← Suomi
    685/1991
    Svenska

    685/1991 — Statsrådets beslut om arealtillägg

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde Till en odlare betalas år 1991 i enlighet med detta beslut statligt stöd enligt lantbruksinkomstlagen (736/89). Stödet benämns arealtillägg. I stöd kan betalas högst 955,4 miljoner mark. Stödets slutliga sammanlagda belopp bestäms av jord- och skogsbruksministeriet med beaktande av andra användningsbehov gällande det anslag som anvisats under moment 30.31.41 i statsbudgeten för 1991. 2 § Gårdsbruksenhet Med gårdsbruksenhet avses i detta beslut ett av en eller flera lägenheter eller lägenhetsdelar bestående gårdsbrukskomplex som sköts från ett och samma driftscentrum. 3 § Stödtagare Arealtillägg kan beviljas l) enskilda odlare, 2) flera odlare gemensamt samt 3) sådana av fysiska personer bildade öppna bolag, kommanditbolag, andelslag och aktiebolag, vilkas huvudsyfte år att bedriva gårdsbruk. En förutsättning för att arealtillägg skall beviljas öppna bolag, kommanditbolag och andelslag är att bolagsmännen i det öppna bolaget, de ansvariga bolagsmännen i kommanditbolaget eller medlemmarna av andelslaget genom att själva delta i arbetet bedriver gårdsbruk. I fråga om aktiebolag förutsätts att mer än hälften av aktiebolagets rösträtt innehas av personer som genom att själva delta i arbetet bedriver gårdsbruk och att dessa personer enligt bolagsordningen har rätt att inom en viss tid inlösa en aktie sedan den med stöd av annat fång än arv, testamente eller avvittring har övergått till någon annan än bolagets aktieägare. 4 § Makar Vid tillämpningen av detta beslut betraktas som makar äkta makar och i 7 § 3 mom. lagen om skatt på inkomst och förmögenhet (1240/88) avsedda personer som lever i äktenskapsliknande förhållanden. 5 § Innehav av gårdsbruksenhet och dess storlek Arealtillägg kan betalas till en odlare som den 30 juni 1991 som ägare, arrendator eller på grund av nyttjanderätt som baserar sig på besittningsavtal enligt lagen om renskötsellägenheter (590/69), på testamente, annat arvsrättsligt fång eller annan åtkomsthandling har besuttit en gårdsbruksenhet som har använts för idkande av lantbruk och vars åkerareal vid nämnda tidpunkt har uppgått till minst 2 och högst 50 hektar. 6 § Allmänna grunder för bestämmande av arealtillägg Grunderna för bestämmande av arealtillägg är de per gårdsbruksenhet uträknade fördelningsenheter som i fråga om åker bestäms enligt läget vid utgången av juni månad 1991 och i fråga om husdjur enligt läget vid utgången av 1990. Har lägenheten under tiden januari–juni 1991 bytt odlare, får till den nya odlaren betalas arealtillägg på basis av det antal husdjur som fanns på lägenheten vid utgången av 1990 under förutsättning att husdjursproduktion fortfarande bedrivs på lägenheten vid utgången av juni 1991. 7 § Ålder För beviljande av arealtillägg krävs att odlaren eller maken är född 1926 eller senare. Då det är fråga om en sammanslutning som avses i 3 § 1 mom. 2 eller 3 punkten är en förutsättning för beviljande av arealtillägg att minst en av de odlare som uppfyller kravet på boende eller minst en av bolagsmännen, medlemmarna eller aktieägarna är född 1926 eller senare. 8 § Boende En odlare som bedriver gårdsbruk som huvudsyssla beviljas stöd oberoende av boningsort. Jord- och skogsbruksministeriet utfärdar närmare bestämmelser om vad som skall anses vara bedrivande av gårdsbruk som huvudsyssla. Andra än odlare som bedriver gårdsbruk som huvudsyssla beviljas arealtillägg om odlaren bor på gårdsbruksenheten eller med beaktande av skötseln av lägenheten på ett ändamålsenligt avstånd från dess driftscentrum. Samma gäller bolagsmännen i ett öppet bolag, ansvariga bolagsmän i ett kommanditbolag och medlemmar i ett andelslag samt i fråga om ett aktiebolag sådana personer som avses i 3 § 2 mom. andra meningen förutsatt att bolagsmännen, medlemmarna eller sådana personer som avses i 3 § 2 mom. andra meningen genom att själva delta i arbetet bedriver gårdsbruk. Om lägenheten ägs eller innehas av flera än en person, skall minst en av dessa uppfylla kraven i 1 mom. eller 2 mom. första meningen. 9 § Tillfällig frånvaro Tillfällig frånvaro från boningsorten utgör inget hinder för beviljande av arealtillägg. Frånvaron anses tillfällig, om den beror på 1) sjukdom, 2) studier, 3) fullgörande av värnplikt eller 4) annan därmed jämförbar orsak. Kravet på boende anses inte uppfyllt om frånvaron från gårdsbruksenheten pågår längre än sex månader i en följd, ifall inte någon sådan medlem av odlarens familj som deltar i skötseln av gårdsbruksenheten bor på gårdsbruksenheten eller i närheten av den. 10 § Begränsningar Arealtillägg betalas inte för en lägenhet som omfattas av ett produktionsändringsavtal enligt 4 § lagen om styrning av lantbruksproduktionen (446/77), ett avtal om minskad lantbruksproduktion enligt lagen om styrning och balansering av lantbruksproduktionen (81/83), ett i 9 § lagen om balansering av lantbruksproduktionen (1261/89) avsett avtal om avstående från odling av åkerväxter, dock inte ett trädesavtal, eller som berörs av en sådan förbindelse om nedläggning av lantbruksproduktion som avses i 6 § 2 mom. 3 punkten lagen om avträdelsepension. Om ett avtal om minskad lantbruksproduktion som avses i ovan nämnda stadganden har varit i kraft då husdjursenheterna bestäms, betalas inget arealtillägg för enheterna i fråga. Om avtalet har varit i kraft när fördelningsenheterna bestäms utgående från åkerarealen, betalas inget arealtillägg alls. Arealtillägg betalas inte om åkrarna på gårdsbruksenheten när fördelningsenheterna bestäms utgående från åkerarealen eller senast vid tidpunkten för ansökan berörs av en sådan förbindelse att avstå från jordbruk som avses i 6 § lagen om avträdelsepension (16/74). 11 § Inkomster Det sammanlagda beloppet av odlarens beskattningsbara inkomster fås genom sammanräkning av de beskattningsbara inkomster som i olika kommuner fastställts for odlaren och maken vid kommunalbeskattningen för 1989. Om någondera av dem är delägare i ett eller flera dödsbon, öppna bolag eller kommanditbolag som skall beskattas som särskild skattskyldig, hänförs till det sammanlagda beloppet även del av deras beskattningsbara inkomster som motsvarar deras andel i dem, till den del som inkomsterna inte ingår i odlarens eller makens skattepliktiga inkomst. Makens inkomster beaktas inte om äktenskapet ingåtts efter år 1989. Till en minderårigs beskattningsbara inkomster skall också räknas det ovan avsedda sammanlagda beloppet av en förälders eller adoptivförälders beskattningsbara inkomster, om han eller hon svarar för omvårdnaden om den minderårige. Då lägenheten ägs eller innehas av flera än en person, betraktas som sammanlagt belopp av de beskattningsbara inkomsterna det sammanräknade beloppet av de sammanlagda beskattningsbara inkomster som hänför sig till den mest beskattade delägaren och hans make bland de delägare som själva eller vilkas makar som huvudsyssla bedriver gårdsbruk eller som själva eller vilkas makar bor på gårdsbruksenheten eller på ett for skötseln av lägenheten ändamålsenligt avstånd från dess driftscentrum. Om den i 2 mom. avsedda mest beskattade delägaren eller hans make inte arbetar på gårdsbruksenheten, kan landsbygdsdistriktet i enskilda fall på basis av skälighetsbedömning medge undantag från vad som sågs i nämnda moment och godkänna att arealtillägget fastställs på grundval av någon annan delägares inkomster. 12 § Inkomsternas inverkan på arealtilläggets belopp Om det i 11 § avsedda sammanlagda beloppet av beskattningsbara inkomster är högst 98 000 mk, betalas arealtillägget till fullt belopp per fördelningsenhet. När det sammanlagda beloppet överskrider 138 000 mk, betalas inget arealtillägg. När det sammanlagda beloppet av inkomsterna överstiger 98 000 mk sänks arealtillägget som följer: 1) med 20 procent om beloppet är 108 000 mk, 2) med 35 procent om beloppet är 118 000 mk, 3) med 55 procent om beloppet är 128 000 mk och 4) med 70 procent om beloppet år 138 000 mk. 13 § Unga odlare Om odlaren eller odlarens make förvärvat sin första lägenhet 1984 eller senare och om odlaren eller maken år född 1953 eller senare betalas arealtillägget ökat med 40 procent. Dessutom förutsätts att odlarens och makens sammanlagda beskattningsbara inkomster uppgår till högst 98 000 mk. Om det sammanlagda beloppet av de beskattningsbara inkomsterna överstiger 98 000 mk, betalas inte förhöjt arealtillägg, men 60 000 mk av de beskattningsbara inkomsterna lämnas utan avseende. Till ett dödsbo eller en sammanslutning kan arealtillägget betalas förhöjt på det sätt som avses i 1 mom., om ingen delägare i dödsboet eller sammanslutningen har fyllt 35 år. Särskilda bestämmelser 14 § Fastställande av åkerarealen Vid beräkningen av antalet fördelningsenheter beaktas en sådan åker som hör till gårdsbruksenheten och som odlats under 1991 års växtperiod eller som annars genom produktionsinsatser använts för lantbruksproduktion eller i enlighet med normalt växelbruk skötts som träda eller som omfattats av ett trädesavtal enligt statsrådets belust om trädesavtal (863/88, 43/90 och 25/91). Annan icke beskogad åker på gårdsbruksenheten beaktas i det fall att antalet fördelningsenheter skulle vara mindre om den räknades med. 15 § Fördelningsenheter utgående från åkerarealen Fördelningsenheterna utgående från åkerarealen bestäms enligt följande Åkerareal hektar Fördelningsenheter Åkerareal hektar Fördelningsenheter 2,00–2,49 = 2,0 7,50–7,99 = 7,5 2,50–2,99 = 2,5 8,00–18,99 = 8,0 3,00–3,49 = 3,0 19,00–19,99 = 7,5 3,50–3,99 = 3,5 20,00–20,99 = 7,0 4,00–4,49 = 4,0 21,00–21,99 = 6,5 4,50–4,99 = 4,5 22,00–22,99 = 6,0 5,00–5,49 = 5,0 23,00–23,99 = 5,5 5,50–5,99 = 5,5 24,00–24,99 = 5,0 6,00–6,49 = 6,0 25,00–25,99 = 4,5 6,50–6,99 = 6,5 26,00–26,99 = 4,0 7,00–7,49 = 7,0 27,00–50,00 = 3,5 16 § Fördelningsenheter utgående från husdjur Husdjuren på en gårdsbruksenhet beaktas vid beräkningen av antalet fördelningsenheter ända till sammanlagt högst 8 fördelningsenheter som följer: 1) 1 fördelningsenhet för en ko och en över ettårig häst, 2) 0,5 fördelningsenheter för en kviga eller en tjur över åtta månader, ett föl under 1 år samt en sugga och en galt, 3) 0,2 fördelningsenheter för en kalv under åtta månader, ett köttsvin över 12 veckor, ett får, en get och ett lamm, 4) 0,02 fördelningsenheter för fjäderfän över 6 månader. 17 § Beaktande av husdjur Husdjur som har hållits i strid med tillståndsstadgandena om styrning av husdjursproduktion eller i strid med avtal som ingåtts på grund av stadgandena om styrning och balansering av lantbruksproduktionen, beaktas inte när fördelningsenheterna beräknas. Om antalet husdjur vid utgången av 1990 tillfälligt har minskat, kan arealtillägg betalas enligt det genomsnittliga antalet djur under det aktuella året under förutsättning att produktionen är fortgående. Om producenten har ett gällande avtal om minskning av mjölkproduktionen i enlighet med statsrådets beslut (1002/90), betalas arealtillägg på basis av mängden djur vid ansökningstidpunkten. 18 § Beräkning av arealtillägg Arealtillägget beräknas så att fördelningsenheterna utgående från åkerareal och husdjur räknas samman och det erhållna antalet fördelningsenheter avrundas med en halv fördelningsenhets noggrannhet nedåt till närmaste hela eller halva fördelningsenhet. Det antal fördelningsenheter som avrundats enligt 1 mom. multipliceras med det markbelopp som jordbruksstyrelsen har fastställt per fördelningsenhet. Det arealtillägg som har erhållits på detta sätt höjs eller sänks enligt vad som stadgas i 12, 13 och 19 §§. 19 § Höjning av arealtillägg Ett arealtillägg som beräknats enligt 18 § utgår regionvis höjt så att arealtilläggets belopp inom det område av mellersta Finland som nämns i 20 § är 10 procent och inom norra Finlands södra zon 20 procent, inom mellanzonen 30 procent och inom den norra zonen 50 procent högre än beloppet inom södra Finland. Inom det skärgårdsområde som avses i 20 § betalas arealtillägget till ett belopp som år 30 procent högre än beloppet inom södra Finland. Höjningen betalas beroende på inom vilket område eller vilken zon gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. 20 § Indelning i områden och zoner Den i 19 § avsedda indelningen i områden och zoner är följande: Södra Finlands område: Nylands län och landskapet Åland; Åbo och Björneborgs län utom kommunerna Honkajoki, Jämijärvi, Karvia, Kihniö, Kiikoinen, Kullaa, Lavia, Luvia, Mouhijärvi, Norrmark, Påmark, Sastmola, Siikainen, Suodenniemi, Tavastkyro, Ulvsby och Viljakkala samt städerna Björneborg, Ikalis, Kankaanpää och Parkano; Tavastehus län utom kommunerna Juupajoki, Kuhmalahti, Kuorevesi, Kuru, Lägelmäki, Ruovesi, Vilppula och Ylöjärvi, av Tammerfors stad den del som har hört till förutvarande Teisko kommun samt städerna Mänttä, Orivesi och Virdois; i Kymmene län kommunerna Elimäki, Iitti, Pyttis, Veckelax och Virolahti samt städerna Anjalankoski, Fredrikshamn, Kotka, Kouvola och Kuusankoski. Mellersta Finlands område: S:t Michels län utom kommunerna Hirvensalmi, Kangasniemi och Pertunmaa; inom Åbo och Björneborgs lån kommunerna Jämijärvi, Kiikoinen, Kullaa, Lavia, Luvia, Mouhijärvi, Suodenniemi, Tavastkyro, Ulvsby och Viljakkala samt städerna Björneborg och Ikalis; i Tavastehus län Juupajoki, Kuhmalahti, Kuorevesi, Längelmäki, Ruovesi, Vilppula och Ylöjärvi kommuner, av Tammerfors stad den del som har hört till förutvarande Teisko kommun samt städerna Mänttä och Orivesi; i Kymmene län Jaala, Joutseno, Lemi, Luumäki, Miehikkälä, Parikkala, Rautjärvi, Ruokolahti, Saari, Savitaipale, Suomenniemi, Taipalsaari, Uukuniemi, Valkeala och Ylämaa kommuner samt städerna Imatra och Villmanstrand; i Kuopio län Leppävirta, Maaninka, Siilinjärvi, Tuusniemi och Vehmersalmi kommuner samt städerna Kuopio, Suonenjoki och Varkaus; i Norra Karelens län Kesälahti, Kitee, Liperi och Rääkkylä kommuner samt städerna Joensuu och Outokumpu; i Vasa län kommunerna Alahärmä, Ilmajoki, Jalasjärvi, Jurva, Kauhajoki, Korsholm, Korsnäs, Kuortane, Laihela, Lillkyro, Malax, Maxmo, Nurmo, Närpes, Oravais, Storkyro, Vörå, Ylihärmä, Ylistaro och Östermark samt städerna Kaskö, Kauhava, Kristinestad, Kurikka, Lappo, Nykarleby, Seinäjoki och Vasa; i Mellersta Finlands län kommunerna Hankasalmi, Korpilahti, Kuhmoinen, Laukaa, Muurame och Säynätsalo samt Jyväskylä landskommun och städerna Jyväskylä, Jämsä och Jämsänkoski. Norra Finlands område: Den södra zonen: Inom Tavastehus län Kuru kommun och staden Virdois; inom Kuopio lån Juankoski, Kaavi, Karttula, Keitele, Kiuruvesi, Lapinlahti, Nilsiä, Pielavesi, Rautalampi, Rautavaara, Sonkajärvi, Tervo, Varpaisjärvi, Vesanto och Vieremä kommuner samt staden Idensalmi; i Norra Karelens län Eno, Ilomants, Juuka, Kiihtelysvaara, Kontiolahti, Polvijärvi, Pyhäselkä, Tohmajärvi, Tuupovaara, Valtimo och Värtsilä kommuner samt städerna Lieksa och Nurmes; i Vasa län kommunerna Bötom, Evijärvi, Halsua, Himanka, Kaustby, Kelviå, Kortesjärvi, Kronoby, Lappajärvi, Larsmo, Lehtimäki, Lestijärvi, Lochteå, Pedersöre, Perho, Peräseinäjoki, Soini, Storå, Toholampi, Töysä, Ullava, Vetil och Vimpeli samt städerna Alajärvi, Alavus, Etseri, Jakobstad, Kannus och Karieby; i S:t Michels län kommunerna Hirvensalmi, Kangasniemi och Pertunmaa; i Åbo och Björneborgs län kommunerna Honkajoki, Karvia, Kihniö, Norrmark, Parkano, Påmark, Sastmola och Siikainen samt staden Kankaanpää; i Mellersta Finlands län kommunerna Joutsa, Kannonkoski, Karstula, Kinnula, Kivijärvi, Konginkangas, Konnevesi, Kyyjärvi, Leivonmäki, Luhanka, Multia, Petäjävesi, Pihtipudas, Pylkönmäki, Sumiainen, Toivakka, Uurainen och Viitasaari samt städerna Keuruu, Saarijärvi, Suolahti och Äänekoski; i Uleåborgs lån kommunerna Alavieska, Haapavesi, Kalajoki, Kempele, Kestilä, Kärsämäki, Limingo, Lumijoki, Merijärvi, Muhos, Nivala, Paltamo, Pattijoki, Piippola, Pulkkila, Pyhäjoki, Pyhäjärvi, Pyhäntä, Rantsila, Reisjärvi, Ristijärvi, Ruukki, Sievi, Siikajoki, Sotkamo, Temmes, Tyrnävä, Vaala, Vihanti och Vuolijoki, städerna Brahestad, Haapajärvi, Kajana, Oulainen och Ylivieska samt Oulunsalo kommun, utom den till norra Finlands mellanzon hörande delen. Mellanzonen: I Uleåborgs län kommunerna Haukipudas, Hyrynsalmi, Ii, Karlö, Kiiminki, Kuivaniemi, Kuusamo, Pudasjärvi, Puolanka, Suomussalmi, Taivalkoski, Utajärvi, Yli-Ii och Ylikiiminki, städerna Kuhmo och Uleåborg samt de delar av Oulunsalo kommun som ligger inom Ylikiiminki kommun; i Lapplands län Keminmaa, Pello, Posio, Ranua, Simo, Tervola och Övertorneå kommuner, Rovaniemi landskommun samt städerna Kemi, Kemijärvi, Rovaniemi och Torneå. Den norra zonen: I Lapplands län kommunerna Enare, Enontekis, Kittilä, Kolari, Muonio, Pelkosenniemi, Salla, Savukoski, Sodankylä och Utsjoki. Skärgårdsområdet: I Nylands, Kymmene, Tavastehus, S:t Michels, Kuopio, Norra Karelens, Mellersta Finlands och Vasa län samt i Uleåborgs län, med undantag av dess till norra Finlands mellanzon hörande delar, de av jordbruksstyrelsen godkända delarna av skärgården; i Åbo och Björneborgs län kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Velkua samt av de övriga kommunerna inom Åbo och Björneborgs län de av jordbruksstyrelsen godkända delarna av skärgården; i landskapet Åland kommunerna Brändö, Föglö, Kumlinge, Kökar, Sottunga och Vårdö samt av de övriga kommunerna inom landskapet Åland de av jordbruksstyrelsen godkända delarna av skärgården. En lägenhet som inte står i fast förbindelse med allmän väg, anses vara belägen i skärgården. Bestämmelser om förfarande 21 § Ansökan Arealtillägg beviljas på ansökan. Jordbruksstyrelsen beslutar om ansökningstiden och informationen därom till de sökande. Ansökan skall tillställas lantbruksnämnden i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget. Har en ansökan tillställts lantbruksnämnden efter utgången av den tid som jordbruksstyrelsen har utsatt och kan förseningen anses ha skett av godtagbar orsak, kan landsbygdsdistriktet ge lantbruksnämnden tillstånd att bevilja arealtillägg utan hinder av att ansökningen är försenad. Ankommer avgörandet av saken inte på den lantbruksnämnd hos vilken ansökan har inlämnats, skall lantbruksnämnden sända ansökningen, försedd med anteckning om tiden för dess mottagande, och sådana tillgängliga beskattningsuppgifter som behövs för behandlingen av ärendet till den lantbruksnämnd som beslutar om arealtillägget. 22 § Beviljande och betalning Om beviljande av arealtillägg beslutar den lantbruksnämnd som avses i 21 §. Nämnden betalar även arealtillägget till dem som är berättigade därtill från det av staten använda postgirokonto som jordbruksstyrelsen bestämmer. Arealtillägg betalas till mottagaren eller på det postgirokonto eller bankkonto som mottagaren i sin ansökan eller annars skriftligen har bestämt. 23 § Återkrav Har en sökande fått arealtillägg utan grund eller till ett högre belopp än vad som skulle ha kunnat beviljas honom enligt detta beslut, skall i fråga om återkrav av det överbetalda beloppet iakttas vad som stadgas i lagen om handhavande av utdelnings- och övervakningsuppgifter beträffande lantbruksstödet (88/71). Närmare föreskrifter och ikraftträdande 24 § Närmare föreskrifter Närmare föreskrifter om verkställigheten av detta beslut meddelas av jordbruksstyrelsen. 25 § Ikraftträdande Detta beslut träder i kraft den 24 april 1991. Helsingfors den 18 april 1991 Jord- och skogsbruksminister Toivo T. Pohjala Specialforskare Esko Juvonen

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat