← Suomi
    371/1992
    Svenska

    371/1992 — Måttenhetsförordning

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Grundenheter 1 § Definitioner De grundenheter enligt det internationella måttenhetssystemet (SI) som nämns i 4 § lagen om måttenheter och justering av mätningsredskap definieras enligt följande: 1) grundenheten för längd, meter, är lika med den sträcka ljuset tillryggalägger i tomrum i tidsintervallet 1/299 792 458 sekunder, 2) enheten för massa, kilogram, är lika med massan av den internationella kilogramprototypen, 3) grundenheten för tid, sekund, är 9 192 631 770 gånger periodtiden av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen cesium 133, 4) grundenheten för elektrisk ström, ampere, är storleken av den konstanta elektriska ström som, då den genomflyter två raka, parallella ledare med oändlig längd och försumbart cirkulärt tvärsnitt på en meters avstånd från varandra i tomrum, åstadkommer en kraft mellan ledarna lika med 2 · 10 -7 newton för varje meter ledare, 5) grundenheten för termodynamisk temperatur, kelvin, är 1/273,16 av den termodynamiska temperaturen för vattnets trippelpunkt, 6) grundenheten för substansmängd, mol, är substansmängden i ett system som innehåller lika många sinsemellan likadana systemelement som det finns atomer i 0,012 kilogram 12 C. Systemelementen kan vara atomer, molekyler, joner, elektroner, andra partiklar eller definierade partikelgrupper. 7) enheten för ljusstyrka, candela, är ljusstyrkan i en given riktning från en källa som utsänder monokromatisk strålning med frekvensen 540 · 10 12 hertz och vars strålningsstyrka i denna riktning är 1/683 watt per steradian. 2 § Beteckningar Grundenheternas beteckningar är Storhet Enhet Beteckning längd meter m massa kilogram kg tid sekund s elektrisk ström ampere A termodynamisk temperatur kelvin K substansmängd mol mol ljusstyrka candela cd 2 kap. Övriga SI-enheter 3 § Kompletterande enheter De kompletterande enheterna är dimensionslösa enheter. Följande kompletterande enheter är tillåtna: Storhet Enhet Beteckning Förklaring plan vinkel radian rad 1 rad = 1 m/m rymdvinkel steradian sr 1 sr = 1 m 2 /m 2 Enheten för plan vinkel, radian, är en plan vinkel som på periferin skär ut en båge med radiens längd. Enheten för rymdvinkel, steradian, är vinkeln hos en kon, som har sin spets i centrum av en sfär och av sfärens yta skär ut ett stycke med en area lika med arean av en kvadrat vars sida har samma längd som sfärens radie. 4 § Härledda enheter De härledda enheterna definieras utgående från grundenheterna med hjälp av multiplikation och division på så sätt att multiplikatorn är 1. 5 § Härledda enheter som har specialnamn För de härledda enheterna får användas specialnamn och specialbeteckningar som följer: Storhet Enhet Beteckning Förklaring frekvens hertz Hz 1 Hz = 1 s -1 kraft newton N 1 N = 1 kgm/s 2 tryck, mekanisk spänning pascal Pa 1 Pa = 1 N/m 2 energi, arbete joule J 1 J = 1 Nm effekt watt W 1 W = 1 J/s elektrisk laddning coulomb C 1 C = 1 As elektrisk spänning volt V 1 V = 1 W/A kapacitans farad F 1 F = 1 C/V resistans ohm Ω 1 Ω = 1 V/A konduktans siemens S 1 S = 1 A/V magnetisk flöde weber Wb 1 Wb = 1 Vs magnetisk flödestäthet tesla T 1 T = 1 Wb/m 2 induktans henry H 1 H = 1 Vs/A celsiustemperatur grad Celsius °C 1 °C = 1 K ljusflöde lumen lm 1 lm = 1 cd · sr belysning, illuminans lux lx 1 lx = 1 lm/m 2 aktivitet becquerel Bq 1 Bq = 1 s -1 absorberad dos gray Gy 1 Gy = 1 J/kg ekvivalent dos sievert Sv 1 Sv = 1 J/kg De enheter som härletts med hjälp av grundenheterna och de kompletterande enheterna kan också uttryckas så att de namn och beteckningar som nämns i 1 mom. används. 6 § Måttenheternas multipler Multipler av måttenheter enligt decimalsystemet får bildas av de grundenheter som avses i 4 § lagen om måttenheter och justering av mätningsredskap och av måttenheter som nämns i 3-5 §§ i denna förordning med hjälp av följande prefix: Namn Märke Faktor, med vilken måttenheter multipliceras yotta Y 1 000 000 000 000 000 000 000 000 = 10 24 zetta Z 1 000 000 000 000 000 000 000 = 10 21 exa E 1 000 000 000 000 000 000 = 10 18 peta P 1 000 000 000 000 000 = 10 15 tera T 1 000 000 000 000 = 10 12 giga G 1 000 000 000 = 10 9 mega M 1 000 000 = 10 6 kilo k 1 000 = 10 3 hekto h 100 = 10 2 deka da 10 = 10 1 deci d 0,1 = 10 -1 centi c 0,01 = 10 -2 milli m 0,001 = 10 -3 mikro æ 0,000 001 = 10 -6 nano n 0,000 000 001 = 10 -9 piko p 0,000 000 000 001 = 10 -12 femto f 0,000 000 000 000 001 = 10 -15 atto a 0,000 000 000 000 000 001 = 10 -18 zepto z 0,000 000 000 000 000 000 001 = 10 -21 yokto y 0,000 000 000 000 000 000 000 001 = 10 -24 Om något av ovan nämnda prefix ingår i måttenhetens namn, bildas multiplerna av måttenheten genom att detta prefix byts ut mot ett annat. Om beteckningen för en måttenhet angetts som ett uttryck som innefattar beteckningar för en eller flera måttenheter, bildas multiplerna av måttenheten på motsvarande sätt av dessa måttenheters multipler. 7 § De av SI-enheternas multipler som har specialnamn Följande av SI-enheternas multipler har specialnamn och specialbeteckning: Storhet Enhet Beteckning Förklaring volym liter l eller L 1 l = 1 dm 3 massa ton t 1 t = 1000 kg tryck bar bar 1 bar = 10 5 Pa Med de enheter som nämns ovan kan prefix enligt 6 § användas. 3 kap. Övriga tillåtna enheter 8 § Tilläggsenheter som definierats på basis av SI-enheterna Följande tilläggsenheter, som definierats på basis av SI-enheterna, är tillåtna, fastän de inte är multipler enligt SI-enheternas decimalsystem: Storhet Enhet Beteckning Förklaring tid minut min 1 min = 60 s timme h 1 h = 60 min dygn d 1 d = 24 h plan vinkel varv 1 varv = 2π rad grad ° 1 ° = (π/180) rad minut ' 1 ' = (1/60) ° sekund " 1 " = (1/60) ' gon gon 1 gon = (π/200) rad Av de enheter som nämns ovan kan endast med gon användas prefix enligt 6 §. 9 § Enheter som definierats med hjälp av provresultat Följande enheter som definierats med prover är tillåtna: Storhet Enhet Beteckning Förklaring massa enhet för atommassa u 1 u &ap: 1,660 540 2 · 10 -27 kg energi elektronvolt eV 1 eV ≈ 1,602 177 33 · 10 -19 J Enheten för atommassa är en 1/12 av den atoms massa som har kärnan 12 C. En elektronvolt är den kinetiska energi som en elektron uppnår då den i vakuum genomtränger en potentialdifferens av en volt. Med de enheter som nämns ovan kan prefix enligt 6 § användas. 10 § Inom specialområden tillåtna enheter Inom nedan nämnda specialområden får även följande enheter användas: Storhet och det specialområde inom vilket användning är tillåten Enhet Beteckning Förklaring längd inom sjöfarten sjömil sjömil 1 sjömil = 1852 m hastighet inom sjöfarten knop kn 1 kn = 1852 m/h ädelstenars och äkta pärlors massa karat 1 karat = 0,2 g trådens linearmassa inom textilindustrin tex tex 1 tex = 10 -6 kg/m area inom jord- och skogbruk ar a 1 a = 100 m 2 hektar ha 1 ha = 10 000 m 2 tryck vid mätning av blodtryck och av tryck i andra kroppsvästskor kvicksilvermillimeter mmHg 1 mmHg = (101325/760) Pa optiska systemets styrka dioptri 1 dioptri = 1 m -1 den effektiva tvärytan i kärntekniken barn b 1 b = 10 -28 m 2 Med karat, tex, dioptri och barn som nämns ovan får de prefix som nämns i 6 § användas. 4 kap. Kompletterande stadganden 11 § Kombinationsenheter Av de enheter som nämns i denna förordning får nya enheter bildas genom multiplikation och division. 12 § Temperatur- och tidsskalor För definiering av den termodynamiska temperaturen används en internationell temperaturskala (ITS90) som baserar sig på ett beslut av den adertonde allmänna konferensen för mått och vikt år 1987. Celsiustemperaturen t definieras som skillnaden mellan två termodynamiska temperaturer T och T 0 (t= T-T 0 ), där T 0 = 273,15 K. Normaltiden i Finland är två timmar före den koordinerade världstiden (UTC). Den koordinerade världstiden är en tidsskala som fastställts av femtonde allmänna konferensen för mått och vikt år 1975. Tidsskalan upprätthålls av internationella byrån för mått och vikt, genom vars beslut den koordinerade världstiden med hjälp av skottsekunder bestäms att motsvara nollmeridianens medelsoltid. 13 § Undantag Om en enhet som avviker från grundenheterna eller de enheter som avses i denna förordning behövs för något särskilt ändamål vid lagstadgad mätning, skall den definieras den förordning eller i det beslut som ligger till grund för användningen av enheten. 14 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 maj 1992. Genom denna förordning upphävs förordningen den 12 mars 1920 om införande av gemensam medeltid i Finland (61/20). Helsingfors den 30 april 1992 Republikens President Mauno Koivisto Handels- och industriminister Kauko Juhantalo

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat