693/2023
Svenska
693/2023 — Lag om djurvälfärd
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Lagens syfte Syftet med denna lag är att främja djurvälfärden och att på bästa möjliga sätt skydda djur mot men för deras välfärd. Lagen syftar också till att öka respekten för djur och främja god behandling av djur. 2 § Tillämpningsområde Denna lag ska tillämpas på alla djur. 3 § Verkställighet av Europeiska unionens lagstiftning samt konventioner Denna lag innehåller bestämmelser om verkställigheten av följande EU-rättsakter som gäller djurvälfärd och av rättsakter som utfärdats med stöd av dem, till den del som det inte föreskrivs om verkställigheten av dem i någon annan lag: 1) rådets förordning (EG) nr 1099/2009 om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning, nedan avlivningsförordningen, 2) rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 , 3) Europaparlamentets och rådet förordning (EU) 2017/625 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll), nedan kontrollförordningen . I lagen föreskrivs det dessutom om verkställigheten av följande EU-rättsakter samt om verkställigheten av avtal som är bindande för Finland eller Europeiska unionen till den del det inte föreskrivs om verkställigheten av dem i någon annan lag: 1) rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur, 2) rådets direktiv 2008/120/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav vid svinhållning, 3) rådets direktiv 1999/22/EG om hållande av vilda djur i djurparker, nedan djurparksdirektivet , 4) rådets direktiv 1999/74/EG om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns, 5) rådets direktiv 2007/43/EG om fastställande av minimiregler för skydd av slaktkycklingar, 6) rådets direktiv 2008/119/EG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar, 7) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, 8) den europeiska konventionen om skydd av animalieproduktionens djur (FördrS 47/1992), 9) den europeiska konventionen om skydd av djur som förs till slakt (FördrS 48/1992), 10) den europeiska konventionen om skydd av sällskapsdjur (FördrS 49/1992). 4 § Förhållande till annan lagstiftning Bestämmelser om skydd av djur vid transport och i anslutning därtill finns i rådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden och om ändring av direktiven 64/432/EEG och 93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97 och i lagen om transport av djur (1429/2006). Bestämmelser om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål finns i lagen om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål (497/2013). I fråga om jakt, fiske, hantering av risker som orsakas av främmande arter, naturskydd, medicinsk behandling av djur, bekämpning av djursjukdomar, offentlig kontroll av införsel av djur i Europeiska unionen, identifiering av djur, avelsverksamhet och genteknik iakttas dessutom vad som förskrivs särskilt. 5 § Definitioner I denna lag avses med 1) djurvälfärd ett djurs upplevelse av sitt eget fysiska och mentala tillstånd, 2) förteckningar över djurarter de förteckningar över djur och djurarter som avses i 8 § 2 mom., 3) djurhållare en fysisk eller juridisk person som ansvarar för ett djur eller sköter om det permanent eller tillfälligt, 4) djurägare en fysisk eller juridisk person som äger ett djur, 5) verksamhetsutövare den som professionellt eller annars storskaligt håller djur eller den som i sin näringsverksamhet tillverkar, importerar, exporterar, via Finland transporterar, saluför, tillhandahåller, säljer eller annars överlåter eller förmedlar redskap, anordningar eller ämnen som är avsedda för skötsel och hantering av djur, 6) tillsynsmyndighet regionförvaltningsverket, Tullen, kommunalveterinären, den tjänsteinnehavare som utövar tillsyn över hälsoskyddet i kommunen och polisen samt Livsmedelsverket när det gäller i livsmedelslagen (297/2021) avsedda slakterier och inrättningar för vilthantering samt anläggningar som finns i anslutning till dem samt Livsmedelsverket på gränskontrollstationer som avses i lagen om införselkontroll av djur och vissa varor (1277/2019), 7) viltdjur ett sådant i naturen levande djur som tillhör en vild djurart och som är fött i naturen eller som har fötts upp för att frisläppas i naturen, dock inte ett djur som har rymt från människans vård och som kan särskiljas från djur som är födda i naturen, 8) bestämmelser om djurvälfärd denna lag, bestämmelser som meddelats med stöd av den och sådan EU-lagstiftning om djurvälfärd som är direkt tillämplig, 9) produktionsdjur djur som föds upp eller hålls för produktion av livsmedel, ull, skinn eller päls eller för annan typ av produktion, dock inte vilda djur eller djur som hålls för deltagande i tävlingar, utställningar, kulturella eller idrottsliga evenemang och motsvarande aktiviteter, och inte djur som används för vetenskapliga ändamål eller undervisningsändamål, 10) yrkesmässig eller annars storskalig djurhållning tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt 50 och 57–61 § samt sådant hållande av produktionsdjur för vilket djurhållaren har rätt att få jordbruksstöd för husdjursskötsel och annat motsvarande hållande av produktionsdjur som ska betraktas som näringsverksamhet, 11) djurhållningsplats en box eller ett bås, en bur, en bassäng, en inhägnad, en bostad, en ladugård eller ett stall eller någon kombination av dessa samt andra utrymmen, lokaler eller avgränsade områden där man håller djur antingen permanent eller tillfälligt, 12) permanent djurhållningsplats den djurhållningsplats där djuret tillbringar största delen av sin tid, 13) djurtävling evenemang som arrangeras för att rangordna djur eller djur och människor utifrån deras prestationer eller för att bedöma djurs egenskaper, läggning eller färdigheter; som djurtävling betraktas dock i regel inte evenemang som arrangeras för bedömning av i huvudsak djurens utseende, 14) djurutställning evenemang, tillställningar, föreställningar eller uppvisningar som arrangeras för att presentera djur eller deras färdigheter eller läggning för allmänheten eller vars huvudsakliga syfte är att bedöma djurs utseende, 15) djurpark en permanent anläggning där i huvudsak djur som tillhör vilda arter hålls för att förevisas för allmänheten, 16) permanent djurutställning en permanent anläggning där enbart eller i huvudsak andra djur än sådana som tillhör vilda djurarter hålls för att förevisas för allmänheten och där det förevisade antalet vilda djur eller djurarter är litet och djuren inte tillhör djurarter som är särskilt viktiga med avseende på naturskyddsvärdet, dock inte en husdjursgård, 17) husdjursgård en permanent anläggning där enbart sådana däggdjurs- och fågelarter som enligt 8 § 2 mom. får hållas som produktionsdjur samt hundar (Canis familiaris) och katter (Felis silvestris catus) hålls för att förevisas för allmänheten, 18) ambulerande djurutställning en ambulerande anläggning där djur hålls för att förevisas för allmänheten, 19) cirkus en ambulerande eller permanent anläggning där djur inför publik upprepade gånger utför konster som de dresserats att utföra. Med permanent djurutställning enligt 16 punkten och husdjursgård enligt 17 punkten avses också en sådan anläggning där allmänheten har möjlighet att delta i djurens skötsel eller annan verksamhet av betydelse för djurens välfärd. 2 kap. Allmänna principer och ansvar för djur 6 § Allmänna principer Djur ska behandlas väl och med respekt. Ett djur får inte tillfogas onödig smärta eller onödigt lidande och djurets välfärd får inte äventyras i onödan. Djur som hålls av människan får inte lämnas utan skötsel eller överges. 7 § Att hjälpa sjuka eller skadade djur Den som påträffar ett husdjur eller ett annat hållet djur som är sjukt eller skadat eller annars i hjälplöst tillstånd ska själv hjälpa djuret eller göra anmälan om djuret till djurägaren eller djurhållaren eller till tillsynsmyndigheten. Om det är oskäligt svårt att få tag på en person som avses i 1 mom. och djurets tillstånd är sådant att det vore uppenbart grymt mot djuret att hålla djuret vid liv, får djuret avlivas. En i 1 mom. avsedd anmälan om saken ska göras utan dröjsmål. Vilda djur som är sjuka, skadade eller annars i hjälplöst tillstånd ska hjälpas. Om djurets tillstånd är sådant att det vore uppenbart grymt mot djuret att hålla djuret vid liv, ska djuret avlivas eller avlivningen ombesörjas. Kommunen ska sörja för att sjuka eller skadade vilda djur som förts till en av kommunen ordnad veterinärmottagning avlivas. 8 § Begränsningar som gäller hållande av djurarter och djur Endast sådana djur och djurarter får hållas som produktionsdjur, sällskaps- och hobbydjur eller cirkusdjur eller i ambulerande djurutställningar, vilkas djurhållning enligt tillgänglig vetenskaplig kunskap och praktisk erfarenhet är möjlig att ordna så att 1) djuren har möjlighet att tillfredsställa sina väsentliga beteendemässig behov när det gäller rörelse, vila, kroppsvård, sökande efter föda och andra motsvarande aktiviteter samt i sociala relationer, 2) djurens fysiologiska behov kan tillgodoses, 3) lämpliga djurhållningsplatser kan ordnas för djuren, och 4) djuren kan ges lämplig vård om de insjuknar eller skadas. Som produktionsdjur eller cirkusdjur eller i ambulerande djurutställningar får hållas endast de djurarter som räknas upp i förteckningarna i bilaga 1. Bestämmelser om vilka djur och djurarter som får hållas som sällskaps- och hobbydjur utfärdas genom förordning av statsrådet. Bestämmelser om innehav av invasiva främmande arter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter, nedan förordningen om främmande arter , samt i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter (1709/2015). 9 § Förslag till ändring av förteckningarna över djurarter Livsmedelsverket kan på eget initiativ eller på grund av ansökningar som verket mottagit göra framställningar till jord- och skogsbruksministeriet om djurarter som ska läggas till i förteckningarna över djurarter. Naturresursinstitutet ger oberoende vetenskaplig sakkunnighjälp vid bedömningen av om förteckningarna över djurarter är tidsenliga. Närmare bestämmelser om innehållet i en i 1 mom. avsedd ansökan, om den utredning som ska fogas till ansökan samt om behandlingen av ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 10 § Avvikelse från förteckningen över djurarter Livsmedelsverket får i enskilda fall på ansökan bevilja tillstånd att hålla ett eller flera djur som inte finns upptagna i förteckningen över djurarter. Tillstånd får beviljas, om djurhållningen utifrån tillgänglig vetenskaplig kunskap eller praktisk erfarenhet kan ordnas på det sätt som avses i 8 § 1 mom. Naturresursinstitutet lämnar oberoende vetenskaplig sakkunnighjälp för bedömningen av om grunder för beviljande av tillstånd enligt 1 mom. föreligger. Närmare bestämmelser om innehållet i ansökan och om den utredning som ska fogas till ansökan samt om behandlingen av ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 11 § Ansvar för djurs välfärd i vissa fall Ett barn som är yngre än sexton år får inte ensamt ansvara för ett djurs välfärd. Föräldrar eller andra vårdnadshavare till eller andra personer som har uppsikt över ett barn som inte har fyllt 15 år är skyldiga att se till att barnet inte behandlar djur på ett sätt som strider mot 13 §. 3 kap. Behandling av djur 12 § Allmänna krav på behandlingen Djur ska behandlas lugnt. Vid hantering och dressyr av ett djur ska såvitt möjligt tas fasta på djurets arttypiska beteende. Djur ska vänjas vid hantering och de förhållanden under vilka de hålls, om det kan anses ändamålsenligt med hänsyn till djurarten och djurhållningsformen. Om ett djur inte är vant vid hantering, ska detta beaktas när djuret hanteras. Vilda djur ska hanteras så att de inte blir onödigt tama. Närmare bestämmelser om hantering av djur samt om hur djur ska vänjas vid hantering och vid de förhållanden under vilka djuren hålls får utfärdas genom förordning av statsrådet. 13 § Förbjuden behandling Ett djur får inte behandlas eller dresseras hårdhänt eller på något annat sätt som orsakar djuret onödig smärta eller onödigt lidande. Djuret får inte bindas eller tjudras på ett sätt som orsakar onödig smärta eller onödigt lidande. Ett djur får inte överansträngas eller hållas i oskäligt sträng tukt. När ett djur dresseras och används ska nivån på djurets kunnande och dess prestationsförmåga beaktas. Djuret får inte tvingas att försöka anstränga sig på ett sätt som överstiger deras naturliga läggning eller krafter. Ett djur får inte tillfogas skada i onödan. Som onödigt skadande av ett djur betraktas inte användning av hundar eller andra djur i myndighetsverksamhet i sådana uppdrag som anknyter till djurets användningsändamål och som på grund av uppdragets art är förknippade med risk för att djuret skadas. Ett djur får inte färgas i syfte att förändra djurets utseende. Närmare bestämmelser om vad som ska betraktas som hårdhänt behandling eller dressyr, överansträngning, oskäligt sträng tukt eller tillfogande av onödig skada får utfärdas genom förordning av statsrådet. 14 § Könsumgänge med djur En människa får inte ha könsumgänge med ett djur. Med könsumgänge avses i denna lag inträngande med människans könsorgan i djurets kropp eller inträngande i djurens könsorgan eller anus eller tagande av djurets könsorgan i människans kropp. Vad som föreskrivs i 1 mom. utgör dock inget hinder för en åtgärd som är nödvändig av veterinärmedicinska eller avelsmässiga orsaker eller av någon annan motsvarande godtagbar orsak. 15 § Ingrepp på djur En operation eller något annat ingrepp som orsakar smärta eller lidande får utföras på ett djur endast om det är motiverat med hänsyn till djurets välfärd. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. är det dock tillåtet att 1) märka djuret med en metod som orsakar kortvarig och lindrig smärta, 2) ta sådana blod- och vävnadsprov av djuret som annan lagstiftning förutsätter, 3) förstöra hornanlaget hos eller avhorna nötkreatur och getter, 4) kastrera eller sterilisera djur, 5) utföra en operation eller något annat ingrepp som orsakar ett djur smärta eller lidande, om ingreppet behövs för att underlätta hanteringen av djuret, säkerställa människors eller andra djurs hälsa eller trygghet eller bestämma djurets avelsvärde eller av någon annan motsvarande tvingande orsak som hänför sig till djurhållningen, samt 6) seminera djur och vidta andra åtgärder som anknyter till artificiell reproduktion samt den reproduktiva hälsan. Ett djur som har genomgått en operation eller ett ingrepp som orsakar smärta eller lidande och som utförts i syfte att förändra djurets utseende får inte användas i tävlingar eller ställas ut. Närmare bestämmelser om ingrepp enligt 2 mom. 5 punkten samt om seminering av djur och andra åtgärder som anknyter till artificiell reproduktion samt den reproduktiva hälsan enligt 2 mom. 6 punkten utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om de metoder som ska användas vid ingrepp enligt 2 mom. och vid seminering av djur får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om förbjudna ingrepp i syfte att förändra djurs utseende och om andra förbjudna ingrepp får utfärdas genom förordning av statsrådet. 16 § Vem som får utföra ingrepp och användning av smärtlindring En enligt 15 § tillåten operation eller annat tillåtet ingrepp som orsakar ett djur smärta eller lidande får utföras endast av den som utövar veterinäryrket eller av någon annan som har genom förordning fastställd behövlig utbildning eller annan tillräcklig kompetens för att utföra ingreppet. I samband med smärtsamma ingrepp ska smärtlindring användas, om inte den smärta som ingreppet vållar är kortvarig eller om ingreppet inte tål uppskov. Genom förordning av statsrådet 1) får närmare bestämmelser utfärdas om metoder och behövlig smärtlindring som ska användas vid ingrepp, 2) utfärdas bestämmelser om den utbildning och behörighet som förutsätts av andra i 1 mom. avsedda personer än utövare av veterinäryrket. 17 § Redskap, anordningar och ämnen Redskap, anordningar och ämnen som är avsedda för skötsel och hantering av djur ska vara lämpliga för sitt ändamål och de får inte orsaka djur onödig smärta eller onödigt lidande eller risk för skador. Ett djur får inte ges ämnen som är farliga för djurets välfärd, om det inte är fråga om veterinärmedicinsk vård eller avlivning av djuret eller någon behandling som tillåts särskilt någon annanstans i lagstiftningen. En verksamhetsutövare som i sin näringsverksamhet tillverkar, inför i landet, exporterar, transiterar genom Finland, saluför, bjuder ut, säljer eller på något annat sätt överlåter eller förmedlar redskap, anordningar eller ämnen som är avsedda för skötsel och hantering av djur, ska med sådan noggrannhet och yrkesskicklighet som omständigheterna kräver försäkra sig om att redskapen, anordningarna och ämnena uppfyller de krav som ställs i denna lag och med stöd av den. Närmare bestämmelser om de krav som ställs på redskap, anordningar och ämnen som är avsedda för skötsel, hantering och avlivning av djur inom olika djurarter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 18 § Förbjudna redskap och anordningar Det är förbjudet att marknadsföra, importera, tillverka, sälja, överlåta, använda och inneha sådana redskap och anordningar som är avsedda för skötsel, hantering, fasttagande, transport, bedövning eller avlivning av djur, om det är uppenbart att deras användning orsakar djuret onödig smärta eller onödigt lidande. I 1 mom. avsedda redskap eller anordningar som är avsedda för skötsel och hantering av djur är 1) tagghalsband, taggbetsel och taggsporrar samt sådana andra motsvarande redskap för att styra och kontrollera djur som orsakar djuret smärta, 2) elhalsband och andra på djuret fästa anordningar som ger det elstötar, dock inte anordningar som används i veterinärmedicinskt syfte eller vid fysikalisk behandling av djur, 3) andra än i 1 och 2 punkten avsedda redskap och anordningar som är avsedda för skötsel, hantering, fasttagande, transport, bedövning eller avlivning av djur, vilkas användning uppenbart orsakar djur onödig smärta, onödigt lidande eller risk för skada. Närmare bestämmelser om vilka andra redskap eller anordningar än de som avses i 2 mom. 3 punkten som kan betraktas som sådana att deras användning uppenbart orsakar djur onödig smärta, onödigt lidande eller risk för skada får utfärdas genom förordning av statsrådet. 19 § Samlande av förbjudna redskap och anordningar Vad som föreskrivs i 18 § gäller inte marknadsföring, införsel i landet, tillverkning, överlåtelse eller innehav av historisk eller konstnärligt värdefulla förbjudna redskap och anordningar. Ett föremål betraktas som historiskt värdefullt, om det har anknytning till en betydande person, tilldragelse, plats eller tidsepok eller om det på grund av sin ålder eller raritet eller på grund av att det är representativt för denna typ av föremål eller av någon annan därmed jämförbar orsak har historisk eller etnografisk betydelse. Ett föremål betraktas som konstnärligt värdefullt, om det genom sin utformning, ytbehandling eller utsmyckning representerar en viss stilperiod eller annars med hänsyn till den konstnärliga helheten är av betydelse. 4 kap. Skötsel av djur 20 § Allmänna krav på skötseln Djur ska skötas så att de har möjlighet att tillfredsställa sina väsentligt beteendemässiga behov när det gäller rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt sociala relationer. Hållna djurs allmänna välfärd samt djurets renhet och den övriga kroppsvård som djuret behöver ska tillses. Vid skötseln av djur ska även ändamålsenliga åtgärder för att förebygga sjukdomar och skador hos djuren vidtas. Om djur hålls i grupp, ska djurens sociala relationer, ålder, kön och storlek beaktas i gruppens sammansättning. Om djuren är fientligt inställda till varandra eller av någon annan orsak kan skada varandra, ska djuren hållas isär eller ha möjlighet att fly undan eller gömma sig för varandra. När grupper av djur slås samman eller när nya djur tillförs en grupp ska särskild uppmärksamhet fästas vid de problem som eventuellt uppstår när de sociala relationerna omformas. Hållna djur måste få sitt motionsbehov tillgodosett. Djur ska ha möjlighet till tillräcklig vila. Närmare bestämmelser om tillgodoseende av djurs väsentliga beteendemässiga behov och andra skötselåtgärder som behövs för att trygga djurvälfärden samt om hållande av djur i grupp får utfärdas genom förordning av statsrådet. 21 § Utfodring och vattning När ett hållet djur utfodras och vattnas ska hänsyn tas till djurets fysiologiska behov och det ska säkerställas att djuret får lagom mängd föda och vatten eller någon annan dryck av god kvalitet. Födans och dryckens sammansättning och sättet att ge den ska motsvara djurets fysiologiska behov och väsentliga beteendemässiga behov. I en permanent djurhållningsplats för däggdjur och fåglar ska djuren hela tiden ha tillgång till vatten. Kontinuerlig tillgång till vatten förutsätts dock inte 1) för nyfödda eller nykläckta djur, 2) för ett djur vars tillgång till vatten måste begränsas av veterinärmedicinska skäl, 3) för djur som tillhör vilda djurarter och som föds upp i hägn på vidsträckta områden under naturenliga förhållanden, 4) för renar när det finns obegränsat med ren snö tillgänglig, 5) när exceptionella och svåra väderförhållanden förhindrar att vatten hela tiden finns tillgängligt, 6) i sådana permanenta djurhållningsplatser där det är orimligt svårt att hela tiden ordna tillgång till vatten av orsaker som har att göra med djurhållningsformen och väderförhållandena. Närmare bestämmelser om föda och dryck för hållna djur får utfärdas genom förordning av statsrådet. Närmare bestämmelser om de i 2 mom. 6 punkten avsedda permanenta djurhållningsplatser där det är orimligt svårt att hela tiden ordna tillgång till vatten av orsaker som har att göra med djurhållningsformen eller väderförhållandena utfärdas genom förordning av statsrådet. 22 § Inspektion av djurs välfärd och djurhållningsplatser Om hållna djur står under omedelbar uppsikt eller omedelbart kan nås av en människa, ska djurens välfärd och djurhållningsplatsen jämte anordningar inspekteras minst en gång om dagen och vid behov oftare. Vid bedömningen av vad som är tillräckligt inspektionsintervall ska uppmärksamhet ägnas djurhållningsformen, djurarten, djurets fysiologiska tillstånd samt förhållandena på djurhållningsplatsen och i livsmiljön. Skyldigheten att utföra inspektioner dagligen tillämpas inte på 1) djur som tillhör vilda djurarter och som föds upp i hägn på vidsträckta områden under naturenliga förhållanden, 2) djur som sommartid hålls på svårtillgängliga beten, 3) odlade fiskar som det är omöjligt att inspektera på grund av svåra väderförhållanden, istäcke eller uppfödningsmetoden. Vid inspektionen ska särskild uppmärksamhet ägnas djur som är högdräktiga, håller på att föda eller nyligen har fött avkomma och djur som är nyfödda, sjuka, i dåligt skick eller skadade. Närmare bestämmelser om inspektion av djurvälfärd och djurhållningsplatser får utfärdas genom förordning av statsrådet. 23 § Sjuka eller skadade djur Om ett hållet djur insjuknar eller skadas, ska djuret 1) ges eller skaffas behörig vård utan dröjsmål, 2) ges tillräcklig möjlighet till vila, 3) vid behov hållas skilt från andra djur i ett ändamålsenligt utrymme, 4) vid behov skaffas veterinärvård. I vården av ett sjukt eller skadat djur ska strävan vara att trygga djurets funktionsförmåga och livskvalitet. Om sjukdomens eller skadans art så kräver, ska djuret avlivas. 24 § Förbud mot att tvinga djur att äta och dricka Djur får inte tvingas att äta eller dricka, om det inte är påkallat av veterinärmedicinska skäl. 25 § Avel I djuraveln ska strävan vara att producera livskraftiga, funktionsdugliga och friska djur. Ett djur får inte användas för avel, om 1) den avelskombination som används sannolikt orsakar sådana sjukdomar eller andra egenskaper hos avkomman som medför betydande men för avkommans välfärd, 2) djuret på grund av en ärftlig egenskap eller en sjukdom inte kan föröka sig på naturligt sätt, eller 3) förökningen sannolikt medför betydande men för djurets välfärd. Avelsmetoder som kan medföra betydande men för djurets välfärd får inte användas. Djurägaren eller djurhållaren ska genom inledning av djuren i grupper, övervakning, kastrering, sterilisering eller andra metoder hindra sina däggdjur från att föröka sig okontrollerat. Närmare bestämmelser om vilka slags djur som inte får användas för avel, om förbjudna avelsmetoder samt om åtgärder för att förhindra att däggdjur förökar sig okontrollerat får utfärdas genom förordning av statsrådet. 26 § Upphittade djur Kommunen ska inom sitt område ha en mottagningsplats för tillfällig skötsel av herrelösa hundar och katter samt andra små sällskaps- och hobbydjur som påträffas och tas fast ( upphittade djur ). På mottagningsplatsen för upphittade djur ska det kontrolleras om ett upphittat djur har en märkning eller någon annan identifikation samt vidtas skäliga åtgärder för att underrätta djurägaren eller den som annars håller djuret om omhändertagandet. Om djurägaren eller djurhållaren inte är känd, ska ett meddelande om att djuret tagits om hand och dess kännetecken publiceras på mottagningsplatsens webbplats. För djur som är sjuka eller skadade ska det utan dröjsmål ordnas med sådana första hjälpen-åtgärder som djuret behöver och annan skälig och ändamålsenlig vård för att behandla sjukdomen eller skadan. Upphittade djur ska förvaras minst 15 dagar efter det att den som äger eller håller djuret har underrättats om att djuret tagits om hand eller det meddelande om omhändertagandet som avses i 2 mom. har publicerats. Efter detta har kommunen rätt att sälja djuret, överlåta det på annat sätt eller avliva det. Om ett djur har sålts och inkomsten av försäljningen är större än kostnaderna för skötseln av djuret, ska kommunen förvara de återstående medlen för djurägarens räkning i tre månader efter det att djuret lämnades till mottagningsplatsen, varefter medlen tillfaller kommunen. Kommunen har rätt att av djurägaren eller djurhållaren ta ut ersättning för behövliga och skäliga kostnader för omhändertagande, transport, skötsel och eventuell avlivning av djuret. Om en anmälan om omhändertagande av en hund har gjorts till polisen enligt 55 § jaktlagen (615/1993), ska polisen underrätta mottagningsplatsen för upphittade djur om omhändertagandet. Mottagningsplatsen ska publicera ett sådant meddelande som avses i 2 mom. även om dessa djur på sin webbplats. Kommunen ska årligen utarbeta och publicera statistik över omhändertagna upphittade djur. Närmare bestämmelser om ordnande av tillfällig skötsel av upphittade djur och om utarbetande av statistik över upphittade djur får utfärdas genom förordning av statsrådet. 27 § Utomstående tjänsteproducenter vid ordnandet av tillfällig skötsel av upphittade djur Kommunen kan skaffa de tjänster som avses i 26 § 1 och 2 mom. från en utomstående tjänsteproducent. En förutsättning är att tjänsteproducenten uppfyller de krav som föreskrivs i 60 §. Dessutom ska tjänsteproducenten ha utsett en ansvarig person som är skyldig att se till att mottagningsplatsen drivs i enlighet med de krav som ställs på den. Den ansvariga personen ska vara myndig och en tillförlitlig person som inte är försatt i konkurs och vars handlingsbehörighet inte har begränsats. Mottagningsplatsen har, enligt vad som överenskoms om saken med kommunen, rätt att ta ut ersättning enligt 26 § 4 mom. av djurhållaren eller djurägaren. I avtalet om anskaffning av tjänsterna ska överenskommas om redovisning av ersättningen till kommunen eller om förvaring av den eller hur den annars ska användas. På den ansvariga person som avses i 1 mom. tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt ansvar när han eller hon utför åtgärder som gäller omhändertagande av upphittade djur. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 28 § Tagande av vilda djur för uppfödning Ett vilt ryggradsdjur får inte tas eller fångas in i syfte att hålla och föda upp djuret. Förbudet i 1 mom. gäller inte fångande och innehav av djur, om det finns tillstånd för det enligt 48 eller 49 § i naturvårdslagen (1096/1996), 40 eller 41 § i jaktlagen eller 47 § i lagen om fiske (379/2015). Om inte annat föreskrivs i någon annan lag, får undantag från förbudet dessutom göras för fångande och innehav av ett djur 1) som ska hållas i djurpark, 2) för fiskodling, utplantering av fisk eller utbildning eller för andra motsvarande i lagen om fiske avsedda fiskerihushållningsändamål, 3) för i jaktlagen avsedda viltvårdsändamål, 4) för vetenskaplig forskning, eller 5) för att ge ett djur i hjälplöst tillstånd vård. 29 § Vård av vilda djur i hjälplöst tillstånd Ett vilt djur som är skadat eller annars i hjälplöst tillstånd får kortvarigt tas om hand så att det kan ges första hjälpen eller överlämnas för vård. Efter första hjälpen ska djuret försättas i frihet när dess tillstånd tillåter det eller överlämnas för vård till en vårdplats som avses i 61 §. Om djuret inte kan försättas i frihet och vården av det inte kan ordnas, ska djuret avlivas. 30 § Djurskötares behörighet samt tillräckligt antal djurskötare Djurhållare och andra djurskötare ska ha tillräcklig kompetens för en ändamålsenlig skötsel av djuren. Den som håller djur yrkesmässigt eller annars storskaligt ska ha lämplig utbildning eller på annat sätt förvärvad tillräcklig kompetens för att sköta sina uppgifter. Djurhållaren ska se till att ett tillräckligt antal kompetenta djurskötare sköter djuren. Djurhållaren ska förse de personer som denne anställer eller anlitar för att sköta och hantera djuren med instruktioner om och handledning i fråga om de krav som gäller för en ändamålsenlig skötsel av djuren. Närmare bestämmelser om utbildning och kompetens för djurhållare och andra djurskötare enligt 1 och 2 mom. samt om vad som är ett tillräckligt antal djurskötare enligt 2 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 31 § Skyldighet för den som håller djur yrkesmässigt eller annars storskaligt att förbereda sig på störningar Den som håller djur yrkesmässigt eller annars storskaligt ska förbereda sig på eldsvådor och strömavbrott och andra motsvarande störningar som hotar djurens välfärd. Om skötseln av djuren eller regleringen och övervakningen av miljöfaktorer är beroende av elektriska eller mekaniska anordningar, ska det på en permanent djurhållningsplats finnas möjlighet att upprätthålla funktioner som är nödvändiga för djurens välfärd även när anordningarna drabbas av funktionsstörningar. Närmare bestämmelser om vilka åtgärder djurhållare ska vidta för att förbereda sig på störningar får utfärdas genom förordning av statsrådet. 32 § Bokföring av produktionsdjur Den som äger eller håller produktionsdjur ska föra bok över den medicinska behandling som getts produktionsdjuren och över antalet döda djur. Bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som används inom livsmedelsproduktionen ska bevaras i minst fem år och bokföringen över antalet döda djur och bokföringen över den medicinska behandlingen av produktionsdjur som inte används inom livsmedelsproduktionen ska bevaras i minst tre år efter utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur gjordes i bokföringen. Närmare bestämmelser om bokföringen över antalet döda djur får utfärdas genom förordning av statsrådet. 5 kap. Djurhållningsplats 33 § Allmänna krav på djurhållningsplatser Ett djur ska kunna stå och vila i naturlig ställning på djurhållningsplatsen samt byta ställning där utan svårighet. De djur som hålls på en och samma djurhållningsplats ska ha möjlighet att vila samtidigt. En djurhållningsplats ska gå att hålla tillräcklig ren och där upprätthålla god hygien med hänsyn till djurens välfärd. Djuren på en djurhållningsplats ska kunna inspekteras och skötas utan svårighet. Ett djur får hållas i en låda eller bur avsedda för transport av djur eller i ett motsvarande litet utrymme bara om djurtransporten, en sjukdom hos djuret eller något annat tillfälligt och godtagbart skäl kräver det. Närmare bestämmelser om djurhållningsplatsers storlek, material, konstruktioner och andra egenskaper samt om sådana tillfälliga och godtagbara skäl som avses i 3 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 34 § Säker djurhållningsplats Djurhållningsplatser ska vara konstruerade av sådant material och ha sådana konstruktioner och övriga egenskaper att såväl risken för att djur ska skada sig, insjukna eller rymma som brandfaran är så liten som möjligt. Närmare bestämmelser om material, konstruktioner och övriga egenskaper som inverkar på djurhållningsplatsers säkerhet får utfärdas genom förordning av statsrådet. 35 § Djurhållningsplatsens förhållanden Temperaturen, luftkvaliteten eller vattenkvaliteten och andra miljöförhållanden på en djurhållningsplats ska vara lämpliga för de djur som hålls där. Djur som hålls utomhus ska ha tillräckligt skydd mot ogynnsamma väderförhållanden eller vid behov kunna föras inomhus. På en djurhållningsplats får det inte förekomma oavbrutet buller som stör djuren eller orsakar dem olägenhet. Belysningen på en djurhållningsplats ska vara lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska och väsentliga beteendemässiga behov och sådan att djuren kan inspekteras och skötas på behörigt sätt. Om djurens välfärd är beroende av ett maskinellt ventilationssystem, ska anordningen vara försedd med ett larmsystem som slår larm vid funktionsstörningar. Larmsystemets funktionsduglighet ska testas regelbundet. Närmare bestämmelser om djurhållningsplatsers förhållanden samt om skydd mot ogynnsamma väderförhållanden för djur som hålls utomhus får utfärdas genom förordning av statsrådet. 36 § Renhållning och underhåll av djurhållningsplatser En djurhållningsplats ska hållas tillräckligt ren, så att djurens välfärd inte äventyras. Fel som upptäckts på en djurhållningsplats och som äventyrar djurens välfärd ska rättas till omedelbart, eller om detta inte är möjligt ska andra behövliga åtgärder vidtas för att trygga djurens välfärd till dess att felen rättas till. 37 § Allmänna krav som gäller permanenta djurhållningsplatser En permanent djurhållningsplats ska vara tillräckligt rymlig samt även i övrigt vara så konstruerad och utrustad att den är lämplig för tillgodoseende av djurens fysiologiska behov och de väsentliga beteendemässiga behoven av rörelse, lek, vila, kroppsvård, ätande, sökande efter föda och undersökande av omgivningen samt av sociala relationer. Ett djur får inte hållas fortlöpande uppbundet på sin plats och djurets möjligheter att röra sig får inte begränsas permanent med konstruktioner som hindrar djuret från att vända sig. Nya båsladugårdar och grisningshäckar får inte byggas och tas i bruk. Med grisningshäck avses en häck som är en fast konstruktion från vilken suggan inte kan släppas ut för att röra sig fritt i grisningsboxen. Djur som hålls i grupp ska kunna undvika varandra. Djurhållningsplatsens utfodrings- och dricksapparater ska planeras, byggas och placeras så att konkurrens mellan djuren medför så små men som möjligt för djurens välfärd. Varje djur ska ha tillgång till en lämplig viloplats. Närmare bestämmelser om de krav som ställs på permanenta djurhållningsplatsers storlek, konstruktioner, utrustning och anordningar får utfärdas genom förordning av statsrådet. 38 § Utrymmen som behövs för vård och inspektion av djur På en permanent djurhållningsplats eller i anslutning till den ska det finnas utrymmen och redskap som är nödvändiga för att inspektera och hantera djur samt vid behov utrymmen för vård och isolering av djur som är sjuka eller skadade. Närmare bestämmelser om utrymmen som avses i 1 mom. och om utrustningen i dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 6 kap. Införelse och överlåtelse av djur 39 § Förbud mot införsel samt återsändning av hundvalpar och kattungar Hundvalpar och kattungar som är yngre än sex månader får inte föras in från stater utanför Europeiska unionen eller från Europeiska unionens medlemsstater till Finland, om syftet är att sälja eller annars överlåta hundvalpen eller kattungen vidare i Finland inom fyra månader från införseln. Tullen kan bestämma att hundvalpar och kattungar som avses i 1 mom. ska återsändas till ursprungslandet. 40 § Utbjudande av hundar och katter till försäljning eller överlåtelse på annat sätt När en hund eller en katt bjuds ut till försäljning eller överlåtelse på annat sätt ska vid marknadsföringen lämnas uppgifter om 1) försäljarens eller en annan överlåtares namn, 2) försäljarens eller en annan överlåtares kod som specificerar verksamheten, om försäljaren eller överlåtaren är en i 60 § avsedd verksamhetsutövare, 3) djurets födelsetid, ålder eller uppskattade ålder, 4) det land där djuret är fött, om det är ett annat än Finland, 5) var djuret finns. Om ett foto eller foton används i marknadsföringen, ska åtminstone ett foto föreställa det djur som annonsen gäller eller djurets moder och detta ska framgå av fotot eller fotona. 41 § Uppgifter som ska lämnas i samband med överlåtelse av djur Den som säljer eller annars överlåter ett djur tillfälligt eller permanent ska i samband med överlåtelsen av djuret lämna mottagaren behövliga uppgifter om djurets skötsel, djurhållningsplats och andra omständigheter som är väsentliga med hänsyn till djurets välfärd. Om djuret är sjukt eller skadat, ska även den uppgiften meddelas. Närmare bestämmelser om uppgifter som ska lämnas i samband med överlåtelse av djur och det sätt på vilket uppgifterna lämnas får utfärdas genom förordning av statsrådet. 42 § Begränsningar som gäller överlåtelse av djur Ryggradsdjur och bläckfiskar får inte saluföras på torg och marknader eller på andra publikevenemang än sådana där avsikten är att förevisa djur. Ryggradsdjur och bläckfiskar får inte heller föras omkring för att saluföras på olika ställen. Djur får inte saluföras i skyltfönster. Hundar, katter och frettar samt ara, grå jako och amazon samt andra stora papegojor får inte saluföras i djuraffärer. Djur får inte överlåtas som pris vid lotterier och tävlingar. Ett djur får inte permanent överlåtas till en person som är under 16 år, om inte dennes vårdnadshavare ger sitt samtycke. 7 kap. Djurtävlingar och djurutställningar 43 § Allmänna principer för djurtävlingar och djurutställningar Djurtävlingar och djurutställningar får inte i onödan äventyra djurs välfärd. Ett djur får inte ges sådana läkemedel eller andra motsvarande ämnen eller utsättas för någon annan behandling eller åtgärd som syftar till att på ett konstlat sätt påverka djurets prestationsförmåga eller beteende under en djurtävling eller djurutställning. Närmare bestämmelser om sådana i 1 mom. avsedda tävlingar och utställningar som i onödan äventyrar djurs välfärd och som det med stöd av det momentet är förbjudet att arrangera får utfärdas genom förordning av statsrådet. 44 § Krav som gäller arrangörer av djurtävlingar och djurutställningar Den som arrangerar djurtävlingar och djurutställningar ska ha sådana kunskaper och färdigheter att arrangera tävlingar och utställningar som är tillräckliga för tryggande av djurens välfärd. Både fysiska och juridiska personer får vara arrangörer. Närmare bestämmelser om de krav som gäller arrangörer av djurtävlingar och djurutställningar får utfärdas genom förordning av statsrådet. 45 § Arrangerande av djurtävlingar och djurutställningar Om en djurtävling eller djurutställning arrangeras av en juridisk person, ska denna utse en fysisk person som uppfyller kompetenskraven enligt 44 § 1 mom. När djurtävlingar och djurutställningar arrangeras ska den förutsägbara risk för djurens välfärd som hänför sig till verksamheten beaktas. Arrangören ska vidta de åtgärder som behövs för att undanröja risken eller, om det inte är möjligt att undanröja risken, för att minska den. Om en tävling eller utställning ändå äventyrar djurens välfärd i onödan, får tävlingen eller utställningen inte arrangeras eller måste avbrytas. Om den som arrangerar en djurtävling eller djurutställningar har grundad anledning att misstänka att ett enskilt djur behandlas eller används på ett sätt som strider mot denna lag, ska arrangören förbjuda det förfarande som strider mot bestämmelserna och vid behov förbjuda den som tävlar med eller ställer ut djuret att använda djuret i tävlingen eller utställningen. Om den som tävlar med eller ställer ut djuret inte iakttar förbudet mot att använda djuret, ska djuret hindras från att delta i tävlingen eller utställningen genom att tävlingen avbryts. Polisen ska vid behov ge tävlings- eller utställningsarrangören handräckning. Närmare bestämmelser om de riskfaktorer som avses i 1 mom. och om åtgärder som behövs för att undanröja eller minska dem får utfärdas genom förordning av statsrådet. 46 § Arrangerande av en anmälningspliktiga djurtävlingar Den som arrangerar en djurtävling ska göra en skriftlig anmälan om sådana djurtävlingar där djuren kan bli utsatta för oskälig påfrestning, smärta eller lidande. Anmälningsplikten gäller även när det är fråga om en enda sådan tävling. Den som arrangerar djurtävlingen ska göra en i 1 mom. avsedd anmälan till det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde tävlingen är avsedd att ordnas. Anmälan kan gälla för viss tid eller tills vidare. Anmälan ska göras senast 30 dygn innan verksamheten inleds, och om anmälan gäller tills vidare, utan dröjsmål vid upphörande av verksamheten, samt vid väsentliga förändringar i verksamheten. En ytterligare förutsättning för att få ordna anmälningspliktiga djurtävlingar är att tävlingsarrangören utser en tävlingsveterinär för varje tävling. Tävlingsveterinären ska vara närvarande under själva tävlingen. Tävlingsarrangören svarar för eventuella kostnader för att en tävlingsveterinär utses. 47 § Innehållet i anmälan om arrangerande av anmälningspliktig djurtävling En i 46 § 1 mom. avsedd anmälan ska innehålla följande: 1) uppgifter om tävlingsarrangören, 2) uppgift om huruvida det är fråga om en anmälan för viss tid eller som gäller tills vidare, 3) tidpunkten då verksamheten inleds, 4) inom vilket eller vilka regionförvaltningsverks område verksamheten bedrivs, 5) uppgift om vilka slags djurtävlingar som arrangeras och för vilka djurarter, 6) en uppskattning av antalet djurtävlingar som arrangeras per år och uppgift om var information kan fås om plats och tid för kommande tävlingar, 7) uppgift om tävlingsarrangörens kompetens. Närmare bestämmelser om anmälan och de utredningar som ska fogas till anmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 48 § Tävlingsveterinärens uppgifter och behörighet Tävlingsveterinären har till uppgift är att fungera som av tävlingsarrangören utsedd sakkunnig med att se till att tävlingen inte äventyrar djurens välfärd. I denna uppgift ska tävlingsveterinären ge den som tävlar med ett djur och tävlingsarrangören råd som gäller djurvälfärden. Om tävlingsveterinären upptäcker att djurtävlingen äventyrar ett djurs välfärd, ska veterinären underrätta tävlingsarrangören om saken utan dröjsmål. Tävlingsveterinären ska också underrätta arrangören om djur som skadats under tävlingen och som kommit till veterinärens kännedom. Tävlingsveterinären ska dessutom vid behov ge djur som används i tävlingen första hjälpen-typ av vård, om vård inte annars står att få på tävlingsplatsen. Tävlingsarrangören ska se till att det finns en lämplig plats där vård kan ges samt behövliga redskap för att förflytta djur till förstahjälpsplatsen. Tävlingsveterinären har rätt att ta ut ett arvode för vården och ersättning för kostnaderna av den som tävlar med djuret. Om tävlingsveterinären upptäcker att djurtävlingen äventyrar ett djurs välfärd i onödan och tävlingsarrangören inte vidtar de åtgärder som föreskrivs i 45 § 1 eller 2 mom., ska tävlingsveterinären utan dröjsmål underrätta kommunalveterinären, regionförvaltningsverket eller polisen. När orsaker som hänför sig till välfärden för ett djur som används i tävlingen kräver det är tävlingsveterinären också skyldig att utan dröjsmål underrätta kommunalveterinären, regionförvaltningsverket eller polisen om djuret. Tävlingsveterinären är skyldig att lämna den information som behövs för att utreda fallet. Anmälningsskyldigheten gäller också uppgifter i fråga om vilka veterinären har tystnadsplikt med stöd av 16 § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000). Tävlingsveterinären ska vara en legitimerad veterinär som avses i 3–5 § i lagen om utövning av veterinäryrket eller en veterinär som avses i 8 § i den lagen. En veterinärmedicinestuderande som avses i 7 § i den lagen kan vara vikarie för tävlingsveterinären. 49 § Registreringsskyldighet för arrangörer av anmälningspliktiga djurtävlingar Arrangörer av anmälningspliktiga djurtävlingar ska registrera förhållanden och händelser som inverkar på djurens välfärd under tävlingen. Registreringsdokumentet ska bevaras i minst ett år efter det att djurtävlingen arrangerades. Närmare bestämmelser om registreringsskyldigheten får utfärdas genom förordning av statsrådet. 8 kap. Hållande av tillstånds- eller anmälningspliktiga djur 50 § Djurparker, permanenta och ambulerande djurutställningar samt cirkusar Djur får inte hållas i djurparker, permanenta och ambulerande djurutställningar och cirkusar utan tillstånd av regionförvaltningsverket. Djur som hör till vilda djurarter och som hålls i en djurpark eller permanent djurutställning får inte användas i föreställningar där djuren för publik visar andra färdigheter som de blivit lärda än sådana som anknyter till skötseln av djuret. Djurhållningsplatsen för ett djur som hör till en vild djurart och som hålls i en djurpark eller permanent djurutställning ska så väl som möjligt motsvara djurens naturliga livsmiljö. Djurparker och permanenta djurutställningar ska planmässigt sörja för förebyggande hälsovård för djuren, behandling av sjukdomar hos djuren samt utfodring av djuren. Närmare bestämmelser om vilket slags föreställningar som är förbjudna enligt 2 mom. och om djurhållningsplatser som avses i 3 mom. får utfärdas genom förordning av statsrådet. 51 § Vissa uppgifter för djurparker En djurpark ska bidra till att främja skyddet av den vilda faunan och bevarandet av den biologiska mångfalden. I detta syfte ska djurparken ge allmänheten information om de arter som förevisas och deras naturliga levnadsförhållanden. Djurparken ska dessutom delta i 1) forskning som främjar skyddet av djurarter, 2) utbildning i fråga om färdigheter att skydda djurarter, 3) informationsutbyte i fråga om artskydd, och 4) när det är ändamålsenligt, uppfödning av djurarter i inhägnad, återinplantering av bestånd och återinförande av arter till naturen. Närmare uppgifter om djurparkers i 1 mom. avsedda uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet. 52 § Ansökan om tillstånd för djurpark, permanent eller ambulerande djurutställning eller cirkus Ansökan om tillstånd att hålla en djurpark eller en permanent djurutställning ska göras hos det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde djurparken eller den permanenta djurutställningen är belägen. Ansökan om tillstånd att driva en cirkus eller ordna en ambulerande djurutställning ska göras hos det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde den som äger cirkusen eller den ambulerande djurutställningen har sin hemort. Om cirkusen är en permanent anläggning, ska tillstånd dock sökas hos det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde cirkusen är belägen. Ansökan om tillstånd att driva en utländsk cirkus eller ordna en utländsk ambulerande djurutställning ska göras hos det regionförvaltningsverk via vars verksamhetsområde den utländska cirkusen eller den ambulerande djurutställningen reser in till Finland. 53 § Tillståndsansökan som gäller djurpark, permanent eller ambulerande djurutställning eller cirkus Ansökan om tillstånd som avses i 52 § ska göras skriftligt. Av tillståndsansökan ska förutom uppgifter som behövs för att identifiera verksamhetsutövaren och allmänna uppgifter om den planerade verksamheten framgå 1) uppgift om de djurarter och det antal djur som verksamheten omfattar, 2) utredning om djurhållningsplatserna, 3) utredning om djurhållarens eller djurhållarnas kompetens, 4) utredning om hur djurens skötsel avses bli ordnad. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. ska en ansökan om tillstånd för djurpark innehålla information om hur anläggningen deltar i de uppgifter som avses i 51 § 1 mom. Till en ansökan om tillstånd för cirkus ska det fogas en beskrivning av de programnummer som djuren deltar i och en detaljerad beskrivning av de konster som avsikten är att djuren ska förevisa under föreställningen. Närmare bestämmelser om ansökan om tillstånd och de utredningar som ska fogas till ansökan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 54 § Beviljande av tillstånd för djurpark, permanent eller ambulerande djurutställning eller cirkus Tillstånd för djurpark, permanent eller ambulerande djurutställning eller cirkus beviljas, om 1) djurhållningsplatserna uppfyller de krav som föreskrivs i 5 kap., 2) skötseln av djuren uppfyller de krav som föreskrivs i 4 kap., 3) djurhållaren har sådan kompetens som föreskrivs i 30 §. Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. förutsätts det för att tillstånd för djurpark eller permanent djurutställning ska beviljas att de krav som föreskrivs i 50 § 3 mom. är uppfyllda. För att tillstånd för djurpark ska beviljas förutsätts det dessutom att de krav som föreskrivs i 51 § ska vara uppfyllda. En förutsättning för att tillstånd för cirkus ska beviljas är att de krav på behandling av djur som föreskrivs i 12 och 13 § har beaktats i programnumren. Tillståndet kan förenas med villkor som är nödvändiga med hänsyn till djurens välfärd och som behövs för att uppfylla kraven enligt 1 mom. 1–3 punkten. Tillstånd för en ambulerande cirkus och en ambulerande djurutställning kan också beviljas för viss tid, om det är nödvändigt för att djurens välfärd ska kunna tryggas. 55 § Inspektion och övervakning av verksamheten Regionförvaltningsverket ska inspektera djurparker, permanenta djurutställningar, ambulerande djurutställningar och cirkusar innan verksamheten inleds samt när ett sådant avgörande fattas som väsentligt ändrar tillståndets innehåll eller som gäller tillståndets giltighetstid. Regionförvaltningsverket ska övervaka verksamheten genom regelbundna inspektioner. 56 § Vissa anmälningar från verksamhetsutövare samt ändringar i verksamheten Verksamhetsutövaren ska utan dröjsmål lämna en skriftlig anmälan till det regionförvaltningsverk som beviljat tillståndet om sådana planerade ändringar i verksamheten som kan vara av betydelse vid bedömning av om förutsättningarna för att få tillstånd fortfarande föreligger. Regionförvaltningsverket bedömer utifrån anmälan huruvida kraven för beviljande av tillstånd fortfarande är uppfyllda och meddelar tillståndshavaren. Ansökan om nytt tillstånd eller om komplettering av tillståndet ska göras, om nya djurarter tillkommer eller antalet djur utökas avsevärt eller verksamheten annars ändras på ett sätt som kan inverka på djurens välfärd. En ambulerande djurutställning och en ambulerande cirkus ska årligen lämna det regionförvaltningsverk som beviljat tillståndet en anmälan om cirkusens turnéplatser och tidtabell minst 30 dagar innan turnén startar. Anmälan ska också lämnas utan dröjsmål om ändringar av turnéplatser och tidtabeller. När verksamheten avslutas ska en anmälan lämnas utan dröjsmål till det regionförvaltningsverk som beviljat tillståndet. Närmare bestämmelser om anmälningarnas innehåll och om den utredning som ska fogas till en anmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 57 § Anmälan om husdjursgård Utöver det som i lagen om identifiering och registrering av djur (1069/2021) föreskrivs om anmälan om hållande av djur och djurhållningsplatser samt registrering av uppgifter, ska den som håller en husdjursgård för införande i djurhållarregistret och registret över djurhållningsplatser meddela regionförvaltningsverket uppgifter om djurhållarens kompetens samt en utredning om hur djurens skötsel kommer att ordnas. 58 § Anmälan om uppfödning av vilda djurarter i hägn Utöver vad som i lagen om identifiering och registrering av djur föreskrivs om anmälan om hållande av djur och djurhållningsplatser samt registrering av uppgifter, ska den som håller djur för uppfödning i hägn i viltvårdssyfte samt den som håller dovhjortar, bisonoxar, vattenbufflar, vildsvin, strutsar, emuer, vaktlar, pärlhöns, fasaner, rapphönor och gräsänder som produktionsdjur för införande i djurhållarregistret och registret över djurhållningsplatser meddela regionförvaltningsverket uppgifter om djurhållarens kompetens samt en utredning om hur djurens skötsel kommer att ordnas. Den som håller djur för uppfödning i hägn i viltvårdssyfte ska meddela för vilket viltvårdssyfte enligt 3 § i jaktlagen som djuren hålls. 59 § Uppfödningsstall för broilrar Utöver vad som i lagen om identifiering och registrering av djur föreskrivs om anmälan om djurhållningsplatser och om registrering av uppgifter, ska den som äger eller håller broilrar lämna regionförvaltningsverket uppgifter om de uppfödningsavdelningar i uppfödningsstall där broilerflockar föds upp för registrering i registret över djurhållningsplatser. Med broiler avses en fågel av arten Gallus gallus i produktionsledet som hålls för slakt. En i 7 § i lagen om identifiering och registrering av djur avsedd förteckning ska föras separat för varje uppfödningsavdelning, och av den ska framgå 1) antalet insatta broilrar och den tillgängliga ytan för dem, 2) broilrarnas ras eller hybrid, om denna är känd, 3) antalet avlivade broilrar samt antalet och dödsorsakerna för de broilrar som påträffats döda, om dessa är kända, samt 4) antalet broilrar som finns kvar i flocken efter det att broilrar avlägsnats för försäljning eller slakt. Om djurtätheten för broilrar överstiger 33 kilogram levande vikt per kvadratmeter, ska den som äger eller håller broilrarna göra en skriftlig beskrivning av produktionssystemet i broileruppfödningsstallet, vilken ska innehålla tekniska uppgifter om byggnaderna och deras anordningar. Beskrivningen ska hållas uppdaterad. Den djurtäthet som tillämpas i uppfödningsstallet eller en ändring av djurtätheten och viktiga uppgifter om produktionssystemet ska anmälas till regionförvaltningsverket senast 15 dagar innan den första flocken sätts in i stallet. Sådana förändringar i produktionssystemet som kan påverka broilrarnas välfärd ska utan dröjsmål anmälas till regionförvaltningsverket. För att djurtätheten ska få höjas så att den överstiger 39 kilogram levande vikt per kvadratmeter och är högst 42 kilogram levande vikt per kvadratmeter förutsätts att det vid inspektionerna i broileruppfödningsstallet under de senaste två åren inte har uppdagats någon sådan verksamhet som strider mot bestämmelserna om djurvälfärd, att den som äger eller håller broilrarna tillämpar riktlinjerna för god praxis och att dödligheten bland broilrarna är tillräckligt låg. Om ingen inspektion har gjorts i broileruppfödningsstallet under de senaste två åren, ska minst en inspektion göras innan djurtätheten får höjas. När den som äger eller håller broilrar sänder broilrar till slakt ska denne lämna slakteriet de uppgifter om djurhållningsplatsen för flocken och om flocken som behövs för bedömningen av broilrarnas välfärd. Närmare bestämmelser om beskrivningen av produktionssystemet i broileruppfödningsstallet, om viktiga uppgifter om produktionssystemet, om de krav som gäller djurtätheten för broilrar, om riktlinjer för god praxis, om omständigheter som ska beaktas när det gäller dödligheten bland broilrar samt om de uppgifter om flocken som ska lämnas till slakteriet utfärdas genom förordning av statsrådet. 60 § Yrkesmässigt eller annars storskaligt hållande av sällskaps- eller hobbydjur Den som yrkesmässigt eller annars storskaligt håller hundar, katter eller andra sällskaps- eller hobbydjur på det sätt som avses i bilaga 2 ska senast 30 dygn innan verksamheten inleds eller avslutas eller när verksamheten förändras väsentligt göra en skriftlig anmälan till det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde verksamheten bedrivs. Vad som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på dem som håller hästdjur. När det gäller anmälningsskyldighet för dem som håller hästdjur ska lagen om identifiering och registrering av djur iakttas. Dessutom ska den som håller hästdjur yrkesmässigt eller annars storskaligt till regionförvaltningsverket anmäla uppgifter om djurhållarens kompetens samt en utredning om hur djurens skötsel kommer att ordnas för införande i djurhållarregistret och registret över djurhållningsplatser. 61 § Bedrivande av djurhemsverksamhet för vilda djur i hjälplöst tillstånd Den som bedriver vård av vilda djur ska senast 30 dygn innan verksamheten inleds eller avslutas eller när verksamheten förändras väsentligt göra en skriftlig anmälan till det regionförvaltningsverk inom vars verksamhetsområde verksamheten bedrivs. Innan ett vilt djur som överlämnats till en vårdplats får vård under en längre tid ska det utredas om det behövs dispens enligt naturvårdslagen eller jaktlagen för innehav av djuret. Bestämmelser om innehav av främmande arter finns i lagen om hantering av risker orsakade av främmande arter. Ett vilt djur som överlämnats till en vårdplats ska försättas i frihet när dess tillstånd tillåter det. Om ett djur inte kan försättas i frihet efter det att den vård som djuret getts på grund av skada, sjukdom eller någon annan orsak har avslutats och djuret inte kan placeras permanent i en djurpark, ska djuret avlivas. 62 § Innehållet i anmälningar om anmälningspliktig verksamhet Av en anmälan som avses i 60 § 1 mom. och 61 § 1 mom. ska förutom uppgifter som behövs för att identifiera verksamhetsutövaren och allmänna uppgifter om den planerade verksamheten framgå 1) uppgift om de djurarter och det antal djur som verksamheten omfattar, 2) utredning om djurhållningsplatserna, 3) utredning om djurhållarens eller djurhållarnas kompetens, 4) utredning om hur djurens skötsel avses bli ordnad. Närmare bestämmelser om anmälningar och vilken utredning som ska fogas till en anmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet. 63 § Förande av förteckning Den som bedriver verksamhet som avses i 50, 57, 58, 60 och 61 § ska föra en förteckning över djurarter och djur som verksamheten omfattar. Förteckningen ska hållas uppdaterad och föras antingen på en pappersblankett eller i elektronisk form så att den vid behov kan visas upp för tillsynsmyndigheten. Förteckningen ska bevaras i tre år från utgången av det år då den senaste anteckningen om ett djur fördes in i den. Närmare bestämmelser om förande av förteckning och om de uppgifter som ska införas i förteckningen får utfärdas genom förordning av statsrådet. 9 kap. Avlivning av djur 64 § Allmänna krav som gäller avlivning Ett djur ska avlivas så snabbt och smärtfritt som möjligt med en metod och en teknik som lämpar sig för avlivning av det djuret. Djuret ska bedövas,
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
