762/1989
Svenska
762/1989 — Statsrådets beslut om de understöd som beviljas för sänkande av räntekostnaderna för lastfartyg i utrikestrafik
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 § Sedan riksdagen beviljat ett reservationsanslag om 23 000 000 mk under momentet 32.09.42 i budgeten för år 1988, ett reservationsanslag om 1 000 000 mk under momentet 32.09.42 och ett reservationsanslag om 9 000 000 mk under momentet 31.32.42 i budgeten för år 1989 för understöd som skall beviljas för sänkande av räntekostnaderna för lastfartyg i utrikestrafik kan handels- och industriministeriet och trafikministeriet bevilja understöd som avses i detta beslut på det sätt som föreskrivs nedan. De villkor, förutsättningar och bestämmelser för erhållande av understöd som följer av detta beslut skall inbegripas i beslutet om beviljande av understöd. 2 § Understöd kan beviljas finska rederier för sänkande av de ränteutgifter som har betalats under år 1989 för finska lastfartyg som används för sjötransporter inom Finlands utrikeshandel. De understöd som skall utbetalas av det resterande anslaget ur budgeten för år 1988 beviljas av handels- och industriministeriet och de understöd som skall utbetalas av anslaget ur budgeten för år 1989 beviljas av trafikministeriet. 3 § Understöd beviljas främst för torrlastfartyg. De fartyg som får understöd skall fylla följande krav: 1) fartyget används huvudsakligen för sjötransporter inom Finlands utrikeshandel, 2) fartyget får vara högst 15 år gammalt, och 3) fartyget har byggts minst enligt den finska IC-isavgiftsklassen. 4 § En förutsättning för att understöd skall beviljas är att mellan arbetsgivar- och arbetstagarsidan har ingåtts ett sådant avtal om fartygets arbets- och avlöningsvillkor samt om därtill anslutna övriga villkor som föranleder tillräckligt stora kostnadsinbesparingar för att en lönsam verksamhet skall kunna upprätthållas utan stöd av staten under 2-3 år efter övergångsperioden. Företagets egna åtgärder och de åtgärder som överenskoms med arbetstagarorganisationerna skall ha en avgörande betydelse för verksamhetens lönsamhet. 5 § Understödet kan uppgå till högst 75 % av de godtagbara ränteutgifterna för lån som har upptagits för anskaffning, grundreparation och drift av fartyg som avses i 3 §. Också för räntorna för de lån som har upptagits för återfinansiering kan understöd godkännas. Understödets storlek får inte överstiga de kostnadsinbesparingar som uppnåtts med de ovan i 4 § avsedda åtgärderna. Understödet betalas per fartyg. 6 § Understödet kan betalas ut sedan sökanden till handels- och industriministeriet, från 1.9.1989 till trafikministeriet, har lämnat in en utredning över de kostnadsinbesparingar som har åstadkommits med de åtgärder som avses i 4 § och verkningarna av dessa inbesparingar. 7 § Ansökan om understöd skall tillställas handels- och industriministeriet, från 1.9.1989 trafikministeriet. Ur ansökan skall framgå det ansökta markbeloppet samt om sökanden har fått annat offentligt stöd för detta eller något annat ändamål. Till ansökan skall fogas: 1) en utredning över sökanden, 2) fartygets registreringsuppgifter och en utredning över dess användningsändamål, 3) resultaträkning och balansräkning över fartygets verksamhet med bifogade uppgifter samt ett utlåtande av revisorerna över de tre föregående räkenskapsperioderna, 4) en utredning över redan vidtagna åtgärder eller åtgärder som kommer att vidtas för att sänka bemanningskostnaderna och andra driftskostnader, 5) en utredning över de befraktningsavtal som har ingåtts för fartygets del, 6) en uppskattning av fartygets framtida verksamhet och dess lönsamhet, och 7) en utredning över andra eventuella omständigheter som är nödvändiga med tanke på behandlingen av ansökan. 8 § Sökanden är skyldig att tillställa handels- och industriministeriet, från 1.9.1989 trafikministeriet, också andra eventuella uppgifter i anslutning till ärendet, om handels- och industriministeriet, från 1.9.1989 trafikministeriet, kräver det. 9 § Den som erhåller understöd skall förbinda sig att fortsätta med verksamheten med ifrågavarande fartyg, eller med ett motsvarande fartyg som har anskaffats i stället för detta fartyg under finsk flagg minst tre år från det då det sista understödet beviljades. Ifall ett dylikt fartygs användningsändamål under denna tid ändras eller det överlåts eller på annat sätt övergår i annans ägo eller disposition eller den som erhållit understödet upphör med sin verksamhet eller en del av denna eller väsentligen ändrar den, skall understödet återbetalas till staten inom tre månader från det förhållandena ändrades på något av de nämnda sätten, ifall handels- och industriministeriet, från 1.9.1989 trafikministeriet, inte på ansökan av understödserhållaren av särskilda skäl beslutar annorlunda. På motsvarande sätt bör förfaras då ett skadefall sker på ett försäkrat fartyg. På det understöd som skall återbetalas skall en ränta motsvarande Finlands Banks grundränta vid tidpunkten, förhöjd med fyra procentenheter, erläggas fr.o.m. den dag då understödet betalades ut. Ifall beloppet inte erläggs på förfallodagen, skall en årlig dröjsmålsränta om 16 % betalas på det. 10 § Den som erhåller understöd skall vid utgången av det år då understödet beviljats ge trafikministeriet en utredning över användningen av understödet samt dessutom vid utgången av de tre följande åren en utredning över sin verksamhet, och vid behov reservera tillfälle till granskning av understödshållarens hela medelanvändning för att uppfyllandet av villkoren för understödet skall kunna utredas och de utgifter som getts som grund för understödet skall kunna kontrolleras. Understödserhållaren är också skyldig att förete alla handlingar och allt övrigt material som behövs vid granskningen samt också i övrigt bistå vid granskningen. Understödserhållaren skall anmäla till trafikministeriet om sådana ändringar i förhållandena och skador som uppstått på objekt som är föremål för understödet som avses ovan i 9 § 1 mom. omedelbart efter det skedda, dock senast inom en månad. 11 § Trafikministeriet skall bestämma att understödet antingen helt eller till en viss del skall återbetalas, om understödserhållaren 1) i samband med ansökan på någon väsentlig punkt har gett felaktiga uppgifter, 2) har förtigit faktorer som i väsentlig grad skulle ha inverkat på beviljandet av understödet, 3) har vägrat ge uppgifter, handlingar eller annat material som behövs för utbetalningen eller övervakningen av understödet, eller 4) har använt understödet för annat ändamål än det beviljades för. För en understödsrat som skall återbetalas skall en ränta som motsvarar Finlands Banks grundränta vid tidpunkten, förhöjd med fyra procentenheter, erläggas från utbetalningsdagen. Om det belopp som skall återbetalas inte erläggs på förfallodagen, skall på det betalas en årlig dröjsmålsränta om 16 % räknat från förfallodagen, dock så att om understödserhållaren inte har gjort den anmälan som avses i 10 § 2 mom. skall dröjsmålsräntan erläggas från den tidpunkt då förhållandena förändrades eller skadefallet skedde. 12 § Ifall inte annat föranleds av detta beslut skall i fråga om understöd dessutom iakttas vad i statsrådets beslut om allmänna föreskrifter angående statsbidrag och -understöd (490/65) är stadgat. Närmare anvisningar om tillämpningen av detta beslut utfärdas vid behov av trafikministeriet. 13 § Om skyldigheten att hemlighålla de uppgifter som krävs för behandlingen av understödsansökan gäller vad om hemlighållande av affärs- och yrkeshemligheter är särskilt stadgat. 14 § Detta beslut träder i kraft den 31 augusti 1989. Helsingfors den 17 augusti 1989 Minister Pertti Salolainen Överinspektör Harry Favorin
