← Suomi
    78/2023
    Svenska

    78/2023 — Statsrådets förordning om miljöersättning

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde Denna förordning innehåller bestämmelser om miljöersättning i enlighet med artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013, nedan förordningen om strategiska planer , och genomförande av miljöersättning. Miljöersättningen utgör en del av Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 som godkänts av Europeiska kommissionen. Miljöersättning kan beviljas och betalas under den tid som den strategiska planen är i kraft inom ramen för de medel som anvisats i statsbudgeten. 2 § Definitioner I denna förordning avses med 1) miljöförbindelse en förbindelse som avses i 5 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling (1333/2022), 2) åker areal som avses i artikel 4.3 a i förordningen om strategiska planer, 3) trädgårdsväxt växter som avses i bilaga 1 till statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd (77/2023), 4) basskifte areal som avses i 3 § 1 mom. 1 punkten i statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd, 5) jordbruksskifte areal som avses i 21 § punkten i statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd, 6) Naturaområde ett område som avses i 64 § i naturvårdslagen (1096/1996), 7) torvåker åker där halten av organiskt material i bearbetningsskiktet är minst 40 procent, 8) vallväxt gräs och annat örtartat foder som omfattar sådana växtarter av gräs och örtartat foder som i Finland traditionellt förekommer på naturbetesmark eller brukar ingå i vall-, betes- eller ängsfröblandningar, 9) våtmark ett område som varaktigt är delvis täckt av vatten och som binder fasta partiklar och näringsämnen, fungerar som livsmiljö för organismer eller gör odlingslandskapet mångsidigare, 10) fåra i två nivåer ett dike eller ett strömmande vattendrag där lågvattenfåran kantas av en översvämningsplatå som anlagts på den ena eller båda sidorna, 11) fånggröda växtlighet som skyddar marken genom att öka växttäcket och som i form av bottengröda till den ettåriga egentliga odlingsväxten eller som sådd efter skörden av odlingsväxten använder de näringsämnen som inte använts av odlingsväxten och de näringsämnen som frigörs från resterna av odlingsväxten eller från marken. 2 kap. Allmänna förutsättningar för miljöförbindelser 3 § Miljöförbindelse En miljöförbindelse börjar den 1 maj det år då förbindelsen ingås. Förbindelseåret och förbindelseperioden börjar den 1 maj och slutar den 30 april. En förbindelse som en aktiv jordbrukare har ingått förblir i kraft även om jordbrukaren inte ansöker om årlig utbetalning av miljöersättning, om orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. 4 § Areal som ingår i en miljöförbindelse En miljöförbindelse kan ingås för sådan ersättningsberättigande areal som avses i 14 § i statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. Förbindelsen ska ingås för all ersättningsberättigande areal som den som ingått förbindelsen besitter. 5 § Fogande av areal till en miljöförbindelse Till en miljöförbindelse får till det maximibelopp som anslagen i statsbudgeten möjliggör fogas sådan ersättningsberättigande areal som avses i 14 § i statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd och sådan areal som godkänts som ersättningsberättigande och som avses i 15 och 17 § och 18 § 1 mom. i den förordningen. Till miljöförbindelsen kan fogas sådan areal som en annan aktiv jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse har uppgett i den årliga stödansökan under det föregående förbindelseåret och som har godkänts som ersättningsberättigande. 6 § Avförande av areal ur en miljöförbindelse Ur en miljöförbindelse får avföras ersättningsberättigande areal, om besittningen av arealen överförs till någon annan och om den areal som ingår i förbindelsen efter avförandet inte sjunker under den minimiareal som avses i 5 § 2 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. Areal som ingår i en miljöförbindelse och som inte längre är jordbruksmark och som blir kvar i besittningen av den som ingått förbindelsen, får avföras ur förbindelsen. Ur förbindelsen får inte avföras areal som är ersättningsberättigande jordbruksmark och som blir kvar i besittningen av den som ingått förbindelsen. 7 § Miljöförbindelse och förbindelse om ekologisk produktion En aktiv jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion enligt 8 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling får också ingå en miljöförbindelse som gäller de ersättningsberättigande skiften som omfattas av en förbindelse om ekologisk produktion eller ekologisk husdjursproduktion. 8 § Allmänna krav på gårdsspecifika åtgärder inom systemet med miljöförbindelser En aktiv jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse ska på gårdsbruksenhetens samtliga ersättningsberättigande åkerskiften och sådana ersättningsberättigande skiften som består av permanent gräsmark, som till sitt markanvändningsslag är åker, iaktta de allmänna kraven på den gårdsspecifika åtgärden. Till de allmänna kraven på en gårdsspecifik åtgärd enligt en miljöförbindelse hör 1) markkartering, 2) skiftesspecifika anteckningar, 3) en miljö- och klimatplan. En förbindelse om att genomföra en gårdsspecifik åtgärd är en förutsättning för genomförandet av de skiftesspecifika åtgärder som ingår i miljöförbindelsen. 9 § Valbara krav i anslutning till en gårdsspecifik åtgärd inom systemet med miljöförbindelser En aktiv jordbrukare kan välja bland valbara åtgärder i anslutning till en gårdsspecifik åtgärd. Två valbara åtgärder ska väljas och de ska väljas årligen. En aktiv jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse kan välja bland följande valbara åtgärder: 1) klimat- och miljöutbildning, 2) fleråriga mångfaldsremsor, 3) markövervakning, 4) organiska näringsämnen, 5) näringsväxter för pollinatörer, 6) metoder för precisionsodling, 7) applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar. De valbara åtgärderna kan med undantag för den åtgärd som avses i 2 mom. 2 punkten bytas årligen. Om ett skifte där en åtgärd som avses i 2 mom. 2 punkten genomförs tas i bruk för odling av en flerårig odlingsväxt, ska åtgärden genomföras på något annat skifte för produktion av en ettårig odlingsväxt. Om stödmottagaren inte längre besitter skiften i enlighet med villkoren för den åtgärd som avses i 2 mom. 2 punkten, kan åtgärden bytas till en annan valbar åtgärd som avses i 2 mom. 10 § Skiftesspecifika åtgärder inom systemet med miljöförbindelser En aktiv jordbrukare som har ingått en miljöförbindelse kan välja följande skiftesspecifika åtgärder för en ersättningsberättigande areal: 1) markförbättrande grödor och saneringsgrödor, 2) fånggrödor, 3) främjande av cirkulär ekonomi, 4) skyddszoner, 5) torvåkrar med vall, 6) hantering av avrinningsvatten, a) reglerbar dränering, b) underbevattning eller återanvändning av dräneringsvatten, 7) alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter, 8) fågelåkrar. 11 § Val och begränsning av skiftesspecifika åtgärder När en aktiv jordbrukare ingår en förbindelse ska jordbrukaren uppge de skiftesspecifika åtgärder som valts. Den aktiva jordbrukaren kan välja en av de åtgärder som avses i 10 § 1–3, 7 och 8 punkten årligen. En åtgärd som avses i 10 § 4 och 5 punkten får väljas endast under det första eller andra förbindelseåret. Om en aktiv jordbrukare väljer en åtgärd som avses i 10 § 4–6 punkten, ska åtgärden iakttas under hela den återstående förbindelseperioden. En skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 1 punkten kan inte väljas för en areal där det samtidigt genomförs en skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 2, 4, 5, 7 eller 8 punkten. En skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 1 punkten kan inte väljas för en areal som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2–4 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare (1332/2022). En skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 2 punkten kan inte väljas för en areal där det samtidigt genomförs en skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 1, 4 eller 5 punkten eller som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2–4 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. En skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 3 punkten kan inte väljas för en areal där det samtidigt genomförs en skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 4 punkten eller som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. 2 eller 3 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. En skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 4 punkten kan inte väljas för ett skifte som är sådan areal som avses i 4, 5 eller 15 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (1384/2022). En skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 4 punkten kan inte väljas för en areal där det samtidigt genomförs en skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 1–3, 5, 7 eller 8 punkten eller som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. En skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 5 punkten kan inte väljas för en areal där det samtidigt genomförs en skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 1, 2, 4 eller 7 punkten eller som omfattas av ett miljösystem som avses i 13 § 1 mom. i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. En skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 6 punkten kan väljas efter det att de investeringar som åtgärden förutsätter har slutförts. Skiftesspecifika åtgärder som avses i 10 § 6 punkten underpunkterna a och b kan inte väljas för samma areal. En aktiv jordbrukare som har ingått en förbindelse om ekologisk produktion kan som metod för en skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 7 punkten välja endast den metod som avses i 30 § 1 mom. 6 punkten. Skiftesspecifika åtgärder som avses i 10 § 7 och 8 punkten kan inte väljas samtidigt för ett skifte. 12 § Frångående av genomförandet av en skiftesspecifik åtgärd En aktiv jordbrukare får frångå genomförandet av en sådan skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 4–6 punkten under förbindelseperioden, om det under förbindelseperioden sker en generationsväxling eller någon annan överföring av besittningsrätten till hela gårdsbruksenheten eller en del av den. Genomförande av en vald skiftesspecifik åtgärd enligt 10 § 7 punkten ska frångås, om jordbrukaren ingår en förbindelse om ekologisk produktion. En skiftesspecifik åtgärd behöver inte frångås, om en metod som avses i 30 § 1 mom. 6 punkten har valts för skiftet. En aktiv jordbrukare får frångå genomförandet av en skiftesspecifik åtgärd, om förbindelsen överförs på det sätt som avses i 12 § 4 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. En aktiv jordbrukare får frångå en sådan skiftesspecifik åtgärd som avses i 10 § 4–6 punkten eller från att genomföra den på ett skifte, om miljöförbindelsen förlängs på det sätt som avses i 5 § 7 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. 3 kap. Detaljerade villkor för miljöförbindelser 13 § Allmänna krav på gårdsspecifika åtgärder En aktiv jordbrukare ska ta jordprover av ersättningsberättigande basskiften och låta utföra en markkartering av proverna där jordarten, mullhalten, surheten, ledningstalet, mängden utbytbart kalcium, kalium och magnesium samt mängden lättlöslig fosfor bestäms. Av analysresultaten ska framgå analysdatum eller de datum då ett prov har lämnats för analys. Analysen ska utföras vid ett laboratorium som är specialiserat på jordanalyser. Basskiftessignum ska fogas till proverna. Prov för markkartering ska omfatta minst ett prov per basskifte. Om basskiftet är större än fem hektar ska ett prov tas per varje påbörjat femtal hektar. För basskiften som är 0,5 hektar eller mindre behöver ingen markkartering göras. Vid linjeprovtagning räcker det med provfrekvensen ett prov per varje påbörjat tiotal hektar. Varje prov för markkartering ska bestå av minst sju delprover. Proverna ska vara jämnt fördelade över hela skiftet. Proverna ska tas från hela bearbetningsskiktets djup. För ett basskifte ska det finnas en giltig markkartering, om det på basskiftet finns en gröda som ger skörd eller om basskiftet ska gödslas. Markkartering ska utföras när det har gått fem år sedan den föregående analysen. Vid linjeprovtagning ska prov tas vart tredje år. Jordbrukaren ska ha tillgång till resultaten av de nya markkarteringarna före följande gödslingsomgång. En aktiv jordbrukare som ingår en miljöförbindelse och som inte tidigare har ingått någon förbindelse inom miljöersättningssystemet ska ha markkarteringar som uppfyller villkoren före utgången av det första förbindelseåret. Vad som ovan föreskrivs om tidsfristen för markkartering tillämpas också på skiften som stödmottagaren får i sin besittning under förbindelseperioden. En aktiv jordbrukare ska i de skiftesspecifika anteckningarna i fråga om alla ersättningsberättigande skiften föra in de grundläggande uppgifterna om åkerskiftet och uppgifter om de årliga odlingsåtgärderna samt de uppgifter som krävs för de gårds- och skiftesspecifika åtgärderna enligt miljöförbindelsen och miljöavtalen och för valet, samordningen och utvecklingen av dem. I de skiftesspecifika anteckningarna ska också föras in sådda växter, växtföljd, gödsling, kalkning, bearbetning, bevattning, dikning, konstaterade sjukdomar och skadegörare, använda växtskyddsmedel och växtskyddsmetoder samt andra motsvarande åtgärder som vidtas på skiftet och som hänför sig till odling och annan markanvändning. Resultaten av de markkarteringar som avses i 1 mom. och de handlingar som hänför sig till de skiftesspecifika anteckningar som avses i 4 mom. ska bevaras så att de finns tillgängliga på gårdsbruksenheten. En aktiv jordbrukare ska i enlighet med Livsmedelsverkets anvisningar efter det första förbindelseåret, men dock senast under det tredje förbindelseåret, utarbeta en gårdsspecifik miljö- och klimatplan där gårdsbruksenhetens miljöutmaningar och utvecklingsmöjligheter i anslutning till vattenskyddet inom jordbruket, förbättrandet av markens bördighet, begränsningen av klimatförändringen, anpassningen till klimatförändringen, luftvården, energin och bevarandet och främjandet av jordbruksnaturens mångfald kartläggs. 14 § Valbar gårdsspecifik åtgärd som gäller klimat- och miljöutbildning I en åtgärd som gäller klimat- och miljöutbildning kan en person som deltar i verksamheten på en gårdsbruksenhet som ingått en miljöförbindelse under förbindelseperioden av den utbildning som Livsmedelsverket ordnar välja fem olika utbildningsmoduler om följande miljö-, klimat- eller mångfaldsutmaningar på gårdsbruksenheten: 1) kolbindning i åkermark och markens bördighet, 2) minskning av växthusgasutsläppen och anpassning till klimatförändringen på gårdsbruksenheten, 3) främjande av jordbruksnaturens mångfald, 4) vattenskyddet på gårdsbruksenheten, 5) metoder för integrerad bekämpning. En person som avses i 1 mom. kan välja åtgärden varje år, om det är fråga om en annan utbildningsmodul. 15 § Valbar gårdsspecifik åtgärd som gäller fleråriga mångfaldsremsor I en åtgärd som gäller fleråriga mångfaldsremsor ska en aktiv jordbrukare bevara eller anlägga en mångfaldsremsa genom att helt beså en i genomsnitt tre meter bred remsa med flerårig vallväxtlighet på alla kanter av ett basskifte på minst 0,5 hektar som används för odling av en ettårig produktionsväxt. Mångfaldsremsan ska anläggas med fleråriga vall- eller ängsfröblandningar. Om ett skifte med flerårig vallväxtlighet tas i bruk för odling av en ettårig gröda, kan mångfaldsremsan anläggas genom att mångårig vallväxtlighet på ett i genomsnitt tre meter brett område lämnas kvar vid kanterna av skiftet. Om växtbeståndet skadas, ska det anläggas på nytt genast när förhållandena tillåter det. Mångfaldsremsan får inte gödslas och växtskyddsmedel får inte användas på den. Mångfaldsremsor ska hållas öppna. En mångfaldsremsa får inte anläggas på ett skifte som omfattas av kravet på buffertremsor enligt 7 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, om remsan ska vara vallbevuxen på det sätt som avses i 4 eller 5 § i den förordningen eller om det där genomförs ett miljösystem i enlighet med 13 § 1 mom. 4 punkten i lagen om Europeiska unionens direktstöd till jordbrukare. 16 § Valbar gårdsspecifik åtgärd som gäller markövervakning Vid åtgärder som gäller markövervakning ska en aktiv jordbrukare under förbindelseåret senast den 30 november på två basskiften på minst 0,5 hektar låta utföra 1) en omfattande jordanalys som inkluderar analyser av mängden totalt kol och organiskt material samt en undersökning som beskriver markens bördighet eller näringstillstånd, eller 2) analys av åkermarkens kvalitetsfaktorer med en markskanner som i realtid med hjälp av sensorer och i kombination med geografisk information mäter egenskaper i marken som påverkar växternas tillväxt och som producerar visuell information om variationen inom skiftet. Den jordanalys som avses i 1 mom. 1 punkten ska innefatta provtagning på två olika skiften. Provtagningen ska utföras på samma sätt som vid markkartering enligt 13 §, men dock så att de behövliga analyserna kan göras av provet. Den undersökning av markens bördighet eller näringstillstånd som avses i 1 mom. 1 punkten kan gälla markens mikrobiologiska aktivitet, katjonbyteskapacitet, vattenhållningskapacitet, lagrade näringsämnen, reservnäringsämnen eller spårämnen. De prover som ingår i jordanalysen ska tas och analysen göras efter förbindelseperiodens början. Provet och analysen kan gälla ett annat förbindelseår än det år då den aktiva jordbrukaren väljer åtgärden som gäller markövervakning. Resultaten av den analys som avses i 1 mom. 2 punkten kalibreras med hjälp av jordprover för det skifte som undersöks. Analysen ska utföras efter förbindelseperiodens början och den kan gälla ett annat förbindelseår än det år då den aktiva jordbrukaren väljer åtgärden som gäller markövervakning. 17 § Alternativ gårdsspecifik åtgärd som gäller organiska näringsämnen I fråga om en åtgärd som gäller organiska näringsämnen 1) ska en aktiv jordbrukare ha en sådan gödselseparator som gör det möjligt att separera fraktioner ur naturgödseln eller en sådan metod för sedimentering av slam som utnyttjar tyngdkraften för att skilja åt torrsubstans från vätskefraktionen, 2) ska minst 25 kubikmeter naturgödsel som uppkommit i en aktiv jordbrukares jordbruksverksamhet behandlas i en biogasanläggning, 3) ska minst 25 kubikmeter naturgödsel överlåtas till gårdsbruksenheter som själv producerar högst 25 kubikmeter naturgödsel eller inte alls, eller 4) ska en aktiv jordbrukare leverera minst 25 kubikmeter vallväxtlighet till en biogasanläggning. Om en aktiv jordbrukare använder en i 1 mom. 1 punkten avsedd gödselseparator eller en metod för sedimentering av slam, ska minst 25 kubikmeter naturgödsel eller slam behandlas. Vid användningen av en metod för sedimentering av slam ska det mer flytande slammet flyttas till följande cistern för att effektivisera sedimenteringen och vid behov vidare till lagringsbassänger. En aktiv jordbrukare ska i de skiftesspecifika anteckningarna anteckna mängden naturgödsel, slam och vallväxtlighet som avses i 1 mom. Det ska senast den 30 november finnas ett kvitto på eller ett avtal om sådan behandlad eller överlåten naturgödsel som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten eller levererad vallväxtlighet som avses i 1 mom. 4 punkten. Som genomförande av en åtgärd som avses i 1 mom. 4 punkten betraktas också om en aktiv jordbrukare har en biogasanläggning där vall kan matas in eller är delägare i en sådan anläggning. 18 § Valbar gårdsspecifik åtgärd som gäller näringsväxter för pollinatörer Vid en åtgärd som gäller näringsväxter för pollinatörer ska det på gårdsbruksenheten under vegetationsperioden på minst två olika basskiften i skördeproduktionssyfte odlas en- eller fleråriga produktionsväxter som tillhandahåller näring för pollinatörer. Sådana växter är oljeväxter, bovete, kummin, koriander, senap, pumpor, frilandsgurka, sparris, bönor, bondböna, ärter, oljehampa, vejde, jordgubbe, hallon, fruktträd eller bärbuskar. Ett basskifte där åtgärden genomförs ska omfatta minst 0,5 hektar. På hela det basskifte som valts för åtgärden ska en eller flera växter som lämpar sig för åtgärden odlas. 19 § Valbar gårdsspecifik åtgärd som gäller metod för precisionsodling Vid en åtgärd för främjande av metoder för precisionsodling ska aktiva jordbrukare eller entreprenörer som de anlitar använda 1) automatik som baserar sig på platsspecifik avbildning och som gör platsanpassad placering och spridning av produktionsinsatser möjlig, 2) en växtskydsspruta eller gödselspridare med skiftesspecifik automatik som baserar sig på geografisk information och som gör det möjligt att förhindra överlappande spridning av växtskyddsmedel eller gödselmedel i växtbeståndet, 3) en harv som utnyttjar optik vid mekanisk bekämpning av ogräs, eller 4) en skördetröska eller självgående exakthack med skördenivåmätning som baserar sig på geografisk information. Den platsspecifika avbildning som avses i 1 mom. 1 punkten kan utföras med hjälp av satellit, flygbild, realtidssensor, kamera eller zonkartläggning av åkern. I en åtgärd som främjar precisionsodlingsmetoder kan en aktiv jordbrukare i stället för de metoder som avses i 1 mom. använda en traktor eller arbetsmaskin som minst är utrustad med körautomatik som väljer och behåller körlinjen utan förare. Den aktiva jordbrukaren ska anteckna funktionsprincipen för den använda anordningen i de skiftesspecifika anteckningarna. Den aktiva jordbrukaren ska ha en utskrift av användningen av en metod som avses i 1 mom. 1 och 4 punkten. Användningen av en metod som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten samt 3 mom. ska senast den 30 november kvitteras av eller ha ett kvitto av entreprenören. 20 § Valbar gårdsspecifik åtgärd som gäller applikationer för uppföljning och identifiering av växtskadegörare och växtsjukdomar Vid en åtgärd som gäller utnyttjande av applikationer för uppföljning och identifiering av skadegörare och växtsjukdomar ska en aktiv jordbrukare ha tillgång till en interaktiv applikation som fungerar med en dator eller mobil enhet för identifiering av ogräs, växtsjukdomar eller växtskadegörare och för uppföljning av situationen för växtsjukdomar och växtskadegörare under växtperioden. Applikationen kan vara en omfattande applikation eller en applikation som stöder beslutsfattandet om växtskydd för enskilda produktionsväxter. En aktiv jordbrukare ska senast den 30 november skriftligen visa att applikationen används. 21 § Krav på miniminivå för gårdsspecifika åtgärder Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska vid användning av växtskyddsmedel iakttas de allmänna principerna för integrerat växtskydd enligt 4 § 1 mom. 7 punkten i lagen om växtskyddsmedel (1563/2011). Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska dessutom iakttas 6 § 2 mom. i lagen om gödselmedel (711/2022), 9 § i statsrådets förordning om användning av gödselprodukter och naturgödsel som innehåller fosfor (64/2023), 13 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling (1250/2014) och verksamhetskrav 7 i bilaga III till förordningen om strategiska planer. 22 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller markförbättrande grödor och saneringsgrödor Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller markförbättrande grödor och saneringsgrödor ska en aktiv jordbrukare odla markförbättrande grödor eller saneringsgrödor på skiften som föregående år har odlats med ettåriga produktionsväxter. Åtgärden behöver inte genomföras varje förbindelseår. Markförbättrande grödor är oljerättika, bearbetningsrättika, lusern, luddvicker, fodervicker, vitsenap, dvs. gulsenap, sötväppling, cikoria, honungsfacelia, solros, växtbestånd av kummin under det första året eller blandningar av dessa. Markförbättrande grödor får inte odlas som bottengröda till den gröda vars skörd bärgas. Saneringsgrödor är oljerättika, bearbetningsrättika, vitsenap, dvs. gulsenap, tagetes eller blandningar av dessa. Som bearbetningsrättika betraktas också bearbetningsrädisa. Markförbättrande grödor och saneringsgrödor får gödslas. Den markförbättrande grödan eller saneringsgrödan ska sås på våren och den får vändas in i jorden två månader efter sådd. Växtbeståndet får slås eller krossas under växtperioden och det får användas. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 6 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. 23 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller fånggrödor Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller odling av fånggrödor ska en aktiv jordbrukare odla fånggrödor som bottengröda till en ettårig produktionsväxt eller efter dess skörd. Fånggrödan kan sås som bottengröda till odlingsväxten i samband med sådden eller senast på spannmålens broddstadium. Fånggrödan kan även sås efter att odlingsväxten skördats eller före skörden. Fånggrödan ska dock sås senast den 15 augusti. Utsädet från fånggrödan ska sås jämnt över hela odlingsskiftet så att växtligheten är täckande. Odlingsväxten ska vara en jordbruksväxt eller en trädgårdsväxt som odlas som ettårig, dock inte en vallväxt. Fånggrödan kan vara italienskt rajgräs eller ett annat vallgräs, klöver eller en annan vallbaljväxt. Fånggrödan kan också vara en blandning av flera växtarter av vars vikt högst tio procent av fröblandningen kan innehålla också andra blommande ettåriga växter. Växtbeståndet av fånggrödor får inte enbart bestå av kvävefixerande växter. För ettåriga trädgårdsväxter och tidig potatis kan fånggrödan också vara honungsfacelia, oljerättika eller bearbetningsrättika. Säd får sås som fånggröda endast på sådana skiften där det under samma år har odlats tidig potatis eller tidiga grönsaker. Fånggrödor som sås efter det att odlingsväxten har skördats får inte gödslas. Gödslingen av en bottengröda ska ske i enlighet med odlingsväxten. Växtligheten får avslutas med växtskyddsmedel tidigast den 15 september. Växtligheten får bearbetas tidigast den 1 oktober. Det är tillåtet att avsluta och bearbeta skiftet tidigare, om det på skiftet sås en höstsådd gröda vars skörd bärgas. Tillväxttiden för fånggrödor ska vara minst sex veckor. En aktiv jordbrukare ska anmäla de skiften på vilka en skiftesspecifik åtgärd som gäller fånggrödor genomförs. 24 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller främjande av cirkulär ekonomi I samband med en skiftesspecifik åtgärd som gäller främjande av cirkulär ekonomi ska en aktiv jordbrukare på åkerskiftet sprida flytgödsel, urin, vätskefraktion som separerats från flytgödsel eller flytande organisk gödsel med utrustning som placerar eller myllar in eller till åkerskiftet tillföra organiskt material med en torrsubstanshalt på minst 20 procent. Med organiskt material avses 1) organiska gödselmedel, 2) organiska jordförbättringsmedel, 3) blandningar av organiska gödningsmedel och jordförbättringsmedel, 4) fastgödsel eller komposterad naturgödsel som skaffats för nyttobruk från en annan gårdsbruksenhet, 5) torr fraktion som separerats från naturgödsel. Flytgödsel som sprids genom placering och motsvarande ämnen kan härstamma från den aktiva jordbrukarens egen gårdsbruksenhet eller någon annanstans ifrån. Miljöersättning beviljas inte för fast gödsel som sprids som organiskt ämne, om det kommer från en gårdsbruksenhet som innehas av den aktiva jordbrukare som ansöker om ersättningen. En gårdsbruksenhet får inte samtidigt både överlåta och ta emot organiskt material, med undantag för sådant organiskt material som har bearbetats i en biogasanläggning. Spridningsmängden för ämnen som sprids med utrustning som placerar eller myllar in ska vara minst 15 kubikmeter per hektar. Spridningsmängden för naturgödsel, torra fraktioner och i bilaga 3 avsett organiskt material med en torrsubstanshalt på minst 20 procent ska vara minst 10 kubikmeter per hektar. Spridningsmängden för ämnen med hög näringshalt och vars fosforhalt är minst 3 kilogram per kubikmeter ska vara minst 5 kubikmeter per hektar. Det ämne som ska spridas på skiftet ska väljas så att den minimimängd som krävs för spridningen inte överskrider de maximimängder som anges i 4 § i statsrådets förordning om användning av gödselprodukter och naturgödsel som innehåller fosfor och i 11 § i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling. Placeringen av flytgödsel och motsvarande ämnen som avses i bilaga 2 i en åker ska ske med hjälp av en anordning som skär en skåra i åkerns yta och låter flytgödseln rinna in i skåran eller sprutar in den dit. Myllningsutrustning som är kopplad till en enhet som sprider ut ämnet kan också användas. En aktiv jordbrukare ska med hjälp av ett överlåtelseavtal, ett kvitto eller en fraktsedel kunna påvisa näringsinnehållet samt produkten, leverantören och mängden i fråga om sådant material som kommer någon annanstans ifrån än från gårdsbruksenheten. De använda ämnena och deras spridningsmängder ska antecknas i de skiftesspecifika anteckningarna. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 6 § 2 mom. i lagen om gödselmedel och 10 § 1–3 och 5–8 mom. i statsrådets förordning om begränsning av vissa utsläpp från jordbruk och trädgårdsodling. 25 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller skyddszoner Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller skyddszoner ska en aktiv jordbrukare anlägga en skyddszon som täcks av ett flerårigt vallbestånd och sköta skyddszonen under hela förbindelseperioden. En skyddszon behöver inte anläggas separat, om det tidigare på skiftet har anlagts ett flerårigt vallbestånd. En skyddszon ska anläggas på ett basskifte som ligger i ett grundvattenområde, i ett Naturaområde, på ett sådant kantområde vid en våtmark som avses i 48 § eller vid ett vattendrag. Ett skifte anses ligga vid ett vattendrag, om dess avstånd från vattendraget är högst 10 meter. En skyddszon vid ett vattendrag får vara högst 50 meter bred. En skyddszon får också finnas på ett skifte som inte i sin helhet ligger vid ett vattendrag. Om ett basskifte utgörs av areal som delvis är lämplig som skyddszon, betraktas det i sin helhet som skyddszon om skiftet är mindre än en hektar stort, har definierats som erosionskänsligt eller om minst 50 procent av skiftet är lämplig som skyddszon. Ett skifte som finns inom ett grundvattenområde eller Natura 2000-område får i sin helhet utgöra skyddszon. Ett flerårigt vallbestånd ska anläggas under det första eller andra förbindelseåret och bevaras på skiftet från anläggningsåret till utgången av förbindelseperioden. Vallbeståndet får anläggas också innan förbindelseperioden börjar. Växtbeståndet får anläggas genom användning av färdiga utsädesblandningar av vall- och gräsväxter. I samband med anläggandet är det möjligt att gödsla växtbeståndet för att säkerställa en snabb tillväxtstart. Om växtbeståndet anläggs i skyddssäd, ska det anläggas redan under den föregående växtperioden. Efter anläggandet får området inte bearbetas eller gödslas. Området får bearbetas, om växtbeståndet ska förnyas i ett sådant fall som avses i 6 mom. Med växtskyddsmedel är behandling möjlig endast vid bekämpning av flyghavre eller svåra ogräs med vindspridning. Växtbeståndet i skyddszonen ska slås och bärgas årligen senast den 31 augusti. Vad gäller tidpunkten för slåttern ska de vilda fåglarnas och däggdjurens levnadsförhållanden beaktas. Den växtmassa som slagits ska föras bort från skyddszonen och den får användas. Den växtmassa som slagits ska hanteras och lagras så att vattenvårdsmålen för skyddszonen inte äventyras. Växtmassan får inte medföra olägenhet för miljön, och den får inte föras till skogen eller till impediment. Skiftet får användas för bete om det inte ger upphov till erosion, inte äventyrar naturens mångfald och sker utan att tillskottsfoder ges och om inga vattenvårdshinder föreligger. Skyddszonen ska förbli jordbruksmark. Skyddszonens växtbestånd ska förnyas i situationer där växtbeståndets förmåga att producera växtmassa och binda erosionsmaterial och näringsämnen försvagas betydligt eller om det på skiftet i mer än ringa omfattning etablerar sig växtlighet som är kännetecknande för annan än åkermark. Ny vallväxtlighet ska anläggas genast när förhållandena tillåter det. Växtbestånd som upprätthålls inom skyddszonen får när den åldras innehålla fler arter än vid anläggandet. Om växtligheten på skyddszonen skadas eller förstörs under vintern, till följd av bekämpning av flyghavre eller av någon annan motsvarande orsak, ska den skadade arealen besås med ny vallväxtlighet så snart förhållandena tillåter det. I de skiftesspecifika anteckningarna ska det göras en anteckning om växtbeståndet har förstörts, om bekämpning av flyghavre eller andra svåra ogräs med vindspridning och om anläggande av nytt växtbestånd och orsaken till det. Inom skyddszonen får det vidtas åtgärder av kortvarig art som förbättrar vattenhushållningen. Undantag från villkoren för en skiftesspecifik åtgärd i en miljöförbindelse som gäller skyddszoner får göras, om det är fråga om genomförande av vattenskyddsåtgärder i ett vattendrag som gränsar till skyddszonen. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 17 § i miljöskyddslagen (527/2014), 4 a § i statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006), skyddsbeslut som fattats med stöd av 24 och 25 § i naturvårdslagen (1096/1996) i fråga om områden som avses i 64 § 1 mom. 2 punkten i den lagen, beslut som fattats med stöd av 64 a, 65 b § och 65 c § i den lagen samt 7 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. 26 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller torvåkrar med vall Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller torvåkrar med vall ska en aktiv jordbrukare på ett basskifte som helt består av torvmark anlägga och underhålla produktionsvall som täcks av ett flerårigt vallbestånd. Torvmarker ska konstateras utifrån en markkartering i enlighet med 13 §. Vid provtagningen ska den provfrekvens som föreskrivs i 13 § iakttas. Den aktiva jordbrukaren ska lämna markkarteringen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september under den växtperiod då jordbrukaren första gången väljer den skiftesspecifika åtgärden som gäller torvåkrar med vall. Ett flerårigt vallbestånd ska anläggas under det första eller andra förbindelseåret och bevaras på skiftet från anläggningsåret till utgången av förbindelseperioden. Vallbeståndet får anläggas också innan förbindelsen börjar. Den aktiva jordbrukaren ska se till att vallbeståndet håller god kvalitet och bevarar sin avkastningsförmåga under hela förbindelseperioden. Vallen får förnyas under förbindelseperioden endast utan bearbetning. Växtligheten får gödslas. Växtskyddsmedel får inte användas på skiftet. På vallar på torvmarker får det täckdikas, kalkas, grävas och rensas utfallsdiken samt genomföras andra motsvarande åtgärder av kortvarig art som förbättrar markstrukturen och vattenhushållningen. Områden med växtlighet som skadats eller förstörts i samband med ovannämnda åtgärder ska genast efter åtgärden besås med vall- eller gräsväxter. Skörden ska bärgas årligen senast den 31 augusti och den får användas. Med hänsyn till naturens mångfald ska slåttern utföras så att fåglarnas häckning och däggdjurens ungar inte störs. Slåttern får inte utföras så att man går runt skiftet från kanterna in mot mitten. Betesgång på området är tillåten, men då ska man se till att åkerns yta förblir vallbevuxen. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 4 § 5 mom. och 9 § i statsrådets förordning om krav enligt Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. 27 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller hantering av avrinningsvatten I samband med en skiftesspecifik åtgärd som gäller hantering av avrinningsvatten ska en aktiv jordbrukare med hjälp av dräneringssystem reglera mängden avrinningsvatten från åkern. Åtgärden ska genomföras antingen på ett skifte med reglerbar dränering eller på ett skifte med underbevattning eller ett system för återanvändning av dräneringsvatten. Ett skifte där en åtgärd som gäller hantering av avrinningsvatten genomförs ska ligga på sur sulfatjord eller vara av jordarten torv. Ett skifte ligger på sur sulfatjord, om ett prov som tagits på 0,5–1,5 meters djup på skiftet analyseras i laboratorium och resultatet visar att pH utan inkubation ligger under 4,5 eller att pH efter högst 16 veckors inkubation ligger under 4,0. Åtgärden kan också genomföras på en areal där en åtgärd som avses i 21 § i statsrådets förordning om miljöersättning (235/2015) har genomförts. Torvmarker ska konstateras utifrån en markkartering enligt 13 §. Sur sulfatjord ska konstateras utifrån en jordanalys som utförts i ett laboratorium. Vid provtagningen ska den provfrekvens som föreskrivs i 13 § iakttas. Den aktiva jordbrukaren ska lämna markkarteringen eller resultatet av analysen till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast den 30 september under den växtperiod då den aktiva jordbrukaren första gången ansöker om miljöersättning för hantering av avrinningsvatten. Om Geologiska forskningscentralen har tagit prov på skiftet och utifrån det konstaterat att skiftet består av sur sulfatjord, behövs ingen separat analys av provet. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska 3 kap. 2 § 1 mom. 2, 5, 6, 8 och 9 punkten samt 3 kap. 3 § 1 mom. 1, 2 och 6 punkten i vattenlagen (587/2011) iakttas. 28 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller reglerbar dränering Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller reglerbar dränering ska en aktiv jordbrukare på ett skifte med reglerbar dränering reglera vattennivån genom att höja eller sänka dämningshöjden i vattenbrunnarna vid uppsamlingsdiket eller med andra dämningsanordningar. Vid dämningen ska beaktas markens bärighet som behövs för sånings- och skördemaskinerna, den fuktighet som lagras i marken under våren, skötseln av växternas vattenhushållning samt ökning av lagringskapaciteten före häftiga regn och höstregn samt vårens smältvatten för att förebygga urlakning av näringsämnen. Under de perioder då odlingsåtgärder inte vidtas på åkern ska användas en dämningshöjd som höjer grundvattennivån så högt som möjligt på skiftet och som på så sätt fördröjer nedbrytningen av torv eller utsläpp från sulfatjordar. Vid justeringen av höjden ska dock beaktas en ändamålsenlig vattenhushållning för odlingsväxterna och den tillräckliga lagringskapacitet som vårens smältvatten kräver för att urlakning av näringsämnen ska kunna förebyggas. Den aktiva jordbrukaren ska se till att eventuellt tillskottsvatten leds och att dämningsanordningarna är i skick. Dämningen ska skötas i enlighet med väder- och växtförhållandena och odlingsåtgärderna och med hjälp av väderprognoserna. Över genomförandet av en skiftesspecifik åtgärd som gäller reglerbar dränering ska föras journal, där åtgärderna i anslutning till reglering, skötsel och underhåll samt tidpunkten för dem ska antecknas. Journalföringen kan också göras i de skiftesspecifika anteckningarna. 29 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller underbevattning eller återanvändning av dräneringsvatten Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller underbevattning ska åkerområdets vattenhushållning regleras som en helhet med hjälp av bevattning och reglerad torrläggning genom täckdikesnätet. Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller återanvändning av dräneringsvatten ska det avrinningsvatten som kommer från åkerområdet under våravrinningen och vid häftiga regn lagras i en separat till volymen tillräckligt stor bassäng för avrinningsvatten, från vilken vattnet under den torra perioden leds tillbaka till åkern som bevattningsvatten. Som skötselåtgärd vid underbevattning eller återanvändning av dräneringsvatten ska bevattningsvatten ledas till dikesnätet från naturliga vatten genom pumpning eller med hjälp av tyngdkraften. Bevattningsvatten får ledas till täckdikesnätet via antingen den övre eller den nedre ändan av dikesnätet. Vattnet ska med hjälp av reglerbrunnar eller andra dämningsanordningar dämmas upp i täckdikesnäten på området, varifrån det absorberas av marken. Vid ledning av bevattningsvatten till ett område ska väder- och växtförhållandena och odlingsåtgärderna beaktas. Vid återanvändning av dräneringsvatten ska vatten från en plats för anskaffning av tillskottsvatten eller från separata lagringsbassänger ledas till åkerområdet med hjälp av underbevattningssystemet med beaktande av väder- och växtförhållandena och odlingsåtgärderna. Över genomförandet av en skiftesspecifik åtgärd som gäller underbevattning eller återanvändning av dräneringsvatten ska föras journal, där åtgärderna i anslutning till reglering, skötsel och underhåll samt tidpunkten för dem ska antecknas. Journalföringen kan också göras i de skiftesspecifika anteckningarna. Den aktiva jordbrukaren ska reglera dämningshöjden på tillbörligt sätt och se till att eventuellt tillskottsvatten leds och att anordningarna är i skick. Målet ska med beaktande av odlingsåtgärderna och den lagringskapacitet som vårens smältvatten kräver vara en så hög grundvattennivå som möjligt. 30 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter ska en aktiv jordbrukare på de skiften som jordbrukaren har uppgett genomföra minst en av de biologiska eller mekaniska bekämpningsmetoder som avses i bilaga 4. Bekämpningsmetoden ska vara sådan att den minskar den risk som användningen av växtskyddsmedel medför för miljön eller människors hälsa. Den aktiva jordbrukaren ska välja minst en av följande bekämpningsmetoder: 1) användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids mekaniskt för bekämpning av växtsjukdomar eller skadegörare, 2) organisk eller biologiskt nedbrytbar täckning under växtperioden för ettåriga växter, 3) insektsnät, 4) användning av mikrobiologiska växtskyddsmedel som sprids med pollinerande insekter för bekämpning av växtsjukdomar, 5) användning av makroorganismprodukter vid bekämpning av växtskadegörare, 6) organisk eller biologiskt nedbrytbar täckning eller grästäcke som klipps under växtperioden för fleråriga växter. För ett ersättningsberättigande jordbruksskifte som ingår i miljöförbindelsen får det väljas bara en bekämpningsmetod per gång och den ska användas på hela jordbruksskiftet. Arealen för genomförande av åtgärden får variera från år till år beroende på odlingssituationen. Den aktiva jordbrukaren ska senast den 31 maj för varje skifte och växt utarbeta en preliminär plan för alternativt växtskydd. Av planen ska framgå vilken alternativ växtskyddsmetod som ska användas på respektive växtart och skifte samt en beskrivning av vilka medel för uppföljning som ska användas på skiftet för att följa upp behovet av den alternativa växtskyddsmetoden och hur den lyckas. I den preliminära planen ska det anges i vilka situationer den alternativa växtskyddsmetoden kan kompletteras med andra metoder. Användningen av andra metoder ska alltid basera sig på en tillräckligt lång uppföljning av den alternativa metodens effekt och på ett konstaterat kompletteringsbehov, som ska antecknas i de skiftesspecifika anteckningarna. Vid användning av alternativa växtskyddsmetoder för trädgårdsväxter som baserar sig på mikrobiologiska preparat eller användning av makroorganismer ska de preparat eller bekämpningsorganismer som överensstämmer med metoden anskaffas varje förbindelseår. Om användning av bin för spridning av preparatet ingår i växtskyddsmetoden ska det på området finnas minst två bikupor per hektar under odlingsväxtens blomningsperiod. I bikuporna ska det finnas en lämplig spridare för växtskyddsmedlet samt separata in- och utgångar för bina. Om växtskyddsmetoden är användning av insektsnät, ska sådana nät avsedda för insektsbekämpning användas som täcker hela den areal där åtgärden genomförs. En aktiv jordbrukare som använder täckningsmetoder ska täcka raderna av ettåriga trädgårdsväxter och raderna eller radmellanrummen för fleråriga växter för de skiften som jordbrukaren har uppgett med tillräcklig täckning under hela växtperioden. Vid användning av täckningsmetoder ska markytan vid rader av ettåriga trädgårdsväxter täckas med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film, täckpapper eller något annat organiskt material som är oskadligt för jordmånen. Markytan runt fleråriga växter ska täckas längs raderna med halm, flis, gräsklipp, biologiskt nedbrytbar film, täckpapper, gräs som sedan klipps eller något annat organiskt täcke som inte är skadligt för jordmånen. Ett grästäcke som klipps mellan raderna av fleråriga växter kan också vara en blomsterremsa som slås efter blomningen. Ett skifte kan täckas helt och hållet eller så kan endast en rad eller ett radmellanrum täckas. Växtskyddsmedel får inte användas för bekämpning av ogräs när täckningsmetoder används. Det krav på marktäckning som avses i 5 mom. ska uppfyllas senast den 30 juni. För växter som kräver förgröda samt för sallatsväxter, kinakål, blomkål och broccoli ska kravet på marktäckning uppfyllas senast den 31 juli. Marktäckningen ska bevaras fram till skörden. Ett grästäcke som klipps ska vara täckande senast vid tidpunkten för skörden. Täckmaterialet på täckta rader eller radmellanrum ska täcka 90 procent av den markyta som ska täckas. Ett grästäcke som klipps ska hållas kort genom att det klipps tillräckligt ofta under växtperioden. Den aktiva jordbrukaren ska föra skiftesspecifika anteckningar om kontroll och bekämpning av växtlighet eller skadegörare samt vid behov kunna uppvisa kvitto över anskaffning av vissa preparat eller entreprenadarbete. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas verksamhetskrav 7 i bilaga III till förordningen om strategiska planer och 7 §, 12 § 2 mom., 14 § 1–4 mom. och 17 § 1 mom. i lagen om växtskyddsmedel. 31 § Skiftesspecifik åtgärd som gäller fågelåkrar Vid en skiftesspecifik åtgärd som gäller fågelåkrar ska en aktiv jordbrukare enligt normal odlingssed odla produktionsväxter som gynnar vilda tranor, gäss eller svanar med målet att få ett växtbestånd som ger normal skörd. Åtgärden kan genomföras på skiften som utifrån geografisk information har identifierats som viktiga rast- och matplatser vid flyttningstider för de nämnda fåglarna. Den aktiva jordbrukaren ska anmäla de skiften i odlingen där tranor, gäss eller svanar får äta utan att bli störda. En gård kan som fågelåkrar uppge högst 50 procent av den ersättningsberättigande jordbruksmark på gårdsbruksenheten som till sitt markanvändningsslag är åker. Ett område kan bestå av ett eller flera till varandra angränsande bas- eller jordbruksskiften för samma ersättningsmottagare. Det anmälda området ska omfatta minst 10 hektar. Odlingsåtgärderna på skiftet ska tidsmässigt förläggas och genomföras så att fåglarna inte störs. Fåglarna får inte på förhand hindras från att komma in på skiftet och det är inte tillåtet att avsiktligt störa dem. Det är tillåtet att bärga marknadsduglig skörd på skiftet. Den aktiva jordbrukaren ska dokumentera att växtbeståndet på skiftet används som viloplats för stora fågelflockar och för fåglars omfattande födoanskaffning. På skiftet eller en del av skiftet ska det kunna observeras uppenbara kvalitativa eller kvantitativa skador på produktionsväxten. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 9, 13, 15 och 17 § i naturvårdslagen och skyddsbeslut som fattats med stöd av 24 och 25 § i den lagen, 29 och 30 § i den lagen, skyddsbeslut beträffande fåglar som fattats med stöd av 47 § i den lagen samt 64 a och 65 b § och beslut som fattats med stöd av 65 c § i den lagen. 4 kap. Allmänna förutsättningar för miljöavtal 32 § Avtalsperioden och avtalsåret för miljöavtal Avtalsperioden och avtalsåret för ett miljöavtal börjar den 1 maj det år då ansökan lämnats in. Avtalsperioden och avtalsåret slutar den 30 april. Om det är fråga om ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 6 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, börjar avtalsperioden och avtalsåret den 1 januari och slutar den 31 december. 33 § Giltighetstiden för miljöavtal Miljöavtalet träder i kraft när avtalsperioden börjar. Ansökan och närings-, trafik- och miljöcentralens separata beslut utgör ett godkänt gällande avtal. Avtalet upphör att gälla, om den årliga utbetalning av miljöersättning som sker med stöd av avtalet inte söks, utom ifall orsaken till att utbetalning inte har sökts är en sådan som avses i 13 § 2 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. 34 § Åtgärder som ska ingå i miljöavtal En förutsättning för ingående och ändring av ett miljöavtal är att det är ändamålsenligt med tanke på de mål som ställs upp för avtalet i Finlands strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken för 2023–2027 och med tanke på ett hållbart nyttjande av naturresurserna och miljöns tillstånd. Kvaliteten på de åtgärder som inbegrips i ett miljöavtal ska överstiga de krav som avses i 4 § i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. Ett miljöavtal kan inte innehålla åtgärder för vars genomförande antingen EU-stöd eller stöd inom ramen för ett nationellt stödsystem redan betalas, och inte heller åtgärder som jordbrukaren är förpliktad att vidta enligt annan lagstiftning. I miljöavtalet ska per basskifte anges de områden som avtalet gäller. 35 § Skötselplan Ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling ska basera sig på en skriftlig skötselplan där de skiftesspecifika åtgärderna ska anges för varje avtalsår. I planen ska hela avtalsområdet och dess trädbestånd beaktas. Skötselplanen ska ha följande bilagor: 1) en allmän beskrivning av det planerade projektet och den planerade skötseln samt målsättningarna för projektet och skötseln, på basis av vilka det går att bedöma områdets natur- och landskapsvärden eller betydelse för jordbrukets vattenvård, 2) en plan där det i enlighet med miljöavtalets villkor beskrivs specificerade anläggnings- och skötselåtgärder och andra åtgärder för varje skifte eller i enlighet med skötselhelheterna och tidtabellen för genomförande av dem årligen, avverkning och andra åtgärder som hänför sig till trädbeståndet, mellanår i betesgången som skötseln kräver samt en beskrivning hur åtgärderna främjar att miljöavtalets målsättningar uppnås, 3) en redogörelse för de åtgärder för vilkas genomförande det redan betalas något annat stöd i enlighet med ett av Europeiska unionen finansierat eller nationellt stödsystem. Om ansökan gäller i 60 § avsedd skötsel av en vårdbiotop som har klassificerats som nationellt eller regionalt värdefull, ska till skötselplanen fogas ett utlåtande av den myndighet som utför i 41 § avsedd inventering av vårdbiotoper, av vilket framgår de nationellt eller regionalt värdefulla områden som ingår i skötselplanen. Ett ovan avsett utlåtande behöver inte fogas till skötselplanen, om information om områdets värde är tillgänglig via Livsmedelsverkets webbtjänst, som är en del av livsmedelsförvaltningens informationsresurs i enlighet med lagen om livsmedelsförvaltningens informationsresurs (560/2021). Som skötselplan kan också godkännas Forststyrelsens eller närings-, trafik- och miljöcentralens åtgärds- eller projektplan, om den uppfyller förutsättningarna enligt 1 och 2 mom. 36 § Anteckningsskyldighet Över åtgärder som genomförs på ett avtalsområde ska det föras anteckningar skiftesvist eller enligt skötselhelheter allt efter som åtgärderna genomförs, om det är fråga om miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. I anteckningarna ska årligen anges åtminstone skiftets namn, signum och areal samt de åtgärder som genomförts, tidpunkten för genomförande av dem och åtgärdernas varaktighet samt det genomsnittliga antalet betande djur under betesperioden. 37 § Ändring av avtalsarealen Till miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling får med beaktande av anslagen i statsbudgeten fogas areal som är lämplig för avtalen. Utökningen av arealen ska vara ändamålsenlig med tanke på genomförandet av miljöavtalet och i fråga om den utökade arealen ska det göras ett sådant administrativt kontrollbesök som avses i 5 § 5 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. Ur miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling får avföras areal, om besittningen av arealen överförs till någon annan och om den areal som ingår i avtalet efter avförandet inte sjunker under den minimiareal som avses i 5 § 5 mom. i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling. Areal som ingår i ett miljöavtal och vars skötsel i enlighet med avtalsvillkoren inte längre fortsätter och som blir kvar i besittningen av den som ingått avtalet, får avföras ur avtalet. 38 § Ändring av miljöavtal Om det är fråga om ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling, kan de avtalsenliga åtgärderna vid behov preciseras under avtalets giltighetstid för att målen för avtalet inte ska äventyras. En precisering och en ändring av en vårdbiotops värdeklass kan ske på ansökan av mottagaren av ersättning eller på initiativ av närings-, trafik- och miljöcentralen före ingången av följande avtalsår. Preciseringen ska sökas med iakttagande av förfarandet i 3 kap. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd (1334/2022). Om betesgång enligt planen i ett gällande miljöavtal på grund av exceptionella naturförhållanden eller andra oöverstigliga hinder inte är möjlig eller medför olägenhet för naturvärdena i avtalsområdet, ska det separat ansökas om ändamålsenlig ersättande av skötsel av objektet eller om upphävande av avtalet hos närings-, trafik- och miljöcentralen. 39 § Ändring av åtgärdsplanen En förutsättning för ändring av ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 4 och 5 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling är att jord- och skogsbruksministeriet godkänner ändringen av åtgärdsplanen. 40 § Administrativa kontrollbesök På basis av ett administrativt kontrollbesök som avses i 20 § 5 mom. i lagen om verkställighet av vissa av Europeiska unionens jordbruksstöd och vissa nationella jordbruksstöd kan avföras skiften som ingår i ett miljöavtal som avses i 5 § 1 mom. 1 och 2 punkten i lagen om vissa ersättningar för landsbygdsutveckling och onödiga åtgärder som ingår i skötselplanen eller fogas åtgärder till skötselplanen. Om den åtgärd som ska tillfogas gäller stängsling, röjning eller uppförande av ett rovdjursstängsel kan tillfogandet på ansökan av stödsökanden göras först under följande stödår. På basis av ett administrativt kontrollbesök kan också den areal som ingår i avtalet begränsas eller utökas. 5 kap. Detaljerade villkor för miljöavtal 41 § Miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet Ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet kan ingås om vårdbiotoper som sköts genom betesgång eller slåtter, om naturbeten, kantområden till åker med stor biologisk mångfald eller stort landskapsvärde, kantområden mellan åker och väg eller mellan åker och vattendrag eller skogsdungar på åkerområden, objekt som främjar bevarandet av hotade arter i jordbruksmiljö, bevarandet av en hotad art i jordbruksmiljön, sådana objekt i jordbruksmiljö som utgör fornminnen samt om skötselobjekt för det kulturarv på landsbygden som hänför sig till långvarig markanvändning. I ett miljöavtal kan anges med tanke på målsättningarna för skötseln tillräckliga kantområden runt ett område där en hotad art förekommer eller där ett fornminne eller ett objekt för landsbygdens kulturarv finns. På strandområden används som avtalsområdets gräns mot vattnet den gräns som avses i 20 § 2 mom. 5 och 12 punkten i statsrådets förordning om allmänna villkor för beviljande av vissa arealbaserade jordbruksstöd. Ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet kan inte gälla objekt där det saknas klara förutsättningar för att genom skötselåtgärderna framgångsrikt främja artrikedomen i jordbruksmiljön eller landskapet eller gälla objekt som i första hand används för skogsbruk. Följande objekt används i första hand för skogsbruk: 1) objekt som i första hand sköts med avseende på virkesproduktion, 2) skogar där artsammansättningen och åldersstrukturen är ensidig, 3) skogar där fältskiktet i huvudsak består av ris, 4) barrskogar som inte i terrängen uppvisar tydliga tecken på tidigare användning som betesmark, 5) kantzoner och skogsdungar som saknar sådana tydliga mångfalds- eller landskapsvärden som går att främja genom skötsel i enlighet med åtgärden. Ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet kan inte omfatta odlade gräsmattor, områden som används som trädgård eller park eller vidsträckta sammanhängande kala berg eller areal som inte är stödberättigande och som är större än 100 kvadratmeter eller som kan urskiljas på en flygbild. Miljöavtal kan inte ingås om objekt som endast sköts genom röjning eller stängsling. Ett objekt som sköts genom slåtter utan betesgång kan godkännas i miljöavtal. Miljöavtal kan inte ingås när det gäller att bevara, underhålla eller iståndsätta lador. Miljöavtal kan inte ingås för ett område med stort rovdjurstryck, om inte djurens välbefinnande kan tillgodoses genom ett ändamålsenligt rovdjursstängsel eller andra arrangemang. Miljöavtal kan inte ingås om de iståndsättningsåtgärder som finansieras från en annan offentlig finansieringskälla pågår eller om området sköts med ovan nämnda stöd. Ingåendet av ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet förutsätter att de planerade skötselåtgärderna är ändamålsenliga med tanke på ett hållbart nyttjande av naturresurserna och på miljöns tillstånd. Avtalsområdet ska skötas och iståndsättas i enlighet med den plan som avses i 35 § och miljöavtalet. Planen kan innefatta skötsel av konstruktioner som hör till gårdsbruksenhetens odlingshistoria, fornminnen samt deras närmaste omgivning. Skötseln får inte äventyra de värden som ligger till grund för skyddet av området eller objektet. Med stöd av ett miljöavtal om skötsel av jordbruksnaturens mångfald och landskapet kan ersättning för skötsel och särskild ersättning för stängsling eller röjning betalas. Som ett krav på miniminivå för åtgärden ska iakttas 9, 13, 15 och 17 § i naturvårdslagen och skyddsbeslut som fattats med stöd av 24 och 25 § i den lagen, 29 och 30 § i den lagen, skyddsbeslut beträffande fåglar som fattats med stöd av 47 § i den lagen samt 64 a och 65 b § och beslut som fattats med stöd av 65 c § i den lagen och 12 och 15 § i statsrådets förordning om Europeiska unionen och de nationella stöden till jordbrukare avseende god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. 42 § Vårdbiotoper Med vårdbiotop avses högt belägna ängar, torrängar, ängar, strandängar, lövängar, hagmarker, skogsbeten eller hedar, som uppvisar tydliga tecken på tidigare betesdrift eller på användning av området för produktion av foder f

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat