782/2019
Svenska
782/2019 — Sjötrafiklag
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä1 kap. Allmänna bestämmelser 1 § Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på farkoster och användningen av dem inom finskt vattenområde. Lagen tillämpas även på virkesflottar samt på föremål som bogseras och på flytande föremål i enlighet med vad som särskilt föreskrivs om dem i denna lag. Denna lag tillämpas också på utmärkning av farleder och ledning av sjötrafiken samt på de förfaranden som ska iakttas i slusskanaler och öppna kanaler och vid trafik via rörliga broar. Denna lag tillämpas på handelssjöfart och på farkoster som används för handelssjöfart till den del det inte föreskrivs särskilt om dem i sjölagen (674/1994), lagen om tillsyn över fartygssäkerheten (370/1995), lagen om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009), lagen om fartygstrafikservice (623/2005), lagen om transportservice (320/2017) eller någon annanstans i lag. Förutom i denna lag finns bestämmelser om farkoster som används för annat än handelssjöfart och användningen av dessa även i 10 a, 11 a och 16 kap. i sjölagen, i lagen om säkerhet och utsläppskrav för fritidsbåtar (1712/2015) och i lagen om fartygstrafikservice samt annanstans i lag. Utöver vad som föreskrivs i fördraget mellan republiken Finland och Ryska federationen om utarrendering av den del av Saima kanal som tillhör Ryssland och av det därtill hörande området till republiken Finland samt om fartygstrafiken genom Saima kanal (FördrS 8/2012, nedan fördraget om Saima kanal ) och utöver vad som gäller enligt lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i fördraget med Ryssland om utarrendering av den del av Saima kanal som tillhör Ryssland och av det därtill hörande området till republiken Finland samt om fartygstrafiken genom Saima kanal och om tillämpning av fördraget (104/2011) ska i det utarrenderade området iakttas 1 kap. 14 § 2 och 3 mom., 16–20 §, 21 § 1 och 3–5 mom., 22 §, 31 § 2 mom., 33–38 §, 39 § 2 mom. samt 4 och 6 kap. i denna lag. 2 § Användning av en farkost som hyresbåt Om en farkost används som hyresbåt i förtjänstsyfte mot ersättning ska sjölagen tillämpas på hyresbåtsverksamheten. Om en hyresbåt har hyrts för inrikes fart för utbildning i användning eller framförande av en farkost eller utbildning i anslutning till frivillig sjöräddningsverksamhet tillämpas dock denna lag. 3 § Definitioner I denna lag avses med 1) farkoster fartyg, fortskaffningsmedel och färdmedel som har kontakt med vattnet och som är avsedda för färd på vatten, 2) fritidsbåt varje farkost avsedd för sport- och fritidsändamål med en skrovlängd på minst 2,5 och högst 24 meter, oavsett typ och framdrivningssätt, dock inte vattenskoter, 3) nöjesfartyg varje fartyg avsett för sport- och fritidsändamål vars skrovlängd är över 24 meter, mätt enligt tillämpliga harmoniserade standarder, och vars bruttodräktighet är under 500, 4) hyresbåt en farkost som hyrs ut för sport- och fritidsändamål bemannad, som i annan än reguljär trafik medför högst 12 passagerare och vars skrovlängd är minst 2,5 och högst 24 meter; dock inte en segelbåt med ett skrov vars längd enligt tillverkarens uppgift är under 5,5 meter, en farkost med motor vars effekt enligt motortillverkarens uppgift är under 15 kilowatt och skrov vars längd enligt tillverkarens uppgift är under 5,5 meter, en vattenskoter och inte heller en roddbåt, 5) vattenskoter en farkost avsedd för sport eller fritidsverksamhet, vars längd understiger 4 meter med en motor med ett vattenjetaggregat som främsta drivkälla och som konstruerats för att framföras av en eller flera personer som sitter, står eller står på knä på farkosten, 6) fartyg farkoster som har kontakt med vattnet och som är avsedda för färd på vatten, 7) vajerfärja färjor som rör sig styrda av en lina eller någon annan av Transport- och kommunikationsverket godkänd ersättande anordning, 8) allmän farled en sådan farled som det är behövligt att hålla öppen för allmän sjötrafik och som i enlighet med vattenlagen (587/2011) fastställts vara en offentlig farled eller allmän lokal farled, 9) huvudman för en allmän farled den som enligt ett beslut om inrättande av farled har rätt att bygga eller förbättra en farled, 10) enskild farled en annan än en allmän farled eller en kungsådra enligt vattenlagen, 11) trång farled alla farleder längs Finlands kust och i de inre farvattnen med undantag av de farleder och farledsavsnitt som finns i öppna och djupa fjärdar, 12) sjövägsregler 1972 års konvention om de internationella reglerna till förhindrande av sammanstötning till sjöss (FördrS 30/1977, COLREG-konventionen) jämte ändringar, 13) ankring förtöjning av en farkost vid boj eller påle eller med ankare vid bottnen eller i land utan att farkosten ligger vid kaj, 14) ljus sådana ljus som används när farkosten är under gång eller ligger för ankar och som behövs för att farkosten ska kunna identifieras, 15) signalfigurer sådana signaler som en farkost använder för att signalera om farkostens uppdrag eller begränsade manövreringsförmåga, 16) farkostens längd farkostens skrovlängd, i 2 kap. dock farkostens maximala längd. 4 § Rätt att färdas på vattenområden Bestämmelser om vars och ens rätt att färdas, tillfälligt ankra, flotta virke och simma i vattenområden finns förutom i denna lag och i fördraget om Saima kanal även i 2 kap. 3 § i vattenlagen. 5 § Allmänna skyldigheter för dem som använder en farkost Var och en som använder en farkost ska iaktta den omsorg och försiktighet som omständigheterna kräver och förfara så att han eller hon inte utan tvingande skäl försvårar eller stör andras färd på vatten och inte heller åstadkommer fara eller skada för andra eller fara eller avsevärda eller onödiga olägenheter eller störningar för naturen eller den övriga miljön, fisket, allmänt nyttjande av naturen för rekreation eller något annat allmänt eller enskilt intresse. Var och en som använder en farkost ska efter förmåga delta i räddningsåtgärder som förutsätts någon annanstans i lag och även i övrigt i de åtgärder som en olycka eller ett tillbud ger anledning till. 6 § Allmänna krav som gäller den som framför en farkost, befälhavare och överlåtare En farkost får framföras, styras eller manövreras endast av en person som med hänsyn till förhållandena innehar den ålder och besitter den förmåga och skicklighet som krävs för att han eller hon ska kunna manövrera farkosten. En motordriven farkost som ska registreras får styras eller manövreras endast av en person som har fyllt 15 år. Om inte annat följer av 6 kap. i sjölagen är det farkostens befälhavare som ansvarar för farkostens gång och säkerhet. Med befälhavare avses den person som de facto styr eller manövrerar farkosten. Om det är oklart vem som är befälhavare ligger befälhavaransvaret i sista hand hos den i trafik- och transportregistret antecknade ägaren till farkosten eller hos den innehavare av farkosten som de facto kan ha styrt eller manövrerat farkosten. En farkost får inte överlämnas att framföras, styras eller manövreras av någon som inte uppfyller de krav beträffande ålder, förmåga och skicklighet som uppställs i 1 mom. eller hyras ut till en sådan person. Den som överlämnar eller hyr ut en farkost att framföras, styras eller manövreras av någon annan ska se till att farkosten vid tidpunkten för överlämnandet har en sådan konstruktion, är i ett sådant skick och har sådana övriga egenskaper att den är säker i förhållande till vattenområdet i fråga och de omständigheter som sammanhänger med det, på det sätt som föreskrivs i 107 §, och att mottagaren av farkosten har fått tillräcklig handledning för att trygga säkerheten vid användning. 7 § Befälhavarens allmänna ansvar Befälhavaren på en farkost ska se till att 1) farkosten har en sådan konstruktion, är i ett sådant skick och har sådana övriga egenskaper att den är säker i förhållande till den planerade färden och omständigheterna på det sätt som föreskrivs i 107 §, 2) de personer som färdas i farkosten har fått tillräcklig handledning i hur de ska handla på ett säkert sätt ombord, 3) farkosten är försedd med den behövliga utrustning som anges i 108 § och med stöd av den paragrafen, och utrustningen är i skick och lättillgänglig, 4) farkosten är försedd med adekvata sjökort och nautiska publikationer, om den planerade färden förutsätter ruttplanering med anledning av färdens längd eller någon annan motsvarande orsak eller omständighet, 5) personerna på en i 108 § avsedd farkost är iklädda sådana flytredskap som avses i 1 mom. 1 punkten i den paragrafen när vädret, sjögången, farkostens skick eller de övriga omständigheterna så kräver, och 6) de behövliga dokument som avses i 41, 117 och 119 § finns i farkosten. 8 § Myndigheter som övervakar sjötrafiken De myndigheter som övervakar sjötrafiken är polisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen och Transport- och kommunikationsverket. Inom Saima kanals arrendeområde tillämpas bestämmelserna i artikel 6 stycke 2 och artikel 15 stycke 1 i fördraget om Saima kanal. 9 § Tjänster för användning av kanaler och rörliga broar För anordnandet av tjänster för användning av kanaler och rörliga broar ansvarar Trafikledsverket. Trafikledsverket kan ingå avtal med en privat eller offentlig tjänsteleverantör som förbinder sig att tillhandahålla användningstjänster för kanaltrafiken inom ett visst verksamhetsområde. Användningstjänster ska tillhandahållas jämlikt för alla farkoster. Vid tillhandahållandet av användningstjänster ska kraven på god förvaltning iakttas. På en person som deltar i att tillhandahålla användningstjänster tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför uppgifter som direkt anknyter till användningstjänster för kanaltrafiken. Bestämmelser om skadestånd finns i skadeståndslagen (412/1974). Användningen av kanaler och rörliga broar kan också anordnas som självbetjäning. 2 kap. Sjötrafikregler och principer för ledning av sjötrafiken 10 § Iakttagande av sjövägsreglerna En befälhavare ska iaktta sjövägsreglerna på det öppna havet, i alla sådana farvatten i anslutning till det där högsjöfartyg kan trafikera, och i farlederna för handelssjöfarten. Med farleder för handelssjöfarten avses med stöd av sjölagen fastställda allmänna farleder som i första hand är byggda och avsedda för handelssjöfart. Sjövägsreglerna ska iakttas på inre farvatten med beaktande av de undantag och tillägg som avses i detta kapitel. Med inre farvatten avses sjöar, åar, älvar och kanaler samt det havsområde vars yttre gräns utgörs av en linje där varje punkt är på två sjömils avstånd från närmaste punkt i den baslinje som utgör gränsen för det inre territorialvattnet mot territorialhavet. 11 § Iakttagande av sjötrafikreglerna och reglering av sjötrafik Befälhavaren ska i sjötrafiken följa de sjötrafikregler som avses i detta kapitel, tecken, befallningar eller förbud som ges av en person som övervakar sjötrafiken och tecken som ges av en person som reglerar sjötrafiken samt skyldigheter som anges med sjötrafikmärken eller ljussignaler. Med en person som övervakar sjötrafiken avses en tjänsteman vid polisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen eller Transport- och kommunikationsverket till vars uppgifter det hör att säkerställa säkerheten och smidigheten i sjötrafiken eller upprätthålla allmän ordning och säkerhet eller sköta sådana övervaknings- och regleringsuppgifter som anges i polislagen (872/2011), gränsbevakningslagen (578/2005) eller tullagen (304/2016). Med en person som reglerar sjötrafiken avses någon annan person som polisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen eller räddningsmyndigheterna i ett enskilt fall eller för en viss tid har förordnat att reglera trafiken på grund av en olycka, ett publikevenemang, en tävling eller någon annan motsvarande orsak eller för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Under Försvarsmaktens övningar samt i samband med territorialövervaknings- och oljebekämpningsuppdrag kan sjötrafiken även regleras av en militärperson som Försvarsmakten förordnat
till uppdraget. Den som färdas på vatten ska i första hand följa tecken, befallningar eller förbud som ges av en person som övervakar sjötrafiken eller tecken som ges av en person som reglerar sjötrafiken. Skyldigheter som anges med sjötrafikmärken eller ljussignaler ska iakttas, även om detta skulle innebära avvikelse från en sjötrafikregel. En ljussignal är emellertid primär i förhållande till ett sjötrafikmärke. Den som framför en farkost i ett polis-, tull-, gränsbevaknings- eller räddningsuppdrag eller ett uppdrag för prehospital akutsjukvård och den som framför en farkost som tillhör en sjöräddningsenhet eller Försvarsmakten får, när uppdraget kräver det, med iakttagande av behövlig försiktighet avvika från skyldigheter som anges med sjötrafikmärken eller ljussignaler och andra i detta kapitel avsedda sjötrafikregler med undantag för väjningsplikten. Om omständigheterna kräver det ska särskilda ljud- och ljussignaler därvid ges. De undantag som avses i 4 mom. gäller även behöriga myndigheter i en annan stat och dem som på Finlands territorium framför en farkost som är registrerad i en annan stat enligt vad som särskilt överenskommits om behörigheten mellan staterna eller vad som särskilt föreskrivs i lag. 12 § Säker gång och fart På farkost under gång ska utkik hållas med hjälp av syn och hörsel på behörigt sätt. Farkosten ska manövreras med iakttagande av gällande hastighetsbegränsning och i rätt vald hastighet med tanke på omständigheterna för att undvika kollision och skada för miljön. 13 § Risk för och undvikande av kollision Befälhavaren på en farkost ska bedöma och förhindra risk för kollision och vidta alla åtgärder för att undvika kollision i god tid och på ett säkert sätt. 14 § Omkörning, möte och väjning Vid omkörning, möte och väjning ska särskild försiktighet iakttas med beaktande av bestämmelserna i kapitel B i sjövägsreglerna. Omkörning i kanal är tillåten endast om den framförgående farkostens eller virkesflottens hastighet är betydligt lägre än det upphinnande fartygets högsta tillåtna hastighet. Omkörning i kanal är förbjuden vid väntehamnen vid slussen eller vid en bro. Då två motordrivna farkoster möts i en trång farled så att de inte kan passera varandra utan fara ska den senast anlända farkosten vänta tills den andra farkosten har passerat. Vid möte med en annan motordriven farkost i en farled med strid, på manövreringen inverkande ström, är den farkost som går motströms skyldig att hålla undan för och vänta på den farkost som går medströms. I smala delar av en kanal och i broöppningar där motordrivna farkoster inte kan mötas utan fara ska det fartyg som är på väg upp längs kanalen invänta det nedåtgående fartyget. Vid passerande av farkost eller flytande föremål, från vilket dykning utförs, ska behörig försiktighet iakttas, och en motordriven farkost ska undvika att förorsaka propellerström. 15 § Undantag som gäller färd och möten med roddbåtar och under sju meter långa farkoster Med avvikelse från 14 § ska följande farkoster i allmänna farleder hålla undan för över 12 meter långa farkoster: 1) en roddbåt och en med en sådan i fråga om storlek, fart eller annars jämförbar farkost, 2) en motordriven farkost med en längd på mindre än 7 meter och en maximihastighet om högst sju knop, 3) en segelbåt med en längd på mindre än sju meter som drivs med segelkraft. 16 § Ankring och förtöjning av farkost och virkesflotte eller annat flytande föremål Farkoster och virkesflottar eller andra flytande föremål ska ankras och förtöjas så att de inte äventyrar trafiken i en allmän farled. Ankring och förtöjning av farkost och virkesflotte eller annat flytande föremål är förbjuden 1) under korsande ledningar och under broar, 2) vid undervattenskablar samt rörledningar och andra dylika, 3) i omedelbar närhet av slussportar och broar, 4) i områden där mötesförbud och omkörningsförbud råder. 17 § Ankring och förtöjning av farkost i kanaler och i området kring en rörlig bro I kanaler och i området kring en rörlig bro är ankring och förtöjning av farkoster och virkesflottar vid strand eller kaj tillåten endast på sådana ställen som angetts med märken och temporärt också annanstans, om detta inte medför olägenhet eller utgör fara för trafiken eller för kanalkonstruktionerna. Om det finns pollare, ringar, pålar eller andra anordningar för angöring ska de användas. Angöring vid träd, belysningsstolpar, stolpar för trafikmärken eller andra kanalkonstruktioner eller kanalanläggningar som inte avsetts för angöring är förbjuden. På farkoster och virkesflottar som förtöjts eller ankrats i ett kanalområde eller i området kring en rörlig bro ska fortgående finnas manskap för vakthållning eller eventuell flyttning av farkosten eller flotten, om inte annat har överenskommits med en person som deltar i tillhandahållandet av tjänster för användning av kanaler och rörliga broar eller om inte virkesflotten ligger på ett särskilt hanteringsområde för virkesflottar. Farkoster får lossas eller lastas och lämna av eller ta ombord passagerare endast på en för ändamålet anvisad plats. 18 § Stoppande av farkoster och uppvisande av dokument En person som övervakar eller reglerar sjötrafiken får stoppa en farkost. En person som övervakar sjötrafiken får dels inspektera farkostens konstruktion, utrustning, skick och dokument samt farkostens och dess motors identifieringsuppgifter, dels kontrollera befälhavarens och förarens förmåga, ålder, skicklighet och behövliga kompetens. En farkost ska, genast när det kan ske säkert, stannas på ett klart iakttagbart stopptecken som visas av en person som övervakar eller reglerar sjötrafiken. Stopptecknet ska ges på det sätt som avses i 53 § eller på något annat lämpligt sätt. När en order att stanna ges med hjälp av ett stopptecken kan ordern vid behov förstärkas med hjälp av en ljudsignal, strålkastarljus, en vit lysraket, ett skott eller på något annat lämpligt sätt. De dokument som enligt särskilda bestämmelser eller föreskrifter krävs i fråga om en farkosts befälhavare samt i fråga om själva farkosten och dess utrustning ska visas upp för en person som övervakar sjötrafiken på dennas begäran. Om ett sådant dokument saknas är farkostens befälhavare eller innehavare skyldig att inom en av den person som övervakar sjötrafiken utsatt skälig tid visa upp dokumentet för den tillsynsmyndighet som anvisas vid granskningen. 19 § Förhindrande eller avbrytande av farkosters färd En person som övervakar sjötrafiken får hindra eller avbryta en farkosts färd eller trafik med en farkost, om farkosten inte uppfyller de krav som anges i 107 eller 108 § eller de föreskrifter som meddelats med stöd av 107 § 3 mom. eller 108 § 4 mom. eller om farkostens fortsatta färd är förenad med en uppenbar risk för olycka, störande av allmän ordning eller risk för olägenhet för miljön, eller om trafiken tillfälligt har avbrutits eller begränsats med anledning av behövligt byggnadsarbete i en allmän farled, tävlingar eller någon annan motsvarande orsak eller om ett beslut av Transport- och kommunikationsverket om regionala eller farkosttypsspecifika förbud eller begränsningar gäller i vattenområdet. Farkostens befälhavare är då skyldig att stanna farkosten. Om en farkosts färd hindras eller avbryts ansvarar befälhavaren för farkost som måste bogseras, har ankrats eller lämnats vid en strand eller brygga. En person som deltar i tillhandahållandet av användningstjänster för kanaltrafik får inom sitt verksamhetsområde på eget initiativ i brådskande fall fatta ett i 1 mom. avsett beslut som gäller i högst ett dygn. Beslutet ska omedelbart meddelas till Transport- och kommunikationsverket, som utan ogrundat dröjsmål ska fatta ett beslut om att avbryta eller fortsätta åtgärden. 20 § Flyttning av farkoster Huvudmannen för en allmän farled får bestämma att en farkost som finns i den allmänna farleden ska flyttas och en person som deltar i tillhandahållandet av användningstjänster får bestämma att en farkost som finns i kanalområdet eller i området för en rörlig bro ska flyttas, om farkosten stör, hindrar eller äventyrar sjötrafiken eller miljön. 21 § Farkost, del av farkost eller annat gods som sjunkit, fastnat eller driver Om inte något annat följer av 11 a kap. i sjölagen ska farkostens ägare eller den i vars besittning farkosten eller godset var, så fort som möjligt avlägsna en farkost, del av en farkost eller gods som sjunkit, fastnat eller driver omkring i en farled eller inom något annat område som används för sjötrafik, om farkosten, delen eller godset medför fara eller olägenhet för sjötrafiken. Farkostens ägare eller den i vars besittning farkosten eller godset var, ska vid behov på platsen i fråga sätta upp ett lämpligt tillfälligt märke för att varna sjöfarande. Farkostens ägare eller den i vars besittning farkosten eller godset var, ska utan dröjsmål anmäla en sådan situation som avses i 1 mom. till nödcentralen, sjöräddningscentralen eller VTS-tjänsteleverantören, som anmäler detta vidare till huvudmannen för farleden och till Transport- och kommunikationsverket. Om en farkost eller virkesflotte sjunker eller fastnar i en kanal eller annars blir ur stånd att fortsätta färden i kanalen ska dess befälhavare genast anmäla detta till den som tillhandahåller tjänsterna för användning av kanalen, och denna ska anmäla saken vidare till huvudmannen för farleden och till Transport- och kommunikationsverket. Bestämmelser om skyldigheten att ersätta en skada som orsakas av försummelse av en i 1–3 mom. avsedd åtgärd finns i skadeståndslagen. Transport- och kommunikationsverket kan på den försumliges bekostnad vidta behövliga åtgärder för att avvärja fara eller avlägsna ett hinder. Transport- och kommunikationsverket har rätt att av polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen få den handräckning som det behöver. 22 § Skada som orsakats av en farkost eller virkesflotte Om en farkost eller virkesflotte har orsakat skada på en kanals eller en rörlig bros konstruktioner, anläggningar, belysning eller utprickning ska befälhavaren utan dröjsmål anmäla skadan till den som tillhandahåller tjänster för användning av kanaler och rörliga broar, och denna ska anmäla saken vidare till huvudmannen för farleden och till Transport- och kommunikationsverket. Bestämmelser om skyldigheten att ersätta en skada som orsakas av försummelse av en i 1 mom. avsedd åtgärd finns i skadeståndslagen. Användning av ljus, signalfigurer samt ljud- och ljussignaler 23 § Ljus, signalfigurer samt ljud- och ljussignaler för farkoster En farkost ska föra sådana ljus som avses i kapitel C i sjövägsreglerna från solnedgång till soluppgång eller vid nedsatt sikt och i kapitel C avsedda signalfigurer under dagen. En farkost eller virkesflotte som ligger till ankars på en plats som är skyddad med avseende på trafiksäkerheten, i en båthamn eller på någon annan motsvarande plats har inte skyldighet att visa sådana ljus eller signalfigurer som i kapitel C i sjövägsreglerna föreskrivs för farkoster till ankars. Farkosten ska i enlighet med kapitel D i sjövägsreglerna avge ljud- och ljussignaler för att väcka andra sjöfarandes uppmärksamhet. En farkost som används av myndigheter som övervakar sjötrafiken, Försvarsmakten, räddningsväsendet eller en sjöräddningsenhet i tjänste- eller larmuppdrag får, under brådskande uppdrag eller när det behövs för att varna den övriga sjötrafiken, föra runtlysande snabblixtljus med blått sken. 24 § Ljus och signalfigurer för farkost under 12 meter En motordriven farkost under 12 meter, som saknar mast, ska föra toppljuset minst 0,5 meter över sidoljusen eller de kombinerade sidoljusen. På farkoster under 12 meter behöver sidoljusen inte vara försedda med skärmar. Även om en sådan farkost inte är manöverfärdig eller är på grund, är den inte skyldig att visa de signalfigurer som i kapitel C i sjövägsreglerna föreskrivs för icke manöverfärdig farkost eller farkost på grund. 25 § Ljus och signalfigurer för virkesflotte eller annat flytande föremål När en virkesflotte eller något annat flytande föremål bogseras eller ligger till ankars och inte kan föra i 23 § avsedda ljus eller signalfigurer, ska vitt runtlysande ljus visas i virkesflottens eller föremålets förliga och akterliga delar. Ljuset ska vara synligt minst två nautiska mil. Om längden på den virkesflotte eller något annat flytande föremål som bogseras överstiger 100 meter, ska dylika ljus föras på högst 100 meters avstånd från varandra, om detta är möjligt i praktiken. Om den virkesflotte eller något annat flytande föremål som bogseras är helt eller delvis osynligt under vattenytan ska det på dagen visas en signalfigur i form av en romb i släpets förliga och akterliga delar. Om längden på en sådan virkesflotte eller ett sådant annat flytande föremål överstiger 100 meter, ska signalfigurerna föras på högst 100 meters avstånd från varandra, om detta är möjligt i praktiken. På i 1 mom. avsedda virkesflottar eller andra flytande föremål som bogseras och som är helt eller delvis osynliga under vattenytan kan ljus och signalfigurer vid behov placeras på lämpliga flöten eller flottörer som fastgjorts vid virkesflotten eller det flytande föremålet. 26 § Ljus för färja En färja ska visa 1) tre röda runtlysande ljus som monterats i diametralplansriktningen på den plats där de syns bäst, på minst 1 meters avstånd från varandra så att de bildar en liksidig triangel med spetsen uppåt, varvid ljusen ska synas på ett avstånd av minst 1 nautisk mil, samt 2) två klotformade signalfigurer, lodrätt ovanför varandra, på ett inbördes avstånd av minst 0,75 meter, varvid den nedre är minst 4 meter över skrovet. 27 § Ljus för farkost som går med aktern före En motordriven farkost som är konstruerad så att den även kan gå med aktern före ska vid sådan gång föra i kapitel C i sjövägsreglerna föreskrivna ljus på ett sådant sätt att den faktiska färdriktningen anges. På dagen ska en i 1 mom. avsedd farkost visa två klotformade signalfigurer med en diameter av minst 0,6 meter, monterade symmetriskt, en på vardera sidan av diametralplanet, minst 2 meter över skorstenen och överbyggnaderna samt minst 3 meter från varandra. 28 § Signalfigurer för farkost från vilken dykning utförs Farkoster eller flytande föremål från vilka dykning utförs ska när dykaren är i vattnet visa den internationella signalflaggan A enligt bilaga 2 som en skärm med minst 1 meters höjd, som ska vara belyst om natten. När signalfiguren visas ska man försäkra sig om att den är synlig runt hela horisonten. 29 § Signalfigurer för farkost under 20 meter På en farkost under 20 meter får mindre signalfigurer och kortare inbördes lodräta avstånd mellan signalfigurerna användas än vad som föreskrivs i bilaga I till sjövägsreglerna. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om de tekniska detaljerna i fråga om de signalfigurer som avses i 1 mom. 30 § Ljus och signalfigurer för farkost under sju meter En farkost under sju meter på vars skrov eller däckshus det inte finns någon lämplig plats för montering av sidoljus på minst 1 meters höjd från farkostens vattenlinje får i stället för sådana ljus som föreskrivs i kapitel C i sjövägsreglerna visa runtlysande vitt ljus. En farkost under sju meter är, med undantag för en maskindriven farkost med hissade segel, inte skyldig att visa de signalfigurer som föreskrivs i kapitel C i sjövägsreglerna. 31 § Ljudsignaler i trånga farleder När en farkost enligt kapitel D i sjövägsreglerna ska vara utrustad med vissla ska den före ankomsten till en i 14 § 3 mom. avsedd trång farled, på en halv nautisk mils avstånd avge ett långt signalljud med visslan. En farkost som redan är i farleden ska svara på detta genom att med vissla i hastig följd avge minst fem korta signalljud. När en farkost eller en virkesflotte anlöper en hamn eller en kaj vid en kanal eller avgår därifrån ska navigeringsåtgärderna vid behov meddelas andra trafikanter i närheten genom följande ljudsignaler med vissla: 1) tre långa och en kort ljudsignal vid ändring av kurs mot styrbord, samt 2) tre långa och två korta ljudsignaler vid ändring av kurs mot babord. 32 § Ljudsignaler för mudderverk När sikten är begränsad ska mudderverk, annan farkost eller annat flytande föremål som används vid undervattensarbete eller liknande arbete och som har förankrats eller förtöjts så att den övriga sjötrafiken hindras eller försvåras, med vissla avge en sådan ljudsignal som farkoster till ankars ska avge enligt kapitel D i sjövägsreglerna, samt omedelbart därefter 1) en serie av minst sex enkelslag med fartygsklockan, om de kan passeras som om dess läge utmärkts med styrbordsmärke, nordmärke eller västmärke, eller 2) en serie av minst sex dubbelslag med fartygsklockan, om de kan passeras som om dess läge utmärkts med babordsmärke, sydmärke eller ostmärke. Särskilda bestämmelser om sjötrafik i kanaler och via rörliga broar 33 § Förfaranden som ska iakttas i trafik längs kanaler och via rörliga broar Den som färdas med en farkost i kanaler eller via rörliga broar ska iaktta den omsorg och försiktighet som förutsätts enligt 5 § samt de förfaranden för ankomst, körordning och slussning som gäller i fråga om kanaler och rörliga broar. Det är förbjudet att simma i kanaler och vid rörliga broar. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om ankomsten till kanaler och rörliga broar och om de förfaranden som ska iakttas i fråga om dessa samt om de krav som gäller i fråga om användningen av farkoster och deras utrustning. 34 § Framförande av segelbåt inom Saima kanals arrendeområde En farkost försedd med segel får framföras i Saima kanal endast med maskinkraft eller på bogser med bärgade segel. 35 § Hastighetsbegränsning för trafik längs kanaler och via rörliga broar Den allmänna hastighetsbegränsningen i slusskanaler och öppna kanaler samt i trafik via rörliga broar är nio kilometer i timmen, om inte Transport- och kommunikationsverket bestämmer något annat. De platser där hastighetsbegränsningarna börjar och upphör anges med hastighetsbegränsningsmärken. Hastighetsbegränsningarna gäller inte farkoster som deltar i livräddning eller farkoster som används av myndigheter i brådskande tjänsteuppdrag, förutsatt att behövlig försiktighet iakttas vid användningen av farkosten. 36 § Anmälan av uppgifter om farkost som används för handelssjöfart i kanalområden Befälhavaren på en farkost som används för handelssjöfart ska på begäran till den som tillhandahåller användningstjänster i kanaler och vid rörliga broar anmäla uppgifterna om farkosten, dess rutt och last eller uppgifterna om en virkesflotte som befälhavaren ansvarar för när den trafikerar i kanalområden. 37 § Tobaksrökning och hantering av öppen eld Tobaksrökning och hantering av öppen eld är förbjuden i närheten av farkoster som transporterar sprängämnen, brännbara vätskor eller andra eldfarliga ämnen. 38 § Trafik som avstannar eller blir långsammare De som trafikerar längs kanaler och via rörliga broar har inte rätt att av finska staten få ersättning om trafiken avstannar eller blir långsammare på grund av stockning, olyckshändelser, skada på kanal eller rörlig bro, nödvändiga reparationer, vattenavledning eller av andra liknande skäl. 39 § Kanalavgifter Inga avgifter, ersättningar eller arvoden tas ut för användningen av kanalerna under deras fastställda öppettider. Angående tillståndsavgifterna i Saima kanal samt arvoden för öppnande av kanaler och rörliga broar under annan tid än de meddelade öppettiderna föreskrivs särskilt. 3 kap. Särskilda behörighetskrav som gäller vid färd på vatten 40 § Krav som ställs på befälhavare på en viss typ av farkost Befälhavaren på en sådan typ av farkost som på grundval av farkostens slag, storlek, användningsändamål eller det område där den färdas bedöms medföra fara för någon annans hälsa eller för miljön ska ha fyllt 18 år och ha visat sig besitta de kunskaper och den förmåga som krävs för framförandet av en sådan farkost. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om en farkosts slag, storlek, användningsändamål och färdområde enligt 1 mom. och om de krav som ställs på farkostens befälhavare. 41 § Behörighetskrav för befälhavare på nöjesfartyg Befälhavaren på ett nöjesfartyg ska ha fyllt 18 år och ha ett internationellt förarbrev för fritidsbåt. Villkor för erhållande av internationellt förarbrev för fritidsbåt är 1) minst 16 års ålder, 2) minst ett gällande körkort i grupp 1 enligt körkortslagen (386/2011) eller ett läkarintyg över att minst de krav på förarens hälsotillstånd som gäller för grupp 1 har uppfyllts, 3) att den sökande uppfyller examenskraven i resolution nr 40, som meddelats av arbetsgruppen för trafik på inlandsfarvatten vid FN:s ekonomiska kommission för Europa. Den som ansöker om förarbrev för fritidsbåt ska visa att han eller hon uppfyller de examenskrav som avses i 2 mom. 3 punkten 1) genom ett intyg över teoretiskt båtkunnande utfärdat av en sådan båtorganisation eller ett sådant sjöfartsläroverk som följer upp sin utbildningsverksamhet och certifiering genom ett kvalitetssystem och vars kvalitetssystem för utbildningsverksamhet och certifiering, på ett sätt som Transport- och kommunikationsverket godkänt, har varit föremål för extern utvärdering högst fem år innan intyget daterats, 2) genom ett sådant förarbrev som avses i 99 § i lagen om transportservice eller något annat högre behörighetsbrev för däcksbefäl som är avsett för yrkesmässig sjöfart, eller 3) genom ett prov som avläggs på Transport- och kommunikationsverket och 4) genom ett intyg över praktiskt båtkunnande utfärdat av en i 1 punkten i detta moment avsedd båtorganisation eller ett sjöfartsläroverk. Det internationella förarbrevet för fritidsbåt ska medföras i original ombord på farkosten. Transport- och kommunikationsverket får meddela föreskrifter om uppfyllande av de examenskrav som avses i 2 mom. 3 punkten. 42 § Personer som reglerar sjötrafiken En i 11 § 2 mom. avsedd person som reglerar sjötrafiken ska ha fyllt 18 år. Han eller hon ska ge sitt samtycke till uppdraget och få de anvisningar som uppdraget förutsätter. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på den som förordnats att reglera sjötrafiken när han eller hon sköter uppdraget. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen. 43 § Användare av radiosändare på farkost Bestämmelser om det radiotillstånd som krävs för användning och innehav av radiosändare för maritim kommunikation och det behörighetsbevis som krävs för användning av sändare finns i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation (917/2014). 44 § Ansökan om och beviljande av internationellt förarbrev för fritidsbåt Transport- och kommunikationsverket beviljar på ansökan sådana internationella förarbrev för fritidsbåt som avses i 41 § och lagrar uppgifterna om förarbreven i det trafik- och transportregister som avses i lagen om transportservice. För att förarbrev för fritidsbåt ska beviljas förutsätts att den sökande uppfyller de krav som anges i 41 §. Ansökan om förarbrev för fritidsbåt ska innehålla alla uppgifter och utredningar som behövs för beviljande av förarbrev för fritidsbåt samt ett passfoto. Om den sökande ansöker om förarbrev för fritidsbåt för första gången ska han eller hon kunna styrka sin identitet på ett tillförlitligt sätt. 45 § Giltigheten hos och förnyande av internationellt förarbrev för fritidsbåt Internationellt förarbrev för fritidsbåt är i kraft tills vidare. Om ett förarbrev för fritidsbåt har beviljats för viss tid och innehavaren vill förlänga dess giltighet ska han eller hon ansöka om förarbrev på nytt och till Transport- och kommunikationsverket lämna in en kopia av det körkort eller läkarintyg som avses i 41 § 2 mom. samt en kopia av det tidigare förarbrevet för fritidsbåt. Om ett internationellt förarbrev för fritidsbåt förkommit eller förstörts kan ett nytt förarbrev beviljas utan utredning om hälsotillstånd och uppfyllande av examenskrav. 46 § Behörighetskrav för förare av hyresbåt Bestämmelser om behörighetsbrev för förare av hyresbåt finns i 102 § i lagen om transportservice. 4 kap. Utmärkning av farleder och reglering av sjötrafik Säkerhetsanordningar för sjöfart 47 § Säkerhetsanordningar för sjöfart En säkerhetsanordning för sjöfart är en konstruktion och anordning som placerats på ett vattenområde eller en strand för utmärkning av en farled eller för reglering och tryggande av sjötrafiken i övrigt. Fasta säkerhetsanordningar är elektroniska positionsbestämningsstationer och positionsbestämningsanordningar, radarmärken, havsfyrar, ens- och sektorfyrar, ensmärken, randmärken, kummel och andra igenkänningsmärken samt övriga med dessa jämförliga fasta anordningar. Flytande säkerhetsanordningar är bojar, remmarbojar och remmare. 48 § Meddelande av föreskrifter om säkerhetsanordningar Transport- och kommunikationsverket får meddela föreskrifter 1) om utmärkning och belysning av farleder samt det utprickningssystem som ska användas, 2) om benämningarna på de säkerhetsanordningar för sjöfart och på övriga anordningar som används vid utmärkning av farleder samt om anordningarnas konstruktion, om vad de anger samt om deras färg- och ljuskaraktärer, samt 3) om uppförande, utsättning, ändring och avlägsnande av säkerhetsanordningar för sjöfart samt om när dessa är i funktion. 49 § Fastställande av allmän farled samt placering och avlägsnande av säkerhetsanordning Utöver vad som i 10 kap. 2–4 § i vattenlagen föreskrivs om inrättande av allmän farled och om placering av säkerhetsanordningar i 5 § ska tillstånd för placering av säkerhetsanordning sökas hos Transport- och kommunikationsverket. Ansökan ska godkännas om farleden och dess säkerhetsanordningar inte äventyrar trafiksäkerheten och om uppgifterna om dem är tillräckliga och ändamålsenliga. I beslutet ska anges villkoren för inrättandet, placeringen och underhållet av farleden och dess säkerhetsanordningar. Huvudmannen för farleden ska lämna uppgifterna om farleden och dess säkerhetsanordningar samt placeringen av dessa till Transport- och kommunikationsverket, som för in dem i informationssystemen och på sjökorten. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som ska lämnas och hur de ska förmedlas. Den som erhåller ett i 1 mom. avsett farledsbeslut får inte utan tillstånd från Transport- och kommunikationsverket ändra eller avlägsna en säkerhetsanordning för sjöfart som placerats eller byggts med stöd av farledsbeslutet. Om en säkerhetsanordning som avses i ett sådant beslut om farled som avses i 1 mom. är bristfällig eller vilseledande ska Transport- och kommunikationsverket uppmana den underhållsskyldiga att reparera anordningen inom utsatt tid. Om anordningen trots uppmaning inte repareras kan Transport- och kommunikationsverket reparera den på den underhållsskyldigas bekostnad. Vid utmärkning av enskilda farleder får man inte använda sådana säkerhetsanordningar för sjöfart som är avsedda för utmärkning av allmänna farleder. 50 § Vilseledande ljus eller anordning I närheten av en farled eller annat sjötrafikområde får inte placeras sådana reklamljus, signalljus eller andra anordningar som på ett vilseledande sätt liknar någon säkerhetsanordning för sjöfarten eller som annars kan medföra fara för sjöfarten. 51 § Fastgöring i säkerhetsanordning Det är förbjudet att i en säkerhetsanordning för allmänna farleder fastgöra en farkost, ett fångstredskap eller något annat föremål som äventyrar säkerhetsanordningens funktion. 52 § Säkerhetsanordning ur funktion Om en säkerhetsanordning för sjöfart som är avsedd för utmärkning av allmän farled inte fungerar på uppgivet sätt eller om en sådan anordning har försvunnit, blivit skadad, förskjutits från sin plats eller av någon annan orsak är vilseledande, ska var och en som upptäcker detta anmäla det till Transport- och kommunikationsverket. Stopptecken, sjötrafikmärken och ljussignaler som används i regleringen av sjötrafik 53 § Stopptecken som ges till farkoster Med stopptecken avses genom syn-, hörsel- och radioförbindelsebaserade medel givna internationella stopptecken samt en särskild stoppmärkesplatta (figur 1) och ett rött blinkande ljus som ges samtidigt med ett blått blinkande larmljus. Av de internationella stopptecknena ska i första hand användas bokstaven L, vilken som signalflagga är indelad i gula och svarta fält (figur 2), och som morsetecken kort-lång-kort-kort (.-..) Stoppmärkesplattan i figur 1 kan vara försedd med ordet STOP eller en märkning som anger en viss myndighet. Den synliga baksidan av plattan ska vara grå, om inte plattan anger förbud i bägge riktningarna. Plattan ska ha en reflekterande yta i avsedd färg och enligt behov förses med belysning. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om andra än internationella stoppteckens placering, färger, konstruktion och dimensionering. Kuva Figur 1. Exempel på stoppmärkesplatta Kuva Figur 2. L-flagga 54 § Placering av sjötrafikmärken och ljussignaler Vid placeringen av sjötrafikmärken och ljussignaler iakttas vad som i 10 kap. 5 § i vattenlagen bestäms om rätt för den som är huvudman för en allmän farled att i vattendraget eller på dess strand placera ut säkerhetsanordningar för sjöfarten. För placeringen av sjötrafikmärken och ljussignaler i en allmän farled ansvarar huvudmannen för farleden, och för placeringen av sjötrafikmärken och ljussignaler i områden utanför en allmän farled ansvarar kommunen. För placeringen av märken som betecknar begränsad segelfri höjd, luftledningsmärken samt kabel- och ledningstavlor inklusive riktmärken ansvarar den som äger luftledningen, kabeln, ledningen eller den konstruktion som begränsar den segelfria höjden. Transport- och kommunikationsverket ska informeras om var sjötrafikmärken och ljussignaler placerats inklusive lokaliseringsuppgifter. Transport- och kommunikationsverket kan avlägsna eller flytta ett sjötrafikmärke eller en ljussignal som satts ut på en oändamålsenlig plats. Om en i 2 mom. avsedd aktör inte har placerat ut ett sjötrafikmärke eller en ljussignal eller om ett sjötrafikmärke eller en ljussignal som denna placerat ut uppvisar brister eller är vilseledande, ska Transport- och kommunikationsverket uppmana aktören i fråga att inom en utsatt tid placera ut eller korrigera sjötrafikmärket eller ljussignalen. Om sjötrafikmärket eller ljussignalen trots uppmaning inte placeras ut eller korrigeras kan Transport- och kommunikationsverket placera ut eller korrigera sjötrafikmärket eller ljussignalen på denna aktörs bekostnad. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om vilka uppgifter som enligt 3 mom. ska lämnas till det och hur de ska förmedlas. 55 § Ljussignal Sjötrafiken kan regleras med ljussignaler på kanaler och vid rörliga broar, i trånga passager, i skarpa krökar, på landsvägsfärjeplatser, i korsningar mellan isvägar och farleder och i hamnområden. Ljussignalerna ska monteras på svarta fondskivor som är fästa på hamn-, sluss- eller brokonstruktionerna eller placerade på högra sidan om farleden i förhållande till färdriktningen. Ljussignalerna har följande innebörd (bilaga 1, bild 1): 1) Två röda fasta ljus bredvid varandra: Genomfart förbjuden. 2) Ett rött fast ljus: Genomfart förbjuden. 3) Två gröna fasta ljus bredvid varandra: Genomfart tillåten. 4) Ett grönt fast ljus: Genomfart tillåten. Eventuella trafikrestriktioner tillkännages med särskilda signaler. 5) Ett blått blinkljus: Den segelfria höjden har begränsats på grund av stängd rörlig bro eller port som begränsar den segelfria höjden. Farkoster som är högre än den tillåtna segelfria höjden, som anges med ett sådant trafikmärke på bron eller porten som överensstämmer med figuren i 81 §, får inte passera. Farkosterna är själva ansvariga för att deras masthöjd är adekvat. 6) Ett vitt fast ljus: En anländande farkost eller virkesflotte har observerats men ska invänta anvisningar. 7) Ett vitt blinkljus: En anländande farkost eller virkesflotte har observerats. Slussen eller farleden görs klar och farkosten eller virkesflotten kan bereda sig på passage. 8) Ett gult blinkljus: Slussen, den rörliga bron eller en korsning mellan isväg och farled eller någon annan särskild plats i farleden är obemannad eller fungerar enligt självbetjäningsprincipen. Genomfart är tillåten på eget ansvar med iakttagande av försiktighet. Eventuella trafikrestriktioner tillkännages med särskilda signaler eller trafikmärke. 56 § Placering och utformning av sjötrafikmärken Sjötrafikmärken ska placeras så att de är lätta att upptäcka och inte stör trafiken. Den synliga baksidan av ett sjötrafikmärke ska vara grå, om inte märket anger förbud, påbud eller information i bägge riktningarna. Sjötrafikmärkena ska ha en reflekterande yta i avsedd färg och enligt behov förses med belysning. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om sjötrafikmärkens och ljussignalers placering, färger, konstruktion och dimensionering. Transport- och kommunikationsverket får meddela närmare föreskrifter om utmärkning av ledningar, kablar och andra motsvarande konstruktioner och anordningar som är placerade i eller ovanför vattendrag. 57 § Sjötrafikmärkens verkningsområde Ett sjötrafikmärkes verkningsområde börjar vid märket, om inte något annat har preciserats med hjälpmärken eller på något annat särskilt sätt. Verkningsområdet utsträcker sig till det märke som anger att det förbud, påbud eller den begränsning som har angetts med märket upphör. Om inget ovan avsett märke eller något hjälpmärke särskilt utvisar var verkningsområdet upphör fortsätter verkningsområdet fram till det motsvarande märket som har satts upp för trafiken i motsatt riktning. 58 § Kategorier av sjötrafikmärken Sjötrafikmärkena består av 1) förbudsmärken, 2) påbudsmärken, 3) begränsningsmärken, 4) varningsmärken, 5) informationsmärken, 6) hjälpmärken, 7) kabel- och ledningstavlor samt riktmärken. 59 § Förbudsmärken Ett förbudsmärke informerar sjötrafikanten om att något är förbjudet. Förbudsmärket är kvadratformat. Det kantas av en röd bård. I märkets vita mittfält finns det en figur eller beteckning i svart som anger förbudets art, och ett rött streck löper diagonalt över det vita fältet. 60 § Påbudsmärken Påbudsmärken ålägger sjötrafikanterna att agera på det sätt som märket anger. Påbudsmärket är kvadratformat. Det kantas av en röd bård. I märkets vita mittfält finns det en figur eller beteckning i svart som anger påbudets art. 61 § Begränsningsmärken Ett begränsningsmärke begränsar sjötrafikanternas agerande. Begränsningsmärket är kvadratformat. Det kantas av en röd bård. I märkets vita mittfält finns det en figur eller beteckning i svart som anger begränsningens art. 62 § Varningsmärken Varningsmärken används för att markera sådana ställen i vattenområdet som är farliga för sjötrafiken. Varningsmärket är kvadratformat. Det kantas av en röd bård. I märkets vita mittfält finns det en figur eller beteckning i svart som anger varningens art. 63 § Informationsmärken Informationsmärken används för att ge sjötrafikanterna behövlig information. Informationsmärket är kvadratformat, med en vit figur eller beteckning på blå botten som utvisar informationens art. 64 § Hjälpmärken I kombination med förbuds-, påbuds-, begränsnings-, varnings- eller informationsmärken kan en rektangulär, vit tilläggsskylt användas som hjälpmärke för att förtydliga huvudmärkets syfte eller objekt. 65 § Kabel- och ledningstavlor samt riktmärken En kabel- och ledningstavla och ett riktmärke utvisar den plats i en farled eller ett annat vattenområde där en kabel eller ledning är nedsänkt i vattnet. Förbudsmärken 66 § Förbud mot ankring Märket för förbud mot ankring förbjuder ankring samt draggning av ankare, vajrar och kättingar inom ett område som sträcker sig 100 m i vardera riktningen från märket. Märket placeras på vardera sidan av farleden på en plats där ankring är förbjuden på grund av en undervattenskabel eller undervattenskonstruktion, så att det är synligt i båda färdriktningarna. På märket finns en figur som föreställer ett ankare (figur 3). Kuva Figur 3. Förbud mot ankring 67 § Angöringsförbud Angöringsförbudsmärket förbjuder ankring och angöring vid strand, kaj eller brygga inom ett verkningsområde som anges med hjälpmärke. På märket finns bokstaven P (figur 4). Kuva Figur 4. Angöringsförbud 68 § Förbud mot förtöjning Märket som anger förbud mot förtöjning förbjuder farkoster och virkesflottar att förtöja vid strand, kaj eller brygga 50 m i vardera riktningen från märket, om inte ett annat verkningsområde har angetts med hjälpmärke. På märket finns en figur som föreställer en pollare och en lina (figur 5). Kuva Figur 5. Förbud mot förtöjning 69 § Omkörningsförbud Omkörningsförbudsmärket anger förbud mot omkörning av farkoster och virkesflottar. Märket placeras på högra sidan av farleden i förhållande till färdriktningen. På märket finns två likriktade pilar (figur 6). Kuva Figur 6. Omkörningsförbud 70 § Mötesförbud Mötesförbudsmärket förbjuder både möte mellan farkoster och all omkörning på farledsavsnittet mellan mötesförbudsmärket och motsvarande märke i motsatt riktning eller märket som anger att mötesförbudet upphör, om inget annat märkts ut om förbudsområdet. Förbudet gäller inte vid möte med virkesflotte eller farkost med en längd under 20 meter, om inga hinder finns för farkosternas fria fart. Märket placeras på högra sidan av farleden i förhållande till färdriktningen. På märket finns två pilar som pekar i motsatta riktningar (figur 7). Kuva Figur 7. Mötesförbud 71 § Förbjudet att orsaka svall På verkningsområdet för ett märke som anger förbud mot att orsaka svall ska sjötrafikanten reglera farkostens fart så att inte för stort svall eller annan sugeffekt uppstår som kan åsamka skada på stationära eller rörliga farkoster, konstruktioner, omgivningen i övrigt eller påverka användningen av vattendraget. Farkosten ska ändå kunna framföras i den fart som krävs för att bibehålla en säker manöverförmåga. Märkets verkningsområde preciseras vid behov med hjälpmärke. På märket finns en figur som föreställer svallvågor (figur 8). Kuva Figur 8. Förbjudet att orsaka svall 72 § Förbud mot vattenskidåkning Ett märke som anger förbud mot vattenskidåkning innebär att vattenskidåkning är förbjuden. Märkets verkningsområde preciseras vid behov med hjälpmärke. På märket finns en figur som föreställer en vattenskidåkare (figur 9). Kuva Figur 9. Förbud mot vattenskidåkning 73 § Förbud mot brädsegling Ett märke som anger förbud mot brädsegling innebär att brädsegling är förbjuden. Märkets verkningsområde preciseras vid behov med hjälpmärke. På märket finns en figur som föreställer en brädseglare (figur 10). Kuva Figur 10. Förbud mot brädsegling 74 § Förbud mot användning av motor Ett märke som anger förbud mot användning av motor förbjuder framförande av farkost med hjälp av motorkraft. Vid behov preciseras trafikbegränsningarna och märkets verkningsområde med hjälpmärke. På märket finns en figur som föreställer en propeller (figur 11). Kuva Figur 11. Förbud mot användning av motor 75 § Förbud mot vattenskoteråkning Ett märke som anger förbud mot vattenskoteråkning förbjuder åkning med vattenskoter eller någon annan motsvarande farkost. Märkets verkningsområde preciseras vid behov med hjälpmärke. På märket finns en figur som föreställer vattenskoteråkning (figur 12). Kuva Figur 12. Förbud mot vattenskoteråkning 76 § Simning förbjuden Simförbudsmärket förbjuder simning i vattenområdet. Märkets verkningsområde preciseras vid behov med hjälpmärke. På märket finns en figur som föreställer en simmare och vågor (figur 13). Kuva Figur 13. Simning förbjuden Påbudsmärken 77 § Stoppmärke Stoppmärket används i kombination med ljussignaler för att ange var farkostens eller virkesflottens förstäv senast ska stanna då ljussignalerna anger körförbud. I märkets mittfält finns ett vågrätt streck. Märket kan placeras, beroende på terrängen eller konstruktionerna på väntplatsen, på farledens högra eller vänstra sida i förhållande till färdriktningen (figur 14). Kuva Figur 14. Stoppmärke 78 § Påbud om ljudsignal, signalart Vid ett märke som anger påbud om ljudsignal ska farkosten avge ljudsignal, vars art anges med ett hjälpmärke. I märkets mittfält finns en cirkel. Märket placeras på högra sidan av farleden i förhållande till färdriktningen (figur 15). Kuva Figur 15. Påbud om ljudsignal 79 § Påbud om anrop Vid märket för påbud om anrop ska farkosten ta kontakt per radiotelefon såsom märket visar. På märket finns en bokstavsförkortning för typen av radiotelefon och anropskanalens nummer anges nedanför. Behövliga ytterligare kontaktanvisningar anges med hjälpmärke. Märket placeras på ett synligt ställe i förhållande till färdriktningen (figur 16). Kuva Figur 16. Påbud om anrop Begränsningsmärken 80 § Hastighetsbegränsning Hastighetsbegränsningsmärket anger den högsta tillåtna hastigheten i kilometer i timmen (km/h). Ett preciserat verkningsområde för hastighetsbegränsningen eller hastighetsbegränsningen i knop (knots) anges vid behov med hjälpmärke. Ett märke som gäller en farled ska, om möjligt, placeras på högra sidan av farleden i förhållande till färdriktningen (figur 17). Kuva Figur 17. Hastighetsbegränsning 81 § Begränsad segelfri höjd Märket för begränsad segelfri höjd anger att den segelfria höjden är begränsad vid märket eller på ett farledsavsnitt som är markerat med sådana märken. Siffrorna i märkets mittfält anger den högsta tillåtna segelfria höjden i meter (figur 18). Vid märkets övre kant finns en nedåtpekande triangel. Märket kan placeras antingen på farledens högra sida i förhållande till färdriktningen eller på vardera sidan, utom vid broar, där det fästs på brobalken. I fråga om luftledningar kan märket fästas direkt på ledningen. Om märket är försett med ett hjälpmärke som anger den riktning i vilken begränsningen gäller (figur 34), utvisar märket den högsta tillåtna segelfria höjden i den angivna riktningen. Kuva Figur 18. Begränsad segelfri höjd 82 § Begränsat djup Märket för begränsat djup anger att leddjupgåendet är begränsat vid märket eller på ett farledsavsnitt som är markerat med sådana märken. Siffrorna i märkets mittfält anger det maximala leddjupgåendet i meter. Vid märkets nedre kant finns en uppåtpekande triangel (figur 19). Kuva Figur 19. Begränsat djup 83 § Begränsad bredd Märket för begränsad bredd anger att farkostbredden är begränsad vid ett dylikt märke eller på ett farledsavsnitt som är markerat med sådana märken. Siffrorna i märkets mittfält anger den maximala farkostbredden i meter. Trianglar vid märkets vänstra respektive högra kant pekar in mot de siffror som anger största tillåtna farkostbredd. Märket kan placeras på farledens högra eller vänstra sida i förhållande till färdriktningen (figur 20). Kuva Figur 20. Begränsad bredd Varningsmärken 84 § Allmänt varningsmärke Det allmänna varningsmärket anger att särskild försiktighet ska iakttas i sjötrafik i märkets närhet. Orsaken till varningen samt preciseringar av dess verkningsområde anges vid behov med hjälpmärke. I märkets mittfält finns ett lodrätt streck (figur 21). Kuva Figur 21. Allmänt varningsmärke 85 § Kraftig ström och strömriktning Märket för kraftig ström varnar om att det efter märket förekommer strömning i farleden, vilket inverkar störande på farkostens navigering. Strömriktningen anges vid behov med hjälpmärke. I märkets mittfält finns en figur som föreställer strömning. Märket kan placeras på farledens högra eller vänstra sida i förhållande till färdriktningen (figur 22). Kuva Figur 22. Kraftig ström och strömriktning 86 § Farledskant Farledskantsmärket varnar om farledskant och anger farledskantens avstånd från märket. Den vida triangeln i märkets mittfält anger den vinkelräta riktningen till farledens kant och siffrorna i triangeln anger avståndet i meter mellan farledskanten och märket (figur 23). Kuva Figur 23. Farledskant 87 § Varning om badplats Ett märke för varning om badplats används för att varna om en badplats. På märket finns en figur som föreställer huvudet på en badande och vågor (figur 24). Kuva Figur 24. Varning om badplats Informationsmärken 88 § Angöring tillåten Angöringsmärket anger kajer och andra platser som reserverats för angöring. Angöring av farkost och virkesflotte vid strand eller, om detta inte är möjligt, ankring av dessa är tillåten på den sida av farleden där märket har placerats. På märket finns bokstaven P (figur 25). Märket kan förses med hjälpmärke enligt figur 34 som utvisar den riktning i vilken huvudmärket gäller. Kuva Figur 25. Angöring tillåten 89 § Förtöjning tillåten Förtöjningsmärket anger att förtöjning är tillåten för farkoster och virkesflottar vid strand eller kaj invid märket och 50 meter i vardera riktningen från märket, om inte verkningsområdet angetts på annat sätt med hjälpmärke. På märket finns en figur som föreställer en pollare och en lina (figur 26). Kuva Figur 26. Förtöjning tillåten 90 § Luftledning Luftledningsmärket anger den punkt där en luftledning korsar farleden. Märket kan placeras antingen på farledens högra sida i förhållande till färdriktningen eller på vardera sidan av farleden på den punkt där ledningen korsar farleden. Märket är försett med en figur som föreställer en blixt som slår ned (figur 27). Märket används i kombination med märket begränsad segelfri höjd, som placeras ovanför luftledningsmärket. Om flera luftledningar förekommer i närheten av varandra, utmärks de yttersta ledningarna med en kombination av märket för begränsad segelfri höjd och märket för luftledning, och eventuellt dessutom med en hjälpskylt. I detta fall anges den säkra segelfria höjden under den lägsta luftledningen på märket för begränsad segelfri höjd. Luftledningsmärket används inte i kombination med märket för begränsad segelfri höjd då detta fästs på luftledningen. Kuva Figur 27. Luftledning 91 § Telefon Telefonmärket anger att det finns en telefon för allmänheten. På märket finns en figur som föreställer en telefon (figur 28). Märket kan förses med en hjälpskylt enligt figur 35 som anger på vilken plats eller på vilket avstånd telefonen finns. Kuva Figur 28. Telefon 92 § Korsande färjled Märket för korsande färjled anger att vattenområdet och möjligen också en farled på området korsas av en färjled. På märket finns en figur som föreställer en färja. Om färjan är linstyrd är märket även försett med ett vitt streck som föreställer en vajer (figur 29). Därtill kan en hjälpskylt med texten ”Se upp för vajern” användas i samband med märket. Om färjan är frigående saknar märket det streck som föreställer vajern (figur 30). Om färjleden korsar en farled som används för handelssjöfart används därtill ett märke enligt figur 15 (påbud om ljudsignal), som med hjälpskylt fästs överst. Märkena placeras på en synlig plats och på ett tillräckligt avstånd från den plats där farleden korsas av färjleden, så att farkosterna vid behov hinner stanna. Om färjleden korsar en grund farled, eller om ingen allmän farled korsar färjleden, kan de märken som utvisar färjledskorsningen alternativt placeras i ändan av bryggorna. Kuva Figur 29. Korsande färjled (vajerfärja) Kuva Figur 30. Korsande färjled (fritt gående) 93 § Anropsställe Märket för anropsställe anger att det från farleden är möjligt att ta kontakt per radiotelefon på den anropskanal som märket anger. På märket finns en bokstavsförkortning för typen av radiotelefon och anropskanalens nummer anges nedanför (figur 31). Märket placeras på ett synligt ställe i förhållande till färdriktningen. Kuva Figur 31. Anropsställe 94 § Dricksvatten Ett dricksvattenmärke anger att det finns tillgång till en vattenpost. På märket finns en figur som föreställer en vattenkran (figur 32). Märket kan också förses med ett hjälpmärke som anger var vattenposten är belägen. Kuva Figur 32. Dricksvatten 95 § Förbud, påbud eller begränsning upphör Märket för upphörande anger att ett förbud, ett påbud eller en begränsning upphör. På märket finns ett diagonalt streck (figur 33). Märket placeras på högra sidan av farleden i färdriktningen eller på baksidan av ett märke som utvisar förbud, påbud eller begränsning och som är avsett fö
Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.
