554/1995
Svenska
554/1995 — Fastighetsbildningslag
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 kap. Tillämpningsområde och definitioner 1 § Denna lag tillämpas på 1) bildande av fastigheter och andra registerenheter, 2) ändring av fastighetsindelningen på annat sätt, 3) fastställande av en registerenhets utsträckning eller av någon annan omständighet som angår fastighetsindelningen, samt 4) registrering och sammanslagning av fastigheter och andra registerenheter. Denna lag tillämpas inte på sådana i 1 mom. avsedda ärenden som gäller fastighetsbildning om vilka något annat stadgas på något annat ställe i lag. 2 § I denna lag avses med 1) fastighet en sådan självständig enhet för jordäganderätt som med stöd av fastighetsregisterlagen (392/85) skall införas som fastighet i fastighetsregistret, och med annan registerenhet avses en annan fristående enhet som med stöd av nämnda lag skall införas i fastighetsregistret. En fastighet inbegriper det område som hör till den, andelar i samfällda områden och i gemensamma särskilda förmåner samt de servitutsrättigheter och enskilda särskilda förmåner som hör till fastigheten ( fastighetens utsträckning ), 2) samfällt område ett område som hör till två eller flera fastigheter gemensamt enligt andelar som bestäms på vissa grunder, 3) tomt en fastighet som bildats enligt tomtindelningen och införts som tomt i fastighetsregistret, 4) allmänt område en fastighet i kommunens ägo som bildats av ett område som i stadsplanen avsatts till gatuområde, torg eller öppen plats, rekreationsområde, trafikområde, faroområde, specialområde eller vattenområde, eller av en del av ett sådant område, och som införts som allmänt område i fastighetsregistret, 5) registerby en helhet som bildas av de registerenheter som i fastighetsregistret har införts i samma by, 6) jordrättslig by en bolby som funnits före storskiftet, en därmed jämförbar grupp av hemman, ett hemman som varit enstaka, eller en annan motsvarande äganderättsenhet som bör anses vara ursprunglig och som hänför sig till ett jordområde som inte delats genom storskifte, samt med 7) vattenrättslig by en bolby som funnits före storskiftet, en därmed jämförbar grupp av hemman, ett hemman som varit enstaka, donationsjord som inrättats före storskiftet, överloppsjord som avskilts åt staten vid storskiftet, ett nytt hemman som grundats på överloppsjord efter storskiftet, statens skogsmark som lämnats utanför storskiftet eller en annan motsvarande enhet för äganderätt till ett vattenområde när enheten skall anses vara ursprunglig och äganderätten till enheten inte har delats. 2 kap. Fastighetsförrättning och förrättningsmän 3 § De åtgärder som avses i 1 §, med undantag av registrering och sammanslagning av fastigheter, vidtas vid en fastighetsförrättning. 4 § En fastighetsförrättning verkställs av en förrättningsingenjör och två gode män ( förrättningsmän ). Andra fastighetsförrättningar än skifte av ett samfällt område, nyskifte, reglering av byggnadsmark och bildande av samfälld skog kan förrättningsingenjören verkställa utan gode män, om det inte är nödvändigt att anlitagode män och ingen sakägare fordrar att gode män anlitas. 5 § Förrättningsingenjören kan vara en i tjänsteförhållande vid lantmäteriverket anställd diplomingenjör som har avlagt en för uppgifter lämplig examen inom utbildningsprogrammet för lantmäteri eller ingenjör eller tekniker som avlagt examen vid en teknisk läroantalts eller en temporär yrkeshögskolas studieriktning för lantmäteriteknik. En sådan ingenjör eller tekniker som nämns i 1 mom. kan vara förrättningsingenjör vid styckning, frivilligt ägobyte, bildande till lägenhet av ett fristående område, överföring och bildande till lägenhet av ett fristående område överföring och bildande till lägenhet av en andel i ett samfällt område, bildande av samfällt område, vägförrättning enligt lagen om enskilda vägar, servitutsförrättning samt rågång. Om det i samband med styckning, bildande till lägenhet av ett fristående område eller frivilligt ägobyte är nödvändigt att företa någon annan åtgärd än sådan som avser fastighetsbestämning eller servitut, skall förrättningsingenjören vara diplomingenjör. Detsamma gäller om det vid styckning fattas beslut om att en styckningsfastighet skall befrias från inteckning som fastställs i moderfastigheten. En i lagen om kommunens fastighetsingenjör (557/95) avsedd fastighetsingenjör är förrättningsingenjör vid tomtmätning, mätning av allmänt område, fastighetsbestämning som gäller en tomt eller ett allmänt område, ägobyte och servitutsförrättning, samt servitutsförrättning som gäller ett servitut som på ett stadsplaneområde skall stiftas eller har stiftats till förmån för kommunen. En i 1 mom. avsedd, hos kommunen i tjänsteförhållande anställd ingenjör eller tekniker som kommunen förordnat att verkställa fastighetsförrättningar kan också vara förrättningsingenjör vid tomtmätning, mätning av allmänt område, rågång som gäller en tomt eller ett allmänt område samt frivilliga ägobyten och avtalsbaserade servitutsförrättningar. Utöver de förrättningar som nämns i 3 mom. kan en fastighetsingenjör med kommunens samtycke vara förrättningsingenjör vid styckning, frivilligt ägobyte, fastighetsbestämning och servitutsförrättning inom den kommunens område där han är i tjänst. På motsvarande sätt kan en ingenjör eller tekniker som avses i 3 mom. vara förrättningsingenjör vid styckning, frivilligt ägobyte, servitutsförrättning och rågång. 6 § Kommunfullmäktige skall till gode män för kommunen välja minst sex personer för en tid som motsvarar kommunfullmäktiges mandatperiod. Den som väljs till god man skall vara förtrogen med fastighetsfrågor och känna de lokala förhållandena. Angående valbarheten till god man gäller dessutom vad som stadgas om nämndemän vid tingsrätt. Grunderna för bestämning av arvode, resekostnadsersättning och dagtraktamente till god man fastställs av lantmäteriverkets centralförvaltning. I övrigt gäller om gode män vad kommunallagen stadgar om kommunens förtroendevalda, om inte något annat stadgas nedan. 7 § Gode män utför sina uppdrag under tjänsteansvar. Den som är god man skall, innan han börjar utöva sysslan, inför tingsrätten eller jorddomstolen avge försäkran om att efter bästa förstånd och samvete ärligt fullgöra sin syssla som god man och att därvid inte behandla någon orätt av någon som helst orsak. 8 § Förrättningsingenjören kallar gode män till en förrättning. Kallas gode män till förrättningsmän medan förrättningen pågår, skall de avgöranden som träffats vid förrättningen inte av den anledning tas upp till ny behandling. 9 § Om de gode män som valts för kommunen är jäviga eller är förhindrade att infinna sig till en förrättning, kan gode män från en grannkommun kallas till förrättningen. Om en förrättning gäller områden i olika kommuner, kan en god man utöva sin syssla även i en annan kommun än sin hemkommun. 10 § Om en god man inte infinner sig till en förrättning eller han konstateras vara jävig och ingen annan god man utan svårighet fås i hans ställe, kan förrättningsingenjören, för tiden innan en god man fås till förrättningen, till förrättningsman kalla en annan ojävig person som är valbar till god man. Denne avger försäkran enligt 7 § inför förrättningsingenjören. När tekniska uppgifter utförs vid en förrättning behöver gode män inte vara närvarande. 11 § Angående jäv för förrättningsmän gäller vad som i rättegångsbalken stadgas om domarjäv. Om en förrättningsman vet att han är jävig, skall han upplysa de övriga förrättningsmännen om detta. En sakägare som anser att en förrättningsman är jävig skall göra anmärkning om saken till förrättningsmännen omedelbart när han fått vetskap om jävet. 12 § Förrättningsmännen beslutar om en förrättningsman är jävig. I ett beslut genom vilket en förrättningsman konstateras vara jävig får ändring inte sökas genom besvär. Om det konstateras att förrättningsingenjören är jävig, skall förrättningen avbrytas och saken utan dröjsmål anmälas till den som förordnat förrättningsingenjören. Denne skall förordna en annan förrättningsingenjör att fortsätta förrättningen. I stället för en god man som är jävig skall förrättningsingenjören utan dröjsmål kalla en annan god man. Ärenden som har avgjorts vid förrättningen innan det konstaterades att en förrättningsman är jävig, tas inte på grund av förrättningsmannens jäv upp till ny behandling. 13 § Förrättningsmännen kan tillkalla en sakkunnig att biträda vid behandlingen av ett ärende som fordrar särskild sakkunskap. När beslut fattas om tillkallande av en sakkunnig skall också grunderna för arvodet till honom bestämmas. 3 kap. Anhängiggörande av en fastighetsförrättning samt sakägarna och andra som för talan 14 § En fastighetsförrättning söks skriftligen hos den lantmäteribyrå inom vars område föremålet för förrättningen eller den största delen av detta är beläget. En förrättning som nämns i 5 § 3 mom. söks dock hos den som för kommunens fastighetsregister. Nedan stadgas särskilt om hur en förrättning blir anhängig utan ansökan. Genom förordning stadgas närmare om ansökan och den utredning som skall fogas till ansökan. 15 § Är ansökan gjord enligt denna lag och de stadganden och bestämmelser som har utfärdats med stöd av den, skall lantmäteribyrån eller fastighetsregisterföraren utfärda förrättningsförordnande för verkställande av förrättning. Är ansökan behäftad med en sådan brist att förrättningsförordnande inte kan utfärdas och har myndigheten inte tillgång till sådana uppgifter som behövs för att avhjälpa bristen, skall sökanden beredas tillfälle att komplettera sin ansökan. Uppfyller ansökan inte ens efter kompletteringsförfarande de krav som uppställts i 1 mom., skall ansökan avslås. 16 § En fastighetsförrättning blir anhängig när förrättningsförordnandet utfärdas. Vid fastighetsförrättningen skall den förrättning som ansökningen avser verkställas. Är det nödvändigt för att syftet med ansökningen skall kunna uppnås, får med samtycke av sökanden en annan förrättning eller åtgärd äga rum, i stället för den förrättning som ansökningen avser, och i samband med förrättningen dessutom någon annan åtgärd som skall vidtas i form av en fastighetsförrättning. I samband med fastighetsförrättningen kan på begäran av en sakägare verkställas även en annan än i 2 mom. avsedd åtgärd som skall vidtas i form av en fastighetsförrättning, om åtgärden inte föranleder nämnvärt dröjsmål med slutförandet av den förrättning som ansökan avser. 17 § Sakägare vid en förrättning är sökanden och andra personer vilkas rätt direkt berörs av förrättningen. Innehavaren av panträtt är sakägare då en styckningfastighet eller ett område med stöd av 28 eller 134 § befrias från inteckningar utan samtycke av innehavaren av panträtten. Kommunen har rätt att föra talan på sitt område vid förrättningar som avses i 168 § 3 mom. 18 § Vid en fastighetsförrätting skall den talerätt som tillkommer fastighetens eller områdets ägare utövas av den som har lagfart eller som besitter fastigheten eller området såsom ägare. Om en fastighet eller ett område har övergått till en ny ägare medan en förrättning pågår, är den nya ägaren bunden av vad den föregående ägaren har avtalat eller godkänt vid förrättningen. Vad som ovan i denna paragraf stadgas om fastighet eller område gäller i tillämpliga delar också kvotdelar av en fastighet eller av ett område samt servitutsrätt, arrenderätt och andra särskilda rättigheter. 19 § Om en förrättning gäller ett samfällt område eller en sådan fastighet eller ett sådant outbrutet område som ägs av flera personer gemensamt, har en närvarande delägare i det samfällda området eller en samägare rätt att föra sakägarens talan i fråga om fastigheten, det outbrutna området eller det samfällda området. Om flera delägare i ett samfällt område eller flera samägare är närvarande och deras yrkanden är sinsemellan motstridiga, avgör förrättningsmännen hur vars och ens yrkande skall beaktas vid förrättningen. Om inte något annat stadgas nedan, skall för träffande av avtal i fråga om en fastighet eller ett outbrutet område som ägs av flera gemensamt dock fordras fullmakt av alla samägare och skall i fråga om ett samfällt område lagen om samfälligheter (758/89) tillämpas. Om en förrättning gäller en rättighet eller förmån som hör till flera personer eller fastigheter gemensamt, iakttas i tillämpliga delar vad som stadgas i 1 mom. 4 kap. Styckning 20 § På en fastighet som inte är en tomt eller ett allmänt område och på ett samfällt område kan ett område med bestämda gränser ( outbrutet område ) bildas till en särskild lägenhet eller överföras till en förefintlig fastighet genom styckning. Inom området för en upphävd stadsplan kan från en tomt eller från ett allmänt område ett outbrutet område avskiljas till lägenhet genom styckning. Den fastighet som bildas genom styckning kan omfatta outbrutna områden också från flera fastigheter eller från ett samfällt område ( samstyckning ). Av särskilda skäl kan genom styckning bildas också en annan fastighet än en lägenhet. Av ett samfällt strömfall eller av en del därav kan genom styckning bildas en strömfallslägenhet . 21 § En fastighet eller ett samfällt område som skall styckas benämns i denna lag moderfastighet , en fastighet som har bildats av ett outbrutet område styckningsfastighet och en fastighet eller ett samfällt område som bildas av moderfastighetens återstående ägor stomfastighet . En fastighet till vilken ett outbrutet område överförs benämns mottagande fastighet . Vid en styckning skall fastställas vilken av de nybildade fastigheterna som är stomfastighet. Stomfastigheten skall vara den fastighet som bildats åt den person som enligt lagfarts- och inteckningsregistret är ägare till moderfastigheten. Om en styckning gäller flera outbrutna områden, skall vid styckningen fastställas av vilket outbrutet område styckningsfastigheten har bildats. De uppgifter som här avses skall antecknas i fastighetsregistret. Vad som nedan i detta kapitel stadgas om fastigheter och deras ägare gäller i tillämpliga delar också samfällda områden och deras delägare. 22 § Styckning får sökas av ägaren till ett outbrutet område eller en moderfastighet eller av en delägare som har lagfart på det outbrutna området eller fastigheten. Har ägaren överlåtit ett outbrutet område av sin fastighet till någon annan och är det outbrutna området inte beläget inom ett område som enligt stadsplanen bildats till tomt eller allmänt område, blir styckningsförrättningen anhängig när inskrivningsmyndighetens meddelande om lagfart på fånget har inkommit till den lantmäteribyrå inom vars område det outbrutna området är beläget. Styckningsförrättningen skall avbrytas, om det outbrutna områdets ägare företer en utredning enligt vilken avsikten inte är att bilda styckningsfastigheten enbart av ifrågavarande outbrutna område eller om det finns någon annan grundad anledning att avbryta förrättningen. Vad 1 och 2 mom. stadgar om rätt att avstycka ett outbrutet område från en fastighet gäller i tillämpliga delar ett outbrutet område del av ett samfällt område eller en andel i ett samfällt område. Kan lagfart inte beviljas för det samfällda området eller det outbrutna området av det samfällda området, skall sökanden förete en annan behövlig utredning om delägarnas äganderätt till det samfällda området samt om det outbrutna områdets ägares rätt till det outbrutna området eller till andelen i det samfällda området. 23 § Ett outbrutet område som skall avstyckas skall i sin helhet tillhöra samma ägare, en eller flera. Om det outbrutna området består av två eller flera områden, skall delägarna ha lika stor andel i varje område. En strömfallslägenhet kan bildas, om minst en tredjedel av det samfällda strömfallet hör till de delägare som vill att lägenheten bildas. 24 § Samstyckning får förrättas, om 1) moderfastigheterna är belägna i samma kommun, 2) de outbrutna områdena tillhör samma ägare, en eller flera, så att varje delägare har lika stor andel i varje outbrutet område, 3) de outbrutna områdena ägs med lika rättigheter och ägarna samtycker till samstyckning, 4) det inte föranleder oklarheter i fastighetssystemet att de outbrutna områdena bildas till en enda fastighet, 5) inga inteckningar belastar de outbrutna områdena eller om bara gemensamma inteckningar till samma belopp och med samma företrädesrätt belastar dem eller om bara ett outbrutet område utöver av dessa inteckningar belastas av inteckningar med sämre företrädesrätt än de gemensamma inteckningarna, samt om 6) inget outbrutet område har utmätts eller hör till ett konkursbo eller är föremål för säkerhetsåtgärder. Samstyckning kan förrättas också när styckningsfastigheten befrias från ansvar för inteckningar antingen helt eller så att den belastas av bara sådana inteckningar som avses i 1 mom. 5 punkten. 25 § På ett samfällt område får styckning förrättas, om inga inteckningar belastar delägarfastigheterna eller om bara gemensamma inteckningar till samma belopp och med samma företrädesrätt belastar dem eller om bara en delägarfastighet utöver av dessa inteckningar belastas av inteckningar med sämre företrädesrätt än de gemensamma inteckningarna. På ett samfällt område får styckning förrättas också när styckningsfastigheten befrias från ansvar för inteckningarna i delägarfastigheterna antingen helt eller så att den belastas endast av sådana inteckningar som avses i 1 mom. 26 § Ett eller flera outbrutna områden får genom styckning överföras till en fastighet. I fråga om förutsättningarna för överföring gäller vad som i 24 § stadgas om förutsättningarna för samstyckning. Vad som i nämnda paragraf stadgas om moderfastighet och outbrutet område gäller också en mottagande fastighet. 27 § Stadgandena i 24 § 1 mom. 5 punkten och 25 § gäller även en inskriven särskild rättighet som hänför sig till det outbrutna område som skall avstyckas. 28 § Om moderfastigheten och det outbrutna område som skall avstyckas tillhör olika ägare, befrias styckningsfastigheten från ansvar för en inteckning som fastställts i moderfastigheten, om innehavaren av panträtten samtycker till detta. Om stomfastigheten klart räcker till för att ansvara för alla pantfordringar på moderfastigheten, kan styckningsfastigheten befrias även utan samtycke av innehavarna av panträtt från de inteckningar som fastställts i moderfastigheten. Då skall styckningsfastigheten befrias från alla inteckningar som har fastställts i moderfastigheten. En styckningsfastighet som har bildats av ett samfällt område kan med samtycke av innehavaren av panträtten befrias från ansvar för de inteckningar som fastställts i en delägarfastighet. Om delägarfastigheten efter styckningen klart räcker till för att ansvara för de pantfordringarna som belastar den eller om den sänkning av delägarfastighetens värde som beror på styckningen är obetydlig, kan befrielsen ske även utan samtycke av innehavaren av panträtten. Förrättningsingenjören skall utan dröjsmål meddela inskrivningsmyndigheten ett beslut om befrielse från inteckning. Inskrivningsmyndigheten skall avföra inteckningen för styckningsfastighetens del, när ett beslut om befrielse enligt 1 eller 2 mom. har vunnit laga kraft. Vad som ovan i denna paragraf stadgas om styckningsfastighet tillämpas på motsvarande sätt på en fastighet som bildas av ett outbrutet område och en mottagande fastighet. 29 § Vid samstyckning skall de inteckningar som belastar ett outbrutet område eller den mottagande fastigheten och från vilka styckningsfastigheten inte har befriats utvidgas till att gälla den fastighet som bildas. Om en styckningsfastighet avskiljs från ett samfällt område eller om en fastighet bildas av ett avskilt samfällt område och en mottagande fastighet, skall inteckningarna i delägarfastigheterna efter styckningen även belasta den fastighet som bildats. 30 § Har det vid en styckningsförrättning konstaterats att en inskriven arrenderätt eller annan särskild rättighet hänför sig bara till stomfastigheten eller styckningsfastigheten, skall detta meddelas inskrivningsmyndigheten. 31 § Rån till ett outbrutet område som skall avstyckas gås upp enligt överlåtelsehandlingen eller en annan åtkomsthandling och sådan annan utredning som är tillgänglig eller, om det outbrutna området avskiljs åt moderfastighetens ägare, enligt dennes anvisning. Avtalar sakägarna vid en styckningsförrättning om tillägg till eller ändring i en handling som utgör grund för förrättningen och avser tillägget eller ändringen överlåtelse av ett tillskottsområde eller en tillskottsandel, skall avtalet ingås så som stadgas i 2 kap. 1 § jordabalken (540/95). Avsaknad av lagfart på fånget av tillskottsområdet eller andelen utgör inget hinder för styckning, om den utredning över fånget uppvisas som skulle ha behövts för lagfart. Förrättningsmännen kan utan samtycke av sakägarna besluta om sådana obetydliga ändringar av ett outbrutet område vilka inte inverkar på dess värde, om ändringarna är viktiga för att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning och de inte medför nämnvärd olägenhet för någon sakägare. Gränserna för ett outbrutet område som skall styckas av kan justeras på yrkande av en sakägare, om justeringen är av sådan art att den sedan styckningen har förrättats skulle kunna företas som tvångsbyte av ägor. 32 § Inom ett stadsplaneområde får styckning inte utan kommunens samtycke förrättas så att det inom området uppkommer en ny rå som avviker från den rå som var avsedd att bildas enligt stadsplanen eller tomtindelningen. 33 § Inom ett byggnadsplaneområde eller strandplaneområde får styckning inte förrättas på ett sätt som försvårar förverkligandet av planen. 34 § Inom ett område som i en fastställd generalplan har anvisats som rekreations- eller skyddsområde får inte en fastighet som är avsedd som byggnadsplats bildas genom styckning, om det avsevärt försvårar användningen av området för det ändamål som anges i planen. Inom ett område som inte hör till en stads-, byggnads- eller strandplan eller som inte i en fastställd generalplan har anvisats för rekreations- eller skyddsändamål får en fastighet som är avsedd till byggnadsplats bildas genom styckning, om den fastighet som bildas uppfyller de krav som byggnadslagen (370/58) samt de stadganden och bestämmelser som utfärdats med stöd av den ställer i fråga om en byggnadsplats. Inom tätortsområden får ett outbrutet område som är avsett till byggnadsplats bildas till en särskild fastighet genom styckning endast om ett lov som avses i 5 § 2 mom. byggnadslagen är i kraft för det outbrutna området när förrättningen inleds eller erhålls medan förrättningen pågår, eller om kommunen ger sitt samtycke till styckningen. Kommunens samtycke skall ges, om inte planläggningen eller någon annan reglering av bosättningen försvåras avsevärt genom att det outbrutna området bebyggs. Utan hinder av vad som stadgas ovan i denna paragraf och om inte något annat följer av förändrade förhållanden eller av andra särskilda skäl, får ett outbrutet område som är avsett till byggnadsplats avstyckas till fastighet, om ett byggnadslov för en annan än en tillfällig byggnad när förrättningen inleds är i kraft för det område som skall styckas eller erhålls medan förrättningen pågår, eller om en byggnad redan har uppförts med stöd av ett dylikt lov. 35 § På ett område på vilket byggnadsförbud råder för uppgörande av stads- eller byggnadsplan får ett outbrutet område som är avsett till byggnadsplats avstyckas till en särskild fastighet endast om ett byggnadslov för en annan än en tillfällig byggnad eller ett lov enligt 132 § byggnadslagen att bygga trots byggnadsförbud är i kraft för det outbrutna området när förrättningen inleds eller erhålls medan förrättningen pågår, eller om kommunen ger sitt samtycke till att fastigheten bildas. Kommunen skall ge sitt samtycke, om inte planläggningen eller någon annan reglering av bosättningen försvåras avsevärt genom att det outbrutna området bebyggs. På ett område med byggnadsförbud enligt 1 mom. får ett outbrutet område genom styckning överföras till en förefintlig fastighet samt ett outbrutet område som är avsett till något annat än byggnadsplats avstyckas till en särskild fastighet, om styckningen inte avsevärt försvårar planläggningen. 36 § På ett område för vilket det enligt 123 a § byggnadslagen är nödvändigt att uppgöra en strandplan får ett outbrutet område som är avsett till byggnadsplats inte avstyckas förrän strandplanen har fastställts. Uppstår det vid styckningen ovisshet om en strandplan skall uppgöras för området eller anser förrättningsingenjören det vara nödvändigt att en strandplan uppgörs, skall förrättningsingenjören hänskjuta ärendet till miljöministeriet eller länsstyrelsen för avgörande i den ordning som 123 b § 3 mom. byggnadslagen stadgar. Ett outbrutet område som är avsett till byggnadsplats får dock avstyckas, om 1) det är uppenbart att bebyggandet av det outbrutna området inte försvårar uppgörandet av strandplanen, 2) kommunen av grundad anledning har gett sitt samtycke till styckningen, 3) för ett outbrutet område som skall bildas till en särskild fastighet eller, i fråga om överföring av ett outbrutet område till en förefintlig fastighet, för den fastighet som skall bildas av det outbrutna området och den mottagande fastigheten, ett undantagslov som avses i 5 § 2 mom. byggnadslagen eller ett byggnadslov för en annan än en tillfällig byggnad är i kraft när förrättningen inleds eller erhålls medan förrättningen pågår, eller om en byggnad redan har uppförts med stöd av ett sådant lov, 4) med stöd av 132 § byggnadslagen undantag har beviljats från vad som stadgas i 123 a § 1 mom. i samma lag, eller om 5) den fastighet som skall bildas används som byggnadsplats för en byggnad som avses i 123 b § 2 mom. byggnadslagen. 37 § På ett område för vilket nyskifte, klyvning eller något annat skifte är anhängigt får styckning verkställas, om detta inte avsevärt fördröjer förrättandet av skifte och inga andra särskilda skäl finns att låta bli att verkställa styckning. Har en samägare i en fastighet överlåtit ett outbrutet område i den avsikten att det skall avskiljas åt honom från en fastighet som bildas genom klyvning, kan när skiftesplanen har vunnit laga kraft styckning förrättas i samband med klyvningen, förutsatt att det outbrutna området ingår i de ägor som tillfaller överlåtaren. 5 kap. Hur fristående tillandningar och andra fristående områden bildas till lägenhet eller fogas till en fastighet 38 § En tillandning som har uppstått när ett vattendrag sänkts med behörigt tillstånd och som genom ett skifte som verkställts av en myndighet eller genom enskilt skifte eller med stöd av en bestämmelse i sänkningstillståndet kommit i någons ägo utan att höra till någon lägenhet, eller en tillandning som har hört till en lägenhet och överlåtits till någon annan utan att den har avskilts från lägenheten, får bildas till lägenhet eller fogas till en fastighet. En fristående tillandning som avses ovan får bildas till lägenhet eller fogas till en fastighet endast om de ovan nämnda förutsättningarna förelåg före den 13 november 1911 och alltjämt föreligger. Äganderätten till tillandningen avgörs vid förrättningen. Uppstår tvist om äganderätten, tillämpas vad som stadgas i 184 §. 39 § Ansökan om att en fristående tillandning skall bildas till lägenhet eller om att den skall fogas till en fastighet får göras av den som själv eller vars fångesman har erhållit tillandningen så som stadgas i 38 § eller den som besitter tillandningen såsom ägare. 40 § Utöver 38 och 39 §§ iakttas, då det är fråga om att foga en fristående tillandning till en fastighet, i tillämpliga delar vad som stadgas om överföring av ett outbrutet område till en annan fastighet genom styckning och, då det är fråga om att bilda en fristående tillandning till lägenhet, vad som stadgas om styckning av ett outbrutet område till en särskild lägenhet. Stadgandena i 32-36 §§ iakttas dock endast om det av tillandningen bildas flera olika lägenheter åt samma ägare. När lagfart beviljas den som enligt ett avgörande som har fattats vid en förrättning som avses i detta kapitel är ägare till en lägenhet som har bildats av en fristående tillandning eller ägare till ett område som har fogats till en lägenhet, skall ett utdrag ur den beskrivning som uppgjorts vid förrättningen utgöra tillräcklig utredning över hans fång. 41 § Ett exproprierat område eller ett annat fristående område, som inte hör till en lägenhet och inte är en fristående tillandning, bildas till lägenhet eller fogas till en fastighet med iakttagande i tillämpliga delar av vad som stadgas om styckning av ett outbrutet område till en särskild lägenhet och om överföring av ett outbrutet område till en annan fastighet genom styckning. 6 kap. Tomtmätning och mätning av allmänt område 42 § Inom ett stadsplaneområde avskiljs genom en tomtmätningsförrättning en tomt som utsatts i tomtindelningen ( plantomt ). Den avskilda tomten bildas till fastighet genom att den införs i fastighetsregistret. 43 § Tomtmätning får sökas av ägaren till eller en delägare i en plantomt eller ett område som hör till en plantomt eller av dess innehavare. Om ett outbrutet område som har överlåtits från en fastighet eller från ett samfällt område motsvarar området för en tomt enligt tomtindelningen, blir tomtmätning anhängig när inskrivningsmyndighetens meddelande om lagfart på fånget av det outbrutna området har inkommit till fastighetsingenjören. Fastighetsregisterföraren kan vid behov även utan ansökan bestämma att tomtmätning skall förrättas. 44 § En tomt erhåller andel i samfällda områden och i särskilda förmåner på motsvarande sätt som i 150 § 2 mom. stadgas om styckningsfastighet. 45 § Ett område som i en stadsplan har avsatts till allmänt område, eller en del av ett dylikt område, avskiljs eller överförs till ett förefintligt allmänt område genom mätning av allmänt område. Nämnda område bildas till fastighet eller överförs till en förefintlig fastighet genom att det införs i fastighetsregistret. Avskiljande av gatuområde enligt 47 § 1 mom. byggnadslagen sker genom mätning av allmänt område. Ett allmänt område har inte andel i samfällda områden eller i särskilda förmåner. 46 § Mätning av allmänt område förrättas på ansökan av kommunen eller ägaren till eller en delägare i ett område som avses i 45 § 1 mom. Fastighetsregisterföraren kan vid behov även utan ansökan bestämma att mätning av allmänt område skall förrättas. 7 kap. Klyvning 47 § En ägare som har lagfart på en lägenhet eller på en kvotdel av en lägenhet har rätt att få lägenheten delad genom klyvning. Ägs flera lägenheter av samma personer, kan lägenheterna klyvas så att det av varje delägares andelar av lägenheterna bildas en lägenhet ( samklyvning ). På den helhet som bildas av de lägenheter som skall klyvas tillämpas då vad som nedan stadgas om en lägenhet som skall klyvas. En strömfallslägenhet får inte klyvas. Angående förutsättningarna för klyvning av en lägenhet som endast i ringa mån består av andra ägor än vattenägor gäller utöver de allmänna förutsättningarna för klyvning i tillämpliga delar vad som stadgas om förutsättningarna för delning av ett vattenområde. 48 § En förutsättning för samklyvning är att en delägares andelar av två eller flera lägenheter kan sammanslås. I fråga om förutsättningarna för sammanslagning av andelar gäller vad som stadgas om förutsättningarna för sammanslagning av fastigheter. 49 § Delningsgrunden vid klyvning är den andel som delägaren äger. Om klyvning företas för lägenhetens ägares räkning, är delningsgrunden de andelar som han bestämmer. Har en lägenhet varit en längre tid sämjoskiftad, skall dock delningsgrunden i fråga om de ägor som innehas genom sämjoskiftet vara delägarens innehav enligt hävd, om alla delägare enas om detta eller om det är skäligt. 50 § En lägenhet som bildas åt en delägare skall erhålla den ägomassa som enligt graderingen och delningsgrunden hör till lägenheten. Utan hinder av 1 mom. kan klyvning förrättas så att det sammanlagda värdet av de ägor, trädbestånd, byggnader, fasta anordningar och konstruktioner, andelar i samfällda områden och särskilda förmåner, som tillfaller den lägenhet som bildas åt en delägare, motsvarar den andel som enligt delningsgrunden tillkommer honom av det motsvarande värdet av hela den lägenhet som skall klyvas. Klyvning förrättas så som anges i detta moment, om alla delägare enas om saken eller, i sådana fall då inte alla delägare har enats om klyvningssättet, om det är nödvändigt att förrätta klyvningen så som anges i detta moment för att ett ändamålsenligt klyvningsresultat skall kunna uppnås. 51 § Enas alla delägare om saken och är det nödvändigt för att bilda ändamålsenliga fastigheter, kan vid klyvning avvikelse göras från den ägomassa eller det totalvärde av egendomen som enligt delningsgrunden skulle tillfalla en lägenhet som bildas. Avvikelse från delningsgrunden kan göras även utan delägarnas samtycke, om det är viktigt för att ändamålsenliga lägenheter skall kunna bildas och det inte medför betydande olägenhet för någon delägare och ägomassan för någon lägenhet som bildas eller totalvärdet av den egendom som tillfaller lägenheten inte med mer än 20 procent överstiger eller med mer än 10 procent understiger vad som enligt delningsgrunden skulle tillkomma lägenheten. Om den egendom som hör till en lägenhet som klyvs inte fördelas enligt delningsgrunden mellan de lägenheter som bildas, betalas ersättning för skillnaden. 52 § Vid klyvning skall ägorna i mån av möjlighet läggas så att varje lägenhet som bildas får en skiftesläggning som är lämplig för att lägenheten skall kunna utnyttjas ändamålsenligt. Förrättas klyvningen enligt 50 § 1 mom., skall varje lägenhet i mån av möjlighet utgående från delningsgrunden tilldelas ägor som är lämpliga för olika ändamål, om inte delägarna avtalar annorlunda eller särskilda skäl kräver något annat. Ägorna skall delas så att de ersättningar som avses i 51 § 2 mom. inte blir oskäligt stora. 53 § Vad som stadgas i 32-34 §§ gäller i tillämpliga delar vid klyvning. Vid klyvning på ett område som avses i 35-36 §§ skall fastigheterna i mån av möjlighet bildas så att därvid beaktas den plan som skall uppgöras och annan reglering av bosättningen. 54 § Vid klyvning uppgörs en skiftesplan som anger delningsgrunden, de lägenheter som skall bildas, de samfällda områden som skall bildas, lägenheternas andelar i samfällda områden och i särskilda förmåner, enskilda särskilda förmåner, servitut, vägrätter samt de ersättningar som skall betalas på grund av klyvningen. Skiftesplanen och dess grunder skall vid ett sammanträde förklaras för sakägarna som skall beredas tillfälle att ta del av skiftesplanen och framställa anmärkningar mot den. Efter behandlingen av anmärkningarna fattas beslut om hur klyvningen skall förrättas, och klyvningen slutförs. Är det ändamålsenligt för förrättandet av klyvning, skall i samband med behandlingen av skiftesplanen beslut fattas bara om fördelningen av ägorna, om samfällda områden och lägenheternas andelar i dessa, om särskilda förmåner samt om servitut och vägrätter. Därvid anförs bara preliminära beräkningar över ersättningarna. De slutliga ersättningarna bestäms och de övriga åtgärder som behövs för att slutföra klyvningen vidtas först när skiftesplanen har vunnit laga kraft. Har skiftesplanen vunnit laga kraft medan förrättningen pågår, kan de fastigheter som bildats registreras innan förrättningen avslutats. 55 § Om andelarna är delningsgrund vid klyvningen av en lägenhet som varit sämjoskiftad och en delägare medan sämjoskiftet varat har förbättrat odlingsbarheten hos de ägor som han innehaft eller annars mer än de andra delägarna höjt ägornas värde, är de andra delägarna skyldiga att enligt delningsgrunden betala ersättning till honom för det mervärde som förbättringsåtgärderna medfört. 8 kap. Ägobyte och överföring av områden 56 § Områden kan bytas mellan fastigheter genom ägobyte. Ägobyte kan företas också så att en fastighet som vederlag för ett område som den överlåter får en annan fastighets andel i ett samfällt område. 57 § Ägobyte får inte företas så att det skadar klarheten i fastighetssystemet eller medför nämnvärd olägenhet för användningen av en fastighet som deltar i ägobytet. En förutsättning för ägobyte inom ett stadsplaneområde är att det främjar uppgörandet av tomtindelning eller bildandet av registertomter eller förverkligandet av områdesreserveringar enligt planen. En förutsättning för ägobyte inom ett byggnadsplaneområde eller strandplaneområde är att det främjar bildandet av ändamålsenliga byggnadsplatser eller förverkligandet av områdesreserveringar enligt planen. 58 § Ägobyte kan företas, om ägarna till fastigheterna avtalar om saken. Utan avtal mellan ägarna får ägobyte företas, om det gäller ett område som är obetydligt och medför betydande olägenhet för användningen av en angränsande fastighet, eller ett område som genom en bäck eller väg eller ett annat hinder är avskilt från fastighetens övriga ägor eller annars är fristående så att ägaren inte kan använda det ändamålsenligt, men som betydligt mer ändamålsenligt kan användas i samband med den andra fastighetens ägor samt också när det behövs för att avlägsna en ofördelaktig bukt på rån ( tvångsbyte av ägor ). Utan avtal mellan ägarna får ägobyte företas för att bilda en fastighet av en plantomt eller av en byggnadsplats som anpassats till en byggnads- eller strandplan, endast om de områden som byts sinsemellan skall användas för samma ändamål enligt planen. Ägobyte kan företas så som anges i 56 § 2 mom. endast om ägarna avtalar om saken. 59 § Graderingsvärdena för de områden som byts skall ungefärligen motsvara varandra. Om de områden som byts är av ringa värde, får ägobyte företas fastän graderingsvärdena inte motsvarar varandra. Detsamma gäller även ägobyte som företas så som anges i 56 § 2 mom. Med stöd av ett avtal mellan ägarna kan ägobyte företas så att det sammanlagda värdet av de områden, trädbestånd, byggnader samt fasta anordningar och konstruktioner som tillfaller varje fastighet ungefärligen motsvarar det sammanlagda värdet av den motsvarande egendom som fastigheten överlåter. Om värdet av den egendom som tillfallit en fastighet vid ägobytet inte helt motsvarar värdet av den egendom som fastigheten överlåtit, betalas ersättning för skillnaden. 60 § Om det vid en fastighet finns en samfälld tillandning eller om där sedan fastigheten bildades har uppkommit en enskild tillandning som betydligt försvårar användningen av fastigheten eller som kan utnyttjas ändamålsenligt bara i samband med fastigheten, har ägaren till fastigheten rätt att lösa in tillandningen eller en del av den. Kan tillandningen användas ändamålsenligt bara i samband med fastigheten, är ägaren till fastigheten skyldig att på yrkande av tillandningens ägare, eller i fråga om en samfälld tillandning på yrkande av delägarlaget, lösa in tillandningsområdet eller en del av det. Vad som i 1 mom. stadgas om samfälld tillandning tillämpas också på en sådan obetydlig fristående tillandning som kan användas ändamålsenligt bara i samband med en fastighet som gränsar till tillandningen. 61 § Om ett område, som hör till ett sådant samfällt område som inte är samfälld skog, samfälld tillandning, samfällt vattenområde eller samfällt strömfall, gränsar till en fastighet och betydligt försvårar användningen av fastigheten eller kan användas ändamålsenligt bara i samband med fastigheten, har fastighetens ägare rätt att lösa in området. Om området kan användas ändamålsenligt bara i samband med fastigheten, är den som äger fastigheten skyldig att på yrkande av delägarna i det samfällda området lösa in området. 62 § I syfte att bilda en byggnadsplats som är anpassad till en byggnadsplan eller strandplan har ägaren till en fastighet rätt att lösa in ett område som hör till en annan registerenhet. Om flera önskar lösa in en del av ett område som är avsett till byggnadsplats och hör till någon annan, har den företräde vars del inklusive byggnader och anordningar är mest värd. Är de olika delarna av byggnadsplatsen lika värda, skall den som först yrkat inlösning ha rätt att lösa in området. 63 § Ett område som någon löser in med stöd av 60-62 §§ överförs till en fastighet som denne äger. 64 § Om skiftesläggningen kan rättas eller en byggnadsplats som är anpassad till planen kan bildas genom ägobyte, skall ägobyte förrättas i stället för att ett område inlöses enligt 60-62 §§. Ägobytet får förrättas utan samtycke av ägarna, även om de förutsättningar som stadgas i 59 § 2 mom. inte föreligger. En ytterligare förutsättning för inlösning är att inlösningen inte skadar klarheten i fastighetssystemet eller försvårar bildandet av fastigheter som är anpassade till en stads-, byggnads- eller strandplan, eller att inlösningen i sådana fall som avses i 60 och 61 §§ inte medför betydande olägenhet för någon sakägare. 65 § Ett område som har bytts genom ägobyte eller överförts enligt 63 § till en annan fastighet befrias från de pantfordringar som belastar den överlåtande fastigheten samt från andra jämförbara gravationer för vilka den överlåtande fastigheten ansvarar. Om det område som har bytts genom ägobyte eller överförts till en annan fastighet besväras av servitutsrätt, arrenderätt eller någon annan särskild rättighet, bestäms vid förrättningen huruvida denna rätt skall förbli gällande, upphävas, inlösas eller på annat sätt regleras och om ersättning på grund därav, med iakttagande i tillämpliga delar av 86 och 87 §§. De rättigheter för vilka den mottagande fastigheten ansvarar utvidgas till att gälla också det överförda området. Bara med samtycke av innehavaren av en inskriven särskild rättighet kan det bestämmas att rättigheten skall gälla ett område som bytts eller överförts. En dylik rättighet får företrädesrätt enligt den tidpunkt vid vilken förrättningsingenjörens meddelande om ändring av föremålet för rättigheten har inkommit till inskrivningsmyndigheten. 66 § Vad 56-65 §§ stadgar om fastighet gäller i tillämpliga delar även samfälld skog och andra samfällda områden samt ett sådant outbrutet område som bildas till fastighet i samband med ägobyte eller en förrättning som avses i 60-62 §§. 9 kap. Nyskifte 67 § Nyskifte får förrättas, om nyttan därav är större än kostnaderna och olägenheterna och om nyskiftet gör det möjligt att 1) förbättra fastighetsindelningen och fastigheternas skiftesläggning samt främja användningen av fastigheterna, 2) avsevärt förbättra vägförhållandena och torrläggningen på området, eller att 3) främja användningen av ett område som förvärvats för syften som anges i landsbygdsnäringslagen (1295/90). Om ett nyskifte med beaktande av de lokala förhållandena, delägarnas ekonomiska ställning eller andra dylika omständigheter skulle medföra oskäligt men för fastigheternas ägare, behöver nyskiftet inte förrättas fastän de förutsättningar som anges i 1 mom. föreligger. Är delägarna eniga om saken, kan nyskifte förrättas fastän förutsättningar enligt i 1 mom. inte föreligger, om nyttan av skiftet blir större än de kostnader som det föranleder. 68 § Nyskifte får sökas av en lägenhets ägare eller delägare. Om det genom nyskifte är möjligt att undanröja eller minska en sådan betydande olägenhet som byggandet av en allmän väg, en järnväg, en kraftledningslinje eller ett flygfält eller genomförandet av något annat dylikt projekt medför för dem som använder fastigheterna, får nyskifte sökas också av den som genomför projektet. För nyskifte som avses ovan samt för nyskifte som kan främja överlåtandet av mark som tillskottsområden eller annars avsevärt förbättra förhållandena på orten, kan lantmäteribyrån utfärda förrättningsförordnande utan ansökan. 69 § Ett nyskiftesområde skall bilda en ändamålsenlig helhet. Ett stadsplaneområde eller ett annat än ett jord- eller skogsbruksområde enligt en byggnads- eller strandplan får inte utan särskilda skäl tas med i nyskifte. En fastighet som helt används för ett annat ändamål än jord- eller skogsbruk får utan ägarens samtycke tas med i nyskifte endast om det är viktigt för att nå syftet med nyskiftet. Vid behov kan bara en del av fastighetens område tas med i nyskiftet. 70 § Förrättningsmännen skall göra en utredning om förutsättningarna för och omfattningen av nyskiftet samt en utredning i stora drag om de principer som skall följas och de åtgärder som skall vidtas vid nyskiftet. När utredningen görs skall kommunen höras vid behov. Sakägarna skall höras om en utredning som avses i 1 mom., varefter förrättningsmännen beslutar om nyskifte skall förrättas eller om det inställs. Om förrättningsmännen beslutar att nyskifte skall förrättas, skall de samtidigt besluta om nyskiftesområdet. Nyskiftet kan utsträckas till att gälla också ett område som inte anges i förrättningsförordnandet. 71 § Ett lagakraftvunnet beslut om förrättande av nyskifte och om nyskiftesområdet får ändras på grund av avsevärt förändrade förhållanden eller av någon annan väsentlig orsak. Medan förrättningen pågår får obetydliga ändringar göras i fråga om nyskiftesområdet. 72 § Vid nyskifte anläggs de vägar som behövs för att syftet med förrättningen skall nås. Vid nyskifte kan de vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar byggas som delägarfastigheterna behöver. Den regionala miljöcentralen uppgör eller låter uppgöra en plan för byggandet av anläggningarna. 73 § Vid nyskifte utförs behövliga torrläggningsarbeten samt byggs i mån av behov sådana bevattningsanläggningar som skall användas gemensamt. Torrläggningsarbetena och byggandet av bevattningsanläggningar kan gälla också ägor utanför nyskiftesområdet, om deras ägare samtycker till detta. För att åtgärder skall få vidtas fordras att den behöriga lantbruksmyndigheten förordar dem och att förutsättningar för att vidta dem föreligger enligt vattenlagstiftningen. Är det för genomförande av torrläggning viktigt att ett dike anläggs på en fastighet som inte hör till nyskiftesområdet, kan en servitutsrätt som avser dikning stiftas till förmån för en fastighet som torrläggningen gagnar, utan samtycke av ägaren till den belastade fastigheten. 74 § Vid nyskifte kan åker röjas, om det behövs för att förbättra produktionsblockindelningen på ett åkerområde eller åkrarnas placering, samt kan en åker, om det inte är ändamålsenligt att använda den som åker, planteras med skog. Ingen delägares åkerareal får dock minskas nämnvärt utan delägarens samtycke. 75 § Om en dikning gäller bara ett nyskiftesområde eller anläggande av ett dike som avses i 73 § 3 mom., beslutar förrättningsmännen om dikningen, såvida inte för dikningen behövs sådant tillstånd av vattendomstolen som avses i 6 kap. 2 § vattenlagen. Detsamma gäller avslutande av dikning även i de fall då ägare till fastigheter utanför nyskiftesområdet samtycker till samfälld dikning. I övriga fall fattas beslut om saken i enlighet med vad som i vattenlagen stadgas om samfälld dikning. 76 § De projekt som avses i 72-74 §§ kan inledas när förrättningsmännens beslut om saken har vunnit laga kraft. Projekten skall i mån av möjlighet slutföras medan förrättningen pågår. 77 § Varje delägare skall erhålla ägor enligt vad han innehaft av hävd så att graderingsvärdet för de ägor som han överlåter vid skiftet motsvarar graderingsvärdet för de ägor som han erhåller vid skiftet ( delningsgrund ). En delägare kan dock tilldelas högst 10 procent mindre eller högst 20 procent mer ägor än vad som tillkommer honom enligt delningsgrunden, om det är viktigt för att åstadkomma en ändamålsenlig skiftesläggning och det inte medför betydande olägenhet för någon delägare. En delägare som samtycker till detta kan tilldelas ägor som med mera än 20 procent överstiger hans andel. Är den ägomassa som tillfallit en delägare mindre än den ägomassa som tillkommer honom enligt delningsgrunden, betalas ersättning för skillnaden. Ersättningen betalas av de delägare som har erhållit mer ägor än vad som tillkommer dem enligt delningsgrunden. 78 § Om en fastighet inte i nämnvärd grad kan förbättras vid nyskifte, får den inte ändras mer än vad som är nödvändigt för att förbättra andra fastigheter. En fastighet får inte utan ägarens samtycke ändras så att den lämpar sig märkbart sämre än förut för det ändamål som den användes till förut eller för något annat ändamål för vilket den hade varit lämplig. Ägor som används för specialändamål eller som annars är särskilt värdefulla, eller ägor vilkas framtida ändamål och värde inte kan uppskattas tillräckligt tillförlitligt, får inte utan ägarens samtycke bytas, om det inte är nödvändigt för att åstadkomma en ändamålsenlig skiftesläggning. Utan ägarens samtycke får inte heller ägor som används för skogsbruk bytas på ett sådant sätt att volymen av fastighetens trädbestånd i avverkningsålder ändras betydligt. Ett område som i en fastställd general-, stads- eller byggnadsplan har avsatts för ett allmänt behov skall om möjligt förläggas till en fastighet som ägs av kommunen, staten, en församling eller ett annat samfund för vars behov området har avsatts. 79 § Om en delägare på ett nyskiftesområde äger bara ett område av ringa värde som han inte kan använda ändamålsenligt och som inte kan förbättras nämnvärt genom nyskiftet och inte ens vid nyskiftet kan bildas till en ändamålsenlig driftsenhet, kan området mot full ersättning inlösas och tilldelas andra delägare. 80 § Driftscentrum kan flyttas vid nyskifte, om nyttan av flyttningen är större än kostnaderna. För att driftscentrum skall kunna flyttas utan samtycke av fastighetens ägare förutsätts dessutom att flyttningen är synnerligen viktig för att åstadkomma en ändamålsenlig skiftesläggning och att den inte medför betydande skada eller olägenhet för fastighetens ägare. 81 § Om den mark på vilken en byggnad är belägen byter ägare, skall det bestämmas att områdets nya ägare skall lösa in byggnaden eller byggnaden säljas eller bestämmas att byggnadens ägare skall flytta den, beroende på vilket förfarande som medför den minsta byggnadsförlusten eller av annan orsak är mest ändamålsenligt. När det bestäms att en byggnad skall inlösas eller byggnaden godkänns till försäljning, får den som överlåter byggnaden ersättning för denna enligt det värde som byggnaden hade i hans besittning. Inlösningspriset för byggnaden bestäms enligt det värde som byggnaden har såsom en del av den nya ägarens driftsenhet. Är inlösningspriset eller försäljningspriset mindre än den ersättning som skall betalas till byggnadens ägare, utgör skillnaden en byggnadsförlust, för vilken ersättning betalas till den som överlåtit byggnaden. När det bestäms att ägaren skall flytta en byggnad erhåller han för detta en flyttningsersättning som motsvarar värdet av byggnaden på dess ursprungliga plats och i ägarens besittning, ökat med kostnaderna för rivning av byggnaden och för borttransport av rivningsmaterialet samt minskat med bruksvärdet av rivningsmaterialet. 82 § Till en delägare betalas för flyttning av driftscentrum, utöver vad 81 § stadgar i fråga om byggnaden, ersättning för de kostnader och förluster som orsakas honom på grund av 1) behövlig iståndsättning av driftscentrumets gamla och nya område, 2) flyttning av trädgård och planteringar eller förvärvande av motsvarande förmån, 3) anläggande av väg till det nya driftscentrumet, 4) anläggande av brunn eller förvärvande av motsvarande förmån samt flyttning av vatten-, avlopps-, el- och telefonledningar och andra sådana nödvändiga ledningar, anordningar och konstruktioner som delägaren haft, eller förvärvande av motsvarande förmån, 5) flyttning av lös egendom, 6) tillfälligt försvårande av den ekonomiska verksamheten till följd av flyttningen, samt av 7) andra åtgärder som är jämförbara med de ovan nämnda. 83 § Vad 81 § stadgar om en byggnad som blivit på någon annans mark gäller i tillämpliga delar också sådana konstruktioner, anordningar, ledningar, planteringar och andra delar av fast egendom vilkas inlösning eller försäljning medför mindre egendomsförlust än flyttning av egendomen enligt 82 §. 84 § Om det innan en nyskiftesplan har vunnit laga kraft är nödvändigt att uppföra nya byggnader eller anordningar, skall förrättningsmännen bestämma om detta samt om platserna för byggnaderna. Därvid skall en preliminär plan för skiftesläggningen vid behov uppgöras. Om en byggnad eller en anordning i ett fall som avses i 1 mom. förläggs till någon annans mark, ställs de nödvändiga ägorna till förfogande för den som äger byggnaden eller anordningen mot vederlagsägor eller mot en årlig ersättning. En åtgärd som avses i 1 mom. får vidtas först när beslutet om åtgärden har vunnit laga kraft. 85 § För skiftesdelägare som avtalar om detta, får av sådana ägor som tillfaller dem och är lämpliga för skogsbruk bildas en samfälld skog som avses i lagen om samfällda skogar (37/91), med iakttagande i tillämpliga delar av 10 kap. 86 § Ett område som har utarrenderats genom ett arrendeavtal som avses i 2, 3 eller 5 kap. jordlegolagen och som har fasta byggnader eller värdefulla konstruktioner eller anordningar, skall såvitt möjligt tillfalla arrendegivaren, om detta inte avsevärt försvårar verkställandet av skifte. Annan arrenderätt som avses i jordlegolagen ändras så att den gäller arrendegivarens nya ägor, om inte ändringen vållar arrendatorn betydande olägenhet. Kan arrendatorns ställning inte ordnas så som anges i 1 mom., skall mellan den nya ägaren till arrendeområdet och arrendatorn såvitt möjligt fås till stånd ett avtal om det arrendeförhållande som gäller området. Om inget avtal fås till stånd, kan det bestämmas att det tidigare arrendeavtalet skall fortfara att gälla så att det binder områdets nya ägare, om detta inte vållar ägaren betydande olägenhet. I annat fall skall det bestämmas att arrendeavtalet skall upphöra att gälla. Vad som ovan i denna paragraf stadgas om arrenderätt tillämpas även på andra särskilda rättigheter. Om en byggnad som helt eller delvis är uthyrd byter ägare till följd av skifte, har den nya ägaren rätt att säga upp hyresavtalet inom tre månader från det nyskiftesplanen vann laga kraft. 87 § Till en arrendator eller en innehavare av en rätt som avses i 86 § 3 mom. eller en sådan skiftesdelägare som förorsakas skada eller olägenhet på grund av att en rätt regleras eller upphör enligt 86 §, skall ersättning betalas för skada och olägenhet. Om en fastighetsägare har nytta av att en rätt regleras eller upphör, skall han delta i ersättningen till innehavaren av rätten med ett belopp som motsvarar nyttan. Om betalning av den ersättning som avses i 1 mom. stadgas i övrigt i 93 §. 88 § Vid nyskifte uppgörs en nyskiftesplan som anger 1) de vägar som skall anläggas och torrläggningsarbeten som skall utföras samt de vattenförsörjnings-, avlopps- och bevattningsanordningar som skall byggas samt planer för dessa, 2) de fastigheter som skall bildas för skiftesdelägarna, samfällda områden och andelar i dem, särskilda förmåner, servitut och vägrätter, 3) platserna för sådana driftscentra som skall flyttas samt bestämmelser om inlösning av byggnader eller annan reglering, 4) samfälld skog som skall bildas, 5) tiden för tillträde av ägor och andra bestämmelser om tillträdet, 6) bestämmelser om ordnande av ställningen för innehavare av arrenderätt eller andra särskilda rättigheter samt 7) planer angående andra åtgärder som skall vidtas vid nyskiftet. Utgående från nyskiftesplanen skall ett preliminärt förslag om ersättningar utarbetas, om detta inte oskäligt fördröjer framläggningen av nyskiftesplanen. 89 § Nyskiftesplanen och dess grunder skall vid ett sammanträde förklaras för sakägarna, vilka även skall beredas tillfälle att ta del av planen och att framställa anmärkningar mot den. Samtidigt skall ett preliminärt förslag om ersättningar framläggas för sakägarna, om ett sådant förslag har utarbetats. Sedan anmärkningarna har behandlats beslutar förrättningsmännen om fastställande av nyskiftesplanen. 90 § Nyskifte skall förrättas enligt nyskiftesplanen. Likväl får väg-, torrläggnings-, vattenförsörjnings-, bevattnings- och avloppsnäten kompletteras i någon mån samt andra smärre justeringar av planen företas. 91 § När nyskiftesplanen har vunnit laga kraft, skall de fastigheter som bildats antecknas i fastighetsregistret, om det inte är mer ändamålsenligt att de antecknas i fastighetsregistret först när förrättningen har avslutats. 92 § Om totalvärdet av den egendom som skall skiftas inte fördelas mellan delägarna enligt delningsgrunden, skall ersättning betalas för skillnaden. Dessutom skall ersättning betalas för sådana förluster som orsakats delägarna på grund av andra åtgärder som vidtagits i samband med skiftet. 93 § Kostnaderna för projekt som avses i 72-74 §§, byggnadsförlusten som avses i 81 § 2 mom., flyttningsersättningar som avses i 81 § 3 mom., en egendomsförlust som avses i 83 § samt sådana ersättningar och kostnader som avses i 82 eller 84 § eller 87 § 2 mom. fördelas så att varje sakägare betalar enligt den nytta som han har av åtgärden. Om nyttan inte kan värderas, fördelas kostnaderna och ersättningarna enligt någon annan skälig grund. 94 § Majoriteten efter huvudtalet av de delägare som är närvarande kan vid ett förrättningssammanträde välja en eller flera representanter att delta i beredningen av de ärenden som skall behandlas vid förrättningen. Representanterna skall höras när en utredning som avses i 70 § görs och när de principer som skall iakttas och de åtgärder som skall vidtas vid uppgörandet av en nyskiftesplan behandlas samt vid behov även i andra viktiga frågor som gäller verkställandet av förrättningen. 95 § På ett outbrutet område som har erhållits innan beslut om förrättande av nyskifte har fattats och som är beläget inom nyskiftesområdet tillämpas vad som stadgas om fastighet. Ett outbrutet område som avses i 1 mom. bildas till fastighet vid nyskiftet, om det finns förutsättningar för styckning av området. På fastighetsbildningen tillämpas vad som stadgas om styckning. 10 kap. Bildande av samfälld skog 96 § Om fastigheternas ägare avtalar om detta, kan av sådana ägor som är avsedda för skogsbruk och som bildar en ändamålsenlig helhet bildas en samfälld skog enligt lagen om samfällda skogar. Enligt avtal mellan ägarna får i den samfällda skogen tas med också sådana andra ägor som det inte är viktigt att använda till något annat ändamål än skogsbruk och som det är nödvändigt att foga till den samfällda skogen för att åstadkomma en ändamålsenlig fastighetsindelning. 97 § De ägor som tas med i den samfällda skogen graderas så som anges i 197 § 2 mom. Varje fastighet får en sådan andel i den samfällda skogen ( andel i samfälld skog ) som motsvarar den andel som graderingsvärdet för de ägor som fastigheten överlåtit utgör av det sammanlagda graderingsvärdet för den samfällda skogens samtliga ägor. Om värdet av trädbestånden på de ägor som en delägare har överlåtit till den samfällda skogen avviker från värdet av det trädbestånd som motsvarar den andel som han erhållit i den samfällda skogen, betalas ersättning för skillnaden. När värdet av trädbestånden bestäms, beaktas inte sådana trädbestånd som är föremål för avverkningsrätt eller någon annan rätt att ta virke. Om värdet av en äga som tas med i den samfällda skogen, då ägan används för något annat ändamål än för skogsbruk, avviker från skogsbruksvärdet av den andel som en delägare erhållit i den samfällda skogens ägor, betalas ersättning för skillnaden. 98 § En samfälld skog bildas vid nyskifte eller vid en fastighetsförrättning som verkställs för ändamålet. Förrättning får sökas av den som är beredd att överlåta mark för bildande av en samfälld skog. 99 § Nya ägor kan fogas till en förefintlig samfälld skog genom att den som överlåter ägorna ges motsvarande andel i den samfällda skogen, om ägaren till ägorna och den samfällda skogens delägarlag avtalar om saken. Beträffande förutsättningarna för att foga till ägor och förfarandet därvid gäller vad som stadgas om bildande av samfälld skog. 100 § De förrättningskostnader som föranleds av en förrättning enligt detta kapitel betalas av statens medel. 11 kap. Fastighetsbestämning 101 § Fastighetsbestämning förrättas för behandling av en tvist eller oklarhet som gäller utsträckningen av en fastighet eller en annan registerenhet eller
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
