett individuellt träckprov tas på djuret på den anläggning för nöt som är ursprunglig anläggning för nöt som levereras till en spermasamlingsstation. Provet ska analyseras separat i laboratoriet. Dessutom ska prover tas på övriga nöt på anläggningen högst 12 månader innan djuret sänds till karantänutrymmet i enlighet med punkt 3 i bilaga 2. På en anläggning för nöt där djur hålls i karantän innan de levereras till en spermasamlingsstation ska prover på de nöt som hålls i karantän tas i karantänutrymmet under karantänstiden i enlighet med punkt 3 i bilaga 2. 11 § Salmonellaprovtagning på anläggningar för höns eller kalkoner som genomförs av aktören Aktören ska se till att den provtagning som genomförs på en anläggning för höns eller kalkoner uppfyller åtminstone de krav som anges i 12–19 §. När proverna tas och slås samman ska kraven i punkterna 1–7 i bilaga 3 iakttas. 12 § Provtagning i uppfödningsstallar I uppfödningsstallar ska prover tas på varje flock av dagsgamla kycklingar genast när flocken anlänt till stallet. Av tio transportlådor där de dagsgamla kycklingarna transporterats tas som prov pappersunderlag eller annat underlagsmaterial. Om underlagsmaterial inte används ska strykningsprover tas av tio transportlådor. Prover tas på varje uppfödningsflock när fåglarna är fyra veckor gamla och dessutom två veckor innan fåglarna flyttas till ett värpstall eller innan värpstadiet börjar. Provtagningen ska förläggas så att analysresultatet är färdigt innan flocken flyttas till värpstallet. Om fåglarna inte hålls i bur ska två par sockprover tas. I uppfödningsstallar med flervåningssystem för frigående fåglar där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det alternativt tas ett par sockprover och från gödselmattorna minst två strykningsträckprov. Om fåglarna hålls i bur ska två träckprover à 150 gram tas, eller om det inte samlas tillräckligt med träck på skraporna eller gödselmattornas bandrensare ska minst fyra strykningsträckprover tas från gödselmattorna. 13 § Provtagning i värpstallar för produktion av värphöns I värpstallar för produktion av värphöns ska prover tas av varje föräldraflock med tre veckors intervall. Provtagningen består av ett par sockprover samt av strykningsdammprov. I hönserier med flervåningssystem för frigående höns där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det alternativt tas ett par sockprover och från gödselmattorna minst två strykningsträckprov. Om fåglarna hålls i bur ska två träckprover à 150 gram tas i stället för sockprover och strykningsdammprover, eller om det inte samlas tillräckligt med träck på skraporna eller gödselmattornas bandrensare ska minst fyra strykningsträckprover tas från gödselmattorna. Om fåglarna ska slaktas, ska provtagningen förläggas så att den officiella veterinären vid slakteriet får kännedom om analysresultatet av prover som tagits under de tre sista veckorna före slakten innan fåglarna levereras för slakt. 14 § Provtagning i värpstallar för produktion av broilrar eller kalkoner I värpstallar för produktion av broilrar eller kalkoner ska prover tas av varje föräldraflock med två veckors intervall. Provtagningen består av ett par sockprover samt av strykningsdammprov. I hönserier med flervåningssystem för frigående höns där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det alternativt tas ett par sockprover och från gödselmattorna minst två strykningsträckprov. Om fåglarna ska slaktas, ska provtagningen förläggas så att den officiella veterinären vid slakteriet får kännedom om analysresultatet av prover som tagits under de tre sista veckorna före slakten innan fåglarna levereras för slakt. 15 § Provtagning i kläckerier I kläckerier tas produktionsmiljöprov i enlighet med en skriftlig provtagningsplan som aktören uppgjort och som lämnats till kommunalveterinären. När provtagningsintervallen och antalet prover planeras ska kläckeriets produktionskapacitet, konstruktioner och verksamhetssätt beaktas. 16 § Provtagning i hönsuppfödningsstallar I hönsuppfödningsstallar ska prover tas av varje flock av dagsgamla kycklingar genast när flocken anlänt till stallet. Av fem transportlådor där de dagsgamla kycklingarna transporterats tas som prov pappersunderlag eller annat underlagsmaterial. Om underlagsmaterial inte används ska strykningsprov tas av fem transportlådor. Prover ska tas av varje uppfödningsflock två veckor innan fåglarna flyttas till ett hönseri eller innan värpstadiet börjar. Provtagningen ska förläggas så att analysresultatet är färdigt innan flocken flyttas till hönseriet. Om fåglarna inte hålls i bur ska provtagningen bestå av två par sockprov. I hönserier med flervåningssystem för frigående höns där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det i stället för två par sockprover alternativt tas ett par sockprover och från gödselmattorna minst två strykningsträckprov. Om fåglarna hålls i bur ska två träckprover à 150 gram tas, eller om det inte samlas tillräckligt med träck på skraporna eller gödselmattornas bandrensare ska minst fyra strykningsträckprover tas från gödselmattorna. 17 § Provtagning i hönserier I hönserier ska prover tas av varje flock av värphönor med 15 veckors intervall under värpstadiet. Den första provtagningen ska genomföras när värphönorna är 22–26 veckor gamla. Om fåglarna inte hålls i bur ska två par sockprover tas. I hönserier med flervåningssystem för frigående höns där träcket avlägsnas med gödselmattor kan det alternativt tas ett par sockprover och från gödselmattorna minst två strykningsträckprover. Om fåglarna hålls i bur ska två träckprover à 150 gram tas, eller om det inte samlas tillräckligt med träck på skraporna eller gödselmattornas bandrensare ska minst fyra strykningsträckprover tas från gödselmattorna. Om värphönorna ska slaktas, ska den sista provtagningen genomföras under de sista fyra veckorna före slakten. Provtagningen ska förläggas så att den officiella veterinären vid slakteriet får kännedom om analysresultatet innan fåglarna levereras för slakt. 18 § Provtagning i uppfödningsstallar för broilrar eller kalkoner I uppfödningsstallar för broilrar eller kalkoner ska prover tas av varje uppfödningsflock under de tre sista veckorna före slakten. Provtagningen ska förläggas så att den officiella veterinären vid slakteriet får kännedom om analysresultatet innan fåglarna levereras för slakt. Provtagningen består av två par sockprover. Om broilrar föds upp över 81 dygn eller kalkoner över 100 dygn och om flocken levereras för slakt i flera partier till ett sådant slakteri där det slaktas högst 150 000 fåglar per år, kan de följande proverna på flocken dock med avvikelse från 1 mom. tas med sex veckors intervall 19 § Lättnader för småskalig verksamhet På följande anläggningar får man avvika från de krav för provtagningen som anges i 12– 18 §: 1) hönserier med mindre än 1 000 höns, vars ägg överlåts till konsumenter endast direkt från anläggningen eller vid sådan torghandel eller försäljning från dörr till dörr som utövas av den aktör som ansvarar för anläggningen, 2) uppfödningsstallar för broilrar och kalkoner, vars fjäderfäkött överlåts till konsumenter endast direkt från anläggningen eller som levererar kött endast till lokala detaljaffärer, och 3) uppfödningsstallar och värpstallar med mindre än 250 fåglar samt hönsuppfödningsstallar med mindre än 1 000 höns, vars fåglar och deras avkomma endast överlåts till anläggningar som avses i 1 och 2 punkten. Om antalet höns och kalkoner på en anläggning som avses i 1 mom. är minst 50, ska det göras provtagning på anläggningen två gånger om året. Om antalet höns och kalkoner på anläggningen är under 50, ska provtagningen göras en gång om året. I uppfödningsstallar för broilrar och kalkoner är antalet provtagningar emellertid beroende av den mängd fjäderfäkött som produceras så att för varje påbörjat 10 000 kg kött krävs en provtagning och maximalt krävs fyra provtagningar per år. Antalet provtagningar ska fördela sig så jämnt som möjligt i förhållande till årstiderna. Provtagningen ska omfatta alla höns och kalkoner som finns på anläggningen vid provtagningstidpunkten. Provtagningen består av sockprover, träckprover eller strykningsträckprover enligt punkt 7 i bilaga 3. 20 § Myndighetsinspektioner Kommunalveterinären ska utföra inspektioner på anläggningen för höns eller kalkoner med de intervall eller vid de tidpunkter som anges i 21–23 §. Om det konstateras allvarliga brister i efterlevnaden av skyldigheterna inom salmonellaövervakningen, ska antalet inspektioner ökas. Kommunalveterinären ska i samband med en inspektion ta prover av anläggningen på det sätt som föreskrivs i 21–23 §. För att säkerställa att provtagningen är representativ ska dock antalet prover per flock ökas, om flockens stora storlek, fördelningen av flockens fåglar till olika delar av anläggningen, bristfälligheter i sjukdomsskyddspraxis på anläggningen eller övriga faktorer förutsätter det. När proverna tas och slås samman ska kraven i punkterna 1–7 i bilaga 3 iakttas. Om det misstänks att ett negativt analysresultat av ett salmonellaprov som tidigare tagits av flocken är felaktigt, ska det dock tas prover av flocken enligt punkt 10 i bilaga 3. Vid samma inspektion ska prover tas
av alla de flockar på anläggningen som är i lämplig ålder eller i ett lämpligt produktionsskede med tanke på provtagningen. Genom provtagning som görs av kommunalveterinären får en provtagning som aktören ansvarar för ersättas. Kommunalveterinären ska göra en inspektion på en anläggning för nöt eller svin, om det finns skäl att misstänka att aktören inte har iakttagit skyldigheterna i fråga om salmonellaövervakning. På en anläggning för svin ska en inspektion dessutom utföras, om aktören inte har lämnat kommunalveterinären den information som avses i 8 §. I samband med inspektionen ska kommunalveterinären vid behov ta prov. Kommunalveterinären ska för varje inspektion som avses i 1 och 2 mom. göra upp en skriftlig inspektionsberättelse. En kopia av inspektionsberättelsen ska lämnas till aktören och sändas till regionförvaltningsverket i det område där anläggningen är belägen. 21 § Inspektioner i värpstallar Myndighetsinspektioner av värpstallar för produktion av värphöns och broilrar ska förläggas så att provtagning i fråga om varje föräldraflock genomförs två gånger under föräldraflockens värpningsskede. Minst fyra månader ska löpa mellan provtagningarna, om det inte finns grundad anledning att förkorta provtagningsintervallen. Provtagningen ska utföras på samma sätt som sådan provtagning som aktören ansvarar för. Myndighetsinspektioner av värpstallar för produktion av kalkoner ska förläggas så att provtagning i fråga om varje föräldraflock genomförs en gång under föräldraflockens värpningsskede. Fåglarna i åtminstone en föräldraflock ska vara 30–45 veckor gamla vid tidpunkten för provtagningen. Provtagningen ska utföras på samma sätt som sådan provtagning som aktören ansvarar för. 22 § Inspektioner på andra anläggningar för höns eller kalkoner I uppfödningsstallar, kläckerier, hönsuppfödningsstallar, hönserier samt uppfödningsstallar för broilrar och kalkoner görs myndighetsinspektion en gång om året. Vid tidpunkten för inspektionen ska det på anläggningen finnas åtminstone en flock med fåglar i lämplig ålder för provtagning. I ett hönseri där det tidigare har konstaterats salmonellasmitta ska en myndighetsinspektion göras när fåglarna i följande produktionscykels flock som hålls i samma lokaler som den flock som fått salmonellasmitta är 22–26 veckor gamla. Provtagningen i uppfödningsstallar, kläckerier och hönsuppfödningsstallar ska utföras på samma sätt som sådan provtagning som aktören ansvarar för. I ett hönseri ska av flocken tas de prover som avses i 17 § samt dessutom ett dammprov eller strykningsdammprov. I uppfödningsstallar för broilrar och kalkoner ska av flocken tas ett par sockprover och ett dammprov eller strykningsdammprov. 23 § Inspektioner av småskalig verksamhet På en anläggning som avses i 19 § ska myndighetsinspektion göras vartannat år, om antalet höns och kalkoner på anläggningen är minst 50, och vart tredje år, om antalet höns och kalkoner är mindre än 50. Proverna ska tas i enlighet med 19 §. Dessutom ska dammprover eller strykningsdammprover tas. 24 § Aktörens dokumentation av salmonellaövervakningen Aktören ska spara analysresultaten av proverna i minst tre år. Aktören ska på någon annan anläggning för höns eller kalkoner än ett kläckeri dokumentera de provtagningar som ingår i salmonellaövervakningen per flock. Av dokumentationen ska för varje flock framgå datum för provtagningen, analysresultaten av proverna och de uppgifter om flocken som avses i punkt 3 i bilaga 1. Av den dokumentation som gäller ett kläckeri ska framgå datum för provtagningen, antalet prover, provtagningsobjekten och analysresultaten av proverna. 25 § Laboratoriets skyldighet att lämna uppgifter om salmonellaundersökningar inom primärproduktionen Laboratoriet ska minst en gång i månaden lämna Livsmedelsverket uppgifter om antalet undersökningar och analysresultaten av de prover som tagits av nöt och svin med tanke på salmonella och även om antalet undersökningar och analysresultaten av de prover som ingår i salmonellaövervakningen avseende fjäderfä enligt denna förordning. Laboratoriet ska årligen före utgången av januari därpå följande år lämna Livsmedelsverket ett sammandrag med uppgifter om antalet anläggningar som undersökts året innan och i fråga om fjäderfän också om antalet undersökta flockar. Uppgifterna ska grupperas i enlighet med punkterna 2 och 3 i bilaga 1. Dessutom ska uppgift lämnas om vilken metod som använts för att analysera proverna. 3 kap. Åtgärder vid misstanke om eller konstaterande av salmonellasmitta på en anläggning 26 § Inspektion som grundar sig på misstanke om salmonella Vid misstanke om salmonellasmitta på en anläggning ska djurhälsomyndigheten utan dröjsmål utföra en inspektion på anläggningen och ta prov. På anläggningar för nöt eller svin ska prover av djuren och produktionsmiljön tas i enlighet med punkterna 4 och 5 i bilaga 2. Med avvikelse från det som sägs ovan ska det vid misstanke om salmonellasmitta på basis av kliniska symtom tas träckprover endast av de nöt eller svin som uppvisar symtom. Träckprover av högst fem djur kan sammanslås till ett samlingsprov. Om misstanke om salmonellasmitta föreligger hos döda nöt eller svin, ska djurhälsomyndigheten skicka organprover eller ett helt djur för undersökning vid Livsmedelsverket. Antalet prover per flock som tas på en anläggning för höns eller kalkoner ska vara minst lika stort som antalet prover som ska tas i samband med myndighetsinspektioner enligt 20–23 §. Dessutom ska det vid behov tas dammprover eller strykningsdammprover av flockarna eller produktionsmiljöprover av anläggningen. Antalet prover ska ökas om flocken är exceptionellt stor, flockens fåglar finns i olika delar av anläggningen eller det finns brister i sjukdomsskyddspraxis på anläggningen. Med avvikelse från 3 mom. ska det av varje flock på anläggningen tas minst sju prover enligt punkt 10 i bilaga 3 om ägg eller fjäderfäkött som anläggningen producerat misstänks vara källan till matförgiftning som konstaterats hos människor. När Salmonella Pullorum-smitta eller Salmonella Gallinarum-smitta misstänks på en anläggning för fjäderfä ska det vid provtagningen och undersökningen med avvikelse från 3 mom. och 9 § 1 mom. användas ett sådant antal prover och sådana provtagnings- och undersökningsmetoder som är lämpliga för undersökning av dessa bakterier. 27 § Inspektion på grund av kontaminerat foder Om salmonellasmitta har konstaterats i fodret på anläggningen eller om det finns befogad anledning att misstänka att det finns salmonella i fodret på grund av att salmonella har konstaterats i produktions- eller distributionskedjan, ska fodermiljöprover tas från foderförråd och foderutdelningsanordningar på anläggningar för nöt eller svin i enlighet med punkt 6 i bilaga 2 och på anläggningar för höns och kalkoner i enlighet med punkt 9 i bilaga 3. Livsmedelsverket ansvarar för att provtagningen ordnas. Dessutom ska djurhälsomyndigheten på en anläggning för nöt eller svin utföra en inspektion enligt 26 § och ta prover av djuren på anläggningen och av produktionsmiljön i enlighet med punkterna 4 och 5 i bilaga 2. Dessutom ska djurshälsomyndigheten på en anläggning för höns eller kalkoner utföra en inspektion enligt 26 § och ta prover av varje flock på anläggningen på det sätt som föreskrivs i 26 § 3 mom. Om salmonella har konstaterats i fodermiljöprover, men inte i prover från flockarna, ska det tas nya prover från flockarna efter det att man har slutat att använda det kontaminerade fodret i utfodringen av fåglarna. 28 § Beslut för att förhindra att salmonellasmitta på anläggningar för nöt eller svin sprids Om salmonellasmitta har konstaterats hos nöt eller svin på en anläggning för nöt eller svin eller om en djurhälsomyndighet misstänker salmonellasmitta hos nöt eller svin, ska ett beslut fattas genom vilket 1) det förbjuds att föra nöt och svin till anläggningen, 2) det förbjuds att från anläggningen föra bort nöt och svin, med undantag av bortförande av dem för slakt till ett slakteri i Finland eller för att avlivas och bortskaffas på ett sätt som inte medför fara för spridning av salmonella, 3) det förbjuds att föra bort mjölk och mjölkprodukter från anläggningen någon annanstans än till en livsmedelslokal i Finland som godkänts med stöd av livsmedelslagen eller en anläggning som godkänts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 för att pastöriseras eller upphettas på ett sätt som åtminstone motsvarar pastörisering, 4) det förbjuds att på anläggningen som livsmedel använda sådan mjölk från nöten på anläggningen som inte har pastöriserats eller upphettats som livsmedel, 5) det åläggs att behandla djurens spillning och använt strö så, att spridning av salmonellasmitta via dem förhindras, 6) det åläggs att vid behov behandla redskap, maskiner och andra föremål samt gårds- och betesområden som varit i kontakt med djuren eller deras spillning för att utrota salmonellasmittan, 7) det åläggs att se till att personlig skyddsutrustning rengörs och desinficeras på tillbörligt sätt och att vidta åtgärder för att förhindra smittspridning i anslutning till in- och utgångarna till djurstallarna, 8) det åläggs att hindra hundar och katter från att komma in i djurstallen, och 9) det åläggs att vidta behövliga åtgärder för att utrota skadedjur och insekter. 29 § Beslut för att förhindra att salmonellasmitta på anläggningar för höns och kalkoner sprids Om salmonellasmitta har konstaterats hos en höns- eller kalkonflock på någon annan anläggning för höns eller kalkoner än ett kläckeri eller om en djurshälsomyndighet misstänker salmonellasmitta hos höns- eller kalkonflocken, ska ett beslut fattas genom vilket 1) det förbjuds att föra höns och kalkoner samt kläckägg från dem till anläggningen, 2) det förbjuds att förflytta höns och kalkoner mellan olika djurhållningsenheter på anläggningen, 3) det förbjuds att från anläggningen föra bort höns och kalkoner, med undantag av bortförande av dem för slakt till ett slakteri i Finland eller för att avlivas och bortskaffas på ett sätt som inte medför fara för spridning av salmonellasmitta, 4) det förbjuds att från anläggningen föra bort ägg från höns och kalkoner någon annanstans än för att bortskaffas på ett sätt som inte medför fara för spridning av salmonella eller som råvara till en godkänd livsmedelslokal i Finland som tillverkar äggprodukter och där tillverkningsprocessen för äggprodukter är tillräcklig för att förstöra salmonella, 5) det åläggs att märka transportförpackningar för hönsägg som är avsedda för livsmedelsbruk och förpackningarnas yttersta hönsägg innan de sänds från anläggningen samt, om Salmonella Enteritidis-smitta eller Salmonella Typhimurium-smitta har konstaterats eller, om hönsäggen på anläggningen har konstaterats utgöra källan för en matförgiftningsepidemi, att märka alla hönsägg med en märkning som avses i artikel 10 i kommissionens förordning (EG) nr 589/2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller handelsnormerna för ägg, 6) det förbjuds att från anläggningen föra bort kött och biprodukter av höns och kalkon annat än för att bortskaffas på ett sätt som inte medför fara för spridning av salmonella, 7) det åläggs att behandla fåglarnas spillning och använt strö så, att spridning av salmonellasmitta via dem förhindras, 8) det åläggs att vid behov behandla redskap, maskiner och andra föremål samt gårds- och betesområden som varit i kontakt med fåglarna eller deras spillning för att utrota salmonellasmittan, 9) det åläggs att se till att personlig skyddsutrustning rengörs och desinficeras på tillbörligt sätt och att vidta åtgärder för att förhindra smittspridning i anslutning till in- och utgångarna till djurstallarna, 10) det åläggs att hålla fjäderfä inomhus eller i inhägnad utomhus och att hindra hundar och katter från att komma in i djurstallen, och 11) det åläggs att vidta behövliga åtgärder för att utrota skadedjur och insekter. Livsmedelstillsynsmyndigheten meddelar vid behov ett föreläggande enligt 55 § i livsmedelslagen eller ett förbud enligt 56 § i den lagen för att förebygga livsmedelsburna hälsorisker till följd av salmonellasmitta som konstaterats på anläggningen. 30 § Beslut för att förhindra att salmonellasmitta i kläckerier sprids Om det i ett kläckeri finns sådana kläckägg för kläckning som kommer från en sådan föräldraflock där salmonellasmitta har konstaterats, om det i ett produktionsmiljöprov som tagits i kläckeriet har konstaterats förekomst av salmonella eller om en djurshälsomyndighet av någon annan orsak misstänker salmonellasmitta i kläckeriet, ska ett beslut fattas genom vilket 1) det förbjuds att överlåta kläckägg från kläckeriet annat än för att bortskaffas på ett sätt som inte medför fara för spridning av salmonellasmitta, 2) det förbjuds att ta emot kläckägg till kläckeriet, 3) det förbjuds att från kläckeriet överlåta kläckta dagsgamla kycklingar annat än för att avlivas och bortskaffas på ett sätt som inte medför fara för spridning av salmonellasmitta, 4) det förbjuds att från kläckeriet överlåta biprodukter av fjäderfä annat än för att bortskaffas på ett sätt som inte medför fara för spridning av salmonellasmitta, 5) det åläggs att vid behov behandla redskap, maskiner och andra föremål som varit i kontakt med kläckägg eller dagsgamla kycklingar för att utrota salmonellasmittan, 6) det åläggs att se till att personlig skyddsutrustning rengörs och desinficeras på tillbörligt sätt och att vidta åtgärder för att förhindra smittspridning i anslutning till in- och utgångarna till kläckeriet, 7) det åläggs att hindra hundar och katter från att komma in i djurstallen, och 8) det åläggs att vidta behövliga åtgärder för att utrota skadedjur och insekter. 31 § Utredning av sjukdomsläget på anläggningar Djurhälsomyndigheten ska ta prover av nöten eller svinen på en anläggning och av produktionsmiljön enligt punkterna 4 och 5 i bilaga 2 om beslutet för att förhindra spridning av sjukdomen i fråga om anläggningen baserar sig på salmonellasmitta som konstaterats vid undersökning av ett enstaka djur. När salmonellasmitta har konstaterats på en anläggning för höns eller kalkoner, ska djurhälsomyndigheten ta prover i enlighet med 26 § av alla sådana flockar av höns eller kalkoner i vilka salmonellasmitta ännu inte har konstaterats. Prover tas dock inte av de flockar som hör till samma epidemiologiska enhet och som är föremål för samma åtgärder som den flock där salmonellasmitta har konstaterats. Prover tas inte heller i uppfödningsstallar för broilrar. För att utreda smittkällan ska djurhälsomyndigheten vid behov ta prover av anläggningens omgivning, övriga djur på anläggningen, det strö som används på anläggningen och andra eventuella smittkällor. 32 § Dispens från beslut På anläggningar för nöt eller svin kan dispens enligt 32 § 3 mom. i lagen om djursjukdomar avse vilket förbud eller vilken åtgärd som helst enligt 28 § 1 och 3–9 punkten i denna förordning. Dispens enligt 32 § 3 mom. i lagen om djursjukdomar från ett förbud enligt 28 § 2 punkten i denna förordning att föra bort nöt och svin från anläggningen kan beviljas, om det på anläggningen vidtas sådana åtgärder som är tillräckliga för att förhindra att salmonellasmitta sprids med djur och transportmedel till den anläggning eller det slakteri som utgör djurens destination, och 1) djuren hör till en separat epidemiologisk enhet där verksamhet bedrivits redan innan salmonellasmitta har konstaterats på anläggningen, djurhälsomyndigheten har tagit prover på enheten i enlighet med punkterna 4 och 5 i bilaga 2 och ingen salmonella konstaterades i proverna, 2) djuren hör till en separat epidemiologisk enhet vars verksamhet har separerats först efter det att salmonellasmitta har konstaterats i en annan enhet på anläggningen, aktören har genomfört tillräcklig provtagning i enheten efter separeringen, varefter djurshälsomyndigheten har tagit prover på enheten en gång i enlighet med punkterna 7 och 8 i bilaga 2 och ingen salmonella konstaterades i proverna, 3) djuren hör till en separat epidemiologisk enhet där salmonellasmitta förekommit, aktören efter att ha vidtagit åtgärder för att utrota sjukdomen har genomfört tillräcklig provtagning i enheten, varefter djurhälsomyndigheten har tagit prover på enheten två gånger i följd i enlighet med punkt 7 i bilaga 2 och en gång i enlighet med punkt 8 i den bilagan och ingen salmonella konstaterades i proverna, eller 4) djuren på den anläggning som utgör deras destination placeras i en separat avdelning där det inte sedan tidigare finns djur som kommit annanstans ifrån och från vilken vidare spridning av salmonellasmittan kan förhindras och det på de andra avdelningarna på den anläggning som utgör destinationen ges akt på sjukdomsläget utifrån en provtagningsplan som tagits fram för det ändamålet. I sådana fall som avses i 2 mom. 4 punkten ska det till den aktör som ansvarar för den anläggning som utgör destinationen riktas ett beslut enligt 28 § som tillämpas endast på den avdelning dit djuren flyttas. Flyttandet ska avbrytas, om salmonellasmittan sprids till andra avdelningar på den anläggning som utgör destinationen eller vidare till andra anläggningar. På en anläggning för höns eller kalkoner kan dispens enligt 32 § 3 mom. i lagen om djursjukdomar avse ett förbud eller en åtgärd enligt 29 § 1 mom. 1–11 punkten i denna förordning eller, om det är fråga om ett kläckeri, kan dispensen avse ett förbud eller en åtgärd enligt 30 § 1–8 punkten i denna förordning. Dispensen kan endast gälla sådana flockar i vilka salmonellasmitta inte har konstaterats och som tillhör en annan epidemiologisk enhet än den flock där salmonellasmittan har konstaterats. När det är fråga om ett kläckeri kan dispensen gälla endast en sådan del av kläckeriet där salmonellasmitta inte har konstaterats och där det inte har ruvats kläckägg från positiva föräldraflockar. 33 § Anmälan om åtgärder för att utrota sjukdomen samt ansvar för kostnaderna och förlusterna när djur avlivas Den aktör som ansvarar för anläggningen ska göra en anmälan till kommunalveterinären om åtgärder för att utrota sjukdomen. Anmälan ska innehålla en beskrivning av åtgärderna för att utrota sjukdomen och åtgärderna för att förhindra att sjukdomen sprids under utrotningsåtgärderna. I anmälan ska det också anges vilka prover som ska tas på anläggningen för att följa effekten av åtgärderna för att utrota sjukdomen. Om det sker väsentliga förändringar i de anmälda åtgärderna, ska kommunalveterinären underrättas om dem. Livsmedelsverket får inte fatta ett beslut enligt 35 § i lagen om djursjukdomar om att nöt, svin, höns eller kalkoner ska avlivas för att utrota salmonella. 34 § Giltighetstiden för sådana beslut för att förhindra spridning av en salmonellasmitta som gäller anläggningar för nöt eller svin Ett beslut enligt 28 § som gäller en anläggning för nöt eller svin får upphävas, när 1) de åtgärder som anmälts i enlighet med 33 § har vidtagits, 2) de åtgärder som avses i 28 § 5, 6 och 9 punkten har vidtagits, 3) analysresultaten för de prover som djurhälsomyndigheten i enlighet med punkt 7 i bilaga 2 tagit av nöten och svinen på anläggningen har varit negativa i två på varandra följande analyser, 4) analysresultaten av de prover som djurhälsomyndigheten i enlighet med punkt 8 i bilaga 2 tagit i produktionsmiljön har varit negativa, och 5) i sådana fall där salmonella konstaterats i foder eller fodermiljöprover, analysresultaten för de fodermiljöprover som djurhälsomyndigheten i enlighet med punkt 6 i bilaga 2 tagit har varit negativa. Om resultatet av den laboratorieanalys som ligger till grund för ett beslut om en anläggning för nöt eller svin misstänks vara felaktigt på grund av laboratoriekontamination eller av någon annan grundad anledning eller om beslutet har berott på att salmonellasmitta konstaterats hos ett enstaka djur eller i ett enstaka prov från produktionsmiljön, fodret eller fodermiljön, räcker det dock för att beslutet ska kunna upphävas att resultatet av den första undersökning som avses i 1 mom. 3 punkten har varit negativt och att övriga krav enligt 1 mom. uppfylls. Om det på anläggningen finns separata epidemiologiska enheter som i enlighet med 32 § 2 mom. 1, 2 eller 3 punkten har konstaterats vara fria från salmonellasmitta, kräver upphävande av beslutet endast vid behov sådan provtagning av dessa enheter som avses i 1 mom. 3 och 4 punkten i denna paragraf. 35 § Giltighetstiden för sådana beslut för att förhindra spridning av en salmonellasmitta som gäller anläggningar för höns eller kalkoner Ett beslut enligt 29 § 1 mom. som gäller en annan anläggning för höns eller kalkoner än ett kläckeri får upphävas, när 1) de åtgärder som anmälts i enlighet med 33 § har vidtagits, 2) de utrymmen där man hållit den salmonellasmittade flocken, eller en flock som hör till samma epidemiologiska enhet som den smittade flocken eller i vilka salmonella har konstaterats i produktionsmiljön, har tömts, rengjorts och desinficerats, 3) de åtgärder som avses i 29 § 1 mom. 7, 8 och 11 punkten har vidtagits, 4) analysresultaten av de ytrenhetsprover som djurhälsomyndigheten i enlighet med punkt 8 i bilaga 3 tagit på anläggningen har varit negativa, och 5) i sådana fall där salmonella konstaterats i foder eller fodermiljöprover, analysresultaten för de fodermiljöprover som djurhälsomyndigheten i enlighet med punkt 9 i bilaga 3 tagit har varit negativa. Ett beslut enligt 30 § som gäller ett kläckeri får upphävas när 1) de åtgärder som anmälts enligt 33 § har vidtagits, 2) ägg från en salmonellasmittad föräldraflock har bortskaffats eller kycklingar som har kläckts från sådana ägg har avlivats och bortskaffats, 3) de åtgärder som avses i 30 § 5 och 8 punkten har vidtagits, 4) tillräcklig rengöring och desinficering har gjorts i kläckeriet, och 5) analysresultaten av de ytrenhetsprover som djurhälsomyndigheten i enlighet med punkt 8 i bilaga 3 tagit i kläckeriet har varit negativa. Dessutom kan ett beslut som avses i 1 och 2 mom. upphävas när resultatet av den laboratorieanalys som beslutet baserar sig på misstänks vara felaktigt på grund av laboratoriekontamination eller av någon annan grundad anledning, och analysresultatet av de prover som djurhälsomyndigheten i enlighet med punkt 10 i bilaga 3 tagit har varit negativt. 36 § Salmonellaprovtagning av foder När salmonellasmitta har konstaterats hos ett nöt eller svin, i en höns- eller kalkonflock, i produktionsmiljön eller i fodermiljö på en anläggning ska prover tas på fodret för nöt, svin, höns och kalkoner för att utreda smittkällan, om det inte med säkerhet går att utesluta fodret som smittkälla eller om fodret inte redan annars har konstaterats vara smittkälla. Regionförvaltningsverket ska anmäla salmonellasmittan till Livsmedelsverket, som ansvarar för att provtagning ordnas. Foderproverna ska tas av silor, säckar eller andra lagringsställen för foder. Om salmonella konstateras i de foderprover som avses i 1 mom., ska regionförvaltningsverket i samarbete med Livsmedelsverket utreda den eventuella salmonellakällan. 37 § Djurhälsomyndighetens informationsskyldighet Djurhälsomyndigheten ska informera följande aktörer om ett beslut enligt 28, 29 och 30 § för att hindra att salmonellasmitta sprids och om upphävande av beslutet: 1) de slakterier som anläggningen levererar nöt, svin, höns eller kalkoner till, 2) de officiella veterinärerna vid sådana slakterier som avses i 1 punkten, 3) de godkända livsmedelslokaler dit anläggningen levererar mjölk eller ägg avsedda för livsmedelsbruk, 4) de aktörer som bedriver yrkesmässig seminering eller embryoöverföring på anläggningen, 5) de foderföretagare som levererar foder till anläggningen eller tillverkar foder på anläggningen, och 6) den lokala enheten för lantbruksavbytarservice, om anläggningen använder sig av avbytarservice. 4 kap. Kontroll av salmonella i godkända livsmedelslokaler inom köttbranschen 38 § Plan för salmonellaprovtagning Livsmedelsverket ska årligen i enlighet med punkt 2 i bilaga 4 göra upp en provtagningsplan för kontroll av salmonella i sådana slakterier där nöt eller andra svin än vildsvin slaktas. 39 § Salmonellaprovtagning i godkända livsmedelslokaler inom köttbranschen som genomförs av aktören Slakterier och styckningsanläggningar ska i egenkontrollen enligt 15 § i livsmedelslagen inkludera provtagning enligt den provtagningsplan som avses 38 § i denna förordning och enligt punkterna 2–5 i bilaga 4. De prover som sänds från en godkänd livsmedelslokal till ett laboratorium ska åtföljas av de uppgifter som avses i punkt 6 i bilaga 4. Vid förvaring av proverna och vid deras levererans till laboratoriet ska kraven i punkt 1 i bilaga 4 iakttas. 40 § Analys av salmonellaprover som tagits i en godkänd livsmedelslokal inom köttbranschen och fastställande av analysresultatet Referensmetoden för påvisande av salmonella är den senaste versionen av metoden EN ISO 6579-1. Proverna analyseras antingen med referensmetoden eller med en alternativ metod som har validerats mot metoden EN ISO 6579-1 enligt den senaste versionen av standarden EN ISO 16140-2 och som inbegriper isolering av salmonellastammen utifrån ett prov som konstaterats vara positivt. Det laboratorium som analyserar proverna ska omedelbart sända alla isolerade salmonellastammar och tillhörande provtagningsuppgifter till Livsmedelsverket för fastställande av salmonellaresultatet och för typning. 41 § Meddelande av positivt analysresultat Det laboratorium som analyserar proverna ska omedelbart meddela den godkända livsmedelslokal som sänt provet till laboratoriet om ett initialt positivt provresultat av en salmonellaanalys. Livsmedelsverket ska omedelbart underrätta den godkända livsmedelslokalen, den myndighet som övervakar livsmedelslokalen och regionförvaltningsverket i det område där lokalen är belägen om att ett positivt resultat av en salmonellaanalys har fastställts. Livsmedelsverket ska dessutom underrätta regionförvaltningsverket och kommunalveterinären i det område där den anläggning som levererat djuret för slakt är belägen om ett positivt analysresultat för ett lymfkörtelprov på nöt eller svin 42 § Åtgärder som föranleds av att salmonella konstaterats Bestämmelser om de åtgärder som ska vidtas när salmonella konstateras finns i artikel 7 i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005. Åtgärderna enligt punkt 2 i den artikeln ska tillämpas på alla salmonellabakterier när det gäller kött från höns, broiler och kalkon. Om det i ett ytstrykprov från slaktkroppar av nöt eller svin, ett köttskavprov från kött av nöt, svin, ankor, gäss eller pärlhöns, ett nackskinnsprov från slaktkroppar av höns, broiler eller kalkoner eller ett köttprov från höns, broiler eller kalkoner konstateras salmonella, ska den livsmedelsföretagare som ansvarar för slakteriet eller styckningsanläggningen i möjligaste mån spåra källan till salmonellasmittan. I slakteriet eller styckningsanläggningen ska rengöringen och desinfektionen effektiviseras och provtagningen ökas i enlighet med punkt 5 i bilaga 4. 43 § Laboratoriets skyldighet att lämna uppgifter om salmonellaundersökningar i livsmedelslokaler Ett laboratorium som analyserar prover ska minst en gång i månaden meddela Livsmedelsverket uppgifter om analyser och analysresultat när det gäller salmonellaprover enligt 39 §. Ett laboratorium som analyserar prover ska dessutom minst en gång i månaden meddela Livsmedelsverket om de prover som analyserats i enlighet med kapitel 1 punkterna 1.5 och 1.28 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 och om analysresultatet samt om de ytstrykprover från slaktkroppar av får, getter och hästar som analyserats i enlighet med kapitel 2 punkt 2.1.3 i bilaga I till den förordningen och om analysresultatet. De meddelanden som avses i 1 och 2 mom. ska innehålla uppgifter som uppfyller kraven i punkt 7 i bilaga 4. 5 kap. Kontroll av campylobacter hos broiler 44 § Plan för campylobacterprovtagning Livsmedelsverket ska årligen i enlighet med punkt 1 i bilaga 5 göra upp en provtagningsplan för kontroll av campylobacter genom blindtarmsprover av broilrar. 45 § Campylobacterprovtagning som genomförs av aktören Ett slakteri där det slaktas mer än 150 000 broilrar om året ska i egenkontrollen enligt 15 § i livsmedelslagen inkludera campylobacterprovtagning på slaktpartier av broilrar som tas emot till slakteriet enligt den provtagningsplan som avses i 44 § i denna förordning och enligt bilaga 5. 46 § Analys av campylobacterprover och fastställande av analysresultaten Referensmetoden för påvisande av campylobacter i blindtarmprover är den senaste versionen av metoden EN ISO 10272-1. Proverna analyseras antingen med referensmetoden eller med en alternativ metod som har validerats mot metoden EN ISO 10272-1 enligt den senaste versionen av standarden EN ISO 16140-2 och som inbegriper isolering av campylobacterstammen utifrån ett prov som konstaterats vara positivt. Det laboratorium som utfört analysen ska sända de campylobacterstammar som det isolerat ur blindtarmsproverna och tillhörande provtagningsuppgifter till Livsmedelsverket. Livsmedelsverket ska fastställa de bakteriestammar som levererats till verket och undersöka förekomsten av antimikrobiell resistens hos dem. 47 § Meddelande av positivt analysresultat avseende campylobacter Livsmedelsverket ska underrätta det laboratorium som levererat bakteriestammen, slakteriet, den officiella veterinären vid slakteriet, den aktör som ansvarar för anläggningen samt regionförvaltningsverket och kommunalveterinären i det område där anläggningen är belägen om att ett positivt resultat avseende campylobacter har fastställts. 48 § Åtgärder på anläggningen som föranleds av att campylobacter konstaterats Om campylobacter i blindtarmsprover upprepade gånger konstaterats i slaktpartier på en anläggning, ska den aktör som ansvarar för anläggningen utvärdera de produktionshygieniska förhållandena och till behövliga delar ändra sin arbets- och hygienpraxis. Livsmedelstillsynsmyndigheten ska kontrollera vilka åtgärder som vidtagits och vid behov ge råd om hur de upptäckta bristerna ska avhjälpas. 49 § Åtgärder i slakterier som föranleds av att campylobacter konstaterats Om campylobacter konstaterats i blindtarmsprover från ett eller flera slaktpartier från en anläggning vid två på varandra följande slakttillfällen, ska de slaktpartier som sänts från anläggningen slaktas sist på dagen. Detta förfarande tillämpas tills slaktpartierna från anläggningen vid två på varandra följande slakttillfällen har gett negativt resultat vid en campylobacteranalys av blindtarmsprover. 50 § Laboratoriets skyldighet att lämna uppgifter om campylobacteranalyser Ett laboratorium som analyserar prover ska minst en gång i månaden i fråga om varje slaktparti meddela Livsmedelsverket uppgifter om de blindtarmsprover som analyserats avseende campylobacter, om analysresultatet och om vilken analysmetod som använts. Ett laboratorium som analyserar prover ska dessutom minst en gång i månaden ge in uppgifter till Livsmedelsverket om det totala antalet prover som analyserats i enlighet med kapitel 2 punkt 2.1.9 i bilaga I till kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005 och om antalet prover som innehåller mer än 1 000 kolonibildande enheter campylobacter per gram och om vilken analysmetod som använts. 6 kap. STEC-uppföljning 51 § Plan för STEC-provtagning Livsmedelsverket ska årligen i enlighet med punkt 1 i bilaga 6 göra upp en provtagningsplan för slakterier som slaktar nöt för STEC-uppföljning. 52 § Aktörernas egenkontroll avseende STEC Slakterier som slaktar nöt ska i egenkontrollen enligt 15 § i livsmedelslagen inkludera STEC-undersökningar enligt den provtagningsplan som avses 51 § i denna förordning och enligt bilaga 6. 53 § Analys av STEC-prover och fastställande av analysresultaten Ett laboratorium ska analysera proverna med avseende på STEC med hjälp av den senaste versionen av metoden ISO/TS 13136. Alternativa metoder får användas i enlighet med villkoren i artikel 5 i kommissionens förordning (EG) nr 2073/2005. Ett laboratorium som analyserar prover ska utan dröjsmål sända de initialt positiva STEC-proverna till Livsmedelsverket, som ska fastställa att STEC förekommer i de prover det fått. 54 § Övervakning av förekomsten av STEC hos slaktnöt Livsmedelsverket ska för att följa förekomsten av STEC minst vart femte år genomföra en i 23 § i lagen om djursjukdomar avsedd övervakningsundersökning av träckprover från slaktnöt. Ett slakteri som slaktar nöt ska i enlighet med Livsmedelsverkets anvisningar ta de träckprover som behövs för den övervakning som avses i 1 mom. och sända proverna för analys till Livsmedelsverket. Analysen av proverna ska vara avgiftsfri för slakteriet. 55 § Laboratoriets skyldighet att lämna uppgifter om STEC-analyser Laboratoriet ska minst en gång i månaden sända Livsmedelsverket ett slakterispecifikt sammandrag med uppgifter om det totala antalet prover som analyserats med avseende på STEC, om vilken analysmetod som använts samt om antalet initialt positiva prover och antalet fastställda positiva prover. 7 kap. Nationella TSE-bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 56 § Kasserande av slaktkroppar När en slaktkropp har undersökts med avseende på bovin spongiform encefalopati (BSE) genom ett snabbtest och resultatet av ett positivt eller osäkert snabbtest har bekräftats vara negativt genom en kontrollundersökning enligt kapitel C punkt 3.1 b i bilaga X till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001, ska endast slaktkroppen och alla delar av slaktkroppen, inklusive huden, kasseras vid en besiktning efter slakt. Alla delar av slaktkroppen, inklusive huden, ska bortskaffas i enlighet med kapitel A punkt I 6.4 i bilaga III till den förordningen. Om ett djur som enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 ska undersökas med avseende på TSE inte har undersökts, ska slaktkroppen och alla delar av slaktkroppen, inklusive huden, kasseras vid en besiktning efter slakt och bortskaffas i enlighet med kapitel A punkt I 6.4 i bilaga III till den förordningen. 57 § Kontrollmärkning av slaktkroppar före snabbtestresultatet Djurkroppen får förses med kontrollmärkning innan resultatet av snabbtestet har kommit i enlighet med kapitel A punkt I 6.2 i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001. Slakteriet ska i egenkontrollen enligt 15 § i livsmedelslagen inkludera förfarandena enligt den förordningen. 58 § Avlägsnande av specificerat riskmaterial i styckningsanläggningen I enlighet med punkt 4.3 i bilaga V till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 1) får ryggmärgen från får och getter som är äldre än 12 månader avlägsnas i styckningsanläggningen, 2) får köttet från huvudet på nötkreatur som är äldre än 12 månader tas ut i styckningsanläggningen i enlighet med punkt 9 i bilaga V till den förordningen. Styckningsanläggningen ska ansöka om och få godkännande av den behöriga livsmedelstillsynsmyndigheten för den verksamhet som nämns i 1 mom. innan verksamheten inleds. Till ansökan ska fogas en utredning om hur verksamheten beaktas i egenkontrollen enligt 15 § i livsmedelslagen. Den kommunala livsmedelstillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål underrätta Livsmedelsverket om ett godkännande enligt 2 mom. 59 § Åtgärder i slakterier Slaktkroppar av får och getter som är äldre än 12 månader och som innehåller ryggmärg ska i slakteriet förse med TSE-märkning i närheten av varje kontrollmärke innan de sänds till en styckningsanläggning enligt 58 1 mom. 1 punkten. Huvudet på ett nötkreatur ska förses med TSE-märkning i pannan innan det sänds till en styckningsanläggning enligt 58 § 1 mom. 2 punkten. Slakteriet ska på förhand bevisligen informera andra styckningsanläggningar än de som finns i anslutning till slakteriet om en sändning med huvuden, slaktkroppar eller delar av slaktkroppar som innehåller specificerat riskmaterial. Informationen måste nå styckningsanläggningen innan sändningen är framme. Före sändningen ska slakteriet förvissa sig om att styckningsanläggningen har ett godkännande enligt 58 § 2 mom. 60 § Slakteriets och styckningsanläggningens dokumentation av egenkontrollen Slakteriet ska i sin egenkontroll i fråga om sändningar med specificerat riskmaterial till styckningsanläggningar som bedriver verksamhet enligt 58 § 1 mom. dokumentera sändningsdatum, mottagarens namn och kontaktuppgifter och antalet huvuden, slaktkroppar och delar av slaktkroppar angivna per djurart. Styckningsanläggningen ska i sin egenkontroll dokumentera antalet huvuden, slaktkroppar och delar av kroppar som tagits emot för verksamhet enligt 58 § 1 mom. angivna per djurart samt datum för mottagande och avsändarens namn och kontaktuppgifter. 8 kap. Särskilda bestämmelser 61 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 21 april 2021. Genom denna förordning upphävs jord- och skogsbruksministeriets förordning om kontroll av salmonella hos nötkreatur och svin (1030/2013), jord- och skogsbruksministeriets förordning om kontroll av salmonella hos höns och kalkoner (1037/2013), jord- och skogsbruksministeriets förordning om salmonellakontroll i anläggningar inom köttbranschen (134/2012), jord- och skogsbruksministeriets förordning om kontroll av campylobacter hos broiler (10/VLA/2007), jord- och skogsbruksministeriets förordning om undersökning av nöt med avseende på EHEC i slakterier och på djurhållningsplatser (24/VLA/2006) och jord- och skogsbruksministeriets förordning om åtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gäller slakterier och styckningslokaler (7/VLA/2009). Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 (32001R0999); EGT L 147, 31.5.2001, s. 1–40 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2160/2003 (32003R2160); EUT L 325, 12.12.2003, s. 1–15 Kommissionens förodrning (EG) nr 2073/2005 (32005R2073); EUT L 338, 22.12.2005, s. 1–26 Kommissionens förordning (EU) nr 200/2010 (32010R0200); EUT L 61, 11.3.2010, s. 1–9 Kommissionens förordning (EU) nr 517/2011 (32011R0517); EUT L 138, 26.5.2011, s. 45–51 Kommissionens förordning (EU) nr 200/2012 (32012R0200); EUT L 71, 9.3.2012, s. 31–36 Kommissionens förordning (EU) nr 1190/2012 (32012R1190); EUT L 340, 13.12.2012, s. 29–34 Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/627 (32019R0627); EUT L 131, 17.5.2019, s. 51–100 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/99/EG (32003L0099); EUT L 325, 12.12.2003, s. 31–40 Bilaga 1 Helsingfors den 13 april 2021 Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä Konsultativ tjänsteman Eveliina Palonen Bilaga 1 LÄMNANDE AV SALMONELLAPROVER SOM TAGITS PÅ ANLÄGGNINGAR TILL LABORATORIUM 1 Sändning och förvaring av prover I fråga om förpackning och sändning av prover ska särskilt överenskommas med det laboratorium som utför analysen. Proverna ska helst sändas till laboratoriet under provtagningsdagen. Om detta inte är möjligt ska proverna förvaras avkylda innan de sänds. Proverna kan transporteras i omgivningstemperatur, bara man undviker att de exponeras för höga temperaturer (över 25 °C) och för solljus. I laboratoriet ska proverna förvaras avkylda fram till analysen. Provanalysen ska inledas senast 4
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
