← Suomi
    681/2023
    Svenska

    681/2023 — Lag om främjande av integration

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Lagens syfte Syftet med denna lag är att främja 1) invandrares integration, 2) invandrares sysselsättning eller företagsverksamhet, 3) invandrares kompetens och arbetslivsfärdigheter, 4) förverkligandet av likabehandling, delaktighet och jämlikhet för invandrare, 5) invandrares välfärd och hälsa, 6) goda befolkningsrelationer och samhällets mottaglighet, 7) tillgången på behövliga och högklassiga integrationsfrämjande tjänster, 8) sektorsövergripande samarbete mellan integrationsfrämjande aktörer, 9) samordningen av integrationsfrämjande planering och utveckling med övrig nationell, regional och lokal planering och utveckling. 2 § Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på den som har ett giltigt uppehållstillstånd i Finland enligt utlänningslagen (301/2004). Lagen tillämpas även på den vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats ett uppehållskort i enlighet med utlänningslagen. Lagen tillämpas även på ett nordiskt lands medborgare vars uppehållsrätt har registrerats i enlighet med det som har avtalats mellan de nordiska länderna om registrering av befolkningen. Med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. tillämpas 10 § även på andra invandrare som vistas i Finland. Med avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. tillämpas 68 § även på en finsk medborgare som är offer för människohandel i enlighet med 3 § 7 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011). Bestämmelserna i 4 kap. om anvisande till kommuner och i 61–66 § om ersättning för kostnader till kommun eller välfärdsområde tillämpas på den som 1) får internationellt skydd enligt utlänningslagen, 2) efter att ha ansökt om internationellt skydd har beviljats uppehållstillstånd enligt 51, 52 eller 89 § i utlänningslagen, 3) på grundval av 93 § i utlänningslagen har tagits till Finland på särskilda humanitära grunder eller för att uppfylla internationella förpliktelser, 4) har beviljats kontinuerligt uppehållstillstånd enligt 52 a § 2 mom. eller 54 § 5 mom. i utlänningslagen, eller 5) har beviljats uppehållstillstånd enligt 110 § i utlänningslagen och som uppfyller villkoren i 4 § i lagen om hemkommun (201/1994). Bestämmelserna i 4 kap. och 61–66 § tillämpas dessutom på en familjemedlem och en annan anhörig till den som avses i 3 mom., om familjebandet till den som avses i 3 mom. har funnits redan innan den personen kom till Finland. Bestämmelserna i 61, 62 och 65 § om ersättning för kostnader till kommunen eller välfärdsområdet tillämpas på ett barn till den som avses i 3 eller 4 mom., om barnet har fötts i Finland. Bestämmelserna om ersättning av kostnader i 3 kap. och 69 § tillämpas på en person under 25 år som 1) har anlänt till Finland som minderårig utan vårdnadshavare och som har beviljats uppehållstillstånd efter att som minderårig ha ansökt om internationellt skydd eller som har tagits till Finland inom en flyktingkvot enligt 90 § i utlänningslagen, 2) har anvisats till Finland inom en flyktingkvot enligt 90 § i utlänningslagen då han eller hon var minderårig och utan vårdnadshavare och som blivit myndig innan han eller hon anlänt till Finland, 3) som minderårig har tagits till Finland utan vårdnadshavare på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser med stöd av 93 § i utlänningslagen, 4) har kommit till Finland som minderårig utan vårdnadshavare, har beviljats ett uppehållstillstånd som avses i 110 § i utlänningslagen och har en hemkommun enligt lagen om hemkommun, 5) är en minderårig som efter att ha kommit till Finland inte längre har någon vårdnadshavare och a) har beviljats uppehållstillstånd efter att ha ansökt om internationellt skydd som minderårig, b) har tagits till i Finland inom en flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen, c) på grundval av 93 § i utlänningslagen har tagits till Finland på särskilda humanitära grunder eller för uppfyllande av internationella förpliktelser, eller d) har beviljats ett uppehållstillstånd som avses i 110 § i utlänningslagen och har en hemkommun enligt lagen om hemkommun, 6) är minderårig och har anlänt som familjemedlem eller annan anhörig till den som avses i  1–5 punkten, eller 7) avses i 1–6 punkten och som har fått finskt medborgarskap. 3 § Tillämpning av lagen på arbetssökande Vid tillämpning av 12–32 § på en arbetssökande som avses i 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om anordnade av arbetskraftsservice (380/2023) ankommer ansvaret för genomförandet av de åtgärder och tjänster som i denna lag har ålagts kommunen, på arbetskraftsmyndigheten enligt 3 § 1 mom. 1 punkten i den lagen, om inte något annat följer av annan lagstiftning. När tjänster som avses i 14–24 § anordnas och tillhandahålls för en integrationskund som avses i 5 § 5 punkten och som är registrerad som arbetssökande, iakttas dessutom vad som föreskrivs i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag. 4 § Tillämpning av lagen på barn När denna lag tillämpas på personer under 18 år ska barnets bästa beaktas i första hand. Vid bedömningen av barnets bästa ska bestämmelserna om detta i 4 § 2 mom. i barnskyddslagen (417/2007) beaktas. När i denna lag avsedda åtgärder vidtas och tjänster tillhandahålls ska barnets önskemål och åsikt utredas och beaktas enligt barnets ålder och utvecklingsnivå. Ett barn ska enligt sin ålder och utvecklingsnivå tillförsäkras möjligheten att få information i ett ärende som gäller barnet och på ett språk som barnet förstår samt att framföra sin åsikt och sitt önskemål om ärendet. Endast i det fall att utredningen skulle äventyra barnets hälsa eller utveckling eller det i övrigt är uppenbart onödigt behöver barnets åsikt inte utredas. 5 § Definitioner I denna lag avses med 1) integration invandrarens individuella process som försiggår i växelverkan med samhället och under vilken invandrarens likabehandling och jämlikhet i samhället samt delaktighet i arbets- och näringslivet, utbildning, organisationsverksamhet eller annan samhällelig verksamhet fördjupas och blir mångsidigare, 2) integrationsfrämjande stödjande av integration genom att för invandrare tillhandahålla tjänster som avses i denna lag, genom att stödja invandrarens möjligheter att upprätthålla sitt eget språk och sin egen kultur samt genom att främja samhällets mottaglighet, 3) främjande av etablering stödjande åtgärder utanför kommunens integrationsprogram, avsedda i synnerhet för integration av en invandrare som i avsikt att arbeta eller studera flyttar till kommunen, 4) invandrare en person som flyttat till Finland och som vistas i landet med ett tillstånd som beviljats för annat än turism eller därmed jämförbar kortvarig vistelse eller vars uppehållsrätt har registrerats eller som har beviljats uppehållskort, 5) integrationskund invandrare med en giltig integrationsplan eller en sektorsövergripande integrationsplan, 6) arbetssökande en person som avses i 3 § 3 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, 7) arbetslös arbetssökande en person som uppfyller definitionerna av en arbetslös och en arbetssökande i 3 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, 8) offer för människohandel en person som avses i 3 § 7 punkten i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel, 9) integrationsprogram tjänstehelhet som kommunen ordnar för invandrare i inledningsskedet av integrationen, 10) tjänster som ingår i integrationsprogrammet tjänster som kommunen ordnar i inledningsskedet av integrationen och som har till syfte att främja invandrarens integration, sysselsättning eller företagsverksamhet, kompetens och arbetslivsfärdigheter, förverkligande av likabehandling, delaktighet och jämlikhet, hälsa och välfärd, medborgarfärdigheter för vardagen samt deltagande i organisationsverksamhet och annan samhällelig verksamhet, 11) övriga integrationsfrämjande tjänster sådana tjänster utanför integrationsprogrammet som anordnas som en del av arbetskraftsservicen, övrig kommunal basservice, det nationella utbildningssystemet, välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster, Folkpensionsanstaltens tjänster och organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet, 12) samhällsorientering studier som ingår i integrationsprogrammet, som förstärker integrationskundens förståelse för det finländska samhället, medborgarfärdigheterna för vardagen samt de egna rättigheterna och skyldigheterna och som ordnas på integrationskundens eget språk eller ett språk som denne har goda kunskaper i, 13) integrationsplan plan som utarbetas för främjande av den individuella integrationen och där kommunen kommer överens med invandraren om individuella integrations- och sysselsättningsmål samt tjänster och deltagande i tjänsterna, 14) sektorsövergripande integrationsplan personlig plan som utarbetas för främjande av integrationen och där kommunen kommer överens med välfärdsområdet och invandraren om integrationsfrämjande mål som är lämpliga för invandraren och om deltagande i integrationsfrämjande tjänster, 15) serviceproducent aktör som producerar en sådan tjänst åt kommunen som avses i 10 § eller i 13 § 1 mom. 3 eller 4 punkten, 16) kommunplats en anmälan som baserar sig på ett i 42 § avsett avtal mellan närings-, trafik- och miljöcentralen och kommunen om kommunens beredskap att ordna bostad, mottagande och service och att ta emot en invandrare som avses i 2 § 3 eller 4 mom. inom ett förfarande för anvisande till kommunen enligt 4 kap., 17) anvisande till kommunen förfarande där närings-, trafik- och miljöcentralen på det sätt som anges i 43 § anvisar en i 2 § 3 eller 4 mom. avsedd person till en kommunplats som kommunen har beviljat eller där den personen flyttar från en förläggning till kommunen med hjälp av förläggningens stödåtgärder eller självständigt, 18) sektorsövergripande samarbete ett samarbete mellan myndigheter från olika sektorer, organisationer, föreningar, sammanslutningar, stiftelser, utbildningsproducenter, läroanstalter, serviceproducenter och andra aktörer, 19) goda befolkningsrelationer relationer mellan befolkningsgrupper som baserar sig på positiva attityder, en fungerande växelverkan, en känsla av trygghet och deltagande i samhället. 6 § Tolkning och översättning Bestämmelser om myndighetens skyldighet att ombesörja tolkning eller översättning av ett ärende finns i 26 § i förvaltningslagen (434/2003). 7 § Rätten till arbetslöshetsförmån och utkomststöd Bestämmelser om invandrares rätt till arbetslöshetsförmån finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) och rätt till utkomststöd finns i lagen om utkomststöd (1412/1997). 8 § Kommunernas samarbete Vad som föreskrivs i denna lag om kommunens uppgifter kan även genomföras av den arbetskraftsmyndighet som avses i 3 § 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag. 9 § Kontakt för bedömning av behovet av integrationsfrämjande tjänster Om en myndighet i sitt arbete har fått kännedom om en person som bedöms vara i behov av i denna lag avsedda integrationsfrämjande tjänster och vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort har utfärdats eller vars uppehållsrätt har registrerats för högst tre år sedan, ska myndigheten hänvisa personen till integrationsfrämjande tjänster eller, om personen ger sitt samtycke, ta kontakt med den myndighet i kommunen som ansvarar för integrationsfrämjande tjänster, för att bedöma servicebehovet. Kommunen ska utse den aktör som ska kontaktas, utan dröjsmål ta tagna kontakter som är riktad till den till behandling och efter behov vidta de åtgärder som avses i 2 kap. 2 kap. Integrationsfrämjande tjänster 10 § Vägledning och rådgivning Kommunen ska sörja för allmän vägledning och rådgivning för invandrare och integrationskunder. Kommunen ansvarar för att det inom dess område finns verksamhetsställen eller tjänster som motsvarar behovet och där invandraren kan få personlig vägledning och rådgivning oavsett orsaken till invandringen och vistelsens längd. Vägledning och rådgivning kan genomföras av kommunen eller en serviceproducent. Kommunen ska vid behov ge invandrare information om det finländska samhället, service- och utbildningssystemet, arbetslivet samt invandrares rättigheter och skyldigheter i Finland. Kommunen ska vid behov hänvisa invandraren till den bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 §, till den sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 § eller till service eller verksamhet som tillhandahålls av kommunen, välfärdsområdet, någon annan myndighet eller en läroanstalt, högskola, organisation, förening eller sammanslutning eller någon annan aktör som främjar integration eller etablering. 11 § Basinformation om det finländska samhället Den myndighet som tillämpar denna lag ska informera invandrare om deras rättigheter och skyldigheter i det finländska samhället och arbetslivet i samband med delgivningen av beslutet om uppehållstillstånd, registreringen av uppehållsrätten, beviljandet av uppehållskort eller registreringen av hemkommuns- och befolkningsuppgifter. Varje myndighet som tillämpar denna lag ska för sin del ansvara för att ta fram och uppdatera den information som avses i 1 mom. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för att samordna, översätta och distribuera uppgifterna för myndigheternas bruk. 12 § Ordnande av integrationsfrämjande tjänster Integrationsfrämjande åtgärder och tjänster ordnas som en del av kommunens integrationsprogram som avses i 13 § samt som andra integrationsfrämjande tjänster som ordnas som en del av arbetskraftsservicen, annan kommunal basservice, det nationella utbildningssystemet, välfärdsområdets social- och hälsovårdstjänster, Folkpensionsanstaltens tjänster eller organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet. 13 § Innehållet i kommunens integrationsprogram Kommunen ska ordna ett integrationsprogram som ska innehålla 1) den bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 § samt den sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §, 2) utarbetande av en integrationsplan som avses i 16 § och utarbetande av en sektorsövergripande integrationsplan som avses i 17 §, 3) en flerspråkig samhällsorientering som avses i 25 §, 4) i 26 § avsedd och annan utbildning och tjänster som främjar kunskaper i finska och svenska, läs- och skrivkunnighet, samhälls- och arbetslivsfärdigheter samt sysselsättning och företagsverksamhet, 5) vägledning och rådgivning under programmet, och 6) en slutbedömning av språkkunskaperna enligt 26 §. Integrationsprogrammet kan dessutom innehålla andra tjänster som omfattas av kommunens organiseringsansvar och som främjar integrationskundens sysselsättning, företagande, arbets- och funktionsförmåga, invandrares välbefinnande och hälsa eller integration samt introduktion till och deltagande i organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet eller annan samhällelig verksamhet eller kultur- och fritidsverksamhet. Kommunen ska utarbeta ett dokument för integrationsprogrammet som beskriver de inledande integrationstjänsterna, vem som ansvarar för dem och samarbetet med andra aktörer i samband med dessa tjänster. 14 § Bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster Kommunen ska utarbeta en bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster för en invandrare vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort beviljades eller uppehållsrätt registrerades för högst tre år sedan och som 1) är en arbetslös arbetssökande, 2) är en sådan person som avses i 2 § 3 eller 4 mom., 3) får stöd för hemvård av barn enligt 2 § 1 mom. 3 punkten i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn (1128/1996), eller 4) ber om en bedömning eller i fråga om vilken kontakt tagits på det sätt som avses i 9 § och som anses behöva en bedömning. Kommunen ska bedöma invandrarens kompetens och förutsättningar för sysselsättning och studier samt andra förutsättningar för integration samt dennes behov av utbildning och andra integrationsfrämjande tjänster som tillhandahålls av kommunen eller en serviceproducent och behovet av deltagande i en organisations, förenings eller sammanslutnings verksamhet. Under bedömningen utreds invandrarens mål och önskemål, tidigare utbildning, arbetshistorik, språkkunskaper, arbets- och funktionsförmåga som påverkar förutsättningarna för anställning och integration samt andra faktorer som har avsevärd betydelse för anställning och integration. För utredning av servicebehovet kan en invandrare hänvisas till behövliga expertbedömningar och undersökningar. Bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster ska inledas utan dröjsmål när kommunen får kännedom om en sådan person. Åtgärder som ingår i bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster kan ordnas i stället för de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 32 § 1 mom. 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Utifrån bedömningen ska kommunen vid behov även hänvisa invandraren till andra myndigheters tjänster. Kommunen kan vid behov även hänvisa invandraren till en serviceproducents integrationsfrämjande tjänst samt till en organisations, förenings eller sammanslutnings verksamhet. Närmare bestämmelser om innehållet i och genomförandet av bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster får utfärdas genom förordning av statsrådet. 15 § Sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster Kommunen ska tillsammans med välfärdsområdet utarbeta en sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster för en invandrare vars första uppehållstillstånd eller uppehållskort beviljades eller uppehållsrätt registrerades för högst tre år sedan och som 1) har tagits till Finland inom en flyktingkvot enligt 90 § i utlänningslagen, 2) är ett sådant barn eller en sådan ung person som avses i 2 § 6 mom., 3) är ett offer för människohandel, 4) annat än tillfälligt får utkomststöd som avses i lagen om utkomststöd, eller 5) är en annan person än en sådan som avses i 1–4 mom., om främjandet av personens integration förutsätter samordning av de tjänster som avses i 12 § och som hör till kommunens och välfärdsområdets organiseringsansvar. Om det i den bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 § identifieras att främjandet av invandrarens integration förutsätter samordning av de tjänster som avses i 12 § och som kommunen och välfärdsområdet ansvarar för ska kommunen och välfärdsområdet utarbeta en sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster för invandraren. Med avvikelse från 1 mom. kan kommunen och en sådan invandrare som avses i 1 mom. emellertid tillsammans utarbeta en sådan bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 §, om det är uppenbart att invandraren inte har några behov av social- och hälsovårdstjänster i anknytning till integrationen eller av någon annan grundad anledning. Någon sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster behöver inte göras för ett barn som avses i 1 mom. 2 punkten om barnets servicebehov kan tillgodoses genom någon annan kundplan. Beträffande offer för människohandel kan man avvika från den tidsfrist på tre år som avses i 1 mom., om personen fås att omfattas av kommunens integrationsfrämjande tjänster först när tidsfristen har gått ut. Under bedömningen utreds personens kompetens och förutsättningar för sysselsättning och studier och andra integrationsförutsättningar samt eventuella behov av sysselsättnings-, utbildnings-, socialvårds-, hälso- och sjukvårds- och rehabiliteringstjänster och andra integrationsfrämjande tjänster. Under bedömningen utreds invandrarens mål och önskemål, tidigare utbildning, arbetshistorik och språkkunskaper samt andra faktorer som har avsevärd betydelse för sysselsättningen och integrationen. Bedömningen kan även omfatta bedömning av arbets- och funktionsförmågan. För utredning av servicebehovet kan en invandrare hänvisas till behövliga expertbedömningar och undersökningar. En sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster ska inledas utan dröjsmål när kommunen får kännedom om en sådan person. Åtgärder som ingår i den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster kan ordnas i stället för de kompletterande samtal om jobbsökning som avses i 32 § 1 mom. 1 punkten i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Utifrån bedömningen ska kommunen eller välfärdsområdet vid behov även hänvisa personen till andra myndigheters tjänster. Kommunen eller välfärdsområdet kan vid behov även hänvisa personen till en serviceproducents integrationsfrämjande tjänst eller till en organisations, förenings eller sammanslutnings verksamhet. Närmare bestämmelser om innehållet i och genomförandet av den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster får utfärdas genom förordning av statsrådet. 16 § Integrationsplan Kommunen ska utarbeta en integrationsplan för en sådan invandrare som avses i 14 § 1 mom. eller 15 § 1 mom. om personen utifrån bedömningen enligt 14 eller 15 § bedöms vara i behov av en integrationsplan för att främja integrationen. 17 § Sektorsövergripande integrationsplan Kommunen ska tillsammans med välfärdsområdet och invandraren utarbeta en sektorsövergripande integrationsplan om invandraren i den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster enligt 15 § har bedömts ha behov av tjänster som förutsätter sektorsövergripande samarbete och samordning av sysselsättnings-, utbildnings-, socialvårds- och hälso- och sjukvårdstjänster eller andra integrationsfrämjande tjänster. Av grundad anledning kan kommunen och invandraren dock utarbeta en integrationsplan tillsammans. 18 § Mål som ska överenskommas i integrationsplanen eller i den sektorsövergripande integrationsplanen Kommunen och invandraren ska i integrationsplanen komma överens eller kommunen, välfärdsområdet och invandraren ska i den sektorsövergripande integrationsplanen komma överens om de individuella långsiktiga målen för integrationen och sysselsättningen eller företagsverksamheten samt om målen under integrationsplanen. När de individuella målen ställs upp ska invandrarens önskemål, kompetens, livssituation samt arbets- och utbildningshistorik beaktas. För en invandrare som är arbetssökande ska vid sidan av de andra integrationsfrämjande målen som mål anges sysselsättning eller företagsverksamhet. För någon annan invandrare än en sådan som avses i 2 mom. ska vid sidan av de andra integrationsfrämjande målen som mål huvudsakligen anges förstärkande av arbetslivsfärdigheter och arbetslivsorientering samt sysselsättning eller företagsverksamhet. Med avvikelse från 2 och 3 mom. ska i regel åtminstone att genomgå utbildning på andra stadiet anges som mål för en integrationskund som är under 25 år. 19 § Innehållet i integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen Kommunen och invandraren ska i integrationsplanen komma överens eller kommunen, välfärdsområdet och invandraren ska i den sektorsövergripande integrationsplanen komma överens om tjänster som främjar integration, sysselsättning eller företagsamhet, hälsa och välbefinnande eller samhälleliga färdigheter, om deltagande i organisationers, föreningars eller sammanslutningars verksamhet, om studier i finska eller svenska samt om vägledning och rådgivning i den omfattning som invandrarens egna mål, kompetens och behov av integrationstjänster kräver. I integrationsplanen för en invandrare som registrerats som arbetssökande ska en jobbsökningsskyldighet i enlighet med 44 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice uppställas, om inte något annat följer av den lagen. I planen ska man också komma överens om hur genomförandet av tjänsterna ska följas. Kommunen svarar för att de tjänster som är inkluderade i integrationsplanen eller i den sektorsövergripande integrationsplanen utgör en ändamålsenlig och vid behov en sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar invandrarens integration. Integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen ska innehålla tjänster som ingår i integrationsprogrammet enligt 13 § eller andra integrationsfrämjande tjänster. Integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen ska innehålla motivering till de överenskomna tjänsternas ändamålsenlighet med avseende på uppnåendet av det mål som har ställts för invandrarens integration och sysselsättning eller företagsamhet. 20 § Utarbetande av integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan Kommunen ska utarbeta en integrationsplan utan dröjsmål efter att invandraren har genomgått den bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 § eller den sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §. Integrationsplanen kan utarbetas i samband med den inledande intervju som ingår i bedömningen. Kommunen och välfärdsområdet ska utarbeta en sektorsövergripande integrationsplan utan dröjsmål efter att invandraren har genomgått den sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §. Den sektorsövergripande integrationsplanen kan utarbetas i samband med den inledande intervju som ingår i den sektorsövergripande bedömningen av kompetens och behovet av integrationstjänster. Integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen ska utarbetas senast inom tre år efter det att det första uppehållstillståndet eller uppehållskortet beviljades eller uppehållsrätten registrerades. Beträffande offer för människohandel kan man vid behov avvika från den tidsfrist på tre år som avses i 3 mom., om personen fås att omfattas av kommunens integrationsfrämjande tjänster först när tidsfristen har gått ut. Integrationskunden ska hänvisas till att söka utbildning eller andra integrations- och sysselsättningstjänster som motsvarar hans eller hennes individuella behov, enligt vad som överenskommits i integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen, inom en månad från det att integrationsplanen utarbetats. Vid behov ska hänvisningen ske i samarbete med den myndighet som ansvarar för att organisera tjänsten, en serviceproducent eller en organisation, förening eller sammanslutning. 21 § Integrationsplan för familjer Kommunen ska tillsammans med familjen och vid behov i sektorsövergripande samarbete med andra myndigheter som är viktiga med avseende på familjens situation utarbeta en integrationsplan för familjen, om 1) familjens helhetssituation kräver det på grundval av den bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 14 § eller den sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 §, och 2) vårdnadshavaren eller vårdnadshavarna ger sitt samtycke till att en integrationsplan utarbetas för familjen. Vid bedömningen av behovet av en integrationsplan för familjen ska kommunen fästa särskild uppmärksamhet vid främjande av barnets, den ungas och familjens välbefinnande, hälsa och delaktighet samt vid föräldrarnas behov av sektorsövergripande stöd och utbildning i anknytning till integrationen. Kommunen ska hänvisa integrationskunden och dennes familj att utan dröjsmål efter att integrationsplanen har utarbetats söka sig till utbildning eller tjänster som har överenskommits i integrationsplanen. Kommunen ska vid behov vid hänvisning samarbeta med den myndighet som ansvarar för organiseringen av tjänsten, en serviceproducent eller en organisation, förening eller sammanslutning. 22 § Översyn av en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan Kommunen ska följa genomförandet av integrationsplanen. Integrationsplanen ska ses över på initiativ av kommunen med anledning av förändringar som skett i integrationskundens servicebehov eller livssituation eller på begäran av integrationskunden. Integrationsplanen ska dock ses över minst var sjätte månad. Kommunen och välfärdsområdet ska följa genomförandet av den sektorsövergripande integrationsplanen. Den sektorsövergripande integrationsplanen ska ses över på initiativ av kommunen eller välfärdsområdet med anledning av förändringar som skett i integrationskundens servicebehov eller livssituation eller på begäran av integrationskunden. Den sektorsövergripande integrationsplanen ska dock ses över minst var sjätte månad. Översynen av den sektorsövergripande integrationsplanen utförs av kommunen tillsammans med välfärdsområdet och integrationskunden. Med avvikelse från 2 mom. får kommunen eller välfärdsområdet dock genomföra översynen tillsammans med integrationskunden, om planen ses över och ändras endast i fråga om en tjänst som den kommun eller välfärdsområde som genomför översynen ansvarar för. I samband med översynen kan den sektorsövergripande integrationsplanen ersättas med en integrationsplan eller integrationsplanen ersättas med en sektorsövergripande integrationsplan om det behövs utifrån integrationskundens gällande situation. 23 § Varaktighet för och upphörande av en integrationsplan eller sektorsövergripande integrationsplan Varaktigheten för integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen bestäms individuellt för integrationskunden 1) på grundval av de mål som överenskommits i integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen, 2) på grundval av samlad arbets- och utbildningshistorik och annan kompetens, och 3) på grundval av de tjänster som planerats och erbjudits. Den första integrationsplanen eller sektorsövergripande integrationsplanen kan uppgöras för högst ett år. Den sammanlagda maximala varaktigheten för integrationsplaner eller sektorsövergripande integrationsplaner är två år från det att den första integrationsplanen uppgjorts. Den maximala varaktigheten som avses i 2 mom. kan förlängas med högst två år om det är motiverat på grund av integrationskundens knappa utbildningsbakgrund eller behovet av sektorsövergripande tjänster och om det behövs särskilda åtgärder för att stödja integrationskundens integration och sysselsättning eller för att den maximala varaktighet som avses i 2 mom. har gått ut medan invandraren fått stöd för hemvård av barn enligt lagen om stöd för hemvård av barn och privat vård och deltagit på deltid i en integrationsplan eller en sektorsövergripande integrationsplan. Den maximala varaktigheten kan även förlängas för en tid som motsvarar orsakens varaktighet om integrationsplanen tillfälligt inte kunnat genomföras på grund av skada eller sjukdom eller för att invandraren använt sina graviditets- eller föräldrapenningdagar enligt 9 kap. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) eller av någon annan med dessa jämförbar orsak. Bestämmelser om förlängningen av integrationsplanens varaktighet för genomförande av frivilliga studier för en integrationskund som är registrerad som arbetssökande finns i 31 §. Om integrationskunden fortfarande har behov av sysselsättningsfrämjande tjänster när varaktigheten för integrationsplanen går ut, finns bestämmelser om behövliga fortsatta åtgärder i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 24 § Integrationskundens skyldighet att följa integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen Kommunen ska för integrationskunden redogöra vilka rättigheter och skyldigheter som följer av integrationsplanen och de anknytande tjänsterna. Redogörelsen ska ges så att integrationskunden förstår vilka rättigheter och skyldigheter han eller hon har. Integrationskunden ska 1) delta i utarbetandet och översynen av integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen, 2) genomföra den plan som utarbetats med honom eller henne, 3) söka sig till och regelbundet delta i de tjänster som överenskommits i planen, 4) underrätta kommunen hur han eller hon har genomfört planen, och 5) underrätta kommunen om betydande förändringar i sitt servicebehov eller sin livssituation eller andra förändringar som kan påverka uppnåendet av de mål som överenskommits i planen och deltagandet i tjänsterna. Dessutom ska en integrationskund som är registrerad som arbetssökande meddela om genomförandet av planen på det sätt som anges i 39 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Bestämmelser om hur försummelse av skyldigheterna inverkar på rätten att få arbetslöshetsförmån finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa och bestämmelser om hur det inverkar på utkomststödet finns i lagen om utkomststöd. 25 § Flerspråkig samhällsorientering Kommunen ska ordna samhällsorientering för integrationskunden, i den mån det är möjligt på hans eller hennes modersmål eller på ett språk som han eller hon annars har goda kunskaper i med beaktande av integrationskundernas servicebehov och språkliga behov i kommunen. Flerspråkig samhällsorientering kan genomföras av kommunen eller av en serviceproducent. Samhällsorienteringen ska åtminstone innehålla information om att bo, leva och arbeta i Finland, om hur det finländska samhället fungerar och om individens rättigheter och skyldigheter. Närmare bestämmelser om innehållet i och genomförandet av flerspråkig samhällsorientering får utfärdas genom förordning av statsrådet. 26 § Innehållet i integrationsutbildning Som integrationsutbildning för en integrationskund som inte är läropliktig enligt lagen om läroplikt (1214/2020) ordnas på basis av dennes integrationsmål, kompetens och behov av integrationsfrämjande tjänster 1) undervisning i finska eller svenska, 2) undervisning i yrkesfärdigheter eller andra färdigheter som behövs i arbetslivet, karriärvägledning eller yrkesplanering och vägledning till fortsatta studier, till sysselsättningsfrämjande tjänster eller till arbetsmarknaden, 3) övrig utbildning som främjar beredskap till samhälleliga och kulturella färdigheter samt medborgarfärdigheter för vardagen. Integrationsutbildningen ska även innehålla en period av inlärning i arbete eller verksamhet som stöder arbets- och funktionsförmågan. Den måste även omfatta identifiering av tidigare förvärvade kompetenser. Det språkliga målet i integrationsutbildningen ska vara att integrationskunden når fungerande elementära språkfärdigheter i finska eller svenska. Sluttestning i finska eller svenska ska ordnas som en del av integrationsutbildningen. Utbildningsstyrelsen fastställer läroplansgrunderna för integrationsutbildningen för vuxna invandrare och bestämmer hur sluttestningen av språkfärdigheter i finska och svenska ska genomföras. I grunderna för läroplanen fastställs utbildningens mål, huvudinnehåll och bedömning av kunnandet hos en studerande samt den information som ska ingå i den personliga studieplanen och intyget. Den som producerar utbildningstjänsterna ska på basis av grunderna utarbeta en plan för genomförandet av utbildningen. Utbildningsproducenten kan av grundad anledning avvika från läroplansgrunderna. Med avvikelse från 1–4 mom. kan det som integrationsutbildning i enlighet med kundens behov genomföras 1) utbildning i läs- och skrivkunnighet som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens rekommendation för läroplan för utbildning i grundläggande litteracitet inom fritt bildningsarbete, eller 2) grundläggande utbildning för vuxna som ges i enlighet med Utbildningsstyrelsens grunder för läroplanen för grundläggande utbildning för vuxna. 27 § Ordnande av integrationsutbildning Kommunen svarar för att det i kommunen erbjuds integrationsutbildning i den grad att tillgången motsvarar behovet hos de integrationskunder som bor i kommunen. Kommunen ska hänvisa en integrationskund som inte är läropliktig till integrationsutbildning som genomförs av kommunen eller någon annan aktör. Integrationsutbildningen för en integrationskund som är registrerad som arbetssökande ordnas i regel som arbetsmarknadsutbildning i enlighet med lagen om ordnande av arbetskraftsservice. Integrationsutbildning kan också ordnas i form av frivilliga studier. Kommunen ska dessutom samordna integrationsutbildningen med de tjänster som ingår i integrationsprogrammet, kommunens övriga tjänster och de tjänster som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice samt med det nationella utbildningssystemet på ett sätt som ger integrationskunden tillgång till samordnade tjänstehelheter som främjar sysselsättning och yrkeskompetens. 28 § Stöd för frivilliga studier En integrationskund som bedriver frivilliga studier har rätt till arbetslöshetsförmån under de förutsättningar som anges i denna lag och i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, om 1) integrationskunden har ett utbildningsbehov som kommunen konstaterat och kommunen bedömer att frivilliga studier stöder integrationskundens integration och sysselsättning, 2) studierna har överenskommits i integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen, och 3) förutsättningarna i detta kapitel uppfylls. Bestämmelser om rätten till kostnadsersättning under tiden för studierna finns i 32 § i denna lag och i 103 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. 29 § Allmänna förutsättningar för stöd för frivilliga studier För att frivilliga studier som främjar integrationskundens integration och sysselsättning ska stödjas med arbetslöshetsförmån krävs det att det är fråga om studier i finska eller svenska eller att studierna i huvudsak sker på finska eller svenska. Med avvikelse från 1 mom. kan även studier som sker på något annat språk stödjas med arbetslöshetsförmån om de ingår i den samhällsorientering som avses i 25 §. I frivilliga studier som stöds kan utöver studierna dessutom ingå inlärning i arbete eller verksamhet inom en frivilligorganisation eller övrig frivilligverksamhet. Minst hälften av tiden för understödda frivilliga studier ska bestå av studier. 30 § Förutsättningar för frivilliga studier När förutsättningarna i 28 och 29 § uppfylls kan som frivilliga studier stödjas studier 1) om vilka det föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning (628/1998), om integrationskunden inte har de kunskaper och färdigheter som nås i den grundläggande utbildningen och studierna kan anses vara ändamålsenliga med beaktande av de mål som fastställts i integrationskundens integrationsplan, 2) om vilka det föreskrivs i gymnasielagen (714/2018), i det fall att avsaknaden av utbildning utgör ett hinder för yrkesmässig utveckling, 3) om vilka det föreskrivs i lagen om yrkesutbildning (531/2017), yrkeshögskolelagen (932/2014) eller universitetslagen (558/2009) och som leder till yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen, specialyrkesexamen eller till lägre eller högre högskoleexamen som avläggs vid universitet eller yrkeshögskola, som syftar till att avlägga delar av nämnda examina eller som är tilläggsutbildning, fortbildning eller specialiseringsutbildning enligt nämnda lagar, yrkeshögskolornas förberedande utbildning för invandrare och öppen undervisning vid universitet och yrkeshögskolor, 4) om vilka det föreskrivs i lagen om utbildning som handleder för examensutbildning (1215/2020), 5) om vilka det föreskrivs i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998), i det fall att utbildningen är sådan integrationsutbildning som avses i 26 § i denna lag, utbildning inom läs- och skrivkunnighet eller utbildning som ökar yrkesfärdigheterna och behörigheten förutsatt att en utbildnings- eller studieplan över studierna uppvisas, 6) som gör integrationskunden behörig i sitt yrke i Finland. Som frivilliga studier kan även stödjas annan utbildning än de studier som avses i 1 mom., om utbildningen uppfyller förutsättningarna i 28 och 29 §. 31 § Fortsatta frivilliga studier efter att maximitiden för integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen har gått ut Integrationsplanens varaktighet för en integrationskund som inte har fyllt 25 år kan förlängas med högst ett år för slutförande av de frivilliga studierna om kundens studier som stöds med arbetslöshetsförmån i enlighet med denna lag fortfarande pågår när maximitiden för integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen som avses i 23 § går ut. Om studier som stöds med arbetslöshetsförmån i enlighet med denna lag fortfarande pågår för en integrationskund som har fyllt 25 år när maximitiden för integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen som avses i 23 § går ut kan stödet för studierna fortsätta trots att maximitiden för planen har gått ut. I den situation som avses i 2 mom. ska integrationsplanen eller den sektorsövergripande integrationsplanen fortsätta att gälla i fråga om stödet för frivilliga studier till dess att personen får en sysselsättningsplan som avses i lagen om ordnande av arbetskraftsservice eller en plan som ersätter sysselsättningsplanen och som inte är en integrationsplan eller en sektorsövergripande integrationsplan. En sysselsättningsplan eller en plan som ersätter sysselsättningsplanen och som inte är en integrationsplan eller en sektorsövergripande integrationsplan ska utarbetas utan onödigt dröjsmål efter det att integrationsplanens eller den sektorsövergripande integrationsplanens maximitid har gått ut. 32 § Tillämpning av lagen om ordnande av arbetskraftsservice på frivilliga studier Bestämmelserna i 75–80 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice ska tillämpas på överenskommelsen om sådana frivilliga studier med stöd av arbetslöshetsförmån som avses i 28 §, stödperioden, integrationskundens skyldigheter, övervakningen och avbrytandet av studierna samt integrationskundens och producenten av utbildningstjänsters skyldighet att lämna information när studierna ingår i en integrationsplan, en sektorsövergripande integrationsplan eller, i den situation som avses i 31 § 2 mom., en annan plan som avses i 31 § 3 mom. När integrationskundens frivilliga studier stöds med arbetslöshetsförmån på grundval av 31 § 2 mom. tillämpas inte bestämmelserna om rätten till kostnadsersättning i 103 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice, och på studierna tillämpas inte bestämmelserna om rätten till arbetslöshetsförmån i 2 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. 3 kap. Bestämmelser om minderåriga barn och unga personer som har kommit till landet utan vårdnadshavare 33 § Ordnande av boende för barn som är i landet utan vårdnadshavare För ett barn som avses i 2 § 6 mom. och som befinner sig i Finland utan vårdnadshavare inom välfärdsområdets område ska välfärdsområdet ordna omvårdnad, omsorg och fostran i ett sådant familjegrupphem som avses i 22 a § i socialvårdslagen (1301/2014), i form av familjevård enligt familjevårdslagen (263/2015) eller på något annat ändamålsenligt sätt i form av en sådan tjänst som avses i 14 § i socialvårdslagen. Välfärdsområdet ska på grundval av en bedömning av servicebehovet i enlighet med 36 § i socialvårdslagen fatta beslut om ordnande av barnets boende i familjegrupphem, familjevård eller på något annat ändamålsenligt sätt med beaktande av barnets individuella situation och bästa. Välfärdsområdet ska avtala med närings-, trafik- och miljöcentralen om grundande av ett familjegrupphem om servicebehovet i området förutsätter det. Välfärdsområdet ska innan avtalet ingås höra kommunen där familjegrupphemmet avses bli grundat. På omhändertagande av ämnen och föremål och inspektion av rum som en boende förfogar över i ett familjegrupphem tillämpas vad som föreskrivs i 60–62 § och 63 § 1–3 mom. i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. En kopia av protokollet över omhändertagande av ämnen och föremål och inspektionen av rum som en boende förfogar över ska lämnas till välfärdsområdet och till det regionförvaltningsverk som övervakar verksamheten. De begränsningsbefogenheter som enligt detta moment tillkommer föreståndaren eller annan personal vid ett familjegrupphem tillämpas i alla familjegrupphem, oberoende av om den nämnda personalen står i tjänsteförhållande eller tillhör övrig personal, om inte något annat föreskrivs särskilt genom lag. 34 § Stöd för barn och unga personer som har kommit till landet som minderåriga och utan vårdnadshavare Välfärdsområdet ska ordna stöd för ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. i enlighet med hans eller hennes individuella behov på det sätt som det avses i socialvårdslagen och kommunen som en del av de tjänster under kommunens ansvar som avses i 12 §. Välfärdsområdet och kommunen ska samordna sina tjänster för barn och unga som kommit till landet utan vårdnadshavare. Ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. har rätt till det stöd som avses i 1 mom. tills han eller hon fyller 25 år. 35 § Förordnande av företrädare En företrädare ska utan dröjsmål utses för ett barn som avses i 2 § 6 mom. och som befinner sig i Finland utan vårdnadshavare eller annan laglig företrädare. Välfärdsområdet ska ansöka om förordnande av företrädare efter att barnet har hörts och barnets bästa har beaktats på det sätt som föreskrivs i 4 §. Företrädaren förordnas av den tingsrätt inom vilkens domkrets barnets hemkommun finns. Beslutet om förordnande av företrädare ska följas trots att beslutet inte har vunnit laga kraft. Tingsrätten ska meddela välfärdsområdet, kommunen, Migrationsverket och befolkningsdatasystemet om beslut rörande förordnande av företrädare för barn eller befriande från uppdrag. Om barnet har egendom som förvaltas av en företrädare på det sätt som föreskrivs i 66 § i lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) ska tingsrätten meddela förmyndarmyndigheten om förordnande av företrädare för anteckning om företrädarens uppdrag i registret över förmynderskapsärenden. 36 § Styrning, planering och tillsyn av företrädarverksamhet Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för styrning, planering och tillsyn av företrädarverksamheten. 37 § Företrädarens behörighet och uppgifter På behörighet och uppgifter för en företrädare som förordnas med stöd av denna lag tillämpas vad som föreskrivs i 40 och 41 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. 38 § Befriande av en företrädare från sitt uppdrag och upphörande av företrädaruppdraget Om det efter att en företrädare har förordnats framkommer att barnet har en vårdnadshavare i Finland, ska företrädaren befrias från sitt uppdrag, om inte befriandet strider mot barnets bästa. Företrädaren kan befrias från sitt uppdrag om denne begär det eller på grund av sjukdom eller någon annan orsak är förhindrad eller oförmögen att sköta sitt uppdrag eller om det finns någon annan särskild orsak till detta. Ansökan till tingsrätten om befrielse från uppdraget som företrädare kan göras av företrädaren, av barnet självt om barnet har fyllt 15 år, av välfärdsområdet, barnets vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare. Företrädaren befrias från sitt uppdrag av den tingsrätt inom vilkens domkrets barnets hemkommun finns. Beslutet om befriande av företrädaren från dennes uppdrag ska följas trots att beslutet inte har vunnit laga kraft. På tingsrättens rapporteringsskyldighet tillämpas vad som föreskrivs i 35 § 4 och 5 mom. På upphörande av företrädaruppdrag tillämpas vad som föreskrivs i 43 § i lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel. 39 § Arvodet till företrädaren och kostnader Utvecklings- och förvaltningscentret för närings-, trafik- och miljöcentralerna ( utvecklings- och förvaltningscentret ) betalar på ansökan ett arvode av statens medel till en företrädare som förordnats för ett barn på basis av den tid som använts till företrädarens uppgifter och ersättning för kostnaderna för företrädandet, om företrädaren har förordnats med stöd av denna lag eller lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel och den minderåriga har beviljats uppehållstillstånd. Närmare bestämmelser om grunderna för utbetalning av arvode, arvodets storlek, kostnader som ska ersättas och förfarandet vid utbetalning av arvode och ersättning för kostnader får utfärdas genom förordning av statsrådet. 4 kap. Anvisande till kommuner 40 § Riksomfattande planering och utveckling av anvisande till kommuner Arbets- och näringsministeriet svarar för den riksomfattande planeringen och utvecklingen av anvisande till kommuner samt för att årligen fastställa riksomfattande kommunplatsmål för närings-, trafik- och miljöcentralernas områden. 41 § Regional planering och utveckling och regionalt genomförande av anvisande till kommuner Närings-, trafik- och miljöcentralen svarar för den regionala planeringen och utvecklingen av anvisande till kommunen samt för den regionala strategi för anvisande av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. till kommunen och som ska utarbetas och genomföras som en del av detta. Som en del av den regionala planeringen ska närings-, trafik- och miljöcentralen säkerställa att det finns kommunplatser i området som motsvarar de riksomfattande målen. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska stödja kommunerna och välfärdsområdena inom sitt område i förberedelserna för att ta emot de personer som avses i 2 § 3 och 4 mom. och som flyttar till kommunen med eller utan att utnyttja förläggningarnas stödåtgärder. Närings-, trafik- och miljöcentralen ska genomföra regional planering i samarbete med kommunerna, välfärdsområdena, Migrationsverket och förläggningarna, flyktingslussarna och familjegrupphemmen i området samt med andra myndigheter som är viktiga med avseende på anvisande till kommunen och med aktörer inom tredje sektorn. 42 § Avtal om anvisande till kommunen och främjande av integration Kommunen kan tillsammans med närings-, trafik- och miljöcentralen upprätta ett avtal om anvisande till kommunen och främjande av integration. Avtalet ska innehålla bestämmelser om beredskapen att ta emot de personer som avses i 2 § 3 eller 4 mom. och om tillhandahållandet av tjänster samt om de kommunplatser till vilka en person som avses i 2 § 3 och 4 mom. kan hänvisas i enlighet med 43 §. En kommun som inte hör till landskapet Åland ska samråda med välfärdsområdet innan ett avtal upprättas. En kommun som hör till landskapet Åland ska samråda med hälso- och sjukvårdsmyndigheten i landskapet Åland innan ett avtal upprättas. Avtalet är i regel flerårigt och måste granskas minst vart fjärde år. 43 § Anvisande till kommuner Närings-, trafik- och miljöcentralen ska till den kommunplats som överenskommits i det avtal som avses i 42 § 1) på framställning av Migrationsverket anvisa en person som tagits till Finland inom den flyktingkvot som avses i 90 § i utlänningslagen, och 2) på framställning av en förläggning anvisa en person som avses i 2 § 3 mom. och som befinner sig i en utsatt situation i den mening som avses i 6 § i lagen om mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd och om identifiering av och stöd till offer för människohandel. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan dock på framställning av Migrationsverket eller en förläggning till en kommun anvisa en annan person som avses i 2 § 3 mom. än en person som avses i 1 mom. i denna paragraf. Närings-, trafik- och miljöcentralen kan även anvisa en person som avses i 2 § 4 mom. till kommunen. Innan anvisandet till en kommunplats ska närings-, trafik- och miljöcentralen överenskomma med kommunen om anvisande till kommunen. En kommun som inte hör till landskapet Åland ska samråda med välfärdsområdet innan anvisande till kommunen om personen har uppenbara behov av social- och hälsovårdstjänster. En kommun som hör till landskapet Åland ska samråda med landskapets hälso- och sjukvårdsmyndighet om personen har uppenbara behov av hälso- och sjukvårdstjänster. Den person som avses i 2 § 3 mom. kan flytta från förläggningen till kommunen med utnyttjande av förläggningens stödåtgärder eller utan att utnyttja dem, om personen anser det vara ändamålsenligt. Med avvikelse från 3 mom. ska närings-, trafik- och miljöcentralen överenskomma med kommunen och välfärdsområdet om anvisande av ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. till en överenskommen kommunplats. Av grundad anledning kan närings-, trafik- och miljöcentralen, kommunen och välfärdsområdet även utan avtal enligt 42 § överenskomma om placering av barnet eller den unga personen till sådan familjevård som avses i 33 §. 44 § Kommunens uppgifter som gäller mottagande av personer som anvisats till kommunplats En annan kommun än en kommun som hör till landskapet Åland ansvarar för de uppgifter som gäller mottagandet av en person som hänvisats till kommunen, till den del det inte är fråga om social- och hälsovårdsuppgifter. Till kommunens uppgifter hör att i fråga om den som anvisas till en kommunplats 1) ordna bostad, om inte något annat följer av annan lag, 2) samordna åtgärderna för mottagandet och samarbeta med välfärdsområdet för samordnande av tjänsterna, 3) lämna vägledning och rådgivning inklusive hänvisning till andra myndigheters tjänster vid behov, 4) sköta kommunens uppgifter som avses i 2 kap. Med avvikelse från 2 mom. behöver kommunen inte ordna bostad åt ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom. om välfärdsområdet har ordnat personens boende på det sätt som avses i 33 §. 5 kap. Integrationsfrämjande i kommunen 45 § Planering, utveckling och uppföljning av integrationsfrämjandet i kommunen Kommunen har det allmänna ansvaret och samordningsansvaret för planeringen, utvecklingen och uppföljningen av främjandet av integrationen av invandrare och integrationskunder på lokal nivå. Kommunen ska utveckla integrationsfrämjandet genom sektorsövergripande samarbete. Kommunen ska ombesörja samordningen av planeringen och utvecklingen av kommunens integrationsfrämjande med planeringen och utvecklingen av de tjänster som välfärdsområdet har organiseringsansvar för. Kommunen ska vid planeringen av integrationsfrämjandet ställa upp mål åtminstone för invandrarnas sysselsättning, utbildning, välfärd och hälsa, boende, delaktighet, likabehandling och jämlikhet, möjligheter att upprätthålla det egna språket och den egna kulturen samt för främjande av goda befolkningsrelationer samt fastställa åtgärder, ansvarsinstanser, samarbete och uppföljning som stöder målen. Kommunen ska skriva in dessa saker i ett separat åtgärdsprogram eller inkludera dem i ett annat kommunalt planeringsdokument med indikatorer. Kommunen ska minst vartannat år rapportera till närings-, trafik- och miljöcentralen om hur målen för integrationsfrämjande har uppnåtts och hur åtgärderna har genomförts. Rapporten ska även innehålla information om hur en lika tillgång till tjänster, tillräcklig finansieringsnivå och effektivitet har förverkligats. Kommunen ska i sin planering beakta de nationella målen för främjande av integration, de nationella målen för främjande av sysselsättning för integrationskunders del och främjandet av kommunens livskraft. Kommunen ska i sin planering av integrationsfrämjandet beakta möjligheterna till samarbete med aktörer inom näringslivet samt med organisationer, föreningar och sammanslutningar. Planeringen, utvecklingen och uppföljningen av integrationsfrämjandet i kommunerna ska beaktas när man utarbetar och följer upp den kommunstrategi som avses i 37 § i kommunallagen (410/2015) och den kommunala budget och ekonomiplan som avses i 110 § kommunallagen, den kommunala välfärdsberättelse och plan enligt 6 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) samt den plan om ordnande av arbetskraftsservice som avses i 15 § 4 mom. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice samt när kommunen utarbetar och följer upp annan planering. 46 § Ordnande av kommunala integrationsfrämjande tjänster Kommunen svarar för att integrationsprogrammet ordnas inom ramen för tillgängliga anslag så att det till innehåll och omfattning är sådant som invandrarnas servicebehov i kommunen förutsätter. Kommunen svarar för att de tjänster som ingår i integrationsprogrammet och kommunens övriga integrationsfrämjande tjänster utgör en ändamålsenlig och vid behov en sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar integrationen. Kommunen ska beakta sektorsövergripande samarbete i ordnandet och uppföljningen av tjänster som ingår i integrationsprogrammet. Kommunen ska se till att dess tjänster även lämpar sig för invandrare. Kommunen ska se till att den egna personalens integrationsfrämjande kompetens utvecklas. 47 § Samordning av integrationsfrämjande tjänster Kommunen ska vid behov i samarbete med välfärdsområdet, övrig myndighet och med i denna lag avsedd serviceproducent ombesörja samordningen av de integrationsfrämjande tjänsterna som avses i 12 § på så sätt att de integrationskunder, invandrare och invandrargrupper som behöver samordnade tjänster identifieras och de tjänster de behöver fastställs. 48 § Kommunal samarbetsgrupp för invandring och integrationsfrämjande Kommunen ska tillsätta en sektorsövergripande samarbetsgrupp på lokal nivå för att utveckla planeringen och genomförandet av invandringen och integrationsfrämjandet och för att främja goda befolkningsrelationer, om invandrarnas servicebehov i kommunen kräver det. Deltagare i samarbetsgruppen kan förutom kommunen även vara välfärdsområdet, närings-, trafik- och miljöcentralen, andra kommuner, polisen, förläggningar eller flyktingslussar i området, andra myndigheter, organisationer, föreningar eller sammanslutningar, företrädare för näringslivet samt serviceproducenter som producerar integrationsfrämjande åtgärder och tjänster. Samarbetsgruppen ska 1) stödja planeringen, utvecklingen och genomförandet av integrationsfrämjandet på lokal nivå, 2) stödja samordningen av integrationsfrämjandet med olika myndigheters övriga planering, 3) samordna mottagningen av personer som avses i 2 § 3 och 4 mom., 4) främja likabehandling och goda befolkningsrelationer på lokal nivå. Samarbetsgruppen kan även ha andra uppgifter i anknytning till invandring och integrationsfrämjande. 6 kap. Integrationsfrämjande i välfärdsområdet 49 § Beaktande av integrationsfrämjande i planeringen och utvecklingen av välfärdsområdets verksamhet Välfärdsområdet ska i sin planering ställa upp mål som främjar invandrarnas välfärd, hälsa och delaktighet samt fastställa åtgärder och ansvariga aktörer som stöder målen. Välfärdsområdet ska i sin planering beakta behoven hos de invandrare som finns i välfärdsområdet liksom de nationella målen för integrationsfrämjandet. Främjande av integrationen ska beaktas som en del av utvecklingen och uppföljningen av välfärdsområdets övriga verksamhet. 50 § Välfärdsområdets integrationsfrämjande tjänster Välfärdsområdet ska se till att dess tjänster även lämpar sig för invandrare. Välfärdsområdet ska se till att den egna personalens kompetens i integrationsfrämjandet utvecklas. Välfärdsområdet svarar för följande uppgifter i anknytning till främjande av invandrares integration inom sitt verksamhetsområde: 1) ordnande av social- och hälsovårdstjänster på det sätt som avses i lagen om ordnande av social- och hälsovård, 2) utarbetande av den sektorsövergripande bedömning av kompetens och behovet av integrationstjänster som avses i 15 § och den sektorsövergripande integrationsplan som avses i 17 § samt den uppföljning av den som avses i 22 § i samarbete med kommunen och invandraren, 3) de uppgifter som avses i 33 och 34 § och som gäller ordnande av boende och stöd för ett barn eller en ung person som avses i 2 § 6 mom., 4) de uppgifter som avses i 35 § och som gäller företrädaren för en minderårig utan vårdnadshavare, 5) andra uppgifter än de som avses i 1–4 punkten och som föreskrivs särskilt för välfärdsområdet i denna lag. 7 kap. Statens integrationsfrämjande åtgärder 51 § Riksomfattande planering, utveckling och styrning av integrationsfrämjandet Arbets- och näringsministeriet svarar för 1) den nationella planeringen, utvecklingen och styrningen av den integrat

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat