← Suomi
    729/2018
    Svenska

    729/2018 — Vägtrafiklag

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde Denna lag gäller trafik på väg, om inte något annat föreskrivs i denna lag. 2 § Definitioner I denna lag avses med 1) väg en landsväg, gata, enskild väg, snöskoterled eller något annat område som är avsett för allmän trafik eller allmänt används för trafik, 2) vägtrafikant den som befinner sig på en väg eller som för ett fordon eller en spårvagn som befinner sig på en väg, 3) gående den som rör sig till fots eller på skidor, skridskor eller motsvarande redskap, den som använder en sparkstötting, en barnvagn, ett lekfordon, en rullstol, ett förflyttningshjälpmedel som stöder eller ersätter förflyttning till fots eller motsvarande eller den som leder en cykel eller moped, 4) trafikanordning ett trafikljus, ett vägmärke eller en vägmarkering, 5) körbana en sådan del av en väg som är avsedd för trafik med fordon och som omfattar ett eller flera körfält, dock inte en cykelbana, 6) vägren en sådan längsgående del av en väg som med kantlinje avskilts från körbanan, 7) körfält en med vägmarkering angiven eller annan för en bil tillräckligt bred längsgående del av körbanan, eller ett cykelfält, 8) övergångsställe en sådan del av en väg som är avsedd att användas av gående för att korsa en körbana, cykelbana eller spårväg och som anges med vägmärke eller vägmarkering, 9) gångbana en för gående avsedd del av väg som i konstruktionshänseende avskilts från körbanan eller för gående avsedd särskild del av väg eller särskild väg, 10) cykelfält en för cykeltrafik avsedd längsgående del av körbanan som angetts med vägmarkering, 11) cykelbana en för cykeltrafik avsedd och med vägmärke angiven del av väg som i konstruktionshänseende avskilts från körbanan eller för cykeltrafik avsedd och med vägmärke angiven särskild del av väg eller särskild väg, 12) spårväg en enbart för spårvagnstrafik avsedd del av väg eller särskild väg, 13) korsning ett ställe där vägar i samma plan korsar varandra, löper samman eller delar sig, inbegripet de områden som vägarna bildar på ett sådant ställe, 14) plankorsning en med vägmärke angiven korsning i samma plan mellan en väg och en särskild järnväg eller spårväg, 15) cirkulationsplats en med vägmärke angiven helhet bestående av två eller flera korsningar, 16) gårdsgata en med vägmärke angiven gata som är avsedd för gång- och fordonstrafik, 17) gågata en med vägmärke angiven gata som är avsedd för gång- och cykeltrafik, 18) motorväg och motortrafikled en med vägmärke angiven väg som är avsedd för motordrivna fordon, 19) tätort ett med vägmärke angivet tättbebyggt område, 20) parkering en uppställning av ett fordon med eller utan förare, dock inte en kortvarig uppställning av ett fordon för på- eller avstigning eller för på- eller avlastning av gods, 21) fordon en i fordonslagen (1090/2002) avsedd anordning som är avsedd för färd på marken och inte löper på skenor, 22) spårvagn en tvångsstyrd anordning som löper på skenor och trafikerar spårvägsnätet, 23) specialtransport en transport som utförs med sådana mått eller massor som avviker från bestämmelserna om vad som allmänt är tillåtet på väg, när avvikelsen är nödvändig med anledning av en odelbar last, lastens art eller den konstruktion som fordonets användningsändamål förutsätter. 2 kap. Principer för vägtrafik 3 § Allmänna skyldigheter för vägtrafikanter För undvikande av fara och skada ska en vägtrafikant följa trafikreglerna och iaktta den omsorg och försiktighet som krävs med hänsyn till omständigheterna. Trafiken får inte i onödan hindras eller störas. Ett fordon får inte köras med omotiverat låg hastighet eller i onödan plötsligt bromsas. 4 § Skyldighet för vägtrafikanter att vara förutseende En vägtrafikant ska för undvikande av fara och skada förutse andra vägtrafikanters agerande och anpassa det egna agerandet enligt det för att främja en smidig och trygg trafik. 5 § Tryggt framförande av fordon och spårvagnar Ett fordons och en spårvagns hastighet och avstånd till andra vägtrafikanter ska anpassas till vad trafiksäkerheten kräver med beaktande av vägens skick, vädret, väglaget, sikten, fordonets belastning och lastens art samt andra omständigheter. Kontrollen över fordonet och spårvagnen måste kunna behållas i alla trafiksituationer. Ett fordon och en spårvagn måste kunna stannas på den del av den framförvarande vägen som går att överblicka och i alla situationer som går att förutse. 6 § Fordons användning Ett motordrivet fordon ska användas så att dess motor eller övriga anordningar inte orsakar oskäligt buller, oskäliga luftföroreningar eller oskälig olägenhet för fordonets passagerare, andra vägtrafikanter eller omgivningen. Ett fordon och en spårvagn ska lastas så att lasten inte kan utgöra fara för personer, orsaka skador på egendom, släpa i marken, falla ned på vägen, orsaka störande dammbildning eller annan jämförbar olägenhet eller framkalla onödigt buller. 7 § Biståndsskyldighet En vägtrafikant ska stanna på en trafikolycksplats och efter sin förmåga bistå de skadade samt även i övrigt medverka i de åtgärder till vilka olyckan ger anledning. 3 kap. Trafikregler Allmänna regler 8 § Iakttagande av trafikregler samt reglering av trafiken En vägtrafikant ska i första hand följa tecken, befallningar eller förbud som ges av polisen och tecken som ges av andra som reglerar trafiken. En skyldighet som anges med en trafikanordning ska följas, även om detta skulle innebära avvikelse från en trafikregel. En trafikljussignal ska dock gälla framför en väjningsplikt som anges genom en annan trafikanordning. 9 § Allmänna hastighetsbegränsningar Utanför tätort är den högsta tillåtna hastigheten för fordon och spårvagnar 80 kilometer i timmen, om inte någon annan hastighetsbegränsning är angiven med vägmärke. I tätort är den högsta tillåtna hastigheten för fordon och spårvagnar 50 kilometer i timmen, om inte någon annan hastighetsbegränsning är angiven med vägmärke. 10 § Fri passage för utryckningsfordon och processioner En vägtrafikant ska oberoende av de skyldigheter som anges med trafikanordningar lämna fri passage åt ett utryckningsfordon som avger larm- och ljussignaler eller en kortege som leds av ett fordon som tillhör polisen eller gränsbevakningsväsendet och som avger nämnda signaler. Den som ska lämna fri passage ska vid behov köra till sidan eller stanna. En vägtrafikant får inte bryta eller hindra en kortege, en grupp av barn under ledares uppsikt eller en ordnad procession i rörelse. Detta gäller dock inte förare av utryckningsfordon som avger larm- och ljussignaler. 11 § Fri passage för tåg och spårvagnar samt korsande av plankorsning med järnväg En vägtrafikant ska lämna fri passage för tåg och andra anordningar som löper på järnvägsskenor. Spårvagnar ska lämnas fri passage, om inte något annat föreskrivs i denna lag. En vägtrafikant som närmar sig en plankorsning med järnväg eller spårväg ska iaktta särskild försiktighet och, oberoende av eventuella säkerhetsanordningar, vara uppmärksam på om ett tåg, en annan anordning som löper på järnvägsskenor eller en spårvagn närmar sig. Fordonet ska ha en sådan hastighet att det vid behov kan stannas före banan. En vägtrafikant får inte färdas in i en plankorsning, om ett tåg, en annan anordning som löper på järnvägsskenor eller en spårvagn närmar sig eller korsar plankorsningen eller om en ljussignal ålägger att stanna, en särskild ljudsignal ljuder eller en bom är nedfälld eller i rörelse. Vägtrafikanten ska då stanna på betryggande avstånd från banan. När plankorsningen korsas, ska det ske utan dröjsmål. 12 § Hinder på väg Sådant som kan medföra fara eller olägenhet för trafiken får inte sättas ut eller lämnas på en väg. Om det på vägen har hamnat ett i 1 mom. avsett hinder som inte genast kan avlägsnas, är var och en vägtrafikant skyldig att märka ut det eller på annat sätt uppmärksamgöra andra vägtrafikanter på hindret, till dess hindret har avlägsnats. Om hindret kan medföra allvarlig fara för trafiken, ska det dessutom om möjligt göras en anmälan om hindret till nödcentralen. Gångtrafik 13 § Gåendes plats på väg och användningen av reflexer Gående ska använda gångbanan eller vägrenen. De får inte i onödan hindra eller störa den övriga trafiken. Om det inte finns någon gångbana eller vägren eller om gångbanan eller vägrenen inte är framkomlig utan olägenhet, ska gående använda cykelbanans eller körbanans kant. Gående som använder körbanan ska gå på dess vänstra kant, om inte högra kanten med hänsyn till färdleden eller av andra skäl är tryggare. Den som leder en cykel eller moped får dock använda körbanans högra kant. Gående som rör sig under mörker ska i allmänhet använda reflexer. 14 § Gångtrafik på gårdsgata och gågata Oberoende av bestämmelserna i 13 § får gående på en gårdsgata och gågata använda samtliga delar av gatan. De får dock inte i onödan hindra fordons- eller spårvagnstrafiken. 15 § Grupper av gående samt processioner En övervakad grupp av gående och en ordnad procession får använda körbanans högra sida. En grupp barn som går högst två i bredd ska om möjligt använda gångbanan, vägrenen eller cykelbanan. En övervakad grupp av gående och en ordnad procession som på en oupplyst väg använder vägrenen, körbanan eller cykelbanan ska under mörker eller skymning och när väderförhållandena det förutsätter, mot vägens mitt i täten föra minst en lykta som framåt visar vitt eller gult ljus och baktill en lykta som bakåt visar rött ljus. 16 § Korsande av körbana Gående ska korsa körbanan längs ett övergångsställe, om ett sådant finns i närheten, eller via en under- eller överfart, om en sådan finns i närheten. I andra fall ska gående korsa körbanan vinkelrätt och invid en korsning, om en sådan finns i närheten. Gående som beträder körbanan ska iaktta den försiktighet som avståndet till och hastigheten på ett fordon eller en spårvagn som närmar sig förutsätter. De ska korsa körbanan utan onödigt dröjsmål. Med körbana jämställs vid tillämpningen av denna paragraf en cykelbana och spårväg. Framförande av fordon 17 § Allmänna krav på förare Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, men, skada, trötthet eller berusning eller av någon annan motsvarande orsak saknar behövliga förutsättningar för detta. 18 § Användning av vägens olika delar Fordon ska föras på körbanan. En cykel eller ett annat icke motordrivet fordon ska dock föras på den högra vägrenen, om det vid vägens högra sida finns en vägren där körning är möjlig utan olägenhet. Utanför tätort ska en moped föras på vägrenen eller körbanans kant, om detta är möjligt utan olägenhet. Barn under 12 år får cykla på gångbanan, om detta inte medför avsevärd olägenhet för gångtrafiken. Ett fordon får tillfälligt föras även på en annan än för fordonet avsedd del av vägen, om särskilda omständigheter kräver det och det inte medför fara eller avsevärd olägenhet. Ett fordon som korsar körbanan på ett övergångsställe får inte medföra fara eller olägenhet för de gående. 19 § Fordons plats på körbanan På en dubbelriktad körbana ska ett fordon, med beaktande av den övriga trafiken och förhållandena i övrigt, föras så nära körbanans högra kant som möjligt utan risk för säkerheten. Om det finns minst två körfält i färdriktningen ska ett fordon föras i körfältet längst till höger, eller i något annat körfält om detta inte medför fara eller olägenhet. Körfältet får inte bytas i onödan. Ett fordon får inte föras i ett körfält som är avsett för mötande trafik, om inte något annat föreskrivs i denna lag. Med ett fordon ska en refug eller någon annan motsvarande anordning som skiljer åt färdriktningarna på en dubbelriktad körbana passeras till höger. 20 § Avstånd mellan fordon Ett fordon ska hålla ett så långt avstånd till framförvarande fordon och framförvarande spårvagnar att det inte finns någon risk för påkörning bakifrån. Utanför tätort ska de som för motordrivna fordon klart långsammare än den övriga trafiken hålla ett så långt avstånd mellan fordonen att ett omkörande fordon utan risk för säkerheten kan köra in mellan dem. 21 § Val av körfält eller plats på körbanan Vid högersväng med ett fordon ska körfältet längst till höger eller körbanans högra kant användas. Vid vänstersväng med ett fordon ska körfältet eller en plats strax till höger om körbanans mittlinje eller, om någon mittlinje inte finns, strax till höger om körbanans mitt användas, eller, på en enkelriktad körbana, körbanans vänstra kant. Ett fordon som avser svänga ska välja körfält eller plats på körbanan i god tid. 22 § Svängning Ett svängande fordon får inte orsaka fara eller onödigt hinder för dem som färdas i samma riktning. Vid högersväng i en korsning ska fordonet föras så nära den korsande körbanans högra kant som möjligt. Vid vänstersväng i en korsning ska fordonet föras så att det lämnar korsningen strax till höger om den korsande körbanans mittlinje, eller om någon mittlinje inte finns, till höger om den korsande körbanans mitt, eller, på en enkelriktad körbana, nära körbanans vänstra kant. Om den korsande körbanan har två eller flera körfält i färdriktningen, får fordonet lämna korsningen i det körfält som är bäst lämpat för detta med hänsyn till den övriga trafiken. 23 § Svängning med cykel eller svängning med moped utanför tätort Oberoende av bestämmelserna i 21 och 22 § får en cyklist samt utanför tätort även en mopedist som avser svänga till vänster fortsätta att hålla till höger över den korsande körbanan. Cyklisten eller mopedisten får dock inte svänga till vänster förrän detta kan ske utan hinder för den övriga trafiken och utan risk för säkerheten. Cyklisten eller mopedisten ska lämna korsningen längs högra kanten. 24 § Väjning Ett fordon ska väja för ett annat fordon som närmar sig från höger, om inte något annat föreskrivs i 2–4 mom. Ett fordon som svänger ska väja för 1) gående, cyklister och mopedister som korsar den körbana, på vilken fordonet avser köra in, 2) gående, cyklister och mopedister som använder körbanan eller vägrenen, när fordonet lämnar körbanan, 3) mötande trafik, när fordonet svänger till vänster, 4) gående, cyklister och mopedister som korsar vägen, när fordonen lämnar en cirkulationsplats. Ett fordon ska alltid väja för 1) andra vägtrafikanter vid infart på en väg från en gårdsgata, gågata eller snöskoterled, 2) andra vägtrafikanter vid infart på en väg från en fastighet, parkeringsplats, servicestation eller något annat motsvarande område i anslutning till vägen eller från en plats utanför vägen, 3) andra vägtrafikanter vid infart på en väg från en stig eller motsvarande mindre väg, 4) andra vägtrafikanter vid infart på en körbana efter korsning av en gång- eller cykelbana, 5) gående, cyklister eller mopedister som använder gång- eller cykelbanan, vid korsning av gång- eller cykelbanan, 6) vägtrafikanter på en gårdsgata eller gågata vid infart på gårdsgatan eller gågatan eller korsning av den. Ett fordon som kommer in på en körbana från en cykelbana ska väja för den övriga trafiken, om inte den andra vägtrafikanten har väjningsplikt enligt 2 eller 3 mom. Ett fordon som passerar till höger om en spårvagn eller buss vid en hållplats ska lämna fri passage åt på- eller avstigande passagerare. Ett fordon som på en cykelbana passerar en buss eller spårvagn vid en hållplats ska lämna fri passage åt på- eller avstigande passagerare. 25 § Visande av avsikt att väja Ett fordon som har väjningsplikt ska, genom att sänka hastigheten eller stanna, tydligt och i god tid visa sin avsikt att väja. 26 § Väjning för buss som startar från busshållplats Om en buss, som stannats på en hållplats på en väg där den högsta tillåtna hastigheten är 60 kilometer i timmen, med riktningstecken anger att den avser starta från hållplatsen, ska ett fordon som närmar sig hållplatsen på samma eller intilliggande körfält väja för bussen. Även när körfältet bredvid hållplatsen är ett cykelfält ska ett fordon som närmar sig hållplatsen i körfältet bredvid cykelfältet väja för en buss som startar från hållplatsen. 27 § Körning av fordon över övergångsställe Den som med ett fordon närmar sig ett övergångsställe ska iaktta särskild försiktighet. Fordonet ska föras med en sådan hastighet att fordonet vid behov kan stannas före övergångsstället. Gående som gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället ska lämnas fri passage. Har ett fordon eller en spårvagn stannat framför ett övergångsställe, får fordonet eller spårvagnen inte köras om utan att det omkörande fordonet stannat, om det inte finns en refug eller ett fritt körfält mellan det omkörande fordonet och det fordon eller den spårvagn som körs om. Om sikten över övergångsstället är skymd på något annat sätt, ska ett fordon sakta in och vid behov stanna före övergångsstället. 28 § Körning i korsning Den som med ett fordon närmar sig en korsning ska iaktta särskild försiktighet. Ett fordon som närmar sig eller kör in i en korsning ska anpassa körsättet så att trafiken på den korsande vägen inte orsakas olägenhet, om fordonet tvingas stanna i korsningen. 29 § Lämnande av tryggt utrymme och skyldighet att iaktta försiktighet Ett fordon ska lämna gående, cyklister och djur som medförs av en vägtrafikant ett tryggt utrymme på vägen. En cyklist ska lämna gående ett tryggt utrymme på vägen. Den som med ett fordon närmar sig en bil för skol- eller dagvårdstransport, buss eller spårvagn som har stannat, eller med ett fordon närmar sig ett barn, en åldring, en person med funktionsnedsättning eller någon annan som har uppenbara svårigheter att reda sig tryggt i trafiken, ska iaktta särskild försiktighet. 30 § Möte Ett fordon ska vid möte med andra fordon hållas till höger. Fordon som från motsatta håll förs i en korsning och som båda ska svänga till vänster i sin färdriktning får dock med iakttagande av särskild försiktighet hållas till vänster. Vid möte ska det lämnas ett betryggande utrymme mellan fordonen. Om det finns något hinder på körbanan ska den som har hindret på sin sida av körbanan väja för mötande trafik. 31 § Omkörning Ett fordon ska köra om ett framförvarande fordon till vänster. Vid omkörning får även den mötande trafikens sida användas oberoende av bestämmelserna i 19 § 3 mom., om det finns bara ett körfält i färdriktningen. Om det framförvarande fordonet svänger till vänster eller tydligt förbereder en sådan sväng, får omkörningen ske endast till höger. Omkörning får också ske till höger, om det finns minst två körfält i färdriktningen och fordonen förs i parallella körfält. Dessutom får en cyklist köra om ett annat fordon än en cykel till höger. Ett fordon ska köra om en spårvagn till höger. Omkörning får dock ske till vänster, om skenornas läge föranleder det och omkörningen inte äventyrar säkerheten eller medför olägenhet för trafiken. På en enkelriktad körbana får omkörningen av en spårvagn även i övrigt ske till vänster, om omkörningen inte äventyrar säkerheten eller medför olägenhet för trafiken. 32 § Omkörningsförbud Ett fordon får inte köra om på den mötande trafikens sida vid ett övergångsställe, en korsning eller en plankorsning eller omedelbart före dessa. Utanför tätort gäller omkörningsförbudet dock inte andra korsningar än sådana som på förhand anges med vägmärke. Omkörning så att den mötande trafikens sida används får inte heller ske 1) när sikten på grund av en backe eller kurva eller av annan orsak är otillräcklig för en trygg omkörning, 2) om det körfält som ska användas vid omkörning inte på en tillräckligt lång sträcka är fritt och utan hinder för en trygg omkörning, 3) om den omkörande inte efter omkörningen kan återvända till sitt körfält utan risk för säkerheten eller utan väsentlig olägenhet för den övriga trafiken, 4) sedan ett framförvarande fordon genom riktningstecken anger sin avsikt att köra om ett annat fordon, 5) sedan ett bakomvarande fordon har påbörjat omkörning. 33 § Den omkörandes och den omkördes ömsesidiga skyldigheter Ett omkörande fordon ska hålla ett betryggande avstånd till det fordon eller den gående som körs om och även i övrigt se till att omkörningen inte äventyrar säkerheten. Det fordon som blir omkört till vänster på den mötande trafikens sida ska hålla så långt till höger som möjligt med beaktande av den övriga trafiken och förhållandena i övrigt. Fordonets hastighet får inte ökas och omkörningen får inte heller på annat sätt försvåras. Den som färdas avsevärt långsammare än andra fordon ska, för att underlätta omkörning på en smal eller krokig körbana eller när den mötande trafiken är livlig, vid behov minska farten och i möjligaste mån lämna väg. Fordonet får då tillfälligt föras på vägrenen, om det inte äventyrar säkerheten eller i onödan hindrar den övriga trafiken. 34 § Backning och vändning av fordon Ett fordon får backas eller vändas endast om det inte äventyrar säkerheten eller medför onödig olägenhet för den övriga trafiken. 35 § Ändring av fordons placering i sidled Ett fordon får starta från en vägkant, byta körfält eller i övrigt ändra placeringen i sidled endast om det inte äventyrar säkerheten eller medför onödig olägenhet för den övriga trafiken. 36 § Stannande och parkering Ett fordon får stannas eller parkeras endast på vägens högra sida. På en enkelriktad väg är det tillåtet att stanna och parkera även på vänstra sidan av vägen. På en dubbelriktad väg i tätort är det tillåtet att stanna och parkera också på vänstra sidan av vägen, om detta inte medför fara eller olägenhet för trafiken. Ett fordon ska stannas eller parkeras i vägens riktning och så nära vägkanten som möjligt. 37 § Förbud i fråga om stannande och parkering Ett fordon får inte stannas eller parkeras så att det äventyrar säkerheten eller medför olägenhet för den övriga trafiken. Ett fordon får inte stannas eller parkeras 1) på en gångbana, ett övergångsställe, en cykelbana, en fortsättning på en cykelbana eller inom ett avstånd av fem meter före ett övergångsställe, en korsande cykelbana eller en korsande fortsättning på en cykelbana, 2) i en korsning eller inom ett avstånd av fem meter från en korsande körbanas närmaste kant eller kantens tänkta förlängning på körbanan, 3) så nära järnvägs- eller spårvagnspår att det medför olägenhet för spårtrafiken, 4) på sådant sätt att ett vägmärke eller en signalanordning som hör till trafikljuset skyms, 5) i en underfart eller tunnel, 6) på ett backkrön eller i en sådan kurva där sikten är skymd eller nära sådana, 7) där körbanan före en vägkorsning är delad i körfält med en spärrlinje eller grupperingsmärken, eller så nära en sådan spärrlinje eller sådant märke att körning in i körfältet försvåras, 8) på en avgiftsbelagd parkeringsplats utan att avgift betalas, 9) invid en spärrlinje, om avståndet mellan fordonet och linjen skulle bli mindre än tre meter och det mellan fordonet och spärrlinjen inte löper en streckad linje, 10) i en cirkulationsplats, 11) på ett cykelfält eller ett busskörfält, 12) på en motorväg eller motortrafikled, annat än på en parkeringsplats, ett serviceområde eller en rastplats som anges med vägmärke, eller på en med vägmärke angiven busshållplats för av- eller påstigning av passagerare. Det är dock tillåtet att stanna på grund av ett tvingande trafikhinder, för att iaktta väjningsplikt eller i en nödsituation. En cykel eller en moped får stannas eller parkeras på en gång- och cykelbana. Även ett annat fordon får, med iakttagande av särskild försiktighet, kortvarigt stannas på gångbanan eller cykelbanan för på- eller avstigning eller för på- eller avlastning, om det inte i närheten finns någon annan för stannande lämpad plats och stannandet motiveras av tvingande skäl. Det stannade fordonet får inte medföra oskälig olägenhet för användningen av gångbanan eller cykelbanan. Föraren ska då hålla sig i närheten av sitt fordon och vid behov flytta fordonet till en plats där det inte stör den övriga trafiken. 38 § Förbud i fråga om parkering Utöver det som föreskrivs i 37 § får ett fordon inte parkeras 1) inom ett avstånd av trettio meter från en plankorsning med järnväg, 2) framför infarten till en fastighet eller i övrigt så att fordonstrafik till eller från fastigheten väsentligt försvåras, 3) bredvid ett annat längs körbanans kant parkerat fordon än en tvåhjulig cykel eller moped, 4) så att tillträdet till ett annat fordon eller dess bortkörande från platsen hindras, 5) på en körbana utanför tätort, om vägen med vägmärke angetts som förkörsberättigad, 6) så att fordonet till någon del står utanför en parkeringsplats som angetts med en trafikanordning, 7) någon annanstans på ett parkeringsområde än på en parkeringsplats som angetts med en trafikanordning, 8) på en i 11 § i räddningslagen (379/2011) avsedd räddningsväg som angetts med vägmärke, 9) på ett område som skiljer olika delar av en väg från varandra. 39 § Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Ett fordon som är försett med ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade får, oberoende av ett sådant förbud eller en sådan begränsning som angetts med vägmärke, parkeras 1) på avgiftsbelagda parkeringsplatser utan att avgift betalas, 2) på områden där parkering är förbjuden med vägmärkena C38 och C39 enligt bilaga 3.3 till denna lag, 3) på områden där den maximala parkeringstiden har begränsats, för längre tid än begränsningen. Ett fordon med ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade får dock inte parkeras på ett sådant område eller en sådan plats som med vägmärke har angetts för parkering av endast vissa fordon. Vid parkering av ett fordon med ett parkeringstillstånd för rörelsehindrade behöver inte parkeringstidens början visas på det sätt som anges i 40 §. Parkeringstillståndet ska under parkeringstiden placeras innanför fordonets vindruta så att det är väl synligt och läsbart utifrån. På en avgiftsbelagd parkeringsplats får också ett fordon i taxitrafik eller en invalidtaxibil stannas utan att avgift betalas, när en rörelsehindrad ska stiga på eller av. 40 § Parkeringstidens början Om den maximala parkeringstiden har begränsats med vägmärket H19 enligt bilaga 3.8 till denna lag, ska den som parkerar uppge parkeringstidens början på ett tydligt och väl synligt sätt. Som parkeringstidens början ska anges den tid då fordonet parkeras. Som parkeringstidens början får även anges den närmast följande hel- eller halvtimmen från det att fordonet parkerades, beroende på vilken tidpunkt som är tidigare. Parkeringstidens början ska anges på det sätt som framgår av 2 mom., även om skyldigheten att uppge parkeringstidens början gäller endast för en del av parkeringstiden. Parkeringstidens början behöver inte uppges, om parkeringen sker helt och hållet under den tid när skyldigheten att uppge parkeringstidens början inte gäller. 41 § Åtgärder vid stannande av fordon När ett fordon har stannats eller parkerats, ska den som parkerat eller stannat fordonet se till att fordonet inte okontrollerat kan sätta sig i rörelse. Fordonets dörrar får inte öppnas och inte heller på- eller avstigning eller på- eller avlastning ske på ett sådant sätt att det medför fara eller olägenhet för den övriga trafiken eller för omgivningen. 42 § Förvaring av fordon på väg Fordon som inte faktiskt används i trafiken får inte lämnas, förvaras eller läggas upp i lager på en väg. 43 § Körning och parkering på gårdsgata Ett fordon som förs på en gårdsgata ska lämna gående fri passage. Körhastigheten ska anpassas till gångtrafiken och får inte vara högre än 20 kilometer i timmen. Parkering på en gårdsgata är tillåten endast på en markerad parkeringsplats. Cyklar, mopeder och fordon som är försedda med parkeringstillstånd för personer med nedsatt rörelseförmåga får dock parkeras också på andra ställen på en gårdsgata, om detta inte medför avsevärd olägenhet för trafiken på gårdsgatan eller för annan användning av gårdsgatan. 44 § Körning, stannande och parkering på gågata Ett fordon som förs på en gågata ska lämna gående fri passage. Motordrivna fordon får på en gågata föras endast till en fastighet som är belägen vid gågatan, om det inte finns någon annan farbar förbindelse till fastigheten. Det är dock tillåtet att korsa en gågata. Även servicekörning på en gågata är tillåten, om detta anges med vägmärke. Körhastigheten på en gågata ska anpassas till gångtrafiken och får inte vara högre än 20 kilometer i timmen. Ett motordrivet fordon eller dess släpvagn får inte stannas eller parkeras på en gågata. Det är dock tillåtet att stanna på grund av ett tvingande trafikhinder, för att iaktta väjningsplikt eller i en nödsituation. Om servicekörning på en gågata är tillåten med vägmärke, får ett fordon stannas för den tid som servicekörningen kräver. 45 § Körning, stannande och parkering på cykelgata som anges med vägmärke Ett fordon som förs på en cykelgata som anges med vägmärke ska lämna cyklister fri passage. Körhastigheten ska anpassas till cykeltrafiken. Parkering av ett fordon på en cykelgata är tillåten endast på en markerad parkeringsplats. Fordon som är försedda med parkeringstillstånd för rörelsehindrade får dock parkeras också på andra ställen på en cykelgatas körbana, om detta inte medför oskälig olägenhet. Cyklar och mopeder får på en cykelgata parkeras även på gångbanan, om detta inte medför oskälig olägenhet för användningen av gångbanan. 46 § Körning, stannande och parkering i tunnel som anges med vägmärke I en tunnel som anges med vägmärke får ett fordon inte backas eller vändas mot färdriktningen. Ett fordon får stannas och parkeras i en tunnel endast i nödsituationer. Om det är möjligt ska fordonet då stannas eller parkeras på områden som anvisats för ändamålet. Fordonets motor ska stängas av om stannandet eller parkeringen drar ut på tiden. Fordonet ska använda körljus. 47 § Ljud- och ljussignaler När det behövs för att undvika fara ska ett fordon vid körning avge ljud- eller ljussignaler eller på något annat sätt väcka övriga vägtrafikanters uppmärksamhet. I övrigt får ljudsignaler avges endast utanför tätort vid omkörning. Ljudsignalen får inte ges längre än behövligt. 48 § Riktningstecken Ett fordon ska under körning ge ett riktningstecken med en riktningsvisare eller, om fordonet inte har någon sådan, ett tecken på något annat synligt sätt vid 1) start från vägkanten, 2) svängning i korsning eller vändning på väg, 3) byte av körfält, 4) lämnande av cirkulationsplats, 5) ändring av fordonets placering i sidled. Riktningstecknet ska vara synligt och begripligt. Tecknet ska ges i god tid innan den manöver som avses i 1 mom. genomförs och den ska upphöra så snart manövern är avslutad. 49 § Användning av ljus vid körning Vid färd med motordrivna fordon ska körljus eller varselljus användas. Vid färd med motordrivna fordon ska körljus och bakljus användas på väg under mörker eller skymning eller när sikten på grund av väderförhållandena eller av annan orsak är nedsatt. Andra fordon än de som avses i 1 mom. ska ha en lykta som visar vitt eller ljusgult ljus framåt och en lykta som visar rött ljus bakåt, när fordonet färdas på väg under mörker eller skymning eller när sikten på grund av väderförhållandena eller av annan orsak är nedsatt. Ett släpfordon behöver dock inte ha framlyktor om sådana inte förutsätts i samband med att fordonet godkänns för trafik. Helljus får inte användas 1) på en belyst väg, 2) på sådant avstånd från ett mötande fordon eller en mötande spårvagn att dess förare kan bländas, eller 3) på ringa avstånd bakom annat fordon. Dimstrålkastare och dimbakljus får användas i dimma eller vid kraftigt nederbörd. Dimstrålkastare får då användas i stället för halvljus, om framljusen samtidigt är tända. Dimbakljus får även användas när snö, damm eller slask, som rörs upp från vägen av draget vid körningen, väsentligt begränsar möjligheterna att urskilja fordonet bakifrån. I fordon får det inte användas anordningar som kastar eller reflekterar rött ljus framåt eller, om inte något annat föreskrivs eller bestäms särskilt, anordningar som kastar eller reflekterar vitt eller ljusgult ljus bakåt. På polisbilar och bilar som används av polisen i tjänsteuppdrag, på polismotorcyklar som används som utryckningsfordon samt på Tullens och Gränsbevakningsväsendets fordon får dock för stoppande av ett framförvarande fordon användas en anordning som visar ett rött blinkande ljus framåt samtidigt med ett blått blinkande larmljus. 50 § Användning av ljus på stannat eller parkerat fordon När ett motordrivet fordon, ett motordrivet fordon med tillkopplad släpvagn eller en sådan släpvagn som kan kopplas till ett motordrivet fordon har stannats eller parkerats på en väg under mörker eller skymning, eller när sikten på grund av väderförhållandena eller av någon annan orsak är nedsatt, ska framljusen eller halvljusen samt bakljusen eller, om sådana inte finns, andra ljus som överensstämmer med bestämmelser och föreskrifter användas, om inte vägen är så väl belyst eller sikten i övrigt sådan att fordonet även annars tydligt kan observeras på tillräckligt avstånd. Om ett fordon som avses i 1 mom. har parkerats i körbanans riktning och inga andra fordon har kopplats till det, kan i tätort i stället för de i 1 mom. nämnda ljusen användas parkeringsljus. Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas inte på ett fordon som stannats eller parkerats på en parkeringsplats utanför körbanan, inte heller på en moped som stannats eller parkerats utanför körbanan. 51 § Användning av varningsblinkrar Varningsblinkrar får användas i fordon som stannats eller parkerats, om det på grund av en olycka, ett fel eller någon annan tvingande omständighet varit nödvändigt att stanna fordonet på en plats där det kan medföra särskild fara för den övriga trafiken. Varningsblinkrar får också användas i ett fordon i rörelse för att varna andra vägtrafikanter om en omedelbar fara. 52 § Körning med lätta elfordon och motoriserade cyklar Vid körning med lätta elfordon och motoriserade cyklar ska de trafikregler och de trafikanordningar som gäller cyklister iakttas. Ett sådant självbalanserande lätt elfordon som hålls i balans också när fordonet står stilla eller saknar förare får köras även på en gångbana. Då ska fordonets förare lämna gående fri passage. 53 § Djur som medförs av vägtrafikanter Ett djur ska på vägen hållas kopplat eller i bindsle, eller så ska vägtrafikanten hålla djuret under uppsikt så att det inte medför fara eller avsevärd olägenhet för andra vägtrafikanter. Djuret ska hållas så nära vägens kant som möjligt utan risk för säkerheten. En ryttare, den som leder ett stort djur och föraren av ett fordon förspänt med dragdjur ska iaktta de tecken vid reglering av trafiken, de trafikanordningar och de trafikregler som gäller körning med motordrivna fordon. En ryttare och den som leder ett stort djur får tillfälligt avvika från de regler som nämns i detta moment, om särskilda omständigheter kräver det och det inte medför fara eller avsevärd olägenhet. 54 § Förbud mot onödig och störande körning Onödig och störande körning med fordon är förbjuden. 55 § Förbud mot onödig tomgång Ett motordrivet fordon som står stilla av någon annan orsak än tvingande trafikhinder får inte ha sin motor igång längre än två minuter. Om det är kallare än -15 grader Celsius får motorn dock hållas igång högst fyra minuter innan körningen påbörjas. En traktors, ett motorredskaps eller ett på bilunderrede byggt motorredskaps motor får hållas igång så länge det behövs för att förbereda fordonet eller redskapet innan arbetet med fordonet eller redskapet påbörjas. Förbudet i 1 mom. gäller inte fordon vars huvudsakliga användning, eller den tilläggsanordning som den huvudsakliga användningen förutsätter, kräver att motorn hålls igång. Förbudet i 1 mom. gäller inte fordon som inväntar sin tur för en avgasmätning i samband med besiktning enligt 6 kap. i fordonslagen. 56 § Bogsering av fordon När ett fordon med hjälp av lina bogserar ett annat fordon som inte får eller kan köras med hjälp av egen motor, ska avståndet mellan fordonen vara minst tre och högst sex meter. Ett fordon med bromsarna ur funktion får bogseras endast med hjälp av en stång eller bom. Ett fordon med styrningen ur funktion får bogseras endast upplyft med dragbom. Flera fordon får inte bogseras samtidigt med samma dragfordon. Det fordon som bogseras får inte utan tvingande skäl vara tyngre än dragfordonet. Det är förbjudet att bogsera med en cykel, moped eller motorcykel, om bogseringen stör körningen eller medför fara för andra vägtrafikanter. 57 § Varnande av vägtrafikanter Om ett fordon utanför tätort har stannat på körbanan på en sådan plats att fordonet på grund av otillräcklig sikt eller av annan orsak kan vara till fara för trafiken, ska fordonets förare se till att en varningstriangel sätts ut på vägen. En förutsättning för utsättandet av varningstriangel är att en varningstriangel ingår i fordonets obligatoriska utrustning. Vid behov ska det även vidtas andra åtgärder i syfte att varna andra vägtrafikanter. Om fordonet har blivit stående på järnvägs- eller spårvägsskenor, ska det vidtas behövliga åtgärder för att varna tågförare eller spårvagnsförare. Varningstriangeln ska placeras på tillräckligt avstånd från det stannade fordonet så att andra vägtrafikanter i god tid kan uppfatta varningen. Triangeln ska avlägsnas när fordonet inte längre är till fara för den övriga trafiken. Framförande av motordrivna fordon på motorväg och motortrafikled 58 § Tillåten fordonstrafik på motorvägar och motortrafikleder På motorvägar och motortrafikleder är endast trafik med motordrivna fordon tillåten. På vägar och leder som avses i 1 mom. får det dock inte föras motordrivna fordon vilkas högsta tillåtna hastighet eller konstruktiva hastighet är högst 70 kilometer i timmen. Detta krav tillämpas dock inte på försvarsmaktens fordon eller på fordon som används för specialtransport. 59 § Påfart på och avfart från motorvägar och motortrafikleder Ett fordon får föras in på en motorväg eller motortrafikled endast vid vägens eller ledens början eller från en påfartsväg. Ett fordon som avser köra in på en motorväg eller motortrafikled ska väja för fordon som färdas på vägen eller leden. Ett fordon får föras av en motorväg eller motortrafikled endast vid vägens eller ledens slut eller längs en avfartsväg som är angiven med vägmärke i färdriktningen. Ett fordon som lämnar en motorväg eller motortrafikled ska i tillräckligt god tid köra in i det körfält som är beläget närmast avfartsvägen eller i ett körfält som med vägmärke är anvisat för avfartstrafik. Om vägen eller leden har ett retardationsfält, ska fordonet i ett så tidigt skede som möjligt köras in i detta. 60 § Vändning och backande av fordon på motorvägar och motortrafikleder Ett fordon får inte vändas mot färdriktningen eller backas på motorvägar eller motortrafikleder. 61 § Fordons plats på motorvägar och motortrafikleder På motorvägar och motortrafikleder ska ett fordon föras i det fria körfält som är längst till höger. Om något körfält i färdriktningen genom vägmärke har anvisats för en viss trafikriktning, får det körfält som lämpar sig bäst med hänsyn till omständigheterna och för den fortsatta färden användas. Om det finns minst tre körfält i färdriktningen får lastbilar samt fordonskombinationer med en längd som överstiger sju meter föras endast i någotdera av de två körfälten till höger, om inte något annat följer av 1 mom. eller 59 § 3 eller 4 mom. På motorvägar och motortrafikleder får framförvarande fordon köras om endast till vänster. Om fordonen emellertid färdas i en kö, om något körfält i färdriktningen genom informationsmärke har anvisats för en viss trafikriktning eller om det omkörande fordonet använder busskörfältet, är det tillåtet att köra om framförvarande fordon till höger utan att byta körfält. Ett fordon får inte föras på en tvärgående förbindelseled mellan motorvägens och motortrafikledens körbanor. 62 § Bogsering av fordon på motorvägar och motortrafikleder Ett fordon får inte bogseras på en motorväg eller motortrafikled med användning av rep, vajer eller något annat motsvarande redskap. Ett skadat fordon får dock med användning av ett sådant redskap bogseras bort via närmaste avfartsställe. Framförande av spårvagn 63 § Spårvagnars plats på vägen En spårvagn får föras på skenor oavsett deras placering. I ett med annan trafik gemensamt körfält ska en spårvagn föras i samma färdriktning som den övriga trafiken i körfältet. En spårvagn får backas eller föras i riktning mot den övriga trafiken endast om särskilda omständigheter kräver det och det inte äventyrar säkerheten eller medför onödig olägenhet för den övriga trafiken. 64 § Övriga trafikregler som gäller framförande av spårvagn En spårvagn som närmar sig ett övergångsställe ska ha en sådan hastighet att den vid behov kan stanna före övergångsstället. Gående som gått ut på eller just ska gå ut på övergångsstället ska lämnas fri passage. På en gårdsgata eller gågata ska spårvagnens hastighet anpassas till gångtrafiken och får inte vara högre än 20 kilometer i timmen. På en cykelgata som anges med vägmärke ska hastigheten anpassas till cykeltrafiken. Utöver 1 och 2 mom. ska vid körning med spårvagn iakttas det som i 1) 17 § föreskrivs om krav som ställs på förare, 2) 20 § föreskrivs om hållande av avståndet till andra fordon och spårvagnar, 3) 25 § föreskrivs om visande av avsikt att väja, 4) 27 § 2 mom. föreskrivs om omkörning av en spårvagn eller ett fordon som stannat, 5) 28 § föreskrivs om körning i korsning, 6) 33 § 1 mom. föreskrivs om omkörning, 7) 41 § föreskrivs om åtgärder vid stannande, 8) 46 § föreskrivs om körning i tunnel, 9) 47 och 48 § föreskrivs om användning av ljud- och ljussignaler och riktningstecken, 10) 49 och 50 § föreskrivs om användning av ljus. 4 kap. Reglering av trafiken Personer som reglerar trafiken 65 § Person som reglerar trafiken Polisen och räddningsmyndigheterna reglerar trafiken i syfte att säkerställa en trygg och smidig trafik samt upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Vägtrafiken på en frigående färja regleras av dess befälhavare samt på en vajerfärja och en isvägsfärja av dess förare. En militärperson reglerar trafiken medan försvarsmaktens övningar pågår. En gränsbevakningsman reglerar trafiken i uppgifter som anges i gränsbevakningslagen (578/2005) och en tullman i uppgifter som anges i tullagen (304/2016). Trafiken får också regleras av en person som 1) polisen förordnar att reglera trafiken på grund av köbildning, en olycka, ett evenemang för allmänheten eller någon annan motsvarande omständighet eller för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, 2) polisen förordnar att reglera trafiken i samband med övervakningen av kör- och vilotider för förare av motordrivna fordon, 3) en räddningsmyndighet eller någon annan i räddningslagen avsedd räddningsledare förordnar att reglera trafiken i en uppgift som ålagts räddningsväsendet i räddningslagen eller någon annan lag, 4) landsvägens väghållare eller kommunen förordnar att reglera trafiken på en väg på grund av ett arbete, en undersökning eller en långvarig trafikstörning på vägen eller i dess närhet, 5) Trafiksäkerhetsverket bemyndigar eller polisen förordnar att reglera trafiken vid specialtransporter. Ett förordnande att reglera trafiken ges för ett enskilt uppdrag eller för viss tid. Den som reglerar trafiken ska ha fyllt 18 år. Personen ska ge sitt samtycke till uppdraget och få de anvisningar som uppdraget förutsätter. Den som reglerar trafiken ska som stoppmärke använda vägmärke C1 enligt bilaga 3.3 till denna lag. En polisman och en gränsbevakningsman kan som stoppmärke också använda vägmärke C46 och en tullman vägmärke C45. Den som reglerar trafiken ska använda klädsel som kan urskiljas tydligt och uppfyller kraven i standard SFS-EN 471 eller SFS-EN ISO 20471. Trafiksäkerhetsverket får meddela närmare föreskrifter om kraven på synbarhet i fråga om klädseln för vägtransportledare för specialtransporter. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på den som förordnats att reglera trafiken när han eller hon sköter uppdraget. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974). 66 § Behörighet för vägtransportledare för specialtransporter För att en person ska få vara verksam som vägtransportledare för specialtransporter förutsätts det att personen har ett giltigt i 67 § avsett tillstånd att arbeta som vägtransportledare för specialtransporter. Rätten visas genom ett vägtransportledarkort som ska medföras under uppdraget. 67 § Beviljande av rätt att arbeta som vägtransportledare för specialtransporter Tillstånd att arbeta som vägtransportledare för specialtranporter beviljas av Trafiksäkerhetsverket. Tillståndet beviljas för en period av fem år och den som får tillståndet ska ges ett kort för vägtransportledare för specialtransporter. Förutsättningar för att tillstånd ska beviljas är att 1) sökanden har genomgått utbildningen för vägtransportledare för specialtransporter med godkänt resultat, 2) sökanden har giltig körrätt för kategori B, 3) sökanden till sina personliga egenskaper är lämplig som vägtransportledare för specialtransporter. En sökande ska inte anses vara lämplig som vägtransportledare för specialtransporter på grund av sina personliga egenskaper, om 1) han eller hon under de fem senaste åren har gjort sig skyldig till rattfylleri, grovt rattfylleri, grovt äventyrande av trafiksäkerheten eller en gärning enligt 23 kap. 1 § i strafflagen (39/1889) som tyder på allvarlig likgiltighet för trafiksäkerheten eller under denna tid har haft körförbud på grund av gärningarna, 2) han eller hon det senaste året annars har meddelats körförbud eller har haft körförbud på grund av andra trafikbrott, 3) han eller hon utifrån uppgifter i ett av polisens register i övrigt genom sin livsstil eller sina personliga egenskaper har visat sig vara uppenbart olämplig som vägtransportledare. Trafiksäkerhetsverket och polisen har trots sekretessbestämmelserna rätt att få behövliga uppgifter ur fordonstrafikregistret för att kontrollera att de krav som ställs på vägtransportledare för specialtransporter uppfylls. Trafiksäkerhetsverket får meddela närmare föreskrifter om utbildningen till vägtransportledare för specialtransporter och förnyandet av rätten att arbeta som sådan. 68 § Återkallelse av rätten att arbeta som vägtransportledare för specialtransporter Trafiksäkerhetsverket ska återkalla ett tillstånd att arbeta som vägtransportledare för specialtransporter om den som innehar tillståndet inte längre uppfyller de förutsättningar för beviljande av tillstånd som anges i 67 § eller om personen i fråga begär att tillståndet ska återkallas. Tillståndet kan återkallas för viss tid eller tills vidare. Tecken som används av trafikövervakare 69 § Tecken med handen och från fordon De tecken med handen och från ett fordon som en i 181 § avsedd trafikövervakare ska använda vid reglering av trafiken finns avbildade och förklarade i bilaga 1 till denna lag. Trafikanordningar 70 § Trafikanordningar Behövliga bestämmelser om användningen av trafikanordningar utfärdas genom förordning av statsrådet. Trafiksäkerhetsverket kan i försökssyfte fastställa användningen av en trafikanordning som avviker från en trafikanordning enligt denna lag, dock inte en förpliktande eller åläggande trafikanordning. Trafiksäkerhetsverket kan i försökssyfte bevilja tillstånd att avvika från bestämmelserna om användning av en trafikanordning. Trafiksäkerhetsverket får meddela närmare föreskrifter om trafikanordningarnas färg, konstruktion och mått. Trafiksäkerhetsverket får meddela föreskrifter om andra trafikanordningar för spårvagnstrafiken än sådana som anges i denna lag. 71 § Uppsättande av trafikanordningar En trafikanordning uppsätts 1) på landsvägar av väghållaren, 2) på gator och på andra av kommunen förvaltade vägar av kommunen, 3) på andra än i 1 och 2 punkten avsedda vägar av väghållaren efter att ha fått kommunens samtycke, 4) för tillfälligt bruk även av en polisman, en gränsbevakningsman, en tullman eller räddningsmyndigheterna. Det samtycke som avses i 1 mom. 3 punkten krävs inte för uppsättande av tillfälliga trafikanordningar som behövs på grund av vägens skick eller arbete som utförs på eller invid vägen. Kommunen får ta ut en avgift för behandlingen av det samtycke som avses i 1 mom. 3 punkten. Trafikverket ska underrättas om uppsättande av en trafikanordning som avses i 1 mom. 1–3 punkten. Trafikverket får meddela närmare föreskrifter om innehållet i uppgifterna och förmedlingssättet. Polisen eller väghållaren får avlägsna en trafikanordning som uppsatts i strid med denna lag. 72 § Undantag som gäller uppsättande av trafikanordningar Den väghållare som nämns i 71 § 1 mom. 1 punkten uppsätter vägmärken som anger väjningsplikt vid anslutningar mellan vägar och landsvägar och den kommun som nämns i 71 § 1 mom. 2 punkten vid anslutningar mellan gator och i 71 § 1 mom. 3 punkten avsedda områden. Kommunen uppsätter vägmärken som anger tätort. Vägmärkena placeras på landsvägar ut av landsvägens väghållare och på andra vägar av kommunen. Vägmärken som anger transportbegränsning för farliga ämnen uppsätts av Trafiksäkerhetsverket. Vägmärkena placeras på landsvägar ut av landsvägens väghållare och på andra vägar av kommunen. Bestämmelser om uppsättande och underhåll av samt kostnadsansvar för trafikanordningar vid en plankorsning med en järnväg finns i 89 § i banlagen (110/2007). Väghållaren kan besluta att en sökande på egen bekostnad får placera ut ett informationsmärke som avses i bilaga 3.7 till denna lag. 73 § Uppsättande av störande eller otillåten anordning på väg På en väg eller i dess omedelbara närhet får det inte uppsättas skyltar, markeringar eller anordningar som kan förväxlas med trafikanordningar eller göra trafikanordningar mindre synliga eller effektiva eller som kan blända vägtrafikanter eller avleda deras uppmärksamhet. Polisen eller väghållaren får avlägsna en anordning som uppsatts i strid med 1 mom. Trafikljus 74 § Trafikljussignaler Trafikljussignalerna finns avbildade och förklarade i bilaga 2 till denna lag. Primärsignalen är den första signalen till höger om körbanan i färdriktningen före en korsning, eller signalen ovanför den aktuella delen av körbanan. Om trafiken i körfältet eller körfälten längst till vänster i färdriktningen regleras med trafikljus separat från den övriga trafikljusregleringen i färdriktningen, är primärsignalen för dessa körfält dock signalen till vänster om dessa, på mittrefugen på en dubbelriktad körbana eller ovanför den aktuella delen av körbanan. Om de signaler som avses i denna paragraf är uppsatta ovanför körbanan separat för varje körfält, gäller det ljus som varje enskild signal visar enbart de fordon som använder det aktuella körfältet. Gående ska i första hand följa de ljus som gångsignalen visar. I andra fall ska gående följa de ljus som är avsedda för fordonstrafiken i den gåendes färdriktning. Cyklister ska i första hand följa de ljus som cykelsignalen visar. I andra fall ska cyklister följa de ljus som är avsedda för fordonstrafiken i cyklistens färdriktning. Cyklister och mopedister som använder cykelbanan ska på ett sådant ställe där det inte finns särskild cykelsignal följa det ljus som gångsignalen visar eller, om sådan inte finns, de ljus som är avsedda för fordonstrafiken i cyklistens eller mopedistens färdriktning. Vägmärken 75 § Indelning av vägmärken Vägmärkena indelas i varningsmärken, förkörsrätts- och väjningspliktsmärken, förbuds- och begränsningsmärken, påbudsmärken, regelmärken, informationsmärken och tilläggsskyltar samt övriga vägmärken som är avsedda för reglering av trafiken. Om det vid regleringen av trafiken behövs ett vägmärke som det inte föreskrivs om i denna lag, kan ett rektangulärt märke med text användas. Vägmärkenas utseende samt deras syfte och placering framgår av bilaga 3.1–3.9 till denna lag. 76 § Varningsmärken Varningsmärken används för att markera sådana ställen på vägen och sådana vägsträckor som är farliga för trafiken. Varningsmärken ska vara placerade så att vägtrafikanterna har tid att agera på det sätt som märket anger. Varningsmärken ska vara placerade på högra sidan av körbanan eller ovanför körbanan. Av särskilda skäl kan det dessutom placeras ett märke till på en refug på körbanan, på vänstra sidan av körbanan eller ovanför körbanan. Varningsmärkenas utseende och deras syfte framgår av bilaga 3.1 till denna lag. Om placeringen av märket avviker från det som anges i 2 mom. framgår detta av bilaga 3.1. På ett omställbart märke och på dess tilläggskylt kan märkets figur vara ljus och botten svart. 77 § Märken som anger förkörsrätt och väjningsplikt Med förkörsrätts- och väjningspliktsmärken anges förkörsrätt och skyldighet att väja. Förkörsrätts- och väjningspliktsmärken ska vara placerade på högra sidan av körbanan eller den aktuella delen av den. Av särskilda skäl kan det dessutom placeras ett märke till på en refug på körbanan, på vänstra sidan av körbanan eller ovanför körbanan. På en cykelbana ska märket vara placerat på banans högra sida. Förkörsrätts- och väjningspliktsmärkenas utseende och deras syfte framgår av bilaga 3.2 till denna lag. Om placeringen av märket avviker från det som anges i 2 mom. framgår detta av bilaga 3.2. 78 § Förbuds- och begränsningsmärken Med förbuds- och begränsningsmärken förbjuds eller begränsas vägtrafikanternas agerande. Förbuds- och begränsningsmärken ska vara placerade på högra sidan av körbanan eller den aktuella delen av den. Av särskilda skäl kan det dessutom placeras ett märke till på en refug på körbanan, på vänstra sidan av körbanan eller ovanför körbanan. På en cykelbana ska märket vara placerat på banans högra sida. Förbuds- och begränsningsmärkenas utseende och deras syfte framgår av bilaga 3.3 till denna lag. Om placeringen av märket avviker från det som anges i 2 mom. framgår detta av bilaga 3.3. På ett omställbart märke och på dess tilläggskylt kan märkets figur vara ljus och botten svart. 79 § Påbudsmärken Påbudsmärken ålägger vägtrafikanterna att agera på det sätt som märket anger. Påbudsmärkenas utseende samt deras syfte och placering framgår av bilaga 3.4 till denna lag. 80 § Regelmärken Regelmärken anger en regel för vägtrafikanterna eller ett ställe på vägen där den trafikregel som märket anger är tillämplig. Regelmärkenas utseende samt deras syfte och placering framgår av bilaga 3.5 till denna lag. 81 § Informationsmärken För att informera och orientera vägtrafikanter används informationsmärken. Informationsmärkenas utseende samt deras syfte och placering framgår av bilaga 3.6 och 3.7 till denna lag. 82 § Tilläggsskyltar Under ett vägmärke kan en rektangulär tilläggsskylt användas för att förtydliga vägmärkets syfte eller objekt. En tilläggsskylt kan också användas för att ange märkets verkningsområde eller giltighetstid eller för att begränsa dess verkan. Tilläggsskyltarnas utseende samt deras syfte och placering framgår av bilaga 3.8 till denna lag. Botten på tilläggsskyltar till varningsmärken, förkörsrätts- och väjningspliktsmärken samt förbuds- och begränsningsmärken är gul, bården röd och symbolen eller texten i allmänhet svart. Bottenfärgen, bårdens färg, symbolens och textens färger på tilläggsskyltar till andra märken är desamma som på huvudmärket. 83 § Övriga märken som är avsedda för reglering av trafiken Utseendet på övriga märken som är avsedda för reglering av trafiken samt deras syfte och placering framgår av bilaga 3.9 till denna lag. Vägmarkeringar 84 § Vägmarkering Med vägmarkeringar avses målade eller på annat sätt gjorda markeringar på vägytan, vilka används antingen separat eller tillsammans med vägmärken för att reglera trafiken. 85 § Längsgående vägmarkeringar Med hjälp av längsgående vägmarkeringar kan en väg delas in i körfält och andra områden. De längsgående vägmarkeringarnas utseende samt deras syfte och placering framgår av bilaga 4.1 till denna lag. De längsgående vägmarkeringar som ska användas vid tillfälliga trafikarrangemang är gula. Om både gula och vita längsgående vägmarkeringar är synliga samtidigt ska i första hand de gula markeringarna följas. 86 § Tvärgående vägmarkeringar Med hjälp av tvärgående vägmarkeringar kan en väjningsplikt som anges med någon annan trafikanordning framhävas samt ett övergångsställe eller ett ställe på vägen där det krävs särskild uppmärksamhet och fokus på körhastigheten markeras. De tvärgående vägmarkeringarnas utseende samt deras syfte och placering framgår av bilaga 4.2 till denna lag. 87 § Övriga vägmarkeringar Utseendet på övriga vägmarkeringar som är avsedda för reglering av trafiken samt deras syfte och placering framgår av bilaga 4.3 till denna lag. 5 kap. Fordons användning Allmänna bestämmelser 88 § Definitioner i 5 kap. I detta kapitel avses med 1) kopplingsmassa släpfordonets vid koppling tillåtna faktiska massa, med undantag för den massa som belastar vändskivan eller dragkopplingen i dragfordonet till en påhängsvagn, en traktorsläpvagn och en medelaxelsläpvagn, 2) odelbar last en last som vid transport på väg inte kan delas upp i två eller flera laster utan oskälig kostnad eller risk för skada, och som på grund av sin massa eller sina mått inte kan transporteras med något fordon eller någon fordonskombination utan att det värde för massa eller mått som allmänt är tillåtet på vägen överskrids, 3) arbetsredskap utbytbara maskiner som kopplas till fordonet och som helt saknar kontakt med marken under vägtransporten eller som i förhållande till fordonet inte kan rotera runt sin vertikalaxel under vägtransporten, 4) boggi en sådan grupp av framaxlar i följd eller bakaxlar i följd där belastningarna på axlarna fördelar sig i ett konstant förhållande eller på det sätt som fordonets tillverkare anger utifrån lastförhållandet, 5) styrande axel en axel med hjul vars riktning i förhållande till fordonets längsgående axel kan ändras direkt eller indirekt för att åstadkomma en ändring av fordonets rörelseriktning, 6) medspårande axel en axel med hjul vars styrvinkel ändras endast av krafterna mellan däcken och vägytan; som medspårande axel betraktas dock inte en axel där det sker en liten ändring av styrvinkeln på grund av elasticiteten i axelns upphängning, 7) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 8) E-reglemente ett reglemente som bifogats överenskommelsen om förenhetligande av villkoren för typgodkännande av utrustning och delar till motorfordon samt om ömsesidigt erkännande av sådant godkännande (FördrS 70/1976), 9) skyddsanordning för barn en anordning som kan omfatta band eller andra flexibla delar med ett låsbeslag, inställningsanordningar, fästen och en kompletterande anordning som en babylift, barnstol, barnsits eller ett kollisionsskydd, som kan förankras i ett fordon och som utformats för att minska risken för skador på barnet vid en sammanstötning eller vid kraftig inbromsning av fordonet genom att begränsa kroppens rörelsemöjligheter, 10) mått- och viktdirektivet rådets direktiv 96/53/EG om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen, sådant det lyder senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/719, 11) alternativa drivkrafter alternativa bränslen som avses artikel 2 i mått- och viktdirektivet. Det som i denna lag föreskrivs om odelbar last tillämpas också på en för sjötransport avsedd container som, tom eller lastad på avgångsorten, transporteras till eller från utlandet, och som är över 2,80 meter hög eller över 12,30 meter lång. Om transporten av containern kräver en höjd som överskrider 4,40 meter eller transporten av containern i en påhängsvagnskombination kräver att en längd på 18,00 meter eller den massa som allmänt tillåts på väg överskrids, anses containern vara en odelad last bara om den används för transport av en odelad last eller om den transporteras tom. 89 § Terrängtrafik och militärfordon Bestämmelserna i 90 och 92–96 § om skyddsanordningar och säkerhetsanordningar och bestämmelserna i 141 och 144–149 § om personbelastning tillämpas också på användningen av motordrivna fordon i sådan terräng som avses i 2 § i terrängtrafiklagen (1710/1995). Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas också på användningen av militärfo

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat