← Suomi
    718/1984
    Svenska

    718/1984 — Grundskoleförordning

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Distriktsindelning 1 § Distrikt för grundskolans högstadium får bildas, om varje årskurs på högstadiet kommer att omfatta minst 90 elever med samma språk. När bosättningens struktur och läge eller orsaker som hänför sig till trafiken samt ett ändamålsenligt och ekonomiskt utnyttjande av förefintliga skolbyggnader det förutsätter, får distrikt för grundskolans högstadium även bildas om varje årskurs kommer att omfatta minst 40 elever med samma språk. I andra än ovan i denna paragraf avsedda fall kan distrikt för grundskolans högstadium bildas och upprätthållas med tillstånd av statsrådet och på de villkor statsrådet anser vara erforderliga. Statsrådets tillstånd kan beviljas även för viss tid, dock för högst 10 år i sänder. Av särskild orsak som grundar sig på att en speciell undervisningsuppgift anförtrotts en skola skall distriktet för lig- eller högstadieskola inom grundskolan utvidgas så att det med avseende på denna uppgift utsträcks även till området för ett annat låg- eller högstadiedistrikt. Eleverna i ett sådant överlappande distrikt anses som elever i den skola där de går, såvida annorlunda inte stadgas i 82 § 6 mom. 2 § En del av grundskolans låg- eller högstadieklasser kan vid behov förläggas även annorstädes än till skolans egentliga verksamhetsplats. Om det är ändamålsenligt, kan inom samma distrikt inrättas fler än en skola som omfattar årskurser på grundskolans lågstadium. 2 kap. Förvaltning 3 § Direktion skall 1) följa med grundskolans verksamhet; 2) sörja för att skolans ekonomi sköts enligt gällande stadganden och enligt de anvisningar och bestämmelser som skolnämnden och kommunens övriga myndigheter utfärdar samt årligen utarbeta förslag till budget om annorlunda inte bestäms i instruktion; 3) utveckla och stödja grundskolans fostrande verksamhet; 4) vid behov göra framställningar om läroplanen samt om undervisningsmaterials- och biblioteksanskaffningar; 5) besluta om arbetsplanen och, efter att ha hön lärarna i vederbörande ämne, om ibruktagande av godkända läroböcker och underställa besluten skolnämnden, besluta om skolans arbetsordning och om lärares i 116 § nämnda uppgifter; 6) upprätthålla och främja samarbetet och informationsverksamheten inom skolan och mellan skola och hem samt ordna för vårdnadshavarna avsedda informations- och rådplägningsmöten och inbjuda deltagare till dessa möten samt besluta om program och ordförande för dem; 7) sedan lärarkåren, den övriga personalen och för elevhems del även elevhemsföreståndaren hörts, utfärda ordningsregler för skolan och för elevhemmet samt informera skolnämnden, de personer som är anställda vid skolan samt eleverna och deras vårdnadshavare om dessa regler; 8) vid behov bland tre kandidater som uppställts av elevkåren utse en lärare till elevkårens handledare och en ställföreträdare för denne; 9) ge anvisningar om ordnandet av möten för undervisningsgrupper och andra motsvarande möten samt om de uppgifter som ankommer på basgrupp och dess elevombud; 10) övervaka och utveckla de fria aktiviteterna bland eleverna i grundskolan samt vid behov fastställa stadgar för elevkåren och klubbarna; 11) övervaka ordnadet av elevbespisningen, skolskjutsarna och den övriga elevvården samt elevhemmets verksamhet; 12) bevaka rättsskyddet för skolsamfundets medlemmar och vidta åtgärder då missförhållanden yppar sig; 13) besluta om disciplinära bestraffningar av eleverna och avge utlåtande om avstängning av elev för en bestämd tid; 14) befria elev i grundskolan från språkstudier och vid behov på grund av den fastställda arbetsplanen besluta om byte av det andra inhemska språket eller främmande språk som undervisas såsom gemensamt ämne samt om byte av tillvalsämne; 15) på begäran avge utlåtanden i ärenden som berör grundskolans verksamhet; samt 16) utföra de övriga uppgifter som enligt lag, förordning, instruktion eller sakens natur ankommer på direktionen. Har direktion fått kännedom om sådant förfarande eller sådan försummelse från tjänsteinnehavares eller timlärares sida som kan föranleda anmärkning, disciplinärt förfarande eller åtal, skall den omedelbart skriftligen underrätta skolnämnden och länsstyrelsen om saken. 4 § Är inte annorlunda stadgat i lag eller i denna förordning, gäller om direktion och dess medlem i tillämpliga delar vad som är stadgat i kommunallagen (953/76) om nämnd och dess medlem. Direktion står under skolnämndens tillsyn. 5 § Direktion skall sammankallas utan dröjsmål, om skolnämnden, skoldirektören, skolans föreståndare eller minst en tredjedel av direktionens medlemmar kräver detta. Vid direktions möten har företrädare för länsstyrelsen rätt att närvara och yttra sig. Angående rätt för andra att närvara och yttra sig bestäms i instruktion. Är direktion gemensam för två eller flera skolor, bestämmer den, vilken skolas föreståndare som är direktionens sekreterare. 6 § Då skolnämnd sammankallar i 13 § 1 mom. grundskolelagen (476/83), avsett möte, förordnar den ordförande för mötet. Skolans föreståndare är mötets sekreterare. Vid möte för elevernas vårdnadshavare uppgörs förslag till kommunfullmäktige om de medlemmar som skall väljas till direktionen bland elevernas vårdnadshavare och om deras suppleanter. De föreslagna personerna, som inte placeras i företrädesordning, skall om möjligt uppgå till minst tio. Om sättet för sammankallande av mötet och andra erforderliga omständigheter bestäms i instruktion. 7 § Lärarkår skall 1) utveckla och samordna skolans fostran och undervisning; 2) framlägga förslag till läroplan och därtill hörande arbetsplan, till ibruktagande av godkända läroböcker samt till undervisningsmaterials- och biblioteksanskaffningar; 3) framlägga förslag i syfte att upprätthålla och främja skolans arbetsro; 4) för kommunfullmäktige framlägga förslag, omfattande om möjligt tre personer, till den lärare som skall väljas till medlem i skolans direktion och suppleant för denne; 5) framlägga förslag eller avge yttrande om skolans och elevhemmets ordningsregler samt på begäran även om andra frågor som berör skolans verksamhet; samt 6) utföra de övriga uppgifter som enligt lag, förordning, instruktion eller sakens natur ankommer på lärarkåren. Lärarkårens möte vid vilket det förestående läsårets arbete planeras skall hållas senast en dag innan elevernas skolarbete börjar. Då lärarkåren utför i 1 mom, nämnda uppgifter skall den vid behov rådgöra med de vid grundskolan anställda personer som handhar andra uppgifter än undervisning. 8 § Ordförande för lärarkår är föreståndaren eller vid förfall för honom biträdande föreståndaren eller vice föreståndaren. Lärarkåren utser inom sig en sekreterare. Lärarkårens möte sammankallas av ordföranden. Möte skall sammankallas utan dröjsmål, om minst en tredjedel av lärarkårens medlemmar kräver detta. 9 § Lärarkårens möte är beslutfört, då mer än hälften av medlemmarna är närvarande. Beslut fattas med enkel röstmajoritet. Faller rösterna lika avgör ordförandens röst, vid personval dock lotten. Om sättet för sammankallande av lärarkårens möte och om mötesproceduren bestäms i instruktion. 10 § Elevkår skall 1) för kåren välja ordförande och sekreterare samt vid behov styrelse; 2) till skolans direktion välja två elevmedlemmar och personliga suppleanter för dem; 3) för direktionen framlägga förslag, omfattande tre personer, till den lärare som skall utses till elevkårens handledare och ställföreträdare för denne; 4) organisera samverkan mellan eleverna samt elevernas fria aktiviteter; 5) framlägga förslag eller avge yttrande om skolans ordningsregler samt även om andra frågor som berör skolans verksamhet; samt 6) utföra de övriga uppgifter som enligt lag, förordning, instruktion eller sakens natur ankommer på elevkåren. I syfte att utveckla skolans undervisning och fostran kan elevkåren framlägga förslag och avge yttranden om läroplanen och den därtill hörande arbetsplanen samt om läroböckerna och material- och biblioteksanskaffningarna samt medverka i elevvården. På elevkårens styrelse ankommer att förbereda de ärenden som skall behandlas vid elevkårens möte och att verkställa elevkårens beslut. Direktionen kan i enlighet med skolstyrelsens anvisningar besluta att styrelse för elevkår inte skall väljas. 11 § Elevkår sammanträder läsårsvis senast före utgången av september månad för att fatta beslut om de ärenden som nämns i 10 § 1 mom. 1 och 2 punkten. Skolstyrelsen utfärdar närmare bestämmelser om elevkårens och dess styrelses möten, om proceduren vid dem, om fattande av beslut och om sammankallande av mötena samt om jäv för deltagarna, varvid de om föreningsmöten gällande stadgandena i tillämpliga delar iakttas. 12 § Vid möte för den personal som i grundskola handhar andra uppgifter än undervisning fattas beslut om 1) till kommunfullmäktige för val av direktion riktat förslag, omfattande om möjligt tre personer, till den medlem som skall väljas inom nämnda personal och suppleant för denne; 2) den i 75 § nämnda företrädare för personalen som skall utses för samarbetet inom skolan och ställföreträdare för denne; samt 3) förslag eller utlåtande som berör skolans ordningsregler eller skolans verksamhet. 13 § Då två eller flera grundskolor har en gemensam direktion, skall den föreståndare för grundskola som är direktionens sekreterare ombesörja att skolornas lärarkårer och den personal som handhar andra uppgifter än undervisning håller gemensamma möten, vid vilka uppgörs de i 7 § 1 mom. 4 punkten och 12 § 1 punkten avsedda förslagen till medlem och suppleant som skall väljas in i direktionen. Föreståndaren skall på motsvarande sätt ombesörja förrättandet av det val som avses i 10 § 1 mom. 2 punkten. 14 § Grundskolas föreståndare har till uppgift 1) att leda, handleda och övervaka skolans fostran och undervisning och dess övriga verksamhet samt utförandet av kansligöromålen, övervaka kosthållet och elevhemmet, se till att samarbete och god ordning råder i skolan samt bistå skolans anställda vid upprätthållandet av arbetsro och ordning; 2) att inom en tid som bestäms av skolnämnden till direktionen överlämna ett i samråd med lärarna uppgjort förslag till arbetsplan; 3) att följa med lärarnas undervisning och ge dem handledning; 4) att handha skolans ekonomi i enlighet med vad som bestäms i instruktionen; 5) att delta i skolledarutbildningen; 6) att vid behov sammankalla lärarkårens möte och övervaka att mötets beslut blir protokollförda och verkställda; 7) att se till att direktionens beslut blir verkställda, såvida annorlunda inte är stadgat eller bestämt; 8) att underrätta dem som är anställda vid skolan om skrivelser och andra meddelanden som kommer från skolstyrelsen, länsstyrelsen och de kommunala myndigheterna rörande undervisningen, arbetarskyddet och övriga omständigheter i skolan och som bör bringas till deras kännedom; 9) att för den tid tjänsteinnehavare eller timlärare vid skolan fått oförutsett förhinder, dock högst för en tid av tre dagar, ordna handhavandet av åliggandena och genast underrätta den som beviljar tjänstledighet eller befrielse från utförandet av uppgift om saken; 10) att av godtagbart skäl bevilja elev tillstånd till frånvaro från skolan under högst en vecka; 11) att sammankalla i 75 § avsett skolsamarbetsmöte och i 12 § avsett möte; 12) att övervaka skolbyggnadernas, inventariernas och det övriga lösörets skick samt belysning, uppvärmning, vädring och städning samt skötseln av skolans tomt; 13) att ombesörja skötseln av skolans arkiv samt elev- och inventarieförteckningar och förandet av övriga kansliböcker; 14) att ombesörja skötseln och katalogiseringen av undervisnings- och åskådningsmaterial samt av förråden av läroböcker och skoltillbehör som skall utdelas till eleverna; 15) att utarbeta de årsberättelser, statistiska uppgifter och andra rapporter som skolstyrelsen, länsstyrelsen och kommunens myndigheter föreskriver samt att på fastställda tider tillställa dem vederbörande; 16) att hos skolnämden anmäla läropliktig elev som inte har infunnit sig i skolan samt intagning av elev från annat skoldistrikt och sådan elevs avgång; samt 17) att utföra de övriga uppgifter som enligt lag, förordning, instruktion eller sakens natur ankommer på honom. Har person i skolans tjänst förfarit felaktigt eller på ett sätt som har varit skadligt för skolan eller för någon elev och kan rättelse ej annars vinnas, skall föreståndaren anmäla saken hos direktionen. Då två eller flera grundskolor eller grundskola och gymnasium använder en gemensam fastighet eller gemensamma undervisningslokaliteter eller undervisningsmaterial och dessa skolor har olika föreståndare, förordnar skolnämnden en av föreståndarna att handha härav föranledda gemensamma uppgifter. 15 § Då högstadieskola eller skola som består av specialklasser har minst 15 eller lågstadieskola minst 30 basgrupper, har skolan en biträdande föreståndare. Om två eller flera grundskolor har en gemensam föreståndare, har skolorna en gemensam biträdande föreståndare, såvida de sammanlagt har minst 15 basgrupper på högstadiet eller sammanlagt minst 30 basgrupper. Om gymnasiums rektor handhar även grundskoleföreståndares uppgifter, har grundskolan en biträdande föreståndare, såvida gymnasiet och grundskolan sammanlagt har minst 15 basgrupper. Skolnämnden kan bestämma att de i 14 § 1 mom. 7―16 punkten angivna uppgifterna eller en del av dem ankommer på biträdande föreståndaren och att denne skall bistå föreståndaren vid uppgörandet av förslag till arbetsplan. Vid förhinder eller jäv för skolans föreståndare handhar biträdande föreståndaren de på föreståndaren ankommande uppgifterna. I skola med minst tre lärare där biträdande föreståndare saknas skall finnas en vice föreståndare, som vid förhinder eller jäv för föreståndaren handhar dennes uppgifter. Biträdande föreståndare har biträdande rektors och, då skola har rektor, vice föreståndare prorektors titel. 16 § Vid val av föreståndare, biträdande föreståndare och vice föreståndare skall, om inte särskild orsak kräver undantag, ordinarie tjänsteinnehavare ställas framom interimistisk handhavare av tjänst samt en för tjänsten behörig framom en icke behörig. Skolnämnden skall bereda dem som hör till lärarkåren, envar särskilt för sig eller samtliga gemensamt, samt direktionen tillfälle att föreslå vem som borde utses till föreståndare, biträdande föreståndare eller vice föreståndare. 3 kap. Arbetstid 17 § Genom årsskiftet uppdelas grundskolans läsår i en höst- och en vårtermin. Elevernas skolarbete begynner i augusti och avslutas senast den 6 juni. Avslutningen av läsårets skolarbete kan förläggas även till en lördag. Skolstyrelsen bestämmer begynnelse- och avslutningsdagen för skolarbetet. Skolnämnden skall minst två veckor på förhand på lämpligt sätt underrätta elevernas vårdnadshavare om den tidpunkt då skolarbetet börjar. Har kommun bestämt att elev skall besöka skola inom annat än sitt eget distrikt, skall meddelande härom skriftligen tillställas elevens vårdnadshavare. 18 § Då skolarbetet av tvingande skäl här varit avbrutet eller börjat senare än vid föreskriven tidpunkt och de i läroplanen definierade målen inte annars kan uppnås, skall de förlorade arbetsdagarna ersättas genom att antalet lovdagar i skälig omfattning inskränks och, om detta inte är nog, genom att den tid som under läsåret används för undervisning förlängs med högst sex arbetsdagar. Inom skoldistrikt där elever har lång eller annars svårframkomlig väg till skolan eller där vattendragens tillfrysning eller islossningen i dem medför hinder för oavbruten skolgång eller där annan särskild orsak det påkallar får läsårets skolarbete avslutas senare i juni än vad som är stadgat i 17 §. 19 § Såsom skolarbetsdag anses dag av bestämd längd i enlighet med arbetsordningen och terminernas avslutningsdagar. Om arbetsdag av tvingande skäl avbryts, skall de återstående timmarna hållas vid annan tidpunkt, dock så, att elevernas arbetsdagar inte därför förlängs utöver vad som är stadgat. Elevernas verksamhet under lov räknas inte som arbetsdagar. 20 § Utöver sommarlov hålls i grundskolan ett jullov, som omfattar minst tio dagar, ett påsklov, som omfattar minst fyra dagar, samt vid en av skolstyrelsen regionvis fastställd tidpunkt ett vinterlöv, som omfattar högst sex vardagar. Vinterlövet eller en del därav kan sammanslås med påsklovet. Lördagarna är lovdagar, såvida inte lördag är avslutningsdag för terminens skolarbete eller skolstyrelsen av särskilt skäl bestämmer annorlunda. Andra lovdagar kan även förekomma under läsåret, och de skall för skolans samtliga klasser förläggas till samma dagar. Utom villkor ges eleverna inte skoluppgifter för loven. 21 § I grundskolans första och andra årskurs ges undervisning i läroämnena och elevhandledning under 19―21, i tredje och fjärde årskursen under 23―25, i femte och sjätte årskursen under 24―26 och i de högre årskurserna under 30 samt i specialklasser på högstadiet under 27―30 lektioner per femdagars arbetsvecka. Därutöver kan elever meddelas stödundervisning. På grundskolans förskolestadium ges undervisning och elevhandledning under 18―20 lektioner per femdagars arbetsvecka. Meddelas i grundskolans femte och sjätte årskurs undervisning i engelska eller i det andra inhemska språket såsom frivilligt ämne, kan det antal veckotimmar per elev som används för denna undervisning vara högst två veckotimmar större än vad som är stadgat i 1 mom., stödundervisningen undantagen. Då elever som bor inom samernas hembygdsområde ges undervisning i frivillig samiska och finska, får antalet veckotimmar per elev ökas med högst två veckotimmar för denna undervisning. Arbetsdagen för elev i första och andra årskursen på grundskolans lågstadium samt på förskolestadiet får omfatta högst fem, arbetsdagen för elev i annan årskurs på lågstadiet högst sex och arbetsdagen för elev på högstadiet högst sju lektioner. Vid orientering i arbetslivet och annan undervisning som meddelas utanför skolan kan undantag från stadgandena i denna paragraf göras i enlighet med vad som bestäms i arbetsplanen. 22 § Dagens arbete inleds med en kort morgonsamling, vid vilken behandlas för personlighetens utveckling betydelsefulla ämnen som ansluter sig till elevernas liv samt till skolan och samhället och vari därtill kan ingå psalmsång eller annan unison sång eller annan musik. Morgonsamlingarna skall på ett positivt sätt ansluta sig till den religiösa och etiska fostran som ges i skolan. Elev som är befriad från i 28 § 1 mom. grundskolelagen avsedd religionsundervisning som meddelas i skolan är befriad även från deltagande i morgonsamlingen. 23 § En lektion pågår 60 minuter, varav minst 45 minuter används till undervisning enligt arbetsordningen och minst tio minuter till rast. På det förskolestadium som avses i 5 § grundskolelagen samt även annars, då det med beaktande av elevernas ålder och utvecklingsnivå, undervisningsämnet eller det arbetssätt som tillämpas vid undervisningen eller av annat särskilt skäl är ändamålsenligt, kan den tid som skall användas för undervisning och rasterna i enlighet med skolstyrelsens anvisningar ordnas på annat sätt än vad som ovan är stadgat. Arbetsdagen kan dock förkortas endast då en dubbellektion placerats i slutet av dagen. En måltidsrast som varar minst 30 minuter skall hållas utan att den tid som skall användas för undervisning förkortas. 4 kap. Undervisning 24 § Undervisningen i grundskolan är offentlig. Skolans föreståndare kan dock vid behov inskränka tillträdet till att åhöra undervisningen. 25 § Finns i grundskola elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde och som talar samiska skall de erhålla undervisning även på samiska, såvida länsstyrelsen inte av särskilt skäl medger undantag. Undervisningen av svårt hörselskadade elever skall vid behov stödjas även genom teckenspråk. 26 § Skolnämnden skall fastställa ibruktagandet av lärobok och därmed jämförbart läromedel. De läroböcker och därmed jämförbara läromedel som används i undervisningen skall vara godkända av skolstyrelsen. Skolstyrelsen skall ge kommunerna anvisningar om i vilken ordning en lärobok som är i bruk får utbytas mot en annan samt vilka vid undervisningen använda böcker som inte anses vara läroböcker. Skolstyrelsen kan godkänna en lärobok och därmed jämförbara läromedel endast om de är av behovet påkallade och i jämförelse med dem som är i bruk innebär en väsentlig förbättring. 27 § Skolstyrelsen utarbetar för grundskolan läroplanens grunder, vilka innehåller anvisningar om skolarbetets allmänna organisation, läroämnena, timantalet för dessa per vecka och det totala timantalet samt lärokurserna i de olika ämnena, det timantal som skall användas för undervisningen i dess helhet och vid behov för de olika läroämnena, bedömning, meddelande av stödundervisning, elevhandledning och undervisning utanför skolan. 28 § Kommun utarbetar en läroplan för grundskolan. De lärokurser som ingår i läroplanen baserar sig läroämnesvis på den riksomfattande lärokurs varom skolstyrelsen har beslutat. Till den riksomfattande lärokursen hör en allmän del, som ingår i läroplanen för alla kommuner. Till den riksomfattande lärokursen kan även höra delar som i en kommunal läroplan delvis eller helt kan ersättas med sådana delar av lärokursen som utarbetats av kommunen. 29 § Förslag till läroplan, med undantag för den därtill hörande arbetsplanen, utarbetas av en av skolnämnden tillsatt kommission. Till kommissionen skall, jämte andra, som medlemmar höra åtminstone en lärare eller föreståndare från varje skolstadium och specialundervisningssektor som berörs av läroplanen. Läroplanen godkänns av skolnämnden sedan skolornas föreståndare vid ett möte, som nämnden sammankallat, har avgett sina yttranden därom. Läroplanen skall underställas länsstyrelsen för fastställelse. Anser länsstyrelsen att den inte kan fastställa läroplanen, skall den återsända planen jämte erforderliga direktiv för ny behandling. Fastställer länsstyrelsen inte heller den nya läroplanen, skall den underställa ärendet skolstyrelsens avgörande. Vad som ovan är stadgat om utarbetande, godkännande och fastställelse av läroplan tillämpas även när läroplan ändras. Anser skolstyrelsen i fall som avses i 1 mom. att läroplan bör ändras, är skolnämnden skyldig att inom fyra månader från den tidpunkt då nämnden har fått del av skolstyrelsens beslut underställa en ny läroplan länsstyrelsens fastställelse. 30 § Till läroplan hör som en särskild del en för varje skola läsårsvis uppgjord arbetsplan med bestämmelser om hur skolans i 45 och 46 §§ avsedda timmar skall användas för undervisning i olika läroämnen och annan med skolans uppgift överensstämmande verksamhet, om lärarnas och timlärarnas arbetsmängd, skolans föreståndares undervisningstimmar, undervisning som ges utanför skolan samt arbetet i elev- och ungdomsklubbar. 31 § Förslag till arbetsplan uppgörs av skolans föreståndare i samråd med lärarna. Arbetsplanen godkänns av direktionen och fastställs av skolnämnden. Skolnämnden kan efter att ha hört direktionen göra de ändringar i arbetsplanen som den anser erforderliga. 32 § Fastställd arbetsplan skall utan dröjsmål tillställas länsstyrelsen för kännedom. 33 § I läroplanen för grundskolans lågstadium skall ingå modersmålet, omgivningslära, medborgarfärdighet, religion, historia, matematik, biologi, geografi, musik, teckning, slöjd och gymnastik. Därtill ingår som gemensamt ämne i enlighet med vad som bestäms i kommunens språkprogram antingen engelska eller det andra inhemska språket eller för en del av eleverna det andra inhemska språket och för en annan del engelska. I läroplanen skall, i enlighet med skolstyrelsens anvisningar, ingå även lektioner som reserverats för elevhandledning. I kommun som har minst 30 000 invånare med samma språk skall som gemensamt ämne erbjudas det andra inhemska språket och de språk som nämns i 27 § 3 mom. grundskolelagen. I kommun som har färre än 30 000 invånare med samma språk kan som gemensamt ämne, i enlighet med vad som bestäms i kommunens språkprogram, utöver det andra inhemska språket och engelska erbjudas ett eller flera i 27 § 3 mom. grundskolelagen nämnda språk. Då på grundskolans lågstadium i enlighet med 1―3 mom. undervisning erbjuds i två eller flera språk såsom gemensamt ämne, skall skolnämnden underrätta envar vårdnadshavare för elev som följande läsår inleder studier i nämnda språk härom. Meddelandet skall ges vårdnadshavaren inom januari månad före det aktuella läsåret, och vårdnadshavaren skall uppmanas att inom en månad meddela skolnämnden, vilket språk eleven enligt hans önskan skall läsa i första hand och vilket i andra hand. Om elevs vårdnadshavare i enlighet med 4 mom. har valt ett annat språk än engelska och undervisning i intetdera av de språk som vårdnadshavaren valt kan ordnas med hänsyn till en ekonomisk eller ändamålsenlig organisering av arbetet, ändrar direktionen efter att ha hört vårdnadshavaren de av denne valda språken till engelska eller till det andra inhemska språket. I ovan i 2 mom. avsedd kommun får valet dock inte ändras, om antalet elever som valt språket i första hand uppgår till minst tolv. 34 § På lågstadiet i svenskspråkig grundskola kan från och med femte årskursen undervisning ges, förutom i finska, som är gemensamt ämne vid undervisningen, i ett främmande språk såsom frivilligt ämne eller, förutom i engelska, som är gemensamt ämne vid undervisningen, undervisas i finska såsom frivilligt ämne. Vad som är stadgat i 1 mom. gäller på motsvarande sätt om frivillig samiska och finska, vari elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde kan undervisas vid sidan av finska och samiska, vilka undervisas såsom elevernas modersmål. Undervisning i här avsett frivilligt ämne kan meddelas i alla årskurser på grundskolans lågstadium. Då undervisning i frivilligt ämne meddelas på lågstadiet i finskspråkig grundskola, gäller stadgandena i 1 mom. på motsvarande sätt i fråga om svenska och ett främmande språk. 35 § I läroplanen för grundskolans högstadium skall såsom för alla elever gemensamma ämnen ingå modersmålet, det andra inhemska språket, ett främmande språk, religion, historia, samhällslära, matematik, fysik, kemi, biologi, geografi, musik, teckning, huslig ekonomi, teknisk slöjd, textilslöjd och gymnastik. Musik och teckning kan i åttonde och nionde årskursen vara sinsemellan alternativa ämnen. Det främmande språket är engelska eller det andra främmande språk i dess ställe undervisning har meddelats på lågstadiet. Läroplanen för högstadiet skall även omfatta timmar som är reserverade för elevhandledning i enlighet med de anvisningar som skolstyrelsen utfärdar. För undervisning i gemensamma ämnen samt för elevhandledning används i åttonde och nionde årskursen 24 lektioner i veckan, om inte skolstyrelsen av särskild orsak medger undantag härvidlag. Utom i gemensamma ämnen erbjuds i åttonde och nionde årskursen undervisning i tillvalsämnen. Såsom tillvalsämnen skall i läroplanen ingå främmande språk, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, handelsämnen, datateknik, musik, teckning och maskinskrivning. I skola med elever som är bosatta inom samernas hembygdsområde skall dessutom samiska utgöra tillvalsämne. På grundskolans högstadium är de främmande språk som erbjuds som tillvalsämne franska, tyska och ryska. Då antalet basgrupper i åttonde årskursen är högst fyra, är de främmande språk som utgör tillvalsämne två av nämnda språk, samt då antalet är minst fem, alla de nämnda språken. Då ett annat främmande språk än engelska ingår som gemensamt ämne i läroplanen för högstadiet, skall till läroplanen dessutom höra engelska såsom tillvalsämne. Om skolans placering, verksamhetsförhållanden och elevantal samt möjligheterna till fortsatta studier det medger, kan till läroplanen för grundskolans högstadium, med tillstånd av skolstyrelsen, såsom tillvalsämne höra latin. Undervisning i latin meddelas härvid i alla årskurser. 36 § Utan hinder av vad som är stadgat i 33―35 §§ kan inom specialundervisningen språkundervisningen ordnas så, att undervisning meddelas endast i det andra inhemska språket eller i engelska såsom gemensamt ämne. För undervisning i högstadiets gemensamma ämnen och elevhandledning används då i sjunde årskursen 27 och i åttonde och nionde årskursen 23 lektioner i veckan, om skolstyrelsen inte av särskilt skäl medger undantag. Inom specialundervisningen kan då i grundskolans sjunde årskurs såsom tillvalsämne väljas det andra av de nämnda språken, teknisk slöjd, textilslöjd, huslig ekonomi, lant- och skogsbruk samt trädgårdsskötsel, handelsämnen, datateknik, musik, teckning och maskinskrivning. I undervisningsgrupp som har bildats av handikappade eller sent utvecklade elever och där specialundervisning meddelas på basen av sådan elvaårig läroplikt som avses i 32 § grundskolelagen, kan undervisningen, med avvikelse från stadgandet i 1 mom., ordnas så att undervisning inte meddelas vare sig i det andra inhemska språket eller ett främmande språk såsom gemensamt ämne. I stället meddelas undervisning i andra ämnen med gemensam undervisning. Läroämnena kan kombineras till ämneshelheter i enlighet med vad som bestäms i läroplanen. Skolstyrelsen utfärdar anvisningar om ordnandet av undervisningen. Inom specialundervisningen kan svårt hörselskadade elever och andra elever med behov därav ges undervisning i teckenspråk. Härvid är det på högstadiet möjligt att med det antal timmar som används för undervisning i teckenspråk, dock högst med en timme per vecka, avvika från det antal timmar som bör användas för undervisning i gemensamma ämnen. Om innehållet i förskoleundervisning som meddelas inom specialundervisningen bestäms i läroplanen. 37 § För val av tillvalsämnen skall föreståndare för grundskolas högstadium före utgången av februari månad tillställa vårdnadshavaren för varje elev i sjunde årskursen och inom specialundervisningen vid behov vårdnadshavaren för varje elev i sjätte årskursen en redogörelse för de tillvalsämnen som kan väljas på skolans högstadium. Vårdnadshavaren skall meddela sitt val före utgången av mars månad. Väljer vårdnadshavaren inte ämnena inom utsatt tid eller kan den undervisning som han har valt inte anordnas, beslutar direktionen om i vilket ämne undervisning meddelas, sedan den berett vårdnadshavaren tillfälle att framföra sin åsikt. Då elev i grundskola har flyttat till annan ort, skall valet av tillvalsämnen ske då eleven anmäls till en annan skola, om skolans föreståndare inte medger en kort betänketid för valet. Om direktionens rätt att besluta om i vilket ämne undervisning skall meddelas gäller på motsvarande sätt vad som är stadgat i 1 mom. Elev på högstadiet som redan har påbörjat studierna i ett visst tillvalsämne skall såvitt möjligt beredas tillfälle att studera samma ämne. 38 § Direktion kan på vårdnadshavarens begäran befria elev på grundskolans högstadium från att läsa antingen det främmande språk eller det andra inhemska språk vari alla elever ges undervisning gemensamt, om eleven uppenbart saknar förutsättningar för att läsa ifrågavarande språk. På framställning av skolans föreståndare kan direktionen befria elev i grundskolan från att läsa språk, om det finns särskilt vägande skäl härför. Elevens vårdnadshavare skall beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken. För eleven skall i stället ordnas undervisning i annat ämne. Om för elev som överflyttat till en skola inte utan oskälig olägenhet kan ordnas undervisning i språk som han har inlett i annan skola, kan direktionen på framställning av skolans föreståndare byta ut språket mot ett annat språk. Elevens vårdnadshavare skall beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken. Skolans föreståndare kan med stöd av läkarintyg befria elev från undervisning i något ämne, om deltagande däri bereder eleven oskäliga svårigheter på grund av sjukdom eller skada. Tillfällig befrielse från undervisning kan av giltigt skäl medges av läraren i ämnet. 39 § Då elevs vårdnadshavare som önskar att eleven med stöd av 8 § religionsfrihetslagen (267/22) skall befrias från den allmänna religionsundervisningen i skolan enligt 6 § förordningen angående verkställighet av religionsfrihetslagen (334/22) har anmält detta hos skolans föreståndare, skall denne befria eleven från nämnda undervisning och underrätta skolnämnden om saken. Meddelas i skolan i 28 § 2―4 mom. grundskolelagen avsedd undervisning, skall denna undervisning meddelas under lika många veckotimmar som religionsundervisning meddelas. Vårdnadshavare som önskar att religionsundervisning i enlighet med 28 § 3 mom. grundskolelagen skall anordnas skall skriftligen framföra sitt krav till skolnämnden. Vårdnadshavarna skall på begäran av skolnämden förete en utredning om trosbekännelsens innehåll. 40 § Specialundervisning meddelas elev som är så handikappad eller sent utvecklad, att han inte gör framsteg inom den övriga undervisningen i grundskolan, eller som på grund av störning i känslolivet eller av annan orsak inte anpassar sig till grundskolans övriga undervisning. Undervisning kan i specialklass meddelas så, att den antingen baseras på en tioårig eller, om grunden för specialundervisningen är att eleven på i 32 § 3 mom. grundskolelagen avsett sätt är handikappad eller sent utvecklad, på en elvaårig läroplikt. Inom specialundervisningen skall undervisningen och vid behov lärokurserna anpassas efter elevernas inlärningsförutsättningar. Vid fostran skall uppmärksamhet ägnas åt att väcka och stödja elevernas initiativförmåga och självförtroende. I instruktion ges närmare bestämmelser om ordnandet av specialundervisning och om specialklasser. Då specialundervisning inte meddelas i specialklass, skall i instruktionen bestämmas, hur undervisningen av de elever som behöver specialundervisning skall ordnas. 41 § För grundskoleelever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter kan ordnas specialundervisning som i första hand skall meddelas av speciallärare. Anvisningar om ordnandet av undervisningen utfärdas av skolstyrelsen, och beslut i saken fattas av skolnämnden. Undervisning kan ges även åt en enda elev. Innan undervisningen inleds skall vårdnadshavaren beredas tillfälle att uttala sin åsikt i saken. 42 § Stödundervisning kan meddelas grundskoleelev som tillfälligt har blivit efter i sina studier eller som på grund av svårt handikapp, anpassningssvårigheter eller av annan orsak behöver sådan undervisning. Skolstyrelsen utfärdar anvisningar om hur stödundervisningen skall ordnas. Undervisning kan ges även åt en enda elev. 43 § Basgrupp på grundskolans lågstadium kan, om till gruppen hör elever från första eller andra årskursen, omfatta högst 25 elever och i andra fall högst 32 elever. I ett distrikt finns dock högst lika många basgrupper som rektors- och klasslärartjänster. På grundskolans högstadium finns en basgrupp för varje påbörjat antal om 32 elever per årskurs. Vid undervisning i specialklass kan en basgrupp omfatta högst 10 elever. I basgrupp kan ingå och i undervisningsgrupp kan tillsammans undervisas elever från alla årskurser. Undervisningsministeriet kan bestämma att basgruppen inom något område av specialundervisningen eller då elever från flera årskurser undervisas tillsammans skall vara mindre än 10. Då det med hänsyn till undervisningen är ändamålsenligt, får elever i specialklass sammanföras med annan undervisningsgrupp i grundskolan, om elevantalet i gruppen inte blir större än 20. Med länsstyrelsens tillstånd får basgrupp även vara större än vad som är stadgat ovan i denna paragraf. 44 § I gymnastik skall flickor och pojkar från och med tredje årskursen undervisas skilt för sig, när det finns orsak därtill. På grundskolans högstadium skall flickor och pojkar i allmänhet undervisas skilt för sig i gymnastik. 45 § Av det timantal på lågstadiet som avses i 31 § 1 mom. grundskolelagen får för undervisning i de läroämnen som fastställts i läroplanen och för elevhandledning i klass per rektors- och klasslärartjänst inom grundskoledistriktet användas 23 timmar i veckan. Då det på grundskolans lågstadium inom distriktet finns minst sju ovan avsedda tjänster, får timantalet för varje tjänst ökas med två timmar i veckan. För varje rektors- och klasslärartjänst skall för stödundervisning reserveras två timmar per vecka. Skolnämnden beslutar om hur det timantal om högst 3,5 timmar som kan användas per ovannämnd tjänst i veckan skall fördelas på lågstadieskolorna och specialundervisningen. Då skolnämnden fattar sitt beslut, skall den särskilt beakta ordnandet av språkundervisningen och eventuell särskild inriktning av läroplanen i olika skolor. Det timantal på grundskolans högstadium som avses i 31 § 2 mom. grundskolelagen, minskat med två timmar per basgrupp och vecka, skall användas för undervisning i de läroämnen som fastställts i läroplanen, för elevhandledning i klass och för stödundervisning. Minst 0,5 timmar per basgrupp skall reserveras för stödundervisning. Skolnämnden beslutar om hur två timmar per vecka och basgrupp skall användas i kommunens högstadieskolor och specialundervisning. Då skolnämnden fattar sitt beslut, skall den särskilt beakta ordnandet av språkundervisningen och eventuell särskild inriktning av läroplanen i olika skolor. Då på grundskolans lågstadium undervisningen i det språk som utgör gemensamt ämne har ordnats i enlighet med 31 § 4 mom. grundskolelagen, får i kommunens grundskolor timantalet för undervisning i läroämnena för van och ett av de här avsedda språken ökas med högst två timmar per vecka och språk i varje årskurs, där undervisning i ifrågavarande språk meddelas, ett språk undantaget. I tvåspråkig kommun skall ovannämnda timantal beräknas särskilt för vardera språkgruppen. Om fördelningen av timantalet mellan skolorna beslutar skolnämnden. I grundskola, där i 4 § 2 mom. grundskolelagen avsedd påbyggnadsundervisning meddelas, får det timantal som står till förfogande för undervisning i ämnen vilka fastställts i läroplanen, elevhandledning i klass och stödundervisning ökas med högst 40 timmar per vecka för varje basgrupp inom den nämnda undervisningen. För sådan basgrupp inom påbyggnadsundervisningen som omfattar minst 25 elever får dock det timantal som kan användas i skolan ökas med 42 timmar per vecka. I grundskola där i 4 § 3 mom. grundskolelagen avsedd förskoleundervisning meddelas i fristående basgrupp får för basgruppens i läroplanen fastställda verksamhet användas högst 23 timmar per vecka och klasslärartjänst. Statsrådet beslutar, efter att ha hört skolstyrelsen, vid behov om det i 30 § 1 mom. grundskolelagen avsedda timantal som skall användas för undervisning i olika läroämnen. 46 § För undervisning i de läroämnen som fastställts i läroplanen, för elevhandledning i klass och för stödundervisning i specialklass samt för specialundervisning i enlighet med 41 § får användas 10 timmar per vecka och kommun samt 0,1 timmar i veckan per grundskoleelev som är bosatt inom kommunen. I tvåspråkig kommun beräknas de ovannämnda timantalen särskilt för vardera språkgruppen. Skolstyrelsen kan på ansökan av kommun öka det i 1 mom. nämnda timantalet per elev i enlighet med undervisningsministeriets anvisningar. Då kommuner gemensamt anordnar specialundervisning, skall en del av de timmar som nämns i denna paragraf överföras för användning i annan kommun i enlighet med vad kommunerna sinsemellan kommer överens om eller, om kommunerna i enlighet med 6 § 2 mom. grundskolelagen har ålagts att samarbeta, i enlighet med vad kommunerna på likalydande sätt bestämmer i instruktion. Om fördelningen på olika skolor av de timmar som enligt 1―3 mom. kan användas för specialundervisning bestämmer skolnämnden. Av timmarna skall minst hälften användas för specialundervisning i enlighet med 41 §, om inte länsstyrelsen medger undantag. De timmar som kan användas för specialundervisning får inte brukas för annan grundskoleundervisning. 47 § Då skolarbetet för en termin avslutas, skall elevs under terminen ådagalagda uppförande, flit och uppmärksamhet samt kunskaper och färdigheter i de olika ämnena bedömas. Vitsorden antecknas i skolans elevförteckning och i betygen, för vilka skolstyrelsen fastställer formulären, med siffrorna 4―10, varvid vitsordet 4 anger svaga, vitsorden 5 och 6 försvarliga, 7 och 8 nöjaktiga samt 9 och 10 berömliga kunskaper och färdigheter. Vitsord ges inte i ämne från vilket elev är helt befriad. Vitsord i uppförande samt i flit och uppmärksamhet antecknas inte i avgångs- eller skiljebetyg. Vid utgången av höst- och vårterminen i första och andra årskursen samt vid utgången av höstterminen i tredje årskursen och enligt skolstyrelsens anvisningar på lågstadiet även annars kan man avstå från bedömning, varvid ett omdöme om elevens skolarbete och framsteg ges. Om bedömningen av elev beslutar läraren i ifrågavarande ämne. Elevs uppförande samt hans flit och uppmärksamhet bedöms av vederbörande klasslärare eller, om eleven har flera lärare, av dessa tillsammans. Till elev som har inhämtat grundskolans hela lärokurs ges ett avgångsbetyg. Till elev som avgår från skolan innan han har inhämtat hela dess lärokurs ges ett skiljebetyg. Avgångs- och skiljebetyg undertecknas av skolans föreståndare. Av skolans föreståndare till riktigheten styrkt kopia skall förvaras i skolans arkiv. Terminsbetyg undertecknas av klassföreståndaren eller klassläraren. Anvisningar om elevbedömningen på grundskolans förskolestadium utfärdas av skolstyrelsen. Skolstyrelsen utfärdar likaså anvisningar om bedömningen av handikappade eller sent utvecklade elever som erhåller i 32 § grundskolelagen avsedd, på elvaårig läroplikt baserad undervisning. 48 § Elev som i alla bedömda ämnen har erhållit åtminstone försvarligt vitsord uppflyttas då läsårets skolarbete avslutas till följande årskurs. Elev som i ett ämne har erhållit svagt vitsord erhåller villkor och kan uppflyttas till följande årskurs sedan han har blivit godkänd vid förhör i detta ämne. Skolstyrelsen bestämmer, när svagt vitsord i något ämne inte skall föranleda kvarstannande i årskurs eller utgöra hinder för erhållande av avgångsbetyg. Likaså bestämmer skolstyrelsen vilka ämnen som skall bedömas med gemensamt vitsord, i vilka ämnen flera vitsord skall ges och vilka ämnen som skall anses som ett ämne vid uppflyttning från årskurs, samt ger övriga erforderliga anvisningar om bedömningen av eleverna och om vitsorden. På begäran av vårdnadshavare innan läsårets skolarbete avslutats får elev kvarstanna i årskurs, om det bör anses vara ändamålsenligt med tanke på elevens allmänna framgång i skolan. I nionde årskursen ges eleven då ett terminsbetyg. Eleverna i grundskola skall beredas tillfälle att undergå villkorsförhör den sista vardagen i juni månad, dock inte en lördag. Av vägande skäl kan skolföreståndare i enskilda fall, på begäran av vårdnadshavare, ge möjlighet att undergå villkorsförhör även vid annan tidpunkt. Om godkännande av villkorsförhör beslutar skolföreståndaren tillsammans med vederbörande lärare. Om uppflyttning av elev i grundskola till högre årskurs och om givande av avgångsbetyg beslutar skolans föreståndare och elevens lärare gemensamt. 49 § Är beslut om bedömning eller uppflyttning av elev uppenbart oriktigt, kan länsstyrelsen ålägga läraren eller lärarna att företa ny bedömning eller förordna vilket vitsord eleven skall erhålla eller bestämma om elevens uppflyttning från årskursen. 5 kap. Läroplikt och rått till skolgång 50 § Vårdnadshavare som med stöd av 36 § grundskolelagen önskar undantag beträffande påbörjandet av sitt barns skolgång skall i god rid innan läsårets skolarbete börjar tillställa skolnämnden ansökan härom. Gäller ansökan påbörjande av skolgången tidigare än vad som är stadgat, skall vårdnadshavaren förete utredning om att eleven har undersökts psykologiskt och vid behov även medicinskt, om detta kan ske utan oskälig svårighet. 51 § I 32 § grundskolelagen avsedd elvaårig läroplikt fullgörs inom grundskolans specialundervisning såsom är stadgat i 40 §. Rörelsehindrade och hjärnskadade barn kan erhålla grundskoleundervisning såsom särskilt är stadgat. Om skolor för hörselskadade och synskadade vilka upprätthålls av staten stadgas särskilt. Skolnämnd skall i enlighet med skolstyrelsens anvisningar till denna anmäla barn för vilka ordnandet av skolgång kräver åtgärder från de statliga skolmyndigheternas sida. 52 § Förefaller utvecklingen eller de psykiska funktionerna hos ett barn i läropliktsåldern att vara i sådan utsträckning hämmade eller störda, att barnet inte kan tillägna sig de kunskaper och färdigheter som grundskolan förutsätter, skall skolnämnden underrätta kommunalförbund för specialomsorgsdistrikt och socialnämnden härom. Har i 30 § lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda (519/77) avsedd anmälan angående barn i läropliktsåldern som har erhållit i nämnda lag avsedd erforderlig undervisning gjorts till den kommun där barnet bor, skall denna kommun underrätta hemkommunen, då barnet har intagits som elev i grundskola. 53 § Den som söker inträde i grundskolans andra årskurs eller i en högre årskurs skall inneha betyg över att den föregående årskursens lärokurs har inhämtats. Saknas sådant betyg, anordnar föreståndaren vid behov förhör. 54 § Om elevs rätt att vinna inträde i skola som hör till annat distrikt än hans eget beslutar skolnämnden i den kommun som upprätthåller skolan efter att ha införskaffat erforderlig utredning av elevens vårdsnadshavare, vid behov utlåtande av elevens hemkommun och länsstyrelsens tillstånd som avses i 38 § 3 mom. grundskolelagen. 55 § Till specialklass kan intas eller överföras elev som på grund av handikapp eller försenad utveckling inte reder sig i annan klass i grundskolan eller som på grund av störning i känslolivet eller av annan orsak inte anpassar sig i annan klass i grundskolan. Om intagning i eller överföring till specialklass beslutar skolnämnden som underrättar länsstyrelsen härom. Intagning och överföring får inte ske utan överläggning med elevens vårdnadshavare och inte heller utan att eleven har undersökts psykologiskt och vid behov även medicinskt, då detta kan ske utan oskäliga svårigheter. Har elev intagits i eller överförts till specialklass i strid med vårdnadshavarens åsikt, skall ärendet underställas länsstyrelsens avgörande. Elev i specialklass kan av skolnämnden, sedan nämnden hört elevens vårdnadshavare, överföras till annan grundskoleklass som motsvarar hans utveckling. 56 § Anmälan till påbyggnadsundervisning i grundskola skall göras inom en månad sedan grundskolans lärokurs inhämtats. Skolnämnden kan dock till påbyggnadsundervisning anta en senare anmäld elev som har inhämtat grundskolans lärokurs samma kalenderår. Om påbyggnadsundervisning gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat och bestämt om grundskolas högstadium, såvida inte i denna förordning annorlunda stadgas eller statsrådet med stöd av 4 § grundskolelagen annorlunda beslutar. Om förskoleundervisning i grundskola gäller i tillämpliga delar vad som är stadgat och bestämt om första och andra årskursen på grundskolas lågstadium, såvida inte i denna förordning annorlunda stadgas eller statsrådet med stöd av 4 § grundskolelagen annorlunda beslutar. 57 § Då elev uteblir från skolan, är elevens vårdnadshavare skyldig att så snart som möjligt hos klassföreståndaren eller, om klassföreståndare saknas, hos någon annan av elevens lärare anmäla orsaken till frånvaron. Har anmälan inte gjorts inom tre dagar, skall klassföreståndaren, lärare eller annan person, som direktionen därtill förordnar, inhämta upplysning om orsaken till frånvaron och, om giltigt skäl inte föreligger, påpeka för vårdnadshavaren hans plikt att se till att eleven regelbundet besöker skolan. Fortgår eller upprepas obefogad frånvaro och är eleven läropliktig, skall skolnämnden uppmana vårdnadshavaren att fullgöra sin skyldighet. Anteckning om nämndens åtgärd skall göras i protokollet. Vid fortsatt frånvaro skall skolnämnden anmäla saken hos socialnämnden och vid behov hos allmän åklagare för vidtagande av åtgärder eller, om eleven inte är läropliktig, stryka honom ur skolans elevförteckning. Bor eleven i annan kommun, skall skolnämnden anmäla sin åtgärd hos skolnämnden i den kommun där eleven är bosatt. Arbetsgivare får inte hålla läropliktig elev i arbete under skoltid, däri inberäknat den tid som skolfärden kräver, och får inte ålägga elev en så stor arbetsbörda, att han inte har tillräcklig fritid samt tid för vila och hemuppgifter. 58 § Iakttar elev inte ordningen i skolan eller uppför han sig annars olämpligt eller är vårdslös i sina uppgifter, gör han sig skyldig till förseelse. Lärare skall genom samtal försöka vägleda elev som gjort sig skyldig till förseelse. För au härutöver tillrättavisa elev 1) kan lärare förmana eleven; 2) kan lärare utvisa eleven ur klassen för högst den återstående delen av lektionen; 3) kan föreståndaren förmana eleven; 4) kan lärare bestämma om kvarsittning under högst två timmar; 5) kan föreståndaren tilldela eleven en skriftlig varning; 6) kan direktionen tilldela eleven en skriftlig varning; eller 7) kan skolnämnden avstänga eleven för minst en och högst tre månader. De i 1 mom. 4―7 punkten avsedda åtgärderna är disciplinära straff. Elev får utvisas ur klassen endast om han stör undervisningen. Elev som har försummat sina hemuppgifter kan av lärare kvarhållas i skolan för en tid av högst en timme åt gången för att utföra dessa uppgifter. Härvid skall lärare närvara. Som övervakare av kvarsittning fungerar lärare och timlärare. Kvarsittning skall såvitt möjligt ordnas samma dag som den bestäms. Då skolnämnd behandlar avstängning från skolan av läropliktigt barn, skall företrädare för socialnämnden beredas tillfälle att närvara vid mötet och att därvid yttra sig. 59 § Lärare skall bringa förseelse som elev har begått till föreståndarens kännedom, om han anser att de metoder att tillrättavisa eleven som står honom till buds är otillräckliga. På motsvarande sätt skall föreståndaren bringa saken till direktionens kännedom och direktionen saken jämte eget yttrande till skolnämndens kännedom. 60 § Innan disciplinärt straff bestäms skall eleven höras samt förseelsen i detalj preciseras och nödig utredning inhämtas. I fråga om avstängning av elev för en viss tid skall skolnämnden höra även elevens vårdsnadshavare. Disciplinärt straff och dess orsak skall antecknas i en straffbok, som skall föras enligt ett av skolstyrelsen fastställt formulär. Om straff som tilldelats elev skall vårdnadshavaren underrättas. Då elev har avstängts från skolan för en viss tid, har han rätt att under sagda tid delta i skriftliga prov. 61 § Då elevs uppförande upprepade gånger medför störningar i arbetsron, skall grundskolans föreståndare eller den som han förordnat därtill genom att samtala med eleven, hans vårdnadshavare, lärarna samt vid behov med andra elever försöka utreda vilken orsaken till bristen på disciplin är och vilka åtgärder som borde vidtas för ätt avhjälpa saken. 6 kap. Elevvård 62 § Till envar elev skall under hans skoltid ges ett exemplar av varje lärobok. 63 § Skolmåltid skall såvitt möjligt serveras vid den tid då måltid i allmänhet intas. Skolmåltid anses tillräcklig, om den i medeltal tillgodoser en tredjedel av elevens dagliga näringsbehov. 64 § Skjutsning av elev är inte ändamålsenligt ordnad, om den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för elev på lågstadiet tar mer än två och en halv timme och för elev på högstadiet mer än tre timmar i anspråk. Med länsstyrelsens tillstånd får den dagliga skolfärden, väntetider inberäknade, för elev i specialklass som motsvarar årskurserna på lågstadiet ta tre timmar i anspråk. Skolstyrelsen ger vid behov kommunerna anvisningar om vad som skall beaktas vid ordnandet av skjutsning, ledsagande och inkvartering av elever. 65 § Önskar elevs vårdnadshavare understöd av kommunen för kostnaderna för skjutsning eller ledsagande av elev eller annat understöd, skall han framlägga saken för skolnämnden i den kommun som den skola lyder under i vilken eleven går. Ansökan skall tillställas skolans föreståndare. Understöd skall sökas senast under den termin som ansökan gäller. 66 § Till helinackorderingen i elevhem och annan av kommunen ordnad inkvartering hör gratis kost, inkvartering och renhållning. Elevs vårdnadshavare som önskar erhålla plats för eleven i elevhem eller i annan av kommunen ordnad inkvartering skall framföra sin begäran till skolans föreståndare. 67 § Kan alla ull elevhem anmälda elever inte mottas där, skall företräde ges dem som har de längsta och besvärligaste skolfärderna, samt de yngsta och de svaga. Härvid skall särskilt beaktas elev vars vårdnadshavare inte förmår dra försorg om elevens skolgång. Elev från annat skoldistrikt kan mottas i elevhem, om han även på grund av de förhållanden som råder i hans eget distrikt kunde mottas i elevhem eller om särskild orsak det kräver. 68 § Elever skall inte bo i elevhem under jul- och sommarloven, ej heller utan tvingande skäl under annat lov eller under avbrott i skolarbetet som omfattar minst två dagar. Vad som i detta moment är stadgat om elevhem kan även tillämpas på annan inkvartering som ordnas av kommunen. Elevs besök i hemmet under lovdagar får inte förhindras, ej heller får elevs vårdnadshavare förbjudas att besöka elevhemmet eller annan inkvartering, såvida tillräckliga skäl därtill inte föreligger. För besök av vårdnadshavare kan vid behov anslås bestämda tider, om vilka vårdnadshavarna skall underrättas. 69 § I elevhem handleds eleverna i utförande av skolans hemuppgifter och i fritidssysselsättning, för vilket ändamål i elevhemmet vid behov kan finnas handledare. 70 § Elev är skyldig att iaktta ordningen i elevhemmet, åtlyda elevhemsföreståndarens och den övriga personalens anvisningar samt uppföra sig korrekt. Iakttar elev inte ordningen i elevhemmet eller uppför han sig annars olämpligt, kan elevhemsföreståndaren tillrättavisa honom eller, efter att ha hört eleven, bestraffa honom med enskild kvarsittning under högst en timme. Straff och orsaken till det skall antecknas i elevhemmets dagbok. Anser elevhemsföreståndare inte de åtgärder som står honom till buds tillräckliga eller bryter en elev fortgående mot ordningen i elevhemmet, skall föreståndaren anmäla saken hos skolans föreståndare. Föreståndaren kan tilldela eleven i 58 § avsedd varning eller anmäla saken för direktionen, som kan tilldela i 58 § avsedd varning. Direktionen kan även anmäla saken hos skolnämnden som, efter att ha hört eleven och hans vårdnadshavare, kan avstänga eleven från elevhemmet för viss tid eller för alltid. 71 § Kommun kan inrätta sommarkoloni för att ge elever i grundskola och skola som ersätter grundskolan rekreation. Önskar annan än kommun med stöd av statsbidrag inrätta sommarkoloni, skall den till länsstyrelsen inlämna anmälan om antalet elever som skall antas till kolonin samt en redogörelse för kolonins personal och dess kompetens. 72 § Vid val av elever till sommarkoloni skall företrade ges åt dem som av hälsoskäl eller sociala skäl behöver ferierekreation. Föreståndaren för och lärare vid grundskola samt läkare vid hälsocentral skall lämna uppgifter och göra förslag rörande antagande av elever till sommarkoloni. Sommarkoloni skall stå under läkares uppsikt. 73 § Sommarkoloni skall ha föreståndare och tillräcklig övrig personal samt, om där har placerats flera än trettio elever, även en biträdande föreståndare. Föreståndare eller biträdande föreståndare för sommarkoloni skall äga behörighet för lärartjänst vid grundskola. Föreståndare för sommarkoloni skall leda och övervaka kolonins verksamhet och utföra de åligganden som enligt instruktion, skolnämndens förordnande eller sakens natur ankommer på honom. 74 § Iakttar elev inte ordningen i sommarkoloni eller uppför han sig annars olämpligt, kan kolonins föreståndare förmana honom eller, efter att ha hört eleven, bestraffa honom med enskild kvarsittning under högst en timme. Följer inte bättring härav, kan kolonins föreståndare, sedan han hört eleven och dennes vårdnadshavare, återsända eleven till dennes hem. Om straff och dess orsak samt om återsändande skall anteckning göras i sommarkolonins dagbok. 7 kap. Samarbete i skolan 75 § Ordföranden i direktionen för högstadieskola, dess föreståndare, den lärare som är elevkårens handledare, elevkårens ordförande och sekreterare samt en företrädare för den personal som handhar andra uppgifter än undervisning skall minst en gång per termin sammanträda till skolsamarbetsmöte för att behandla samarbetet inom skolan samt mellan skola och hem, främjandet av skolans uppgift i fråga om fostran och undervisning samt ordnandet och utvecklandet av skolans arbete. De skall också sammanträda under den senare hälften av vårterminen för att behandla grunderna för uppgörande av arbetsplanen för följande läsår. Ordförande för skolsamarbetsmöte är direktionens ordförande. Möte skall sammankallas inom en månad, om någon av de i 1 mom. nämnda personerna kräver detta av föreståndaren för behandling av angivet ärende. 76 § På grundskolans lågstadium kan förekomma elevkårsverksamhet, om vars ordnande skolstyrelsen ger allmänna anvisningar, 77 § Varje basgrupp på grundskolans högstadium har en klassföreståndare, som förordnas av direktionen och om vars uppgifter skolstyrelsen utfärdar föreskrifter. Till klassföreståndare skall i första hand utses en lärare som i betydande omfattning undervisar elever i ifrågavarande basgrupp. Även en timlärare kan utses till klassföreståndare, om ett ändamålsenligt handhavande av uppgiften förutsätter detta. 78 § Eleverna i varje basgrupp i grundskolan kan på lågstadiet och skall på högstadiet välja elevombud för gruppen och ställföreträdare för denne. Med tillstånd av direktionen är det möjligt att på högstadiet avstå från val av elevombud för basgrupp. Skolstyrelsen kan utfärda anvisningar om när elevombud inte skall väljas. 79 § Den lärare som är elevkårens handledare skall stödja och främja elevkårens verksamhet och elevernas övriga fria aktiviteter. 80 § Då samarbetet mellan hem och skola ordnas, skall man sörja för att elevernas vårdnadshavare minst en gång per läsår ges tillfälle att med skolans föreståndare och elevens lärare samtala om skolans undervisning och fostran. 8 kap. Inrättande och indragning av tjänster 81 § Lärartjänsterna vid grundskola skall i samband med att de inrättas eller ombildas ordnas så, att undervisningsarbetet i de två lägsta årskurserna på lågstadiet handhas av klasslärare, i övriga årskurser på lågstadiet av klasslärare och ämneslärare samt på högstadiet av ämneslärare och lektorer, såvida inte länsstyrelsen, i enlighet med skolstyrelsens anvisningar, medger undantag. Lärartjänsterna vid grundskolas lågstadium skall ordnas så, att minst hälften av lektionerna för elever i tredje årskursen och högre årskurser handhas av samma lärare, såvida länsstyrelsen inte i enskilda fall med tanke på ett ändamålsenligt ordnande av skolarbetet medger undantag. Undervisningsministeriet kan utfärda bestämmelser om de allmänna förutsättningarna för inrättande av speciallärares och specialklasslärares tjänster. 82 § I skoldistrikt för grundskolas lågstadium skall, för att en klasslärartjänst skall anses erforderlig, finnas per skola minst följande antal barn som skall intas i skolan: 1) för avlöning av lärare vid skola med en lärare 13; 2) för avlöning av den andra läraren vid skola med två lärare 20; 3) för avlöning av den tredje läraren vid skola med tre lärare 40; 4) för avlöning av den fjärde läraren vid skola med fyra lärare 80; 5) för avlöning av den femte läraren vid skola med fem lärare 105; 6) för avlöning av den sjätte läraren vid skola med sex lärare 130; 7) för avlöning av den sjunde läraren vid skola med sju lärare 155; 8) för avlöning av den åttonde läraren vid skola med åtta lärare 180; 9) för avlöning av den nionde läraren vid skola med nio lärare 205; samt 10) för avlöning av den tionde läraren vid skola med tio lärare 230. I sådant lågstadiedistrikt där antalet barn som skall intas i skola överstiger 250 får klasslärar- eller rektorstjänst som bör anses erforderlig inrättas för varje påbörjat antal om 25 elever i första och andra årskursen samt för varje påbörjat antal om 32 elever i tredje,

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat