339/2008
Svenska
339/2008 — Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä2 § Markkartering Jordbrukaren skall med tanke på planering och uppföljning av odlingen göra en markkartering av de åkrar på lägenheten som odlas. Markkartering behöver inte göras i fråga om åkrar som inte odlas, icke odlade åkrar som sköts och trädesåkrar som inte gödslas. Markkartering behöver inte göras i fråga om sådana på åker belägna specialstödsavtalsarealer för vilka stöd för basåtgärder inte betalas. Prov måste dock tas av icke odlade åkrar och trädesåkrar samt nya åkrar som kommer i jordbrukarens besittning under den vegetationsperiod då odlingen inleds. En ny markkartering måste göras när fem år har förflutit sedan föregående provtagning. 35 § Preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter Jordbrukaren ska mäta mängden lösligt kväve på våren före vårgödslingen och under vegetationsperioden före tillskottsgödslingarna. För varje jordbruksskifte utförs en separat analys. Om mängden lösligt kväve i marken överstiger 20 kg per hektar före vårgödslingen ska den andel som överstiger 20 kg dras av från den årliga kvävegivan för skiftet. Minskningen görs utgående från gödslingsvillkoren enligt 4 kap. som gårdsbruksenheten följer. Jordbrukaren kan analysera eller låta analysera mängden lösligt kväve med hjälp av en metod för snabbestämning, en så kallad kväveportfölj, eller beställa en laboratorieanalys av mängden lösligt kväve. Med metoden för snabbmätning avses den utrustning som är avsedd för analys av mängden vattenlösligt kväve i åkermarken och vars analysresultat visar mängden vattenlösligt kväve i åkermarken i kilogram per hektar. Laboratorieanalysen ska utföras vid ett laboratorium som har specialiserat sig på kväveanalyser. Mätresultaten ska föras in i de skiftesvisa anteckningar som avses i 4 §. 40 § Metoder för hantering av avrinningsvatten Metoderna för hantering av avrinningsvatten är reglerbar dränering, reglerbar underbevattning och återanvändning av avrinningsvatten. Över åtgärder som utförs ska föras skötseldagbok, i vilken ska antecknas de åtgärder i anslutning till reglering, skötsel och underhåll som utförts. 49 a § Effektiviserad minskning av näringsbelastningen Åkerskiften som ingår i avtalet får inte gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel och växttäcket ska bibehållas på åkerskiftena året om. För att sänka fosforhalten i marken ska växtligheten föras bort från de åkerskiften som ingår i avtalet. Hö ska föras bort från skiftet minst en gång under vegetationsperioden, vallväxtlighet två gånger. Vid slåtter ska naturens mångfald beaktas så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Därför får slåtter inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot centrum. Betesgång kan i enskilda fall godkännas som skötselmetod på ett åkerskifte som ingår i avtalet, om inga vattenvårdshinder föreligger. Då ska åkern vara gräs- och vallbevuxen året om och skiftet ska vid behov gärdas in på den sida som gränsar mot vatten. För att trygga växtlighetens tidiga utveckling i samband med den första sådden av vall- eller gräsväxtlighet är det tillåtet att använda högst 50 kg kväve per hektar. För uppföljning av ändringar i fosforsituationen ska en markkartering utföras med minst tre års intervaller. Minst ett prov per påbörjad hektar åker ska tas. På åkerskiften som ingår i avtalet är det tillåtet att odla fleråriga gräs- och vallväxter. Utsädesblandningen får innehålla högst 20 procent frön av kvävefixerande växter. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under avtalsperioden, men vallväxtligheten kan förnyas utan bearbetning, genom direktsådd. Flyghavre inom ett område som ingår i avtalet ska bekämpas i enlighet med en bekämpningsplan för flyghavre med hjälp av växtskyddsmedel eller mekaniskt. Jordbrukaren ska utarbeta en separat plan för genomförandet av åtgärderna. Genomförandet av åtgärderna ska föras in i de skiftesvisa anteckningar som avses i 4 §. 49 b § Placering av flytgödsel i åker Flytgödsel eller urin ska spridas ut med utrustning som skär en skåra i åkerns yta och låter flytgödseln eller urinen rinna in i skåran eller sprutar in den dit. Det är också godtagbart att använda myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut flytgödsel eller urin. 49 c § Långvarig vallodling på torvåkrar På avtalsområdet ska vall- och gräsväxter odlas under hela avtalsperioden. Vall- eller gräsväxtlighet kan anläggas med eller utan skyddsväxt under den växtperiod som föregår ingåendet av avtalet eller så kan den anläggas under det första avtalsåret. Växtligheten får inte förnyas genom bearbetning under avtalsperioden. Vallväxtligheten kan dock förnyas utan bearbetning, genom direktsådd. Växtligheten ska bärgas årligen och den får användas. Vid slåtter ska naturens mångfald beaktas så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Därför får slåtter inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot centrum. Betesgång på avtalsområdet är tillåtet, men då ska man se till att åkern behåller sitt växttäcke. Vid gödsling ska begränsningar med anledning av jordbrukarens förbindelse gällande miljöstöd och eventuella avtal som avses i 39 § iakttas. Vid fosforutjämning kan endast en två år lång utjämningsperiod tillämpas. 49 d § Utbildning i växtskyddsfrågor Utbildning i aktuella växtskyddsfrågor i anslutning till minimikraven för miljöstöd för jordbruket, nedan växtskyddsutbildning, kan arrangeras av enskilda, företag, föreningar, sammanslutningar, läroanstalter, rådgivningsorganisationer och motsvarande. Växtskyddsutbildningen godkänns av den TE-central inom vars område utbildningen arrangeras. I enskilda fall kan växtskyddsutbildningen godkännas också av den TE-central inom vars verksamhetsområde de jordbrukare som utbildningen är riktad till finns. För en utbildningsdag ska namnges en huvudansvarig utbildare. Alla utbildare ska ha utbildning på minst institutnivå eller yrkeshögskolenivå inom naturbruk eller miljöbranschen eller någon annan utbildning som TE-centralen godkänner som tillräcklig med hänsyn till det ämne som ska behandlas. Utbildningsarrangören ska ge jordbrukaren ett intyg över deltagandet i utbildningen. Av intyget ska framgå tidpunkt, längd och innehåll för utbildningsdagen samt uppgift om att det har varit fråga om en av TE-centralen godkänd utbildning som uppfyller minimikraven för miljöstöd. Denna förordning träder i kraft den 28 maj 2008. Åtgärder som verkställigheten av förordningen förutsätter får vidtas innan förordningen träder i kraft. Helsingfors den 22 maj 2008 Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila Regeringssekreterare Suvi Ruuska Bilaga 1 Tabell 3. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till vallar och andra grödor Södra och Mellersta Finland Norra Finland Spridningstid Ler och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar Ler och mjäljordar Grova mineraljordar Organogena jordar Vallar Fleråriga vallar, ettårigt rajgräs, grönfoderspannmål och rajgräs eller övrig vallväxt Vid bärgande av två skördar 200 200 160 200 200 160 Vid bärgande av tre eller flera skördar 240 230 190 230 230 190 Bete: Fler- eller ettåriga betesvallar 200 200 170 170 170 150 Grönfoderspannmål, helsäd På våren 120 100 90 100 90 80 Helsäd: höstvete och rågvete På hösten 30 30 20 På våren 140 130 70 Övriga vallar 120 100 90 100 90 80 Anläggning av vall Anläggning på våren Anläggning med skyddsväxt Till skyddsväxten högst kvävemängden i den sortvisa tabellen (1) Anlägging utan skyddsväxt På våren 80 80 70 80 80 70 2:a spridningen 30 30 30 30 30 30 Anläggning på sommaren Vid anläggning 60 60 50 60 60 40 Anläggning på hösten På hösten före 10.9. 30 30 30 30 30 30 Anläggning av vilt- och landskapsträda, anläggning av gröngödslingsvall, grönträda och vallbevuxen icke odlad åker som sköts utan skyddssäd 50 50 40 50 50 40 Utsädesvall På våren 110 110 60 90 80 40 Rörflen för energibruk Anläggningsåret På våren 60 60 40 60 50 40 Skördeåren 90 80 60 80 80 60 Knöl- och rotväxter Sockerbeta På våren 140 140 120 Potatis Stärkelsepotatis, skördenivå 35 ton/ha På våren 105 105 70 105 105 70 Stärkelsepotatis, skördenivå 40 ton/ha På våren 120 120 80 120 120 80 Tidig potatis På våren 60 60 60 60 60 60 Tidig potatis + fånggröda På våren 80 80 80 80 80 80 Övrig potatis, skördenivå 35 ton/ha På våren 85 85 60 85 85 60 Övrig potatis, skördenivå 40 ton/ha På våren 100 100 70 100 100 70 Övriga åkerväxter 110 100 60 100 90 60 Tabell 4. Maximigivor av fosfor (kg/ha/år) på basis av bördighetsklass Gröda Bördighets-klass Dålig Rätt dålig Försvarlig Tillfreds-ställande God Hög Betänkligt hög Råg, vete, oljeväxter, baljväxter 32 24 20 12 8 - - Korn 34 26 22 14 10 - - Havre, vallfröodling 28 20 16 8 4 - - Korn/havre/vete blandsäd 31 23 19 11 7 - - Helsädensilage 40 32 24 16 12 - - Vallanläggning med skyddsväxt 52 44 36 28 20 - - Vallanläggning: på våren utan skyddssäd, på sommaren eller hösten 36 32 28 24 15 Vall på våren innan sommaranläggning 16 12 8 4 - - - Ettåriga fodervallar 40 32 24 16 12 - - Flerårig vall - bete 32 24 16 8 - - - - övriga fodervallar 40 32 24 16 8 - - Potatis 70 70 70 55 35 20 - Sockerbeta 63 63 60 43 26 14 - Spånadslin 32 24 20 12 8 - - Rörflen, anläggningsåret 50 40 30 20 10 - - Rörflen, under skördeåren 30 20 15 10 5 - - Anläggning av vilt- och landskapsträda samt anläggning av gröngödslingsvall, grönträda och vallbevuxen icke odlad åker som sköts utan skyddssäd 28 20 16 8 4 - - Övriga växter 30 20 15 10 5 - - Man kan inte göra justeringar på basis av skördenivån om det inte i tabellen finns ett värde för fosforn.
