← Suomi
    571/2006
    Svenska

    571/2006 — Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om veterinära gränskontroller av djur

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    2 § Definitioner I denna förordning avses med 3) gränsveterinär en legitimerad veterinär som är i Livsmedelssäkerhetsverkets tjänst och utför veterinära gränskontroller eller som Livsmedelssäkerhetsverket har bemyndigat att utföra veterinära gränskontroller samt vikarien för en sådan veterinär, 3 § Importvillkor Om avsikten är att transitera importpartiet genom Finland till ett tredje land, skall importpartiet ha ett tillstånd för transit från Livsmedelssäkerhetsverket. Därtill skall djuren och importhandlingarna uppfylla kraven i det tredje land som är bestämmelseland. Gränsveterinären skall kontrollera att det tredje landet godkänner att djuren införs. 6 § Åtgärder om importpartiet inte uppfyller importvillkoren Om det vid en veterinär gränskontroll konstateras eller misstänks att partiet inte uppfyller importvillkoren i 3 § skall gränsveterinären vidta åtgärder som avses i 16 § i lagen om veterinär gränskontroll (1192/1996). Om det vid införseln observeras att importpartiet inte på adekvat sätt har lämnats för en veterinär gränskontroll eller de importpartier som avses i 11 § inte har lämnats för tullinspektion, skall gränsveterinären eller tullmyndigheten vidta de åtgärder som avses ovan. Om importpartiet försätts i karantän skall karantänen i enlighet med 14 § i lagen om djursjukdomar godkännas av Livsmedelssäkerhetsverket i förväg. Om underkännandet görs en anteckning i gränskontrollintyget och importhandlingarna i enlighet med artikel 2 och 3 i kommissionens förordning (EG) nr 282/2004. Kraven i artikeln 2 framgår även av bilaga 2 till denna förordning. Därutöver skall gränsveterinären underrätta Livsmedelssäkerhetsverket om underkännandet, orsakerna till det samt om importpartiets ursprung. Livsmedelssäkerhetsverket sänder meddelandet vidare till de gränskontrollstationer som nämns i bilaga 1 samt till jord- och skogsbruksministeriet. Ministeriet lämnar informationen till Europeiska gemenskapernas kommission. 9 § Underrättande om ankomst till gemenskapens territorium Om anmälan om djurens beräknade ankomst till en gränskontrollstation i gemenskapens territorium stadgas i artikel 1 i kommissionens förordning (EG) nr 282/2004. Om en importör inte har lämnat den anmälan av djurens ankomst som avses i moment 1, kan tullmyndigheten i enlighet med Livsmedelssäkerhetsverkets anvisningar bestämma att djuren skall föras ut ur landet. Importören skall lämna den anmälan som avses i moment 1 som ett Traces-meddelande. 10 § Importstatistik Gränsveterinären skall föra statistik enligt Livsmedelssäkerhetsverkets anvisningar över alla importpartier som har kontrollerats vid gränskontrollstationen. Om en gränskontrollstation inte ligger i anslutning till ett gränsövergångsställe, skall tullmyndigheten vid gränsövergångsstället föra statistik enligt Livsmedelssäkerhetsverkets anvisningar över alla importpartier som har införts via gränsövergångsstället. Tullmyndigheten skall sända statistiken till gränsveterinären vid den behöriga gränskontrollstationen vid utgången av varje månad. Gränsveterinären skall kontrollera den statistik som gränsövergångsställena har lämnat och på begäran sända den tillsammans med den statistik som förs vid gränskontrollstationen till Livsmedelssäkerhetsverket. Denna förordning träder i kraft den 12 juli 2006. Helsingfors den 21 juni 2006 Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Regeringsråd Maija Salo Bilaga 2 VETERINÄR GRÄNSKONTROLL AV LEVANDE DJUR Om veterinärkontroll stadgas i artikel 2 i kommissionens förordning (EG) nr 282/2004, enligt vilken nämnda kontroller och laboratorieprov skall utföras i enlighet med kraven i kommissionens beslut 97/794/EG. Dess krav har tagits med i denna bilaga. 1. Kontroll av handlingar 1. Gränsveterinären kontrollerar att de intyg som följer med ett importparti levande djur från tredje land uppfyller följande krav: a) det är frågan om ett ursprungligt intyg som har utarbetats på ursprungslandets språk och på minst ett av de språk som är officiella språk på gränskontrollstationen och i den medlemsstat som är det slutliga bestämmelselandet. b) där hänvisas till ett sådant tredje land eller en sådan del av ett tredje land, som har tillstånd att föra in djur i gemenskapen, c) dess form och innehåll motsvarar den modell som utarbetats för ifrågavarande levande djur och tredje land, d) det har utarbetats på ett pappersark, e) det har ifyllts i sin helhet, f) det har utfärdats samma dag som de ifrågavarande levande djuren har lastats för transportering till gemenskapen, g) det har utarbetats för endast en mottagare, h) det har undertecknats av en tjänsteveterinär eller vid behov en representant för myndigheten vars namn och tjänsteställning tydligt har skrivits på intyget med versaler, och att det tredje landets officiella stämpel och underskrift har gjorts med olika färg än intygets text, i) intyget har inte ändrats på annat sätt än med överstrykningar som måste vara bestyrkta med den veterinärs underskrift och stämpel som utfärdat intyget. 2. Gränsveterinären kontrollerar den skriftliga förbindelsen och vid behov körplanen från den yttre gränsen till den slutliga bestämmelseorten. Dessa handlingar måste föraren leverera till gränsveterinären i enlighet med rådets direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid transport och om ändring av direktiven 90/425/EEG och 91/496/EEG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 95/29/EG. 3. På gränskontrollstationen registrerar gränsveterinären följande uppgifter om varje importparti: - det nummer som importpartiet har getts vid gränskontrollstationen, - importpartiets ankomstdag till gränskontrollstationen, - importpartiets storlek, - djurslag och ändamål samt vid behov ålder, - intygets referensnummer, - det tredje landet som är ursprungslandet, - medlemsstaten som är bestämmelselandet, - beslutet om importpartiet, - om provtagningen har utförts, en hänvisning till detta. 4. Gränsveterinären behöver inte förvara hästdjurens identifieringshandlingar eller det ursprungliga hälsointyget vid tillfällig införsel av hästdjur, när djuren har registrerats med hjälp av hästuppfödningsmyndigheten eller annan sådan behörig myndighet i ursprungslandet som sköter djurrasens stambok eller register, eller med hjälp av en identifieringshandling som utfärdats av en internationell förening eller organisation som administrerar tävlings- eller idrottshästar. 5. För de hästdjurs del som är avsedda att slaktas och som skall gå via en marknadsplats eller uppsamlingscentral, måste gränskontrollintyget och en vidimerad kopia av det ursprungliga hälsointyget medfölja hästdjuren till slakteriet. 6. I alla veterinärintyg eller andra veterinärmedicinska handlingar som rör importpartier som avvisats vid gränskontrollstationen skall gränsveterinären stämpla ordet "AVVISAT" på varje sida med röd färg. 2. Identitetskontroll 1. Gränsveterinären gör identitetskontrollen av alla djuren i importpartiet. 2. Avvikande från vad som stadgas i punkt 1 ovan, skall gränsveterinären utföra identitetskontrollen av minst 10 procent av importpartiets djur och minst tio djur per importparti som representerar hela importpartiet om det finns många djur i importpartiet. Antalet djur som skall kontrolleras måste ökas och kontrollen kan omfatta alla djuren om resultaten av de första kontrollerna inte är tillfredsställande. 3. Avvikande från vad som stadgas i punkt 1, skall gränsveterinären kontrollera märkningarna av minst ett representativt antal förpackningar och/eller containrar vid identitetskontrollerna, när det är fråga om djur, för vilka det inte har stadgats om djurspecifik märkning i gemenskapens regler. Antalet förpackningar och/eller containrar som skall kontrolleras måste ökas och kontrollen kan omfatta alla förpackningarna och/eller containrarna om resultaten av de första kontrollerna inte är tillfredsställande. Vid identitetskontrollen kontrolleras djur i ett representativt antal förpackningar och/eller containrar ungefärligt för att fastställa deras art. 3. Fysisk kontroll 1. Gränsveterinären gör en fysisk kontroll av levande klöv- och hästdjur och försäkrar sig i synnerhet om att alla ifrågavarande djur lastas av på gränskontrollstationen i gränsveterinärens närvaro. 2. Gränsveterinären kontrollerar de ifrågavarande djurens transportkondition och undersöker dem kliniskt: a. för att bedöma om djurets kondition är tillräckligt bra för vidaretransport. I bedömningen måste tas i beaktande den redan avverkade färdens längd, inklusive utfodrings-, vattnings- och viloarrangemangen. Gränsveterinären skall även ta i beaktande den återstående färdens längd, inklusive utfodrings-, vattnings- och viloarrangemangen under den ifrågavarande färdsträckan, b. för att kontrollera att djurens transportmedel är i enlighet med stadgarna i direktivet 91/628/EG, sådant det lyder ändrat genom rådets direktiv 95/29/EG. 3. Gränsveterinären utför en klinisk undersökning av ifrågavarande djur. Till en klinisk undersökning hör minst: a) en ungefärlig undersökning av alla djur inbegripet helhetsbedömning av hälsotillstånd, förmåga att röra sig fritt, hud, slemhinnor och avvikande utsöndringar, b) kontroll av andnings- och matsmältningsorganen, c) stickprovsmässig kontroll av kroppstemperaturen (denna kontroll behöver inte utföras på djur som inte har uppvisat några avvikelser enligt punkterna a eller b), d) palpation behövs enbart när man har upptäckt avvikelser enligt punkterna a, b och c. 4. När det är frågan om djur som är avsedda för förädling eller produktion, utför gränsveterinären även en klinisk undersökning av ett sampel som representerar hela importpartiet, vilket är minst 10 procent av djuren, dock minst 10 djur. Om det finns mindre än 10 djur i ett importparti, gör veterinären ifrågavarande kontroller på varje djur i importpartiet. 5. När det är frågan om djur som är avsedda att slaktas, utför gränsveterinären en klinisk undersökning av ett sampel som representerar hela importpartiet, vilket är minst 5 procent av djuren, dock minst 5 djur. Om det finns mindre än fem djur i ett importparti, gör veterinären kontrollerna på varje djur i importpartiet. Antalet djur som skall kontrolleras måste ökas och kontrollen kan omfatta alla djuren om resultaten av de första kontrollerna inte är tillfredsställande. 6. Gränsveterinären behöver inte utföra en djurspecifik klinisk undersökning av följande djur: - fjäderfä, - fåglar, - sötvattenkräftor, alla levande fiskar medräknade, - gnagare, - hardjur, - bin och andra insekter, - kräldjur och groddjur, - andra ryggradslösa djur, - vissa djurparks- och cirkusdjur som anses farliga, inklusive klöv- och hästdjur, - pälsdjur. Den kliniska undersökningen av de ovan uppräknade djuren måste basera sig på en bedömning av hälsotillståndet och beteendet hos hela djurgruppen eller ett urval som representerar den. De undersökta djurens antal måste ökas, om de undersökningar som ursprungligen gjorts inte är tillfredsställande. Om det i kontrollerna förekommer avvikelser, måste en specifikare undersökning utföras och vid behov måste även prov tas. 7. Gränsveterinären gör en klinisk kontroll på levande fiskar, kräftdjur och blötdjur samt djur som är avsedda för vetenskapliga forskningscentraler, vilkas hälsotillstånd har speciellt certifierats, och vilka transporteras i kontrollerade miljöförhållanden i plomberade behållare, när det framkommer en speciell fara för djurarterna eller deras ursprung eller annan regelstridighet. 8. Medlemsstaterna måste hålla djuren endast på gränskontrollstationen under den tid, när de väntar på resultaten av laboratoriekontroller i misstänkliga fall. 9. Gränsveterinären skickar resultaten av kontrollerna till Livsmedelssäkerhetsverket regelbundet med sex månaders mellanrum. Livsmedelssäkerhetsverket lämnar de sammanställda resultaten till jord- och skogsbruksministeriet som levererar informationen till kommissionen. 4. Provtagning Gränsveterinären kan ta prover av djuren utöver den provtagningsplan som Livsmedelssäkerhetsverket har fastställt för att kontrollera om hälsokraven enligt det medföljande veterinärintyget är uppfyllda. 1. En gång i månaden tar gränsveterinären ett serologiskt prov av minst 3 procent av importpartierna. Gränsveterinären tar ett prov från minst 10 procent av importpartiets djur och från minst fyra djur. Om problem upptäcks, måste procentandelen utökas. 2. Gränsveterinären kan även ta andra prov från importpartiets djur bl.a. för att undersöka rester. 3 Gränsveterinären tar prover av levande fiskar, kräftdjur och blötdjur samt djur som är avsedda för vetenskapliga forskningscentraler och som enligt intyg har en specifik hälsostatus och transporteras i kontrollerade miljöförhållanden i förseglade behållare, när det föreligger en särskild risk på grund av art eller ursprung eller när det föreligger annan regelstridighet. 4. Gränsveterinären skickar proverna till ett laboratorium som har godkänts av Livsmedelssäkerhetsverket. 5. Gränsveterinären registrerar följande uppgifter om varje djur från vilket ett prov tas: - Importhandlingens referensnummer och det nummer som gränskontrollstationen gett partiet - djurets identifikationsnummer, - det laboratorieprov som man bett om, - provets resultat och alla utförda uppföljningsåtgärder, - den fullständiga adressen för importpartiets slutliga destination. 6. Gränsveterinären skickar uppgifterna i punkt 5 till Livsmedelssäkerhetsverket regelbundet med sex månaders mellanrum. Livsmedelssäkerhetsverket lämnar de sammanställda resultaten till jord- och skogsbruksministeriet som levererar informationen till kommissionen. Om provets resultat är positiva, sänder gränsveterinären kopior av veterinärintyget eller -intygen utan dröjsmål till den medlemsstat som är bestämmelselandet samt kommissionen. 7. Gränsveterinären förvarar de uppgifter som avses i punkt 5 i minst tre år.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat