559/1991
Svenska
559/1991 — Omsättningsskattelag
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 kap. Allmänt tillämpningsområde 1 § Omsättningsskatt skall enligt denna lag betalas till staten på försäljning av varor och tjänster i Finland samt på import till Finland. 2 § Omsättningsskatt skall betalas 1) på sådan försäljning av varor och skattepliktiga tjänster som sker i form av rörelse, 2) på import av varor. 2 kap. Varor och skattepliktiga tjänster 3 § Med vara avses lös egendom samt elektricitet, värmeenergi och andra därmed jämförbara energinyttigheter. Som varor betraktas inte 1) byggnader och andra bestående konstruktioner, 2) vatten, med undantag av vatten som säljs i förpackningar eller på annat sätt i minut, 3) handlingar som utgör bevis på en viss rättighet, 4) datorprogram som har lagrats på ett datamedium och planerats för datoranvändarens individuella behov. 4 § Skattepliktiga tjänster är 1) tillverknings-, ändrings-, rengörings-, reparations-, iståndsättnings- och monteringsarbete som hänför sig till en vara samt sådant lossnings-, sorterings- och packningsarbete som gäller en vara och som inte hänför sig till transport- eller stuveriverksamhet, 2) arbetsprestationer som nämns i 1 punkten och som gäller maskiner, inredning, vatten-, avlopps-, värme-, gas- och elledningar eller andra sådana anordningar som hör till en byggnad eller en bestående konstruktion, 3) uthyrning av en vara eller annan överlåtelse av nyttjanderätten till en vara, 4) servering, 5) teletjänster. Som teletjänster anses tillhandahållande av telefon-, telegraf-, dataöverförings- och andra sådana tjänster samt övriga tjänster som hör till televerksamheten. Bedrivande av rundradioverksamhet anses inte vara en teletjänst. Överlåtelse av rätten till offentlig visning av en biograffilm anses inte vara en tjänst som avses i 1 mom. 3 punkten. 3 kap. Försäljning 5 § Som försäljning anses överlåtelse av en vara eller tjänst mot vederlag. När en vara säljs i kommission anses kommittentens försäljning bestå i att varan levereras till kommissionslagret medan kommissionärens försäljning anses bestå i att varan säljs ur kommissionslagret. 6 § Som försäljning anses att en vara tas i eget bruk. En vara anses ha tagits i eget bruk när 1) en vara, som har anskaffats för sådan användning som berättigar till avdrag enligt 9 kap. eller som har tillverkats i samband med en skattepliktig rörelse, tas i den skattskyldiges eller hans personals privata bruk eller annars i annan användning än sådan som berättigar till avdrag, 2) en i 22 § 1 mom. 3 punkten angiven sedvanlig försäljningsprodukt som har tillverkats i samband med byggnadsverksamhet som bedrivs i form av rörelse tas i användning i denna verksamhet. När skattskyldigheten upphör skall på varor som blivit kvar i den skattskyldiges besittning betalas skatt enligt vad som stadgas om tagande av en vara i eget bruk. 7 § Som försäljning anses inte 1) i form av kundservice bedriven obetydlig försäljning av varor eller tjänster, om denna verksamhet bedrivs i samband med någon annan rörelse än en skattepliktig rörelse och försäljningen normalt hör till den, 2) överlåtelse mot ersättning av en vara som har anskaffats eller tillverkats för annat bruk än sådant som berättigar till avdrag enligt 9 kap. 4 kap. Skattskyldighet 8 § Skattskyldig är var och en som säljer varor eller skattepliktiga tjänster i form av rörelse. Skattskyldig för försäljning av andra teletjänster än dataöverföringstjänster är dock endast Post- och televerket samt andra som bedriver televerksamhet med koncession. Om skyldighet att betala skatt på varuimport stadgas i 8 kap. 9 § Den som är bosatt utanför Finland eller ett utländskt samfund eller en utländsk inrättning eller stiftelse ( utlänning ) är skattskyldig endast om den verksamhet som avses i 8 § bedrivs från ett sådant fast driftställe i Finland som avses i 60 § beskattningslagen. Om en utlänning bedriver verksamhet utan att ha något fast driftställe i Finland, har han dock rätt att under de förutsättningar som stadgas i 88 § bli skattskyldig på ansökan. Är en utlänning inte skattskyldig i Finland, är den som mottagit tjänsten skyldig att betala skatt för en sådan skattepliktig tjänst av utlänningen som avses i 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten. Skatt skall dock inte betalas, om mottagaren använder tjänsten på ett sätt som berättigar till avdrag. 10 § Staten och dess inrättningar är inte skattskyldiga. Skattskyldiga statliga inrättningar är likväl Kartcentralen, Åbo installationsverkstad, statens upphandlingscentral, mejeriet vid statens forskningsanstalt för mjölkhushållning, statens margarinfabrik, Statens tryckericentral, statens beklädnadsfabrik, Statens datorcentral, statens säkerhetsupplagsfond och Statens spannmålsförråd. Post- och televerket är skyldigt att betala skatt på försäljningen av teletjänster samt för den försäljning av varor och skattepliktiga tjänster som har samband med televerksamheten. Finlands Bank är skyldig att betala skatt på försäljning av ädelmetaller. 11 § Kommuner, landskap och kommunalförbund är inte skattskyldiga för varor som de tillverkat för samfundet och tagit i eget bruk. De är dock skattskyldiga för energinyttigheter som de har tagit i eget bruk i samband med försäljning av sådana nyttigheter i form av rörelse. 12 § En fysisk person eller en sådan sammanslutning av fysiska personer som avses i 104 § 2 mom. är inte skattskyldig, om den sammanlagda försäljningen av varor och skattepliktiga tjänster, frånsett försäljningspriser för anläggningstillgångar och skattens andel, ( skattepliktig omsättning ) under räkenskapsperioden uppgår till högst 75 000 mark. Om räkenskapsperioden är längre eller kortare än 12 månader, anses den skattepliktiga omsättningen för den räkenskapsperiod som avses i 1 mom. vara det belopp som erhålls då den skattepliktiga omsättningen under en räkenskapsperiod som är längre eller kortare än 12 månader multipliceras med 12 och divideras med antalet månader i räkenskapsperioden. 13 § Den som bedriver primärproduktion är inte skattskyldig för försäljning av produkter ur sin egen primärproduktion. Om en primärproducent säljer produkter ur primärproduktionen i förädlad form eller annars så behandlade att de inte är i sedvanligt försäljningsskick, eller om försäljningen sker från ett försäljningsställe som är fristående från primärproduktionen, är han likväl skattskyldig för denna förädlings- och försäljningsverksamhet. Som ett försäljningsställe anses inte ett allmänt försäljningsställe utomhus. Primärproduktion är jordbruk, skogsbruk, trädgårdsodling, jakt, fiske, fiskodling, kräftfångst, kräftodling, pälsdjursuppfödning och renskötsel samt plockning av svamp, skogsbär och kottar och tillvaratagande av andra sådana naturprodukter. Såsom primärproduktion anses även odling av frö- och plantmaterial på uppdrag av Jockis fröcentral, Centralen för utsädespotatis och stationen för sunda plantor, vilka finns i samband med lantbrukets forskningscentral. 14 § Samfund och sammanslutningar, vilka har bildats av enbart primärproducenter för att underlätta anskaffning av maskiner och anordningar som medlemmarna behöver i sin näringsverksamhet och vilka säljer sådana tjänster som avses i 2 mom. endast till sina medlemmar och i liten omfattning till andra primärproducenter, är inte skattskyldiga för denna verksamhet. Tjänster som avses i 1 mom. är 1) trösknings-, torknings-, sorterings- och betningsarbete i fråga om spannmål som utförs med maskiner och anordningar som nämns i 1 mom., 2) uthyrning av sådana maskiner och anordningar, 3) reparation och service av lantbruksmaskiner och lantbruksanordningar. 15 § En pälsdjursuppfödare är inte skattskyldig för pälsningsarbete då han i lokaler, som han har skaffat huvudsakligen för sin egen verksamhet, med maskiner och anordningar, som han har anskaffat för denna verksamhet, åt en annan pälsdjursuppfödare utför pälsning av farmdjur som denne har uppfött. Pälsningscentraler, som har bildats enbart av pälsdjursuppfödare och som utför pälsning av farmdjur endast för sina delägare eller medlemmar och endast i liten utsträckning åt andra pälsdjursuppfödare, är inte skattskyldiga för verksamheten. 16 § Den som bedriver servering är inte skattskyldig för servering, som en eller flera arbetsgivare tillsammans har ordnat i en arbetsgivares lokaler och som är avsedd för de anställda, deras gäster och andra som arbetar i arbetsgivarens lokaler, om han inte är skattskyldig för annan serveringsverksamhet. Den som bedriver servering är inte skattskyldig för sådan servering i en läroanstalt som är avsedd för en eller flera läroanstalters elever, lärare och övriga personal, om han inte är skattskyldig för någon annan serveringsverksamhet. En verksamhetsidkare som avses i 1 och 2 mom. är inte heller skattskyldig när försäljningen sker via automater. 17 § Ett allmännyttigt samfund som avses i lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) är skattskyldigt endast om inkomsten av dess verksamhet enligt nämnda lag anses utgöra skattepliktig rörelseinkomst för samfundet. 18 § Sjukhus, ålderdomshem, verksamhetsenheter för specialomsorger och anstalter för handikappade samt andra liknande vårdinrättningar är inte skattskyldiga för försäljning av produkter som har tillverkats i vård-, sysselsättnings- eller undervisningssyfte eller för försäljning av arbetsprestationer som avses i 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten och som har utförts i nämnda syfte. 19 § Yrkesläroanstalter är inte skattskyldiga för försäljning av varor och tjänster som har producerats i omedelbar anslutning till undervisningen. 20 § Den vars arbets- och funktionsförmåga har nedgått med minst 70 procent är inte skattskyldig för verksamhet som enbart omfattar försäljning av varor som han själv tillverkat eller av ovan i 4 § 1 mom. 1 och 2 punkten nämnda arbetsprestationer som han utfört, om han i sin verksamhet inte anlitar andra medhjälpare än sin make eller efterkommande som inte har fyllt 18 år och högst en annan person. 21 § En rörelseidkare kan utan hinder av 12 och 17-20 §§ bli skattskyldig på ansökan. 5 kap. Skattegrunden 22 § Grunden för skatt på försäljning är 1) det belopp med vilket köparen av en vara eller skattepliktig tjänst har debiterats, 2) en varas inköpspris när den skattskyldige tar varan i eget bruk eller, för en vara som den skattepliktige själv har importerat, den i 35 § angivna grunden eller ett sannolikt lägre överlåtelsepris, 3) varans sannolika överlåtelsepris, när den skattskyldige tar en av honom tillverkad vara i eget bruk, förutsatt att han tillverkar motsvarande varor för försäljning eller att motsvarande varor i Finland allmänt tillverkas för försäljning eller allmänt importeras ( sedvanlig försäljningsprodukt ), 4) när den skattskyldige bedriver servering och reserverar en måltid som han tillrett för sig själv, det penningvärde av måltidsförmån som har fastställts för förskottsinnehållningen. Skattegrunden inbegriper inte skattens andel. Skattegrunden inkluderar också sådana av varuleveransen orsakade kostnader för vilka säljaren har debiterat köparen. Finansministeriet kan dock på de villkor som det har uppställt bestämma att skattegrunden inte inbegriper särskilt debiterade transportkostnader för varor eller varugrupper i vilkas pris dessa kostnader utgör ett exceptionellt stort tillägg som växer med transportsträckan eller transporttiden. Till skattegrunden hänförs inte ersättningar som i samband med försäljning eller uthyrning av datoranläggningar debiteras för överlåtelse av ett datorprogram som har planerats för användarens individuella behov. Om grunden för skatten på varuimport stadgas i 8 kap. 23 § När den skattskyldige har anskaffat en vara för att använda den på ett sätt som endast delvis berättigar till avdrag eller själv har tillverkat en vara för sådant bruk och därefter säljer den, utgör skattegrunden den del av det i 22 § angivna beloppet som motsvarar den avdragsgilla användningens andel av varans hela användningssyfte. Om den avdragsgilla användningens andel utgör minst 90 procent, skall till skattegrunden hänföras hela det ovan angivna beloppet. Utgör den avdragsgilla användningens andel högst 10 procent, skall beloppet inte till någon del hänföras till skattegrunden. 24 § När en vara delvis tas i eget bruk utgör skattegrunden den del av det i 22 § angivna beloppet som motsvarar den egna användningens andel av varans hela användningssyfte. Om den egna användningens andel utgör minst 90 procent, skall till skattegrunden hänföras hela det ovan nämnda beloppet. Utgör den egna användningens andel högst 10 procent, skall beloppet inte till någon del hänföras till skattegrunden. 25 § Från skattegrunden får dras av 1) års- och omsättningsrabatter, köp- och försäljningsgottgörelser, överskottsåterbäringar samt andra sådana rättelseposter som har beviljats köparen i samband med skattepliktig försäljning, 2) kreditförlust som hänför sig till försäljning som har uppgivits som skattepliktig. Ett senare influtet belopp som dragits av enligt 1 mom. 2 punkten såsom kreditförlust skall läggas till skattegrunden. 6 kap. Skattesatsen 26 § I skatt skall betalas 21,2 procent av skattegrunden. 7 kap. Skattefri försäljning 27 § Skattefri är försäljning av följande varor ( skattefria varor ): 1) tidningar och tidskrifter som har prenumererats för minst en månad samt minst en månads gratisexemplar av tidningar och tidskrifter som allmänt säljs såsom prenumererade, 2) en upplaga av en tidning eller tidskrift som utkommer minst fyra gånger om året i det fall att den säljs till ett allmännyttigt samfund som ger ut tidningen eller tidskriften huvudsakligen för sina medlemmar eller delägare eller för sina medlemssammanslutningars medlemmar och delägare och som inte är skattskyldig för försäljning av tidningar eller tidskrifter, 3) bildkonstalster som upphovsmannen äger, 4) renlav, 5) rundvirke, även impregnerat eller rötskyddat, 6) klabbar och flis, dock inte om de säljs i förpackningar eller annars i minutförsäljningspartier, 7) bränntorv och torvförädlingsprodukter som allmänt används såsom bränsle, 8) brännflis och brännvedsbriketter samt industriavfall som allmänt utnyttjas såsom bränsle, 9) avfallslut, 10) bränslen och smörjmedel som inom flygverksamheten används av flygbolag som bedriver reguljär inrikes flygtrafik samt av försvarsmakten och gränsbevakningsväsendet, 11) rå jordolja samt råolja som utvunnits ur bituminösa mineraler, 12) jord, sand, grus och sten i oförändrad form, torr- eller tvättsiktad, bruten eller krossad, dock inte vid försäljning i förpackningar eller annars i minutförsäljningspartier. 13) nötkreatur, hästar, renar, svin, får, getter, kaniner, hundar, katter, höns, ankor, gäss, kalkoner och bin samt farmpälsdjur, alla levande, 14) luftfartyg samt sådana fartyg vars största skrovlängd är minst 10 meter, med undantag av fartyg som till konstruktionen huvudsakligen är avsedda för nöjes- eller sportbruk. Skattefri är uthyrning av sådana varor som avses i 1 mom. Skattefri är försäljning av arbetsprestationer som hänför sig till varor som nämns i 1 mom. 4-13 punkten, om varan också efter arbetsprestationen är en sådan skattefri vara som avses i 1 mom. Skattefri är överlåtelse av arbetsprestationer som hänför sig till sådana skattefria luftfartyg och fartyg som avses i 1 mom. 14 punkten och till varor som för reparation har lösgjorts från sådana fartyg och likaså överlåtelse av i arbetet använda och vid arbetet på fartyget monterade varor. 28 § Skattefri är försäljning av följande varor, när säljaren har tillverkat varan: 1) gödselmedel samt råvaror och tillsatsämnen som är avsedda att användas vid tillverkningen av gödselmedel, lantbrukskalk samt gödslad och ogödslad växttorv ( gödselämnen ), 2) fodermedel och foderblandningar samt råvaror och tillsatsämnen som är avsedda att användas vid tillverkningen av sådana, industriavfall som används som djurfoder samt foderfisk ( foderämnen ). Skattefri är också försäljningen av arbete för tillverkning av sådana gödsel- och foderämnen som avses i 1 mom. 29 § Skattefri är försäljning av läkemedel som avses i läkemedelslagen (395/87) och försäljning av sådana produkter av läkemedelstyp som enligt 71 § läkemedelslagen får säljas endast på apotek ( läkemedelsprodukter ), när säljaren är en sådan läkemedelsfabrik eller läkemedelspartiaffär som avses i läkemedelslagen. 30 § Skattefri är försäljning av varor eller tjänster till utlandet. Som försäljning till utlandet anses bland annat 1) försäljning av en vara när varan i säljarens namn och genom försorg eller på uppdrag av honom sänds eller transporteras till utlandet, 2) försäljning av en vara till ett utländskt företag som inte är skattskyldigt i Finland och som avhämtar varan här för att omdelbart föra den till utlandet, 3) försäljning av en vara till en utländsk köpare som inte är skattskyldig i Finland, om varan levereras på uppdrag av denne och med fakturering av honom till en skattskyldig rörelseidkare för utförande av en arbetsprestation och vidareleverans till utlandet, 4) försäljning av en vara, när varan transporteras till ett friområde som avses i 20 § tullagen eller ett tullager som avses i 25 § tullagen, 5) försäljning av en vara till en köpare i utlandet, när varan förs ut som kurirpost genom utrikesministeriets försorg eller genom förmedling av en diplomatisk beskickning i Finland. Som försäljning av teletjänster till utlandet anses användning av telenätet för inkommande trafik och transittrafik. Skattefri är också försäljning av andra varor än livsmedel till någon som inte bor i Finland, Danmark, Norge eller Sverige, om det enligt vad som stadgas i förordning kan utredas att han själv fört ut varorna ur Finland utan att använda dem här. 31 § Skattefri är försäljning till en utländsk köpare som inte är skattskyldig i Finland, om varan eller tjänsten på hans uppdrag och med fakturering av honom sänds direkt till en skattskyldig rörelseidkare för att tas i användning som berättigar till avdrag. 32 § Skattefri är en ersättning som en utlänning, som inte är skattskyldig i Finland, med stöd av en borgensförbindelse eller någon annan motsvarande förbindelse betalar för reparationsarbete på en importerad vara eller för en vara som givits i stället för en felaktig vara. 33 § Skattefri är försäljning eller annan överlåtelse av varor och tjänster i samband med att en rörelse överlåts helt eller delvis, om överlåtelsen riktar sig till någon som tar i bruk de överlåtna varorna och tjänsterna för ett ändamål som berättigar till avdrag. Skattefri är också en överlåtelse av varor och tjänster i samband med en konkurs, om överlåtelsen under de förutsättningar som stadgas i 1 mom. sker till konkursboet som fortsätter med den skattskyldiges rörelse. Tar förvärvaren en vara som avses i 1 eller 2 mom. i sådan användning som inte berättigar till avdrag, skall han betala skatt enligt vad som stadgas om tagande av vara i eget bruk. 8 kap. Import av vara 34 § Importören är skyldig att betala skatt på varuimport. Ansvarig för att skatten betalas är utöver importören den som enligt tullagen (573/78) ansvarar för att tullen betalas. Den som köper en vara på tullauktion är skyldig att betala skatt på den. 35 § Grunden för den skatt som skall betalas för import fastställs utgående från tullvärdet som bestäms enligt tullvärdeslagen (906/80). När skattegrunden fastställs skall till tullvärdet läggas den tull, importavgift, accis, utjämningsskatt, bil- och motorcykelskatt samt säkerhetsupplagsavgift som skall betalas för varan. När skattegrunden fastställs tillämpas inte 10 a § tullvärdeslagen. Om en importerad vara har tillverkats i utlandet helt eller delvis av förnödenheter som har exporterats från Finland, skall tullvärdet vid fastställande av skattegrunden minskas med värdet av förnödenheter som exporterats från Finland såsom skattepliktiga. Skattegrunden för en vara som sålts på tullauktion är varans auktionspris. 36 § Skattefri är import av följande varor: 1) skattefria varor som avses i 27 § 1 mom., 2) gödsel- och foderämnen som avses i 28 § samt läkemedelsprodukter som avses i 29 §, 3) oförädlade primärprodukter som avses i 49 §, 4) naturgas. Skattefri är också import av en vara som enligt lag, förordning eller någon annan bestämmelse är tullfri, om inte något annat stadgas eller bestäms i lag, förordning eller någon annan föreskrift eller om inte statsrådet i fråga om vissa varor eller varugrupper har bestämt något annat i syfte att försätta dem i samma ställning som en inhemsk vara som används för motsvarande ändamål. Import är likväl inte skattefri när tullfriheten grundar sig på tulltarifflagen (660/87) eller en internationell tullöverenskommelse, om inte något annat stadgas eller bestäms i författningen eller överenskommelsen. Import är inte heller skattefri när tullfriheten grundar sig på vad som stadgas om exportförmån i 19 § tullskattelagen och om fartygsbyggnadsförmån i lagens 20 §. 37 § Har i en skattepliktig importerad förädlingsprodukt såsom råvara använts varor som avses i 49 §, har importören rätt att få en skatteåterbäring som utgör 17,5 procent av grunden för den skatt som skall betalas för råvaran. Ingår i en skattepliktig importerad förädlingsprodukt såsom råvara varor som avses i 48 §, har importören rätt att få skatteåterbäring som nämns i 1 mom. multiplicerad med 1,35 för kött och med 1,6 för mjölk. Finansministeriet fastställer de grunder enligt vilka skatteåterbäringen för olika förädlingsprodukter räknas ut. 38 § Exporteras en vara, antingen i befintligt skick eller som beståndsdel i en annan vara, och har för den betalts skatteåterbäring enligt 37 §, skall i tillämpliga delar iakttas vad som i 55 § stadgas om återbäring av kalkylerad skatt som har dragits av. 39 § Om skatt som skall betalas för varuimport återbärs till importören med stöd av 23 § tullskattelagen, skall tullmyndigheten av importören återkräva den skatteåterbäring som avses i 37 §. 40 § Om inte något annat stadgas i denna lag, gäller beträffande skatt på varuimport, skatteåterbäring i samband med export eller import och även i övrigt vid import av vara i tillämpliga delar vad som särskilt stadgas om tull. Omsättningsskatt återbärs inte genom ett beslut med anledning av ett tullrättelseärende, besvär, en ansökan om särskild återbäring eller en ansökan om partiell återbäring, om den skatt som har betalts på en importerad vara har dragits av enligt 9 kap. 9 kap. Skatt som får dras av 41 § Den skattskyldige får, om inte något annat stadgas nedan, för skattepliktig rörelse dra av 1) skatten på en vara eller tjänst som han köper av en annan skattskyldig, 2) skatten på en vara som han importerar. Med skattepliktig rörelse avses verksamhet som enligt denna lag medför skattskyldighet. En vara eller tjänst har anskaffats för en skattepliktig rörelse, om varan är avsedd att ingå i omsättnings- eller anläggningstillgångarna eller om varan eller tjänsten annars är avsedd att användas eller förbrukas i verksamheten. 42 § Avdrag som avses i 41 § får inte göras vid anskaffning av följande varor och tjänster: 1) såsom anläggningstillgångar eller med hyres- eller annan nyttjanderätt anskaffade maskiner, inventarier och andra jämförbara varor vilkas sannolika ekonomiska användningstid är över tre år, om de inte har anskaffats för att hyras ut på det sätt som avses i 4 § 1 mom. 3 punkten, 2) utvidgnings-, ändrings- och förnyelsearbeten samt andra motsvarande arbeten som innebär grundlig förbättring av ovan i 1 punkten angivna varor för vars anskaffning avdrag inte får göras eller i nämnda arbeten använda varor, 3) såsom anläggningstillgångar eller med hyres- eller annan nyttjanderätt anskaffade motorfordon och deras släpvagnar samt fartyg, om de inte har anskaffats för att hyras ut på det sätt som avses i 4 § 1 mom. 3 punkten, 4) en arbetsprestation eller en i arbetet använd vara som hänför sig till fordon och fartyg som avses i 3 punkten och för vilkas anskaffning avdrag inte får göras, samt motorbensin och dieselolja som används i sådana fordon och fartyg, 5) en arbetsprestation eller i detta arbete använd vara som hänför sig till en byggnad, till utrymmen i den eller till en bestående konstruktion som har anskaffats såsom anläggningstillgång eller med hyres- eller annan nyttjanderätt, 6) energinyttigheter och bränsle som har anskaffats för en byggnad eller ett utrymme i den eller för en bestående konstruktion, som används såsom den skattskyldiges eller hans personals varaktiga bostad, såsom barnträdgård, idrotts- eller hobbylokal eller semesterbostad eller såsom någon annan fritidslokal, andra varor som betjänar en sådan byggnads eller konstruktions användningssyfte samt arbetsprestationer som hänför sig till sådana varor, 7) alkoholdrycker och tobaksprodukter som används för representationsändamål, 8) gåvoartiklar, med undantag av varuprover och sedvanliga reklamgåvor, 9) teletjänster, med undantag av sådana som används av en skattskyldig televerksamhetsidkare och som omedelbart förbrukas i samband med televerksamheten. 43 § Utan hinder av 42 § 1-4 punkten får ett avdrag som avses i 41 § göras när anskaffningen gäller en vara som används omedelbart 1) vid varutillverkning, 2) vid skrot- eller avfallshantering som syftar till återanvändning, 3) vid forsknings- och utvecklingsverksamhet, luftrening, avloppsvattenrening eller avfallshantering som ansluter sig till verksamhet som avses i 1 eller 2 punkten. Avdrag får göras också för en sådan i 1 mom. nämnd vara som har anskaffats med hyres- eller annan nyttjanderätt och dessutom för en skattepliktig arbetsprestation som hänför sig till en vara som nämns i 1 mom. Avdrag får göras också när anskaffningen gäller en vara som utan ersättning överlåts till en underleverantör för att omedelbart användas i sådan verksamhet till förmån för överlåtaren som avses i 1 mom. 44 § En skattskyldig får med avvikelse från 41 § och 42 § 5 punkten för en ny industribyggnad som han köpt av byggaren eller byggherren eller byggt själv och som han använder i sin skattepliktiga rörelse dra av en kalkylerad skatt, som utgör 13,1 procent av anskaffningsutgiften för byggnaden ( industribyggnadsavdrag ). Vad som i 1 mom. stadgas om nya industribyggnader skall också tillämpas på utvidgnings-, ändrings- och förnyelsearbeten samt andra motsvarande arbeten som innebär grundlig förbättring och på varor som används i arbetet, om detta gäller en industribyggnad eller beror på att en byggnad eller konstruktion som har varit i annan användning byggs om till en industribyggnad. När avdraget beräknas skall såsom anskaffningsutgift för industribyggnaden anses de direkta utgifterna för anskaffningen och uppförandet eller den grundliga förbättringen av byggnaden. Såsom anskaffningsutgift för en byggnad som den skattskyldige köpt av en byggherre anses byggherrens anskaffningsutgift. Om byggherrens anskaffningsutgift inte tillförlitligt kan redas ut, anses anskaffningsutgiften utgöra 80 procent av det pris som har betalts för byggnaden. Såsom industribyggnad anses en byggnad eller bestående konstruktion som används 1) såsom fabrik, verkstad eller energiproduktionsanläggning, 2) för skrot- eller avfallshantering i återanvändningssyfte, 3) direkt i anslutning till verksamhet enligt 1 eller 2 punkten såsom drifts-, forsknings- eller utvecklingslaboratorium, luftrenings-, avloppsvattenrenings- eller avfallshanteringsbyggnad eller -konstruktion, lager, kontors- eller socialbyggnad eller för något annat ändamål som omedelbart ansluter sig till sådan verksamhet. Vad som ovan stadgas om avdrag för industribyggnader tillämpas också på fjärrvärmenät. 45 § För en industribyggnad, som den skattskyldige har anskaffat eller uppfört för ett ändamål som endast delvis berättigar till avdrag, får avdrag som avses i 44 § göras endast till den del byggnaden används för det ändamålet. Om den till avdrag berättigande användningen utgör minst 90 procent, görs avdraget till fullt belopp. Om den till avdrag berättigande användningen utgör högst 10 procent, görs inget avdrag. 46 § Utan hinder av 41 § 2 mom. och 42 § anses varor och skattepliktiga tjänster vara anskaffade för en skattepliktig rörelse, om den skattskyldige för ut varorna och tjänsterna ur Finland utan att använda dem här. 47 § En skattskyldig får, om inte något annat stadgas i 42 §, från följande skattefria varor som han har anskaffat för en skattepliktig rörelse dra av en kalkylerad skatt, som utgör 17,5 procent av varans inköpspris eller av den i 35 § stadgade skattegrunden för en importerad vara: 1) i 49 § nämnda oförädlade primärprodukter som den skattskyldige köpt av primärproducenten eller importerat själv, 2) i 27 § 1 mom. 13 punkten nämnda djur som den skattskyldige köpt av primärproducenten eller importerat själv för att i sin rörelse använda djuret i befintligt skick för slakt, 3) i 28 § nämnda gödsel- och foderämnen som den skattskyldige köpt av tillverkaren eller importerat själv, 4) bränntorv och torvförädlingsprodukter som nämns i 27 § 1 mom. 7 punkten och som den skattskyldige själv skall använda vid tillverkning av energinyttigheter eller som bränsle samt sådana i 27 § 1 mom. 8 punkten nämnda varor som den skattskyldige själv använder vid produktion av fjärrvärme, 5) naturgas som den skattskyldige själv importerat, 6) varor som varit i säljarens egen användning samt sådana begagnade varor som köpts av någon annan än en skattskyldig och som allmänt används som industriråvara, med undantag av sådana skattefria varor som avses i 27 §. När avdraget räknas ut anses som inköpspris på mjölk riktpriset vid leveranstidpunkten och som inköpspris på djur som nämns i 1 mom. 2 punkten inköpspriset på primärproduktionsstället. Om den skattskyldige från sin primärproduktion har överfört varor som avses i 49 § till användning som berättigar till avdrag eller om den skattskyldige är primärproducent av en vara som avses i 1 mom. 4 punkten, får han göra ett avdrag som avses i 1 mom. på basis av det värde som motsvarar varans gängse inköpspris. 48 § Det avdrag som avses i 47 § skall för kött som hela kroppar, delar av kroppar eller skuret benfritt samt för slaktdjur som avses i 47 § 1 mom. 2 punkten multipliceras med 1,35. Det avdrag för mjölk som avses i 47 § skall multipliceras med 1,6. 49 § Oförädlade primärprodukter som avses i 47 § 1 mom. 1 punkten är 1) råg, vete, korn och havre som hela korn, även torkade och sorterade, 2) ärter, även spritade, torkade och sorterade, 3) potatis, även sorterad, 4) mjölk, även skummad 5) ägg, även sorterade, 6) kött som hela kroppar, delar av kroppar eller benfritt skuret samt övriga ätliga delar av djur, färska, kylda, frysta, saltade eller lufttorkade, 7) abborre, ål, liten hälleflundra, harr, gädda, insjöforell, flundra, gärs, vassbuk, även kryddad, regnbågsforell, kolja, gös, nors, braxen, lax, lake, långa, siklöja, nejonöga, röding, björkna, havsabborre, rödspätta, bäckröding, bäckforell, hälleflundra, löja, sej, sik, strömming, sill, far, sutare, mört, id, laxöring, torsk och vimba, färska, torkade, saltade eller rökta, även urtagna, samt rom av dessa fiskar, 8) ätbara fåglar och annat vilt, färskt, även plockat, flått och urtaget, 9) rotselleri, kålrot, jordärtskocka, svartrot, rova, palsternacka, pepparrot, morot, rödbeta, rädisa och rättika, färsk eller torkad, också rengjord, sorterad och styckad, 10) kålväxter, baljväxter, salladsväxter och lökväxter, gurka, pumpa, bladselleri, söt majs, melon, paprika, sparris, spenat, rabarber, tomat och kryddväxter, såsom persilja, dill, mejram och grönsakskrasse, alla färska eller torkade, även styckade, 11) vilt växande eller odlade ätbara svampar, färska, även torkade eller saltade, 12) vilt växande eller odlade vinbär, odon, tranbär, krusbär, smultron, jordgubbar, åkerbär, blåbär, hjortron, rönnbär, lingon, nypon, havtorn, hallon och kråkbär, färska eller torkade, 13) naturhonung, 14) bondsmör, -grädde, -surmjölk och -ost, 15) körsbär, krikon, plommon och äpplen, färska, 16) utsäde till åker-, trädgårds- och prydnadsväxter samt till frukt- och skogsträd, 17) grovfoder, såsom hö, grönmjöl, halm, kli, boss, betesgräs, färskt eller torkat, foderkål och pressfoder, 18) levande växter och blomsterodlingsprodukter, såsom rot- och skaftknölar, rotstockar, sticklingar, lökar, ympkvistar och plantor som säljs för plantering samt växter och växtdelar som säljs lösa eller växande i kärl, ständigt gröna prydnadsväxter och snittgrönt. 50 § En skattskyldig apotekare får göra ett kalkylerat avdrag enligt 47 § för läkemedelsprodukter som avses i 29 § och som han köpt från en läkemedelsfabrik eller en läkemedelspartiaffär eller som han själv har importerat. 51 § En skattskyldig får göra ett avdrag enligt 41 § för köpta energinyttigheter också i det fall att debiteringen ingår i hyran eller i annat vederlag för en byggnad eller en lokal i den. Avdraget får dock uppgå endast till ett belopp som motsvarar skatten för energinyttigheter eller bränsle som byggnadens ägare eller innehavare har köpt. 52 § När en skattskyldig i avdragsgill användning tar en vara som varit i eget bruk och inte är en sådan som avses i 27 §, får han dra av en kalkylerad skatt som utgör 17,5 procent av varans ursprungliga inköpspris eller motsvarande värde. Om varans sannolika överlåtelsepris är lägre än dess ursprungliga inköpspris eller motsvarande värde, skall den skatt som dras av beräknas på varans sannolika överlåtelsepris. För kött och mjölk som avses i 47 § görs avdraget förhöjt på det sätt som framgår av 48 §. I samband med att en skattepliktig rörelse inleds får den skattskyldige från varor som han innehar och som används för ett syfte som berättigar till avdrag göra ett avdrag som avses i 1 mom. 53 § Från en vara eller tjänst, som den skattskyldige har anskaffat eller tagit i sådan användning som endast delvis berättigar till avdrag, får avdrag enligt detta kapitel göras endast till den del varan eller tjänsten används för detta ändamål. Om den avdragsgilla användningen utgör minst 90 procent, får avdraget göras till fullt belopp. Om den avdragsgilla användningen utgör högst 10 procent, får inget avdrag göras. 54 § Om säljaren krediterar köparen med de belopp som avses i 25 § 1 mom. 1 punkten, skall den avdragna skatten rättas i motsvarande mån. 10 kap. Återbetalning av kalkylerad skatt som dragits av 55 § Har i samband med anskaffningen av en vara kunnat göras ett avdrag som avses i 47 § 1 mom. 1-3 punkten eller i 48 eller 50 § och har varan i befintligt skick eller som beståndsdel i en annan vara förts ut ur landet, skall exportören i samband med redovisningen av skatten återbetala den kalkylerade skatt som har dragits av. Skatten skall dock inte återbetalas när 1) exporten gäller mejerismör, ost, fetthaltigt mjölkpulver, ägg, äggmassa, spannmål eller kött i befintligt skick och prisskillnadsersättning betalas till exportören, 2) i Finland plockade vilt växande blåbär eller lingon, färska eller frysta, eller i Finland plockade vilt växande ätbara svampar, färska, torkade eller saltade, i befintligt skick, exporteras första gången, 3) exporten gäller råa hudar eller skinn i befintligt skick eller som beståndsdelar i andra varor. 56 § Har i samband med anskaffningen av en vara kunnat göras ett avdrag som avses i 47 § 1 mom. 1-3 punkten eller i 48 eller 50 § och har varan använts för tillverkning av gödsel- eller foderämnen som avses i 28 § och som tillverkaren har sålt eller tagit i eget bruk, skall tillverkaren återbetala den kalkylerade skatt som dragits av. 57 § Finansministeriet kan i fråga om vissa varor eller varugrupper fastställa de grunder enligt vilka skall beräknas beloppet av den avdragna kalkylerade skatt som återbetalas samt bestämma när beloppet av kalkylerad skatt som har dragits av är så litet att det inte skall återbetalas. 11 kap. Periodisering 58 § Skatt på försäljning skall betalas för den kalendermånad under vilken 1) varan har levererats eller tjänsten utförts, 2) varan har tagits i eget bruk. 59 § Under räkenskapsperioden får skatten på försäljning som enligt 58 § skall hänföras till räkenskapsperioden betalas för den kalendermånad under vilken köparen har debiterats för en levererad vara eller en utförd tjänst. Om någon debitering inte sker, får skatten betalas för den kalendermånad under vilken försäljningspriset för en levererad vara eller en utförd tjänst helt eller delvis har influtit. Skatten på sådana försäljningspriser som avses i 1 mom. och som vid räkenskapsperiodens utgång inte har debiterats eller, om någon debitering inte sker, som inte influtit, skall betalas för räkenskapsperiodens sista kalendermånad. När skattskyldigheten upphör skall skatten betalas för den sista kalendermånaden av verksamheten. 60 § En skattskyldig som enligt bokföringslagen (655/73) har rätt att föra bok enligt kontantprincipen får betala skatt på försäljningen för den kalendermånad under vilken försäljningspriset helt eller delvis influtit. När skattskyldigheten upphör skall skatt betalas på de försäljningspriser som avses i 1 mom. och som inte influtit, för den sista kalendermånaden av verksamheten. 61 § En sådan rättelsepost och kreditförlust som avses i 25 § skall dras av från den kalendermånad på vilken den enligt god bokföringssed skall registreras i bokföringen. När skattskyldigheten upphör skall de poster som nämns i 1 mom. dras av från den sista kalendermånaden av verksamheten. 62 § Den kalkylerade skatt som dragits av och som avses i 10 kap. skall återbetalas för den kalendermånad under vilken en vara som avses i 55 § har exporterats eller ett gödsel- eller foderämne som avses i 56 § har sålts eller tagits i eget bruk. 63 § De avdrag som avses i 9 kap. skall göras för den kalendermånad under vilken 1) en köpt vara eller tjänst har tagits emot, 2) en vara har tagits i sådan användning som berättigar till avdrag, 3) en importerad vara har förtullats. 64 § Ett industribyggnadsavdrag som avses i 44 § görs för den kalendermånad under vilken 1) anskaffningsutgiften för byggnaden helt eller delvis har betalts, 2) en vara som den skattskyldige har tillverkat eller ursprungligen anskaffat för annat ändamål har tagits i bruk i byggnadsarbetet. 65 § Under en räkenskapsperiod får ett avdrag som enligt 63 § 1 punkten hänför sig till räkenskapsperioden göras för den kalendermånad under vilken den till avdraget berättigade har debiterats för en levererad vara eller en utförd tjänst. Om någon debitering inte sker, får avdraget göras för den kalendermånad då inköpspriset för en levererad vara eller en utförd tjänst helt eller delvis har betalts. Avdrag för inköp som avses i 1 mom. och som inte är debiterade vid utgången av räkenskapsperioden eller, om debitering inte sker, som då inte är betalda, skall göras för räkenskapsperiodens sista kalendermånad. När skattskyldigheten upphör skall avdraget göras för den sista kalendermånaden av verksamheten. 66 § En skattskyldig som enligt bokföringslagen har rätt att föra bok enligt kontantprincipen får göra avdrag för den kalendermånad då inköpspriset helt eller delvis har betalts. När skattskyldigheten upphör görs avdraget för sådana obetalda inköp som avses i 1 mom. för den sista kalendermånaden av verksamheten. 67 § En rättelse enligt 54 § samt ett sådant tillägg för kreditförlust som avses i 25 § 2 mom. skall hänföras till den kalendermånad på vilken de enligt god bokföringssed skall registreras i bokföringen. När skattskyldigheten har upphört skall de poster som nämns i 1 mom. hänföras till den sista kalendermånaden av verksamheten. 12 kap. Betalning av skatt 68 § Skillnaden mellan de skatter som enligt 11 kap. skall betalas för en kalendermånad och de som skall dras av ( skatt som skall redovisas ) skall betalas till staten senast den 25 dagen den andra månaden efter kalendermånaden. Är nämnda dag en helgdag, helgfri lördag eller midsommarafton, får skatten betalas den första vardagen därefter. 69 § Skatt som har betalts senare än vad som stadgas i 68 § anses vara betald för den kalendermånad, för vilken den skattskyldige i månadsdeklarationen har uppgett den som betald eller för vilken han annars skall anses ha betalt den. Skatt som har betalts efter den tid inom vilken räkenskapsperiodsdeklarationen skall göras används för betalning av obetald debiterad skatt, skatteförhöjning och skattetillägg samt för dröjsmålsränta och restavgift som skall bäras upp. 70 § Kan avdrag som avses i 9 kap. eller 25 § vid beräkningen av den skatt som skall redovisas för en kalendermånad inte göras till fullt belopp, får det icke avdragna beloppet dras av under räkenskapsperiodens följande kalendermånader. Kan avdraget inte heller på detta sätt göras till fullt belopp, skall till den skattskyldige betalas ett belopp som motsvarar den skatt som inte har dragits av. Överstiger de skatter som skall dras av för en räkenskapsperiod sannolikt skatterna på försäljningarna, skall till den skattskyldige med avvikelse från 1 mom. under räkenskapsperioden kalendermånadsvis betalas den skatt för kalendermånad som inte har dragits av. Till den skattskyldige kan av särskilda skäl under räkenskapsperioden återbäras skatt som enligt 1 mom., med beaktande av den skatt som har betalts för räkenskapsperioden samt de sannolika skatter som skall betalas för försäljning och som skall dras av, sannolikt kommer att återbetalas till honom. Den skatt som avses i 2 och 3 mom. skall på ansökan återbäras till den skattskyldige enligt lämnad utredning. Ansökan till länsskatteverket görs på fastställd blankett. Skattestyrelsen meddelar närmare föreskrifter om det minsta skattebelopp som på ansökan skall återbäras till en skattskyldig. 13 kap. Skattemyndigheter 71 § Skattestyrelsen utövar allmän tillsyn över beskattningen. Länsskatteverket fastställer skatten, övervakar skattebetalningen och uppbär skatten. 72 § Ärenden som gäller en skattskyldig behandlas av det länsskatteverk inom vars verksamhetsområde den skattskyldige har sin hemkommun. Som hemkommun anses den kommun där den skattskyldige enligt beskattningslagen (482/58) skall påföras statsskatt. 73 § Skattestyrelsen förordnar en eller flera av länsskatteverkets tjänstemän till statsombud som bevakar statens rätt. 74 § Tullverket ansvarar för beskattningen av importerade varor och utövar tillsyn över beskattningen enligt vad som stadgas särskilt. 14 kap. Deklarationsskyldighet 75 § Den som börjar driva en skattepliktig rörelse skall innan verksamheten inleds göra en skriftlig anmälan till länsskatteverket eller skattebyrån. Länsskatteverket eller skattebyrån skall utan dröjsmål underrättas om att en skattepliktig rörelse har upphört. 76 § Den skattskyldige skall avge månadsdeklaration för varje kalendermånad senast den 25 dagen i den andra månaden efter kalendermånaden. Anmälan om att skatt inte kommer att betalas kan göras flera månader på förhand. Den skattskyldige skall för varje räkenskapsperiod ge en räkenskapsperiodsdeklaration inom tre månader från räkenskapsperiodens utgång. Länsskatteverket kan av särskilda skäl på den skattskyldiges begäran förlänga den stadgade tiden för inlämnande av räkenskapsperiodsdeklarationen med högst två månader. 77 § De uppgifter som skall lämnas i månads- och räkenskapsperiodsdeklarationen bestäms genom förordning. Uppgifterna ges på blanketter som skattestyrelsen fastställer. I månads- och räkenskapsperiodsdeklarationen får skattebeloppen anges i hela mark så att överskjutande pennin lämnas obeaktade. Vid beräkning av de belopp som skall anges i hela mark beaktas dock skatter som skall betalas och dras av samt andra enskilda poster med en pennis noggrannhet. 78 § Månads- och räkenskapsperiodsdeklarationerna lämnas till det länsskatteverk som avses i 72 §. En månadsdeklaration i samband med skattebetalning anses vara inlämnad när betalningen har erlagts till penninginrättningen. En deklaration som har kommit med posten anses vara inlämnad när försändelsen med deklarationen har postats under länsskatteverkets adress. 79 § Den som är deklarationsskyldig skall underteckna månadsdeklarationen, räkenskapsperiodsdeklarationen och andra handlingar som är avsedda för skattemyndigheterna. Ett samfunds deklarationer och handlingar skall vara undertecknade av den eller de personer som har rätt att teckna firman. 80 § Ett samfunds deklarationsskyldighet skall fullgöras av samfundets styrelse eller förvaltning. För ett öppet bolag, ett kommanditbolag och en sammanslutning fullgörs deklarationsskyldigheten av en delägare som enligt 104 § 2 mom. ansvarar för skatten. Ansvarig för att en utlännings deklarationsskyldighet fullgörs är också representanten i Finland. Ansvarig för en sådan utlännings deklarationsskyldighet som avses i 9 § 2 mom. är den i 88 § nämnda representanten i Finland. Deklarationsskyldig för en omyndig är förmyndaren, för en frånvarande en för honom förordnad god man och för ett dödsbo den som har hand om boet eller, om boet är skiftat, den som hade hand om boet vid tiden för skiftet. Den som på grund av frånvaro eller något annat lagligt hinder inte kan fullgöra sin deklarationsskyldighet, får låta sig företrädas av en lämplig person. Den skattskyldige svarar dock för vad ställföreträdaren gör eller lämnar ogjort. 81 § Länsskatteverket skall på begäran utfärda bevis över att en handling har mottagits. 82 § Den som har underlåtit att inom föreskriven tid inlämna månads- eller räkenskapsperiodsdeklaration eller som har lämnat en bristfällig deklaration, skall på uppmaning av länsskatteverket fullgöra sin skyldighet inom utsatt tid. Den skattskyldige skall även inom utsatt tid på uppmaning ge de kompletterande upplysningar som behövs för att skatten skall kunna fastställas. 83 § Den skattskyldige skall på uppmaning av en behörig tjänsteman vid länsskatteverket eller skattestyrelsen, för granskning av nämnda myndighet eller en av den förordnad sakkunnig och ojävig person, i Finland visa upp affärs- och räkenskapsböcker, inventarium och specifikationer till balansräkningen jämte bilagor samt verifikationsmaterial och allt annat material som hör till redovisningen, avtal och skuldebrev, protokoll, korrespondens och metodbeskrivning över maskinell bokföring samt andra handlingar som kan vara nödvändiga vid beskattningen, vid verkställande av skattegranskning eller vid behandling av ansökan om ändring i hans beskattning, samt visa de lager som hör till rörelsen och den övriga egendomen. Granskning kan verkställas även under räkenskapsperioden. Handlingarna skall om möjligt granskas i den skattskyldiges affärslokal eller i den bokförings- eller servicebyrå som han anlitar. Verkställs granskningen i en sådan lokal eller byrå, skall den skattskyldige ställa ändamålsenliga lokaliteter samt hjälpmedel och biträden till granskarens förfogande. Kan granskningen inte utan olägenhet verkställas på en plats som avses här, får den ske i länsskatteverket. Handlingarna skall lämnas för granskning på eller sändas till den plats där granskningen utförs. Av de handlingar som förvaras i form av fotografiska kopior eller på annat motsvarande sätt, skall på uppmaning av den myndighet som avses i 1 mom. framställas kopior för den som utför granskningen. Över granskningen skall uppgöras en berättelse. 84 § Var och en skall på uppmaning av länsskatteverket eller skattestyrelsen ge andra uppgifter som framgår av handlingar som han har i sin besittning eller som han annars känner till och som behövs för någon annans beskattning, skattegranskning eller ärende som gäller sökande av ändring i beskattning, om han inte enligt lag har rätt att vägra att avge vittnesmål i saken. Ingen får dock vägra att ge sådana uppgifter om någon annans ekonomiska ställning som inverkar på beskattningen av denne. Post- och televerket skall på skriftlig uppmaning av en myndighet som nämns i 1 mom. lämna uppgifter om de postanvisningar och postförskottsanvisningar som har anlänt till en kund och även om annan penningrörelse genom postens förmedling. De myndigheter som nämns i 1 mom. har rätt att enligt 83 § granska eller låta granska sådana affärshandlingar och andra handlingar av vilka uppgifter som avses i 1 och 2 mom. kan framgå. 85 § Myndigheterna och de offentliga inrättningarna skall på begäran av en myndighet som avses i 84 § lämna de uppgifter som behövs för beskattningen eller tillåta att en person som har förordnats av en sådan myndighet skaffar dessa uppgifter, om de inte gäller en sak i vilken vittnesmål enligt lag inte får avges. Magistraterna och länsmännen skall före utgången av januari och juli utan avgift tillställa länsskatteverket förteckningar över de anmälningar som under föregående halvår har gjorts om att rörelser har grundats eller upphört. 15 kap. Registrering 86 § De skattskyldiga införs i ett register över omsättningsskatteskyldiga. Länsskatteverket meddelar vid behov om en person, en sammanslutning eller ett samfund har införts i registret eller inte. 87 § Länsskatteverket inför den skattskyldige i registret när den skattepliktiga rörelsen inleds. Den skattskyldige kan likväl införas i registret redan då han börjar skaffa varor och tjänster för att driva en skattepliktig rörelse. Länsskatteverket avför den skattskyldige ur registret räknat från den tidpunkt då den skattepliktiga rörelsen har upphört. Enligt 9 § 2 mom. eller 21 § införs den skattskyldige i registret och avförs ur detta tidigast räknat från ansökningstidpunkten. 88 § För godkännande av en ansökan som avses i 9 § 2 mom. krävs att utlänningen har en av länsskatteverket godkänd representant med hemort i Finland. Länsskatteverket kan dessutom kräva att säkerhet ställs för skattebetalningen. En representant som avses i 1 mom. skall föra sådan bok över den skattskyldiges rörelse att det med ledning av den är möjligt att tillförlitligt reda ut de omständigheter som är av betydelse för fastställande av skatten. Bokföringsmaterialet skall förvaras i Finland i fem år från utgången av den räkenskapsperiod som materialet gäller. Vad som i 83 § stadgas om den skattskyldiges förpliktelser skall tillämpas också på en representant som avses i 1 mom. 89 § Länsskatteverket skall underrätta den skattskyldige om att han har införts i eller avförts ur registret samt om att han inte, med avvikelse från anmälan eller ansökan, har införts i registret eller avförts ur det. På begäran av den som saken gäller eller av statsombudet skall länsskatteverket meddela beslut i registreringsärenden. 16 kap. Påförande av skatt 90 § Länsskatteverket påför på basis av deklarationerna och andra uppgifter den skattskyldige den skatt som inte har betalts. När skatten påförs skall med omsorg och med beaktande av såväl statens som den skattskyldiges rätt prövas vad som av deklarationerna eller annars har framgått om den skattskyldiges affärstransaktioner samt om övriga omständigheter som påverkar saken eller vad som på annan grund skall anses vara riktigt. 91 § Har den skattskyldige underlåtit att betala skatt eller uppenbart betalt för litet i skatt och har han inte trots uppmaning givit uppgifter som behövs för påförande av skatt, skall länsskatteverket påföra den obetalda skatten enligt uppskattning. Det obetalda skattebeloppet skall om möjligt utredas genom uträkningar på grundvalen av varuköp, sedvanliga försäljningsprovisioner, löner eller andra sådana kostnadsposter eller genom jämförelse med andra i samma bransch och under motsvarande förhållanden verksamma skattskyldigas rörelser. Innan skatten påförs skall den skattskyldige beredas tillfälle att avge förklaring över uträkningen av skatten samt över de omständigheter på grund av vilka skatt bör påföras enligt uppskattning. I beslutet om påförande av skatt skall skatteuträkningen tas in och skälen till att skatt påförts enligt uppskattning anges. 92 § Länsskatteverket kontrollerar på basis av räkenskapsperiodsdeklarationen de skattebelopp som skall betalas för räkenskapsperiodens kalendermånader. På basis av räkenskapsperiodsdeklarationen eller annan utredning debiterar länsskatteverket det obetalda beloppet för räkenskapsperiodens kalendermånader eller återbär det belopp som för perioden skall återbetalas till den skattskyldige. Skatten för en räkenskapsperiod skall påföras inom ett år efter periodens utgång. 93 § Efter den tid som stadgas i 92 § 3 mom. kan efterbeskattning verkställas. Den skattskyldige skall genom efterbeskattning påföras den skatt som är obetald eller vad som har återburits till för stort belopp till följd av att han underlåtit att ge en deklaration eller till följd av att han givit en deklaration, annan uppgift eller handling som är bristfällig, vilseledande eller oriktig. Efterbeskattning kan verkställas inom tre år från utgången av den räkenskapsperiod till vilken den kalendermånad för vilken skatten borde ha betalts hänför sig. Har den skattskyldige avlidit, efterbeskattas dödsboet. Efterbeskattningen skall verkställas inom ett år från utgången av det kalenderår då bouppteckningsinstrumentet inlämnades till rätten. Innan efterbeskattningen verkställs skall den skattskyldige eller dödsboet ges tillfälle att avge förklaring. 94 § Är orsaken till att skatt i det fall som avses i 93 § är obetald eller har återburits till ett för stort belopp ett fel som har lett till att någon annan skattskyldig har påförts för mycket i skatt, behöver efterbeskattning inte verkställas, om den skattskyldige uppvisar en förbindelse enligt vilken den skattskyldige som har rätt att få återbäring avstår från sin rätt att yrka på sänkning av sitt eget skattebelopp. Till den skattskyldige som har avgivit förbindelsen återbetalas ingen skatt. Efterbeskattning behöver inte heller verkställas, om den obetalda skatten eller den överbetalda återbäringen skall anses vara obetydlig och om inte en opartisk beskattning eller någon annan orsak kräver att skatten påförs. Skattestyrelsen meddelar närmare föreskrifter om när efterbeskattning inte behöver verkställas. 95 § Om ett förhållande eller en åtgärd har givits en rättslig form som inte svarar mot sakens egentliga natur eller syfte, skall vid beskattningen förfaras som om den riktiga formen hade iakttagits. Har vederlaget vid försäljningen av en vara eller tjänst avtalats eller fastställts till ett belopp som är lägre än vad som kan anses vara rimligt eller har någon annan åtgärd vidtagits uppenbart i syfte att minska skatten, kan det belopp på vilket skatt skall betalas fastställas enligt uppskattning. 96 § Skatten kan höjas 1) med högst 30 procent, om den skattskyldige lämnat skatten för en kalendermånad helt obetald inom stadgad tid eller uppenbart betalt för litet i skatt, 2) med högst 10 procent, om en månadsdeklaration, räkenskapsperiodsdeklaration eller någon annan uppgift eller handling innehåller en mindre bristfällighet och den skattskyldige inte har följt en uppmaning att avhjälpa bristen, 3) med högst 20 procent, om den skattskyldige utan giltigt skäl har försummat att i tid lämna in månadsdeklaration, räkenskapsperiodsdeklaration eller annan uppgift eller handling eller lämnat en väsentligen bristfällig deklaration, uppgift eller handling, och högst till det dubbla beloppet, om han även efter att ha mottagit en föreskriven uppmaning utan godtagbart förhinder helt eller delvis har underlåtit att fullgöra sin skyldighet, 4) till högst det dubbla beloppet, om den skattskyldige av grov vårdslöshet har försummat sin deklarationsskyldighet eller givit en väsentligen oriktig månadsdeklaration, räkenskapsperiodsdeklaration eller någon annan uppgift eller handling. Har en försummelse skett eller har en oriktig deklaration, uppgift eller handling på det sätt som nämns i 1 mom. 4 punkten givits i skatteförsnillningssyfte, skall skatten höjas med minst 50 procent och till högst det tredubbla beloppet. Skatteförhöjning påförs endast för den skatt som den bristfällighet eller det fel som avses i 1 och 2 mom. hänför sig till. 97 § Har den skattskyldige inte betalt skatten för en kalendermånad inom den tid som stadgas i 68 §, skall skattetillägg påföras för den obetalda skatten. I skattetillägg påförs en mark för varje fullt belopp av etthundra mark för varje kalendermånad från ingången av den månad inom vilken skatten borde ha betalts till utgången av månaden före den förfallodag som sätts ut för skatten. Har skatten för en kalendermånad betalts efter utsatt tid och har den skattskyldige inte på eget initiativ betalt skattetillägg enligt 4 mom., påförs skattetillägget från ingången av den månad inom vilken skatten borde ha betalts, till utgången av den då skatten betalades. Bestäms skatten helt eller delvis enligt uppskattning för en längre period än en kalendermånad eller är det inte på annat sätt utan oskäligt extra arbete möjligt att reda ut för vilken kalendermånad skatten har blivit obetald, kan begynnelsetidpunkten för uträknandet av skattetillägget uppskattas med beaktande av den obetalda skattens sannolika fördelning på de olika månaderna. Betalar den skattskyldige efter den tid som stadgas i 68 § skatt för en kalendermånad utan debitering, skall han i samband därmed på eget initiativ betala en mark i skattetillägg för varje fullt belopp av etthundra mark för varje kalendermånad från ingången av den månad då skatten borde ha betalts till utgången av den då skatten betalades. Bestäms skatten senare av en myndighet, skall skattetillägg betalas också på detta skattebelopp på det sätt som anges i 1-3 mom. Grundar sig fastställande av skatt på besvär som anförts på statens vägnar eller skall till staten indrivas skatt som den skattskyldige redan har betalt men som har återburits till honom, skall skattetillägg bestämmas enligt samma grund som för räntan på återbäringen. Av särskilda skäl kan myndigheten beräkna skattetillägget från en senare tidpunkt än den som stadgas i 2 och 3 mom. På skatteförhöjning påförs inte skattetillägg. 98 § Påförs den skattskyldige skatt, skattetillägg eller skatteförhöjning, skall den skattskyldige ges en debetsedel samt ett beslut jämte besvärsundervisning. Skatten skall betalas inom den tid som finansministeriet bestämmer. Den skattskyldige skall ges ett beslut om återbäring av skatt. Till beslutet skall fogas besvärsundervisning. 99 § Anser statsombudet att en skattskyldig skall påföras skatt, skattetillägg eller skatteförhöjning, skall länsskatteverket på hans begäran fatta beslut i saken. 100 § Skatt betalas, bestäms och återbärs i hela mark så att överstigande pennin inte beaktas. Detsamma gäller skatteförhöjning som nämns i 96 §, skattetillägg som anges i 97 § och ränta som nämns i 103 §. 101 § Då uppmaningar, beslut och debetsedlar skall delges en skattskyldig eller någon annan, skall de sändas med posten i rekommenderat brev mot mottagningsbevis eller på något annat sätt ges bevisligen. Samtidigt skall meddelas inom vilken tid en uppmaning skall följas samt påföljden av försummelse. En handling som har sänts med posten anses ha delgivits vid den tidpunkt som mottagningsbeviset anger. 102 § Om den skattepliktiga omsättningen för en skattskyldig fysisk person eller för en sådan av fysiska personer bildad sammanslutning som avses i 104 § 2 mom., uträknad enligt 12 §, under en räkenskapsperiod är högst 75 000 mark, återbärs till den skattskyldige hela den skatt som har betalts för räkenskapsperioden. Om den skattepliktiga omsättningen under räkenskapsperioden är större än 75 000 mark men under 150 000 mark, återbärs av den skatt som har betalts för räkenskapsperioden ett belopp som fås då skatten minskas med en procent för varje fullt belopp om 750 mark med vilket den skattepliktiga omsättningen under räkenskapsperioden överstiger 75 000 mark. 103 § Skatt som skall återbäras till en skattskyldig skall utbetalas utan dröjsmål. På skatt som skall återbäras betalas ränta enligt förordning. Räntan löper från utgången av den andra kalendermånaden efter räkenskapsperioden eller, då det är fråga om skatt som den skattskyldige har betalt först efter nämnda tidpunkt, från betalningsdagen. Ränta betalas inte på skatt som skall återbäras enligt 102 § eller på skatt som understiger ett belopp som anges i förordning. 104 § Skatt skall påföras den skattskyldige och de för skatten ansvariga personerna solidariskt. Delägarna i ett öppet bolag och de personligt ansvariga bolagsmännen i ett kommanditbolag är solidariskt ansvariga för det öppna bolagets, respektive kommanditbol
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
