← Suomi
    385/1990
    Svenska

    385/1990 — Statsrådets beslut om understöd enligt antalet husdjur

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 § Såsom i 1 § 2 mom. samt 3 och 8 §§ lantbruksinkomstlagen (736/89) avsett regionstöd kan understöd erläggas för sådana husdjur som med erforderliga tillstånd eller rättigheter den 31 december 1989 skötts vid driftscentrum belägna på i 2 § nämnda områden och som bestäms i 3 § i detta beslut, och vilkas ägare eller innehavare är en fysisk person eller en av enskilda odlare för idkande av husdjursskötsel bildad sammanslutning. 2 § Vid beviljande av understöd med stöd av detta beslut tillämpas följande indelning i regioner: I regionen: I Lapplands län kommunerna Enare, Enontekis, Muonio och Utsjoki samt av jordbruksstyrelsen bestämda områden i Kittilä och Sodankylä kommuner. II regionen: I Lapplands län Kolari, Pelkosenniemi, Posio, Salla och Savukoski kommuner samt Kittilä och Sodankylä kommuner med undantag av de områden som hör till I regionen; i Uleåborgs län Kuusamo kommun. III regionen: I Lapplands län Pello, Ranua och Övertorneå kommuner, Rovaniemi landskommun samt städerna Kemijärvi och Rovaniemi; i Uleåborgs län Pudasjärvi, Puolanka, Suomussalmi och Taivalkoski kommuner. IV regionen: I Uleåborgs län Kuhmo stad. V regionen: I Lapplands län Keminmaa, Simo och Tervola kommuner samt städerna Kemi och Torneå; i Uleåborgs län Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kuivaniemi, Ristijärvi och Yli-Ii kommuner. VI regionen: I Uleåborgs län Haukipudas, Kiiminki, Paltamo, Sotkamo, Utajärvi, Vaala, Vuolijoki och Ylikiiminki kommuner samt av Oulunsalo kommun de delar som ligger inom Ylikiiminki kommun samt Kajana stad; i Kuopio län Rautavaara kommun; i Norra Karelens län Eno, Ilomants, Juuka, Kiihtelysvaara, Tuupovaara och Valtimo kommuner samt städerna Lieksa och Nurmes. VII regionen: I Uleåborgs län Kestilä, Kärsämäki, Piippola, Pulkkila, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Siikajoki och Vihanti kommuner samt staden Oulainen; i Kuopio län Sonkajärvi kommun; i Mellersta Finlands län kommunerna Kinnula, Kivijärvi, Kyyjärvi, Multia, Petäjävesi, Pihtipudas, Pylkönmäki och Uurainen; i Vasa län Lehtimäki, Lestijärvi, Perho, Soini och Ullava kommuner. VIII regionen: I Uleåborgs län Alavieska, Haapavesi, Kalajoki, Kempele, Merijärvi, Muhos, Nivala, Pattijoki, Pyhäjoki, Rantsila, Reisjärvi, Ruukki, Sievi och Temmes kommuner samt de delar av Oulunsalo kommun som inte hör till VI regionen, samt städerna Brahestad, Haapajärvi, Uleåborg och Ylivieska; i Kuopio län kommunerna Kaavi, Karttula, Tervo, Varpaisjärvi och Vieremä samt av Juankoski kommun det område som hörde till den tidigare Säyneinens kommun och de lägenheter och områden som nämns i statsrådets beslut 434/70 och 533/72; i Norra Karelens län Polvijärvi kommun; i Vasa län kommunerna Halsua, Himanka, Kaustby och Vetil; i Mellersta Finlands län Kannonkoski, Karstula, Leivonmäki och Viitasaari kommuner; i S:t Michels län Savonranta kommun; i Åbo och Björneborgs län Kihniö, Lavia och Suodenniemi kommuner och Parkano stad. IX regionen: I Uleåborgs län Limingo, Lumijoki och Tyrnävä kommuner; i Kuopio län Keitele, Kiuruvesi, Lapinlahti, Pielavesi, Rautalampi, Tuusniemi och Vesanto kommuner samt Idensalmi stad; i Vasa län kommunerna Bötom, Evijärvi, Kelviå, Kortesjärvi, Kronoby, Kuortane, Lappajärvi, Larsmo, Lochteå, Pedersöre, Peräseinäjoki, Storå, Toholampi, Töysä och Vimpeli samt städerna Alajärvi, Alavo, Etseri, Jakobstad, Kannus, Karleby och Nykarleby; i Mellersta Finlands län Saarijärvi stad; i Norra Karelens län Kontiolahti, Rääkkylä och Värtsilä kommuner samt Outokumpu stad; i S:t Michels län Enonkoski, Heinävesi, Hirvensalmi, Kangaslampi, Kangasniemi, Punkaharju, Puumala och Sulkava kommuner; i Åbo och Björneborgs län kommunerna Honkajoki, Karvia, Norrmark, Påmark, Sastmola och Siikainen; i Tavastehus län Kuru kommun. Skärgårdsområdet: I Nylands, Kymmene, Tavastehus, S:t Michels, Kuopio, Norra Karelens, Mellersta Finlands och Vasa län samt i Uleåborgs län med undantag av dess till norra Finlands mellanzon hörande delar, de av jordbruksstyrelsen godkända delarna av skärgården; i Åbo och Björneborgs län kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Velkua samt av de övriga kommunerna inom Åbo och Björneborgs län de av jordbruksstyrelsen godkända delarna av skärgården; i landskapet Åland kommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö samt av de övriga kommunerna inom landskapet Åland de av jordbruksstyrelsen godkända delarna av skärgården. Lägenhet som inte står i fast förbindelse med allmän väg, anses vara belägen i skärgården. 3 § Grunden för fastställandet av understöd är den totala mängden husdjursenheter, beräknad enligt det antal nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfä som sökanden ägde eller innehade den 31 december 1989. En ko som har kalvat minst en gång och en över 2 år gammal tjur motsvarar en husdjursenhet, en minst ett år gammal kviga och en 1-2 år gammal tjur samt en sugga och en galt 0,5 husdjursenheter. En under ett år gammal kalv, ett över tolv veckor gammalt gödsvin samt får, getter och lamm motsvarar 0,2 husdjursenheter. Ett över 6 månader gammalt fjäderfä motsvarar 0,02 husdjursenheter. Understöd betalas med en noggrannhet av en halv (0,5) husdjursenhet så, att den sammanlagda mängden husdjursenheter som utgör grund för utbetalningen avrundas nedåt till närmaste hela eller halva husdjursenhet. Understöd betalas för högst 25 husdjursenheter per gårdsbruksenhet, dock så, att i regionerna I-VIII samt i skärgårdsområdet för andra husdjur än mjölkkor, som hålls för produktion av mjölk, betalas understöd för högst tio husdjursenheter per gårdsbruksenhet. I region IX betalas understöd för andra husdjur än mjölkkor så, att understödet utgår för högst 12 husdjursenheter per gårdsbruksenhet. Vid tillämpningen av 2 mom. i denna paragraf anses sådana gårdsbruksenheter där det har funnits husdjur som tillhör samma ägare som en gårdsbruksenhet. Då husdjur som tillhör två eller flera personer har skötts på samma gårdsbruksenhet gäller det maximala antal husdjursenheter som i 2 mom. bestäms för ifrågavarande gårdsbruksenhet dessa personer tillsammans, och understödet tillhör dem gemensamt. Om dock särskilda produktionskvoter har fastställts för varje ägare, eller varje ägarhushåll tydligt och klart har bedrivit boskapsskötsel för egen räkning, gäller dock de maximiantal som anges i 2 mom. ettvart hushåll. Om antalet husdjur vid utgången av 1989 tillfälligt har minskat, kan understöd betalas enligt det genomsnittliga antalet djur under det aktuella året under förutsättning att produktionen är fortgående. 4 § Understödet betalas per husdjursenhet i överensstämmelse med på vilket av de områden som nämns i 2 § det driftscentrum, där husdjur sköttes den 31 december 1989, då var beläget. Understöd utges som följer: I regionen 1 725 mk II regionen 1 070 ,, III regionen 825 ,, IV regionen 600 ,, V regionen 525 ,, VI regionen 430 ,, VII regionen 260 ,, VIII regionen 190 ,, IX regionen 140 ,, skärgårdsområdet 600 ,, Inom I-VI regionen samt i skärgårdsområdet betalas dock understödet per husdjursenhet tredubbelt och inom VII-VIII regionen dubbelt för de sex första mjölkkornas del. Inom I-V regionen samt inom skärgårdsområdet betalas understödet dessutom dubbelt per husdjursenhet i fråga om andra husdjur än mjölkkor för de sex första husdjursenheternas del. 5 § Understöd beviljas på ansökan, vilken inom en tid som utsatts av jordbruksstyrelsen och som på det sätt jordbruksstyrelsen beslutat delgivits sökandena, skall tillställas lantbruksnämnden i den kommun där det driftscentrum, där husdjur sköttes den 31 december 1989, var beläget. 6 § Om beviljande av understöd beslutar den i 5 § avsedda lantbruksnämnden, vilken även utbetalar understöd till den därtill berättigade från ett statligt postgirokonto, som anvisas av jordbruksstyrelsen. Understödet utbetalas till understödstagaren eller inbetalas på postgiro- eller bankkonto, vilket mottagaren i sin ansökan eller annars skriftligen anvisat. Är den lantbruksnämnd till vilken ansökan har ingivits inte behörig att avgöra ansökningen, skall lantbruksnämnden sända ansökningen, försedd med anteckning om vid vilken tidpunkt den inkommit, samt till buds stående, för behandlingen erforderliga uppgifter, till den lantbruksnämnd som besluter om understödet. 7 § Har ägare eller innehavare av husdjur erhållit understöd utan grund eller till större belopp än vad som enligt detta beslut skulle ha kunnat beviljas, iakttas i fråga om återindrivning av överbetalat belopp vad som är stadgat i lagen den 27 januari 1971 om handhavande av utdelnings- och övervakningsuppgifter beträffande lantbruksstödet (88/71). 8 § Har ansökan tillställts lantbruksnämnden sedan den av jordbruksstyrelsen utsatta tiden utgått och kan det anses att förseningen haft godtagbar orsak, kan lantbruksdistriktet berättiga lantbruksnämnden att bevilja understöd utan hinder av ansökningens försening. 9 § Ovan i 1-8 §§ åt lantbruksdistriktet och lantbruksnämnden uppdragna åligganden sköts i landskapet Åland av länsstyrelsen och kommunstyrelsen eller av kommunala nämnder som tillsatts för att handha dem. Den som är missnöjd med beslut av kommunstyrelsen eller en nämnd får söka ändring däri hos länsstyrelsen i landskapet Åland inom trettio dagar från delfåendet. 10 § Närmare bestämmelser om verkställigheten av detta beslut utfärdas av jordbruksstyrelsen. 11 § Detta beslut träder i kraft den 2 maj 1990 och det tillämpas på de understöd som beviljas år 1990. Helsingfors den 26 april 1990 Jord- och skogsbruksminister Toivo T. Pohjala Föredragande Hilkka Hakatie

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat