← Suomi
    719/2002
    Svenska

    719/2002 — Statsrådets förordning om farledsavgift

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 § Farledsavgift i utrikestrafik Engångsavgiften i utrikestrafik enligt 7 § lagen om farledsavgift (708/2002) bestäms som grundavgifter ( ga ) och avgiftsenheter ( ae ) enligt följande: Fartygs nettodräktighet under 2 000 2 000―9 999 10 000 eller större Isklass ae ga ae ga ae euro euro euro euro euro I A Super 1,68 3 360 1,43 14 800 1,26 I A 3,36 6 720 2,86 29 600 2,52 I B 5,65 11 300 4,81 49 780 4,24 I C 7,55 15 100 6,42 66 460 5,67 II 8,49 16 980 7,22 74 740 6,37 III 9,44 18 880 8,02 83 040 7,08 ga = avgiften vid den nedre gränsen för nettodräktigheten ae = avgift per enhet som överskrider den nedre gränsen för nettodräktigheten Engångsavgift uppbärs inte till den del den överskrider 109 140 euro. Engångsavgiften för fartyg utan maskin är hälften av engångsavgiften i isklass III. 2 § Farledsavgift i inrikestrafik Årsavgiften i inrikestrafik enligt 8 § lagen om farledsavgift bestäms så att avgiftsenheten, 5 euro 80 cent, multipliceras med fartygets nettodräktighet. Ett fartyg vars nettodräktighet understiger 1000 betalar dock endast hälften av den ovan nämnda avgiften. 3 § Utrustningskrav Ett fartyg som hör till isklass I A Super, I A, I B, I C och II skall vara utrustat med VHF-telefon avsedd för havsområden. 4 § Uppgifter och utredningar som behövs för fastställande av isklass och utfärdande av isklassintyg För fastställande av isklass och utfärdande av isklassintyg skall redaren ge Sjöfartsverkets inspektör eller en utomstående inspektör för vilken Sjöfartsverket utfärdat en fullmakt, följande uppgifter och utredningar: 1) mätbrev, 2) lastlinjecertifikat, 3) gällande klassificeringscertifikat jämte bilaga samt rapport över föregående årsbesiktning, som den dag isklassintyget utfärdas inte får vara äldre än ett år, 4) Sjöfartsverkets beslut om fartygets isklass, om sådant utfärdats, 5) officiellt intyg över fartygets maskineffekt med eventuella begränsningar, 6) officiellt intyg eller befälhavarens skriftliga anmälan om fartygets dödvikt, 7) utredning över fartygets radiotelefonanläggning samt 8) övriga uppgifter och utredningar som inspektören anser behövliga för fastställande av isklass och utfärdande av isklassintyg. 5 § Isklassdjupgående Fartygets isklass skall fastställas enligt det djupgående som anges i lastlinjecertifikatet och som motsvarar nettodräktigheten i mätbrevet. 6 § Fartygskombination För fastställande av isklass kan Sjöfartsverket betrakta en fartygskombination bestående av en skjutbar pråm och ett skjutande maskindrivet fartyg som ett maskindrivet fartyg om fartygens form och kopplingssystem är sådana att fartyget fungerar som ett enhetligt fartyg vid gång i is. Maskineffekten och skrovförstärkningen bestäms av fartygskombinationens totala deplacement. För en fartygskombination utfärdas ett gemensamt isklassintyg. Om det skjutande fartyget rör sig allena skall det därtill utfärdas ett separat isklassintyg och fartyget kan härvid ha en högre isklass. Om pråmen på någon resa bogseras på konventionellt sätt hör den härvid till isklass III. 7 § Ikraftträdande Denna förordning träder i kraft den 1 september 2002. Genom denna förordning upphävs förordningen den 13 mars 1981 om lättnader beträffande farledsavgifterna i Saima kanal och Saimens vattenområde (203/1981) jämte ändringar. Helsingfors den 22 augusti 2002 Kommunikationsminister Kimmo Sasi Regeringsråd Aila Salminen

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat