768/1995
Svenska
768/1995 — Jord- och skogsbruksministeriets beslut om miljöbasstödet för jordbruk
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 § Miljövårdsprogram för gårdsbruksenheter Miljövårdsprogram för gårdsbruksenheter görs upp på jord- och skogsbruksministeriets blankett. Programmet görs upp av jordbrukaren och en person som med godkänt resultat genomgått den av jord- och skogsbruksministeriet övervakade utbildningen för dem som uppgör miljövårdsprogrammen. I miljövårdsprogrammet för gårdsbruksenheter skall göras en basutredning om nivån på miljövården och miljöskyddet på gårdsbruksenheten. Dessutom skall i miljövårdsprogram för lantgårdar de allmänt definierade åtgärder som basstödet förutsätter samt olika gårdsbruksenheters behov och jordbrukarens intresse för olika former av specialstöd preciseras. Jordbrukaren och ovannämnda person skall komplettera miljövårdsplaner som har uppgjorts före 1995 till miljövårdsprogram. För trädgårdslägenheter skall i anslutning till miljövårdsprogrammet uppgöras en växtföljdsplan och en markkartering samt en gödslingsplan, som ses över minst en gång per fem år. Om miljövårdsprogram inte har uppgjorts, skall utredningarna lämnas in i samband med den årliga ansökan om stöd. 2 § Gödsling På en gårdsbruksenhet får i regel inte användas mera gödselmedel än vad som anges i tabellen nedan. Gödselmängderna innehåller handelsgödsel och eventuellt använd stallgödsel. Gödslingens basnivå för jordbruksgrödor växtart kväve kg/ha fosfor kg/ha fodersäd 90 15 brödsäd: - vårvete 100 15 - höstvete: - hösten 20 15 - våren 100 - råg: - hösten 20 15 - våren 100 oljeväxter 100 15 sockerbetor 120 30 matpotatis 60 40 industripotatis 80 40 ensilage 180 30 hö 90 15 - tilläggskväve, om återväxten bärgas 60 Gödslingsnivåer som tillåts för de odlings- och trädgårdsväxter som inte nämns i tabellen skall definieras i miljövårdsprogrammet. Vid trädgårdsodling skall odlaren minska bruks- mängderna per hektar av kväve och fosfor som används som växtnäring med 10 % jämfört med gödslingsrekommendationerna 1994. Jordbrukaren skall vid skiftesbaserad bokföring i anslutning till miljövårdsprogrammet iaktta jord- och skogsbruksministeriets anvisningar. Dessutom ger jord- och skogbruksministeriet anvisningar om markkarteringar, näringsanalyser av stallgödsel och skriftliga odlingsplaner. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan enligt jord- och skogsbruksministeriets anvisningar på basis av gårdens miljövårdsprogram, åkerns näringssituation eller skördenivå tillåta gödselmängder som är högre än basnivån. Om jordbrukaren vill avvika från gödslingens basnivå, skall han i en separat utredning ange gödselmängderna och grunderna för avvikelsen. För gödselspridning i regionerna A och B skall åkerarealen vara minst 1 hektar per 1,5 djurenheter. Maximimängderna djur per åkerhektar och de omräkningskoefficienter för djurenheterna som härletts ur dem är följande: Djurslag Maximiantal djur/ha Omräkningskoefficient för djurenheter mjölkkor 1,5 1 dikor 3 0,5 kvigor, köttnöt, avelstjurar 4 0,37 ungboskap under 8 mån. 8 0,18 sugga med grisar 3 0,5 gödsvin, avelsvin, sinsuggor 11 0,14 hästar 3 0,5 ponnyer 4 0,37 getter, hongetter med killingar 8 0,18 får, tackor med lamm 8 0,18 värphönor, broilermödrar 135 0,011 gödkyckling 540 0,0028 Åkerarealen kan även ersättas med ett avtal som jordbrukarna ingår om spridning av gödsel på en annan jordbrukares åker. Stallgödsel kan även levereras till ett företag som tar emot och använder den. Stallgödsel skall lagras i enlighet med del A i bilagan. Jord- och skogsbruksministeriets beslut 634/94 gäller behandling av animaliskt avfall. Beslutet gäller inte stallgödsel och urin. Jordbrukare kan 1995 överskrida gödslingens basnivå utan förhandsgodkännandeav kommunens landsbygdsnäringsmyndighet. Överskridningen kan vara högst så stor som jord- och skogsbruksministeriet anvisar. Jordbrukaren skall på begäran lämna en skriftlig utredning över gödselmängderna och grunderna för avvikelsen från basnivån till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller landsbygdsnäringsdistriktet. 3 § Dikesrenar och skyddsremsor Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan på basis av miljövårdsprogrammet eller under 1995-1997 på basis av någon annan separat utredning tillåta undantag från den åtgärd som avses i 5 § 1 mom. 4 punkten statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/95), om det invid bäcken eller vattendraget finns en tillräckligt bred naturlig skyddsremsa som är täckt med flerårig växtlighet. Sådana dikesrenar och skyddsremsor som avses i denna paragraf får inte gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel och de skall skötas i enlighet med del B i bilagan i detta beslut. Dikesrenarna och skyddsremsorna skall anläggas på gårdsbruksenheten före utgången av den växtperiod som följer efter att jordbrukaren förbundit sig att iaktta villkoren för miljöbasstödet för jordbruk. 4 § Växttäcke Minst 30 procent av gårdsbruksenhetens åkrar i regionerna A och B skall också annars än under växtperioden vara täckt av växter eller växtrester som räknas upp i del C i bilagan eller reducerat bearbetad på godkänt sätt. Godkänd reducerad bearbetning skall utföras i enlighet med del D i bilagan. På förslag av jordbrukarna kan växttäcket beräknas så, att skiften som hör till flera gårdsbruksenheter men är belägna på ett sammanhängande åkerområde beaktas, förutsatt dock att målen för miljöstödsprogrammet för jordbruket iakttas. Till förslaget skall fogas ett avtal mellan jordbrukarna, av vilket framgår vilka skiften och arealer som räknas till växttäcket, samt en karta över området. Miljöstödets basstöd betalas för fast träda i enlighet med stödet för jordbruksgrödor i det fall att trädan är flerårig grönträda. Sådan här areal får inte plöjas hösten 1995, utan den skall ha ett växttäcke under vintern 1995-1996. 5 § Växtskydd Från och med växtperioden 1998 får bekämpningsmedel spridas endast av personer som har gått en sprutförarkurs som har godkänts av jord- och skogsbruksministeriet. Som sprutförarexamen godkänns även en avlagd specialexamen i användning av giftiga bekämpningsmedel som ordnas av kontrollcentralen för växtproduktion. Till spridningen av bekämpningsmedel får från ingången av växtperioden 1998 användas endast utrustning som testats av en person som godkänts av jord- och skogsbruksministeriet. Efter den första testningen skall utrustningen testas minst vart femte år. I miljövårdsprogrammet för gårdsbruksenheter definieras gårdsvisa mål för minskningen av användningen av bekämpningsmedel. Inom trädgårdsodling skall odlaren dessutom föra bok över sina observationer om förekomsten av ogräsväxter, skadegörare och sjukdomar och deras naturliga fiender på den egna trädgårdslägenheten. Växtskyddssprutningar görs utgående från dessa observationer och endast enligt det faktiska behovet. Inom bär- och fruktproduktion kan användas mekanisk ogräsbekämpning och bladverkande ogräsmedel. Jordverkande ogräsmedel kan användas endast i speciella fall. 6 § Odlingslandskapet och upprätthållande av den biologiska mångfalden På en gårdsbruksenhet skall odlingslandskapet bevaras och den biologiska mångfalden samt i synnerhet små biotoper i naturtillstånd och livsmiljöerna för vilt upprätthållas i enlighet med jord- och skogsbruksministeriets anvisningar. Jordbrukaren skall låta bli att behandla åkerrenar, dikesrenar och vägrenar med bekämpningsmedel. Jordbrukaren får inte behandla skyddsremsor med bekämpningsmedel. 7 § Åker som berättigar till miljöstöd för jordbruket Förutom sådan åkerareal som avses i 1 mom. lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket (1303/94) beaktas också regelbundet odlad åker som i arealstödsansökan har uppgetts vara foderareal eller i övrig användning. 8 § Förändrade förhållanden Jordbrukaren eller hans rättsinnehavare skall anmäla förändringar i fråga om jordbrukaren eller lägenheten till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun som har tagit emot jordbrukarens ansökan om miljöbasstödet för jordbruk. Anmälan skall göras inom 14 dygn efter att förhållandena har förändrats. 9 § Återkrav Landsbygdsnäringsdistriktet kan återkräva utbetalat miljöbasstöd för jordbruk till staten, om ägande- eller besittningsrätten till gårdsbruksenheten övergår till någon annan inom två år från det att jordbrukaren avgivit förbindelsen. Stödet återkrävs dock inte om gårdsbruksenhetens nya ägare eller innehavare inom 14 dygn efter att ägande- eller besittningsrätten överförts avger förbindelse om att iaktta villkoren för miljöbasstödet för jordbruk. I 40 § lagen om strukturpolitiska åtgärder inom jord- och skogsbruket stadgas om återkrav av stöd då jordbrukare inte iakttar den förbindelse som avses i 6 § statsrådets beslut om miljöstöd för jordbruket (760/95). 10 § Ansökan Jordbrukaren skall lämna in ansökan om miljöbasstöd för jordbruket jämte bilagor till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun inom vars verksamhetsområde gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget, dock senast den 15 maj 1995. Om jordbrukaren efter 1995 förbinder sig att iaktta de åtgärder som ansluter sig till beviljandet av basstödet, skall förbindelsen lämnas in till ovan nämnda myndighet senast i samband med ansökan om arealbaserade stöd för det aktuella året. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan ta emot en ansökan efter den 15 maj 1995, om det med beaktande av omständigheterna finns grundade skäl till förseningen. Ansökan skall härvid dock lämnas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 31 maj 1995. 11 § Ikraftträdande Detta beslut träder i kraft den 12 maj 1995. Åtgärder som verkställigheten av beslutet förutsätter får vidtas innan det träder i kraft. Helsingfors den 10 maj 1995 Jord- och skogsbruksminister Kalevi Hemilä Lantbruksråd Heimo Hanhilahti Bilaga Del A FÖRESKRIFTER FÖR LAGRING AV STALLGÖDSEL Stallgödsel och urin som uppstår på gårdsbruksenheten skall i regel lagras i till volymen 12 månaders lager eller på sätt som annars är godtagbart i miljöhänseende. För betesgående djur får volymen motsvara 8 månaders lagringstid. Förrådet kan även vara gemensamt för flera jordbrukare. Under den treåriga övergångsperioden kan stallgödsel och urin som uppstår på gårdsbruksenheten tillfälligt lagras på följande sätt, ifall lagringen inte orsakar skada för miljön. Fast stallgödsel med tillräcklig mängd strö kan lagras i ordentliga, täckta gödselhögar. Gödselhögen skall placeras så att det inte finns risk för skadliga utsläpp av näringsämnen i vattendrag eller grundvatten och att den inte heller annars är till men för miljön. Flytgödsel eller urin kan blandas med torv och lagras i en hög som skall skötas på behörigt sätt. Torrsubstansen kan skiljas från flytgödseln med gödselpress och torrsubstansen och vätskan kan lagras separat. Flytgödsel och urin kan också komposteras maskinellt och förvaras därefter i en hög. Dessutom kan ett avtal ingås om leverans av stallgödsel till grannen för att spridas på hans åkrar. Organiskt avfall som uppstår på lägenheten skall lagras omsorgsfullt genom kompostering eller genom att de levereras till en kommunal avfallsinsamling. Efter den treåriga övergångsperioden kan kommunens landsbygdsnäringsmyndighet från fall till fall godkänna lagring av gödsel i hög, förutsatt att lagringen sker på godtagbart sätt ur miljösynpunkt. Del B FÖRESKRIFTER FÖR ANLÄGGANDE OCH SKÖTSEL AV SKYDDSREMSOR OCH DIKESRENAR SOM AVSES I 3 § I DETTA BESLUT Med dikesren avses ett mellan ett öppet åkerområde och ett utfallsdike beläget sammanhängande område som är täckt av flerårig växtlighet och i funktionshänseende hör till åkern. Dikesrenar behöver vanligen inte anläggas särskilt utan de uppstår genom att jordbrukaren på hösten lämnar ett ungefär en meter brett område oplöjt invid utfallsdiket. Den naturliga växtligheten invid diket breder ut sig på dikesrenen. Dikesrenar kan även sås särskilt med flerårigt vallväxt- eller höfrö. Dikesrenar får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel. Växtligheten på dikesrenen får avmejas. Slaget hö skall föras bort och kan användas som foder. En skyddsremsa är ett mellan ett öppet åkerområde och ett vattendrag beläget sammanhängande område som täcks av flerårig växtlighet och i funktionshänseende hör till åkern. En skyddsremsa anläggs genom att flerårigt vallväxt- och höfrö sås på remsan, om det inte redan finns vall på remsan. Skyddsremsan sås antingen i samband med vårarbetet eller höstarbetet. Skyddsremsor får inte bearbetas, gödslas eller behandlas med bekämpningsmedel. Växtligheten på skyddsremsor får avmejas. Det slagna höet skall då föras bort och kan användas som foder. Slåttern skall ske på sensommaren. Skyddsremsor får även användas som bete. Om man på skyddremsan fyller trädningsskyldigheten i anslutning till de åkerarealbaserade stöden, får skyddsremsan inte användas som bete eller till foderproduktion. Flyghavre som eventuellt förekommer på dikesrenar och skyddsremsor kan bekämpas i enlighet med lagen om bekämpning av flyghavre (178/76). Om växtligheten på en dikesren eller en skyddsremsa förstörs t.ex. på grund av en ogynnsam vinter, kan växtlighet igen anläggas i enlighet med vad som anförts ovan. En skyddsremsa ingår i en skyddszon som eventuellt skall anläggas på åkern. När det gäller anläggandet av den skyddsremsa som krävs kring en hushållsvattenbrunn skall det ovan anförda iakttas i tillämpliga delar. Del C VÄXTER SOM GODKÄNNS SOM VÄXTTÄCKE Som växttäcke godkänns följande växter eller växtrester: - vall - råg - höstvete, om det har såtts före 10.9. Om sådden på grund av väderleken inte är möjlig, kan också en senare sådd godkännas - stubb - direktsådd i stubb - fånggrödor: sådd så tidigt under växtperioden som möjligt, dock senast 31.8. - grönträda, stubbträda - skyddsremsor och skyddszoner Ett område anses vara täckt av växter, ifall på området har planterats minst 400 fruktträd per hektar. Vid bärodling anses ett område vara täckt av växter, om där finns: Vinbär och krusbär 2 400 växter per hektar Hallon 2 800 växter per hektar Jordgubbe och åkerbär 15 000 plantor per hektar För övriga bärväxter bestäms växttäcket särskilt. Del D FÖRESKRIFTER FÖR GODKÄND REDUCERAD BEARBETNING Godkända reducerade bearbetningssätt är sådana som lämnar en betydlig del av stubben eller annan växtmassa på markytan. Dylika sätt är t.ex. bearbetning med kultivator, tallriksharv, s-pinnharv och spadrullharv. Målet är en körtur, men med tanke på bekämpning av kvickrot är det motiverat att köra flera gånger. Kvickrot bekämpas dock hellre genom punktbehandling.
