← Suomi
    884/2004
    Svenska

    884/2004 — Lag om ändring av lagen om sjömanspensioner

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 § Denna lag gäller inte 1) en arbetstagare som arbetar på ett fiskefartyg, om fartygets resor inte utsträcks längre än till Östersjön, 2) en arbetstagares anställningsförhållande till den del det har pågått före den kalendermånad som följer efter den under vilken arbetstagaren fyller 18 år och inte heller efter den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 68 år, 3) en arbetstagare som arbetar på ett finskt fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1701/1991), om han inte är finsk medborgare eller fast bosatt i Finland och något annat inte följer av internationella avtal som är bindande för Finland, och inte heller 4) en arbetstagare som är anställd i ett anställningsförhållande som med stöd av 1 § 1 och 2 mom. i lagen om pension för konstnärer och särskilda grupper av arbetstagare (662/1985) faller inom tillämpningsområdet för den nämnda lagen. 2 § Den pensionsanstalt där det för arbetstagaren vid tidpunkten för pensionsfallet eller därförinnan senast hade ordnats pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren i en lag som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10―13 punkten i lagen om pension för arbetstagare (395/1961) ( pensionslagar för den privata sektorn ) handlägger och avgör en pensionsansökan som gäller pensionsskydd i enlighet med minimivillkoren i en lag som avses ovan. Denna pensionsanstalt ( pensionsanstalt inom den privata sektorn ) sköter också utbetalningen av pension enligt lagarna i fråga och pensionsanstaltens övriga uppgifter i anslutning till pensionen, om inte något annat följer av uppgifterna för en sista pensionsanstalt enligt 4 mom. Denna pensionsanstalt handlägger och fattar beslut också om pensioner som tjänats in med stöd av en förmån som nämns i 11 b §, om inte något annat följer av uppgifterna för en sista pensionsanstalt enligt 4 mom. Om en pensionsanstalt inom den offentliga sektorn i egenskap av sista pensionsanstalt avgör en arbetstagares rätt till invalidpension eller individuell förtidspension med stöd av 9 § 1 mom. a- eller b-punkten eller 9 c § i lagen om statens pensioner (280/1966), 24 § 1 mom. 1 punkten eller 33 § i lagen om kommunala pensioner (549/2003), 1 § i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan (298/1966) eller 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten (731/2001) och om den månatliga pensionen från en pensionsanstalt inom den privata sektorn är större än tre gånger det belopp som avses i 1 § 1 mom. 2 punkten i lagen om pension för arbetstagare, skall pensionsanstalten inom den offentliga sektorn före beslutet begära att pensionsanstalten inom den privata sektorn ger en bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga. Om pensionsanstalten inom den privata sektorn och den sista pensionsanstalten då är av olika åsikt om arbetstagarens arbetsförmåga, tillämpas inte på pensionen vad som i 15 § 5 mom. föreskrivs om rätten till invalidpension och individuell förtidspension eller vad som i 4 mom. ovan föreskrivs om sista pensionsanstalt. 3 § Den försäkrade och den försäkrades arbetsgivare är bägge skyldiga att betala en lika stor försäkringspremie till pensionskassan. Premien, som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet, skall bestämmas i tusendelar av den försäkrades förvärvsinkomst enligt 11 a §. 3 a § För den del av pensionen enligt denna lag som motsvarar minimipensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare och för rehabiliteringspenningen svarar pensionskassan på följande sätt: 1) för ålderspension till den del pensionen grundar sig på tjänstgöringstid före det kalenderår under vilket arbetstagaren fyller 55 år, svarar pensionskassan för det belopp som motsvarar en pensionstillväxt på en halv procent per år med 65 år som pensionsålder och beräknad enligt de grunder som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt eller givit; dessutom svarar pensionskassan för det belopp av pensionen som enligt de grunder som ministeriet har fastställt eller givit särskilt har överförts på den del av pensionen för vilken pensionskassan svarar för att stödja dess värdebeständighet eller för att utvidga pensionskassans ansvar även till den del av pensionen som grundar sig på tjänstgöringstid efter det kalenderår under vilket arbetstagaren fyller 54 år eller på tiden för invalid- eller arbetslöshetspension eller enligt 12 a § 5 mom. i lagen om pension för arbetstagare, 2) för invalidpension som har beviljats med tillämpning av 12 och 12 a §, i dessa pensioner även inbegripet en pensionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden (134/1962), dock inte ett tillägg enligt 25 b § eller förhöjningar som med stöd av 18 § gjorts efter pensionens begynnande eller en förhöjning enligt 12 c § eller en pensionsdel som nämns nedan i 4 punkten, samt inte heller för den del av rehabiliteringspenningen som till sitt belopp svarar mot den del av invalidpensionen som motsvarar det minimipensionsskydd enligt lagen om pension för arbetstagare som på ovan nämnt sätt bestäms utgående från en invalidpension som beviljats med tillämpning av 12 och 12 a §, svarar pensionskassan i samma förhållande som de i pensionskassan försäkrade, av denna lag omfattade, i 12 § avsedda förvärvsinkomsternas andel utgör av det sammanlagda beloppet av motsvarande förvärvsinkomster enligt de pensionslagar som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare samt i 11 b § och 12 § 4 mom. avsedda förvärvsinkomster under de två senaste kalenderåren under den granskningstid som avses i 12 §, om förvärvsinkomsters sammanlagda belopp enligt de pensionslagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2, 12 och 13 punkten i lagen om pension för arbetstagare är minst 12 566,70 euro; dessutom svarar pensionskassan för det belopp av invalidpensionen eller rehabiliteringspenningen som enligt de grunder som ministeriet har fastställt eller givit särskilt har överförts på den del av pensionen som pensionskassan svarar för enligt 12 a § 5 mom. i lagen om pension för arbetstagare; om arbetstagaren på basis av ett anställningsförhållande enligt 12 a § i lagen om sjömanspensioner, sådan den gällde den 31 december 2004, hörde till pensionskassans verksamhetskrets, svarar dessutom enbart pensionskassan, med tillämpning av den lag som gällde vid tidpunkten i fråga, för sådan arbetslöshetspension som har beviljats med tillämpning av 12 och 12 a § även inbegripet en pensionsdel som eventuellt betalas enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, dock inte förhöjningar som med stöd av 18 § gjorts efter pensionens begynnande, 3) för övriga ålders-, invalid- och arbetslöshetspensioner, med undantag för belopp som skall betalas enligt 12 § 1 mom. 2 punkten i lagen om pension för arbetstagare och 9 § 1 mom. 2 punkten i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, samt för det belopp av pensionerna och rehabiliteringspenningen som överstiger de i 1 och 2 punkten angivna beloppen, för familjepension, deltidspension samt för kostnaderna för en allmän förändring i beräkningsgrunderna för pensionsansvaret och för överföringar som avses i 1 och 2 punkten svarar pensionskassan gemensamt med de pensionsanstalter som bedriver verksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare och lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, så som bestäms i 12 § 1 mom. 4 punkten i lagen om pension för arbetstagare; i pensionens och rehabiliteringspenningens belopp beaktas dock inte den pensionsdel som avses nedan i 4 punkten, samt 4) för den kostnad som orsakas av en pensionsdel som intjänats på grundval av de förmåner som nämns nedan i 11 b § svarar de pensionsanstalter gemensamt som sköter pensionsskyddet enligt de lagar eller den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, i förhållande till de i respektive pensionsanstalt försäkrade förvärvsinkomsterna, enligt grunder som på framställning av Pensionsskyddscentralen fastställs av social- och hälsovårdsministeriet. 3 kap. Till pension berättigande inkomster 11 § Till pension berättigar sådana förvärvsinkomster som skall försäkras i enlighet med 1 § och som arbetstagaren har förtjänat från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av den månad under vilken 68 års ålder uppnåtts. Till pension berättigar dock inte förvärvsinkomsterna för det år under vilket arbetsoförmågan började, om den återstående tiden enligt 12 § har räknats såsom till pension berättigande vid fastställandet av invalidpension. 11 a § Vid fastställandet av den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen beaktas lön eller något annat vederlag som har betalats eller avtalats att betalas som ersättning för arbete. Ett sådant vederlag anses höra till den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen även då det erläggs till arbetstagaren av ett konkursbo, en sådan myndighet som enligt lagen om lönegaranti för sjömän (1108/2000) ansvarar för lönegarantin eller av någon annan betalare ( ställföreträdande betalare ) i stället för av arbetsgivaren. Om det vederlag som skall erläggas för arbetet har avtalats att delvis eller helt gottgöras i form av 1) betjäningsavgifter eller frivilliga gåvor av allmänheten, eller av 2) dagpenning som betalas av en sjukkassa enligt lagen om försäkringskassor (1164/1992) och som arbetstagaren erhåller i stället för lön som betalas med stöd av lag, kollektivavtal eller något annat avtal, anses också denna inkomst höra till den förvärvsinkomst som utgör grund för pensionen. Som sådant vederlag för arbete som avses i 1 mom. anses bland annat inte 1) en personalförmån som tillhandahållits av arbetsgivaren, 2) en ränteförmån för ett lån som erhållits på grundval av ett anställningsförhållande, 3) en förmån som innefattar rätten att på grundval av ett anställningsförhållande teckna aktier eller andelar i ett samfund till ett lägre pris än det gängse, om förmånen kan utnyttjas av en majoritet av de anställda, 4) en i 66 § i inkomstskattelagen avsedd förmån som uppkommer genom användning av en anställningsoption, eller en prestation som är baserad på ett anställningsförhållande och som fastställs enligt förändringen av värdet på företagets aktier, 5) dagpenning eller någon annan ersättning för kostnader för arbetsresor, 6) lön för väntetid enligt 18 § 5 mom. i sjömanslagen, 7) en ersättning eller något annat skadestånd som betalas med anledning av att ett arbetsavtal upphävs, 8) i personalfondslagen (814/1989) avsedda vinstpremieandelar som har överförts till en personalfond eller lyfts kontant, eller en fondandel som har lyfts ur personalfonden, 9) andelar som med stöd av bolagsstämmans beslut betalas till en arbetstagare i form av vinstutdelning eller som kontant vinstpremie, under förutsättning att den kontanta vinstpremien betalas till hela personalen och att man inte med hjälp av den försöker ersätta det avlöningssystem som fastställts i ett kollektivavtal eller arbetsavtal, och att grunderna för fastställandet av den kontanta vinstpremien överensstämmer med 2 § 2 mom. i personalfondslagen och att företagets fria kapital är större än det sammanlagda beloppet av den kontanta vinstpremie som fastställs vid bolagsstämman och den utdelning som skall betalas till aktieägarna, och inte heller 10) en vinstandel eller utdelning som en delägare i ett företag har lyft. I de situationer som avses ovan i 3 mom. 9 punkten förutsätts dessutom att man inte beträffande betalningen av vinstpremie har ingått ett avtal som är bindande för arbetsgivaren och att ägarna fattar ett bindande beslut om utbetalning av kontant vinstpremie vid bolagsstämman efter räkenskapsperiodens slut och att vinstpremierna betalas därefter. En tilläggsförutsättning är att saken behandlas på det sätt som avses i lagen om samarbete inom företag (725/1978) eller på något annat motsvarande sätt. 11 b § Till pension berättigar också de förmåner som nämns nedan i 1―9 punkten och som arbetstagaren har erhållit från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 18 års ålder uppnåtts till utgången av det år som föregår pensionsfallet. En förutsättning är att arbetstagaren före ingången av det år under vilket pensionsfallet inträffar har haft minst 12 566,70 euro i försäkrad förvärvsinkomst enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Förmånerna berättigar dock inte till pension för den tid för vilken arbetstagaren har erhållit någon annan pension än familjepension enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Den pensionsrätt som avses i denna paragraf fastställs enligt de arbets- och förvärvsinkomster som ligger till grund för förmånerna enligt följande: 1) sådan arbetsinkomst enligt sjukförsäkringslagen (364/1963) som ligger till grund för moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, 2) inkomst som ligger till grund för alterneringsersättning enligt lagen om alterneringsledighet (1305/2002), 3) inkomst som ligger till grund för inkomstrelaterad dagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) under förutsättning att dagpenningen innan 63 års ålder uppnåtts har erhållits i egenskap av sådan löntagare som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller sådan företagare som avses i 1 kap. 6 § 2 mom. i nämnda lag, 4) inkomst som ligger till grund för förtjänststöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice (1295/2002), 5) inkomst som ligger till grund för den utbildningsdagpenning som avses i 10 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, 6) inkomst som ligger till grund för vuxenutbildningsstöd enligt lagen om vuxenutbildningsstöd (1276/2000), 7) arbetsinkomst som ligger till grund för rehabiliteringspenning enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller enligt lagen om rehabiliteringspenning (611/1991), eller för ersättning för förlorad inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om rehabilitering inom ramen för olycksfallsförsäkring eller trafikförsäkring, för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren, dock inte om rehabiliteringspenningen har utbetalats som ett tillägg till pension, 8) sådan arbetsinkomst som ligger till grund för sjukdagpenning och specialvårdspenning och som avses i sjukförsäkringslagen, för den tid för vilken förmånen har betalats till arbetstagaren, 9) arbetsinkomst som ligger till grund för ersättning för förlorad inkomst som beviljats enligt bestämmelserna om olycksfallsfallsförsäkring, trafikförsäkring eller försäkring för olycksfall i militärtjänst, för den tid för vilken dagpenning har betalats till arbetstagaren, om arbetstagaren inte får sjukdagpenning enligt sjukförsäkringslagen på grund av denna ersättning för förlorad inkomst. För den tid för vilken en sådan förmån som avses i 1 mom. 1 punkten har betalats till arbetstagaren, utgörs grunden för pensionen av den arbetsinkomst som ligger till grund för den nämnda förmånen, förhöjd med koefficienten 1,17. För den tid för vilken förmånen har betalats till arbetsgivaren utgörs grunden för pensionen av den arbetsinkomst som ligger till grund för den nämnda förmånen, omvandlad med koefficienten 0,17. Om emellertid en förmån har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning därför att förvärvsinkomster saknas eller de har varit låga, utgörs grunden för pensionen av 523,61 euro per månad. Om en förmån på grund av återgång till arbetet har betalats till ett belopp motsvarande minimidagpenning, utgörs grunden för förmånen av beloppet av den minimidagpenning som har betalats till arbetstagaren. Grund för pensionen utgör 75 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en förmån som avses i 1 mom. 2 och 3 punkten och 65 procent av den inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en förmån som avses i 4―9 punkten. Om arbetstagaren har rätt till pension enligt två eller flera sådana lagar eller pensionsstadgor som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, beaktas de arbets- och förvärvsinkomster som ligger till grund för de förmåner som avses i 1 mom. endast en gång. Den pensionsdel som intjänats på grundval av dem betalas av en pensionsanstalt som avses i 2 §. 12 § Då invalidpensionen räknas ut skall även tiden från ingången av det kalenderår då arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen till utgången av den kalendermånad då arbetstagaren fyller 63 år ( återstående tid ) räknas såsom till pension berättigande tid. När en pensionskassa enligt 2 § är behörig att handlägga pensionsansökan, räknas den återstående tiden dock till utgången av den kalendermånad då arbetstagaren skulle ha uppnått den sänkta pensionsåldern enligt 14 § 2 mom. medan arbetstagaren utan avbrott innehaft en anställning som omfattas av denna lag från ingången av månaden efter den under vilken arbetsoförmågan började tills den nämnda pensionsåldern uppnåddes, om den sålunda beräknade pensionsåldern är lägre än 63 år. En förutsättning är dock att arbetstagaren under de tio kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började har haft minst 12 566,70 euro i sådana förvärvsinkomster som omfattas av en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Den förvärvsinkomst som pensionen för den återstående tiden grundar sig på ( förvärvsinkomst för den återstående tiden ) bestäms på grundval av de förvärvsinkomster enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, vilka arbetstagaren har erhållit under de fem kalenderår som föregick det år under vilket arbetsoförmågan började ( granskningstid ). När inkomsten för den återstående tiden bestäms skall årsinkomsterna justeras enligt 7 b § i lagen om pension för arbetstagare. Inkomsten för den återstående tiden är summan av de på så sätt justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med sextio. När inkomsten för den återstående tiden bestäms medräknas också en under granskningstiden erhållen, med lönekoefficienten justerad inkomst eller arbetsinkomst som ligger till grund för en sådan förmån som nämns i 11 b §. Om arbetstagaren under granskningstiden har fått grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller arbetskraftspolitiskt utbildningsstöd eller utbildningsdagpenning till ett belopp som motsvarar den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller grundstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice, beaktas såsom förvärvsinkomst 1 047,22 euro för varje hel månad under vilken den nämnda förmånen har erlagts när inkomsten för den återstående tiden bestäms. På motsvarande sätt beaktas också den dagpenning som avses i sjukförsäkringslagen, om den har beviljats till samma belopp som den grunddagpenning som avses i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om arbetstagaren när inkomsten för den återstående tiden bestäms inte utöver sådana inkomster som avses i 3 och 4 mom. har haft sådana förvärvsinkomster som avses i 2 mom. under granskningstiden, har arbetstagaren inte rätt till pension för den återstående tiden. Om arbetstagarens förvärvsinkomster under granskningstiden är mindre än den stabiliserade inkomstnivån på grund av vård av ett barn under tre år och pensionsskyddet till följd av detta skulle ha sjunkit med minst 20 procent, används, utan hinder av vad som bestäms ovan i denna paragraf, på ansökan av arbetstagaren såsom inkomst enligt 12 § 1 mom. den arbetsinkomst som barnavårdstiden inte har minskat. Härvid beaktas dock förvärvsinkomster som erhållits under de högst tio senaste åren. 12 a § Utan hinder av vad som bestäms i 12 § 2 mom. skall, när inkomsten för den återstående tiden bestäms, även inkomster som erhållits under det år då arbetsoförmågan började beaktas fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetsoförmågan började, om 1) arbetstagaren inte under ett enda år under granskningstiden har sådana förvärvsinkomster som enligt 12 § 2, 3 och 6 mom. beaktas när inkomsten för den återstående tiden bestäms, eller om 2) arbetstagaren har sådana förvärvsinkomster som avses i 1 punkten endast under det år då arbetsoförmågan började eller det föregående året. Om arbetstagaren har blivit arbetsoförmögen före utgången av det kalenderår under vilket han eller hon fyller 23 år, är granskningstiden, utan hinder av vad som bestäms i 12 § 2 mom., tiden mellan ingången av månaden efter uppnådd 18 års ålder och utgången av den månad under vilken arbetsoförmågan började. Härvid är inkomsten för den återstående tiden summan av de enligt 7 b § i lagen om pension för arbetstagare justerade förvärvsinkomster som erhållits under granskningstiden delad med det antal månader som ingår i samma period. Sådan inkomst för den återstående tiden som omfattas av denna lag utgör samma relativa andel av summan av de inkomster för den återstående tiden som bestäms i 12 § 2―4 och 6 mom. samt ovan i 1 och 2 mom. som de förvärvsinkomster som omfattas av denna lag utgör av summan av inkomsterna enligt de lagar och den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare under den granskningstid som avses i 12 § 2 mom. samt ovan i 2 mom. Pensionsskyddscentralen utfärdar närmare anvisningar om tillämpningen av 12 och 12 a § till pensionskassan. 12 b § Om det till en arbetstagare som fått invalidpension senare skall betalas pension på grund av ålder eller ny arbetsoförmåga, räknas såsom till pension berättigande tid även den tid för vilken arbetstagaren var berättigad till den tidigare pensionen. Såsom till pension berättigande tid räknas dock inte den tid som enligt 23 § 5 mom. inte berättigar till pension. När pension enligt denna lag fastställs för tiden med invalidpension, används som grund den relativa andel av förvärvsinkomsten för den återstående tiden som motsvarar det belopp som de enligt denna lag försäkrade förvärvsinkomsterna utgör av summan av förvärvsinkomsterna enligt de lagar eller den pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Om det till en arbetstagare som fått invalidpension senare skall betalas pension på grund av sådan ny arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att den tidigare pensionen upphörde, eller om pension beviljas med anledning av samma sjukdom, lyte eller skada som den tidigare pensionen, fastställs den nya pensionen enligt samma grunder som den tidigare pensionen. Om ålderspensionen börjar innan två år har förflutit från det att invalidpensionen upphörde, fastställs ålderspensionen enligt samma grunder som den tidigare invalidpensionen. Om en arbetstagare som fått rehabiliteringspenning enligt denna lag beviljas invalidpension på grund av arbetsoförmåga som har börjat innan två år har förflutit från det att rehabiliteringspenningsperioden löpte ut, fastställs pensionen på de grunder enligt vilka den skulle ha fastställts om arbetsoförmågan hade börjat vid ingången av rehabiliteringspenningsperioden. 12 c § Invalidpension eller rehabiliteringsstöd höjs med den nedan nämnda koefficienten från och med ingången av det kalenderår före vilket pension eller rehabiliteringsstöd har betalats för sammanlagt fem hela kalenderår. Denna engångsförhöjning räknas ut på basis av det sammanlagda beloppet av de pensioner som beviljats arbetstagaren enligt de lagar som nämns i 8 § 4 mom. 1, 2 eller 10―13 punkten i lagen om pension för arbetstagare. Förhöjningen bestäms enligt arbetstagarens ålder vid ingången av året för förhöjningen så att förhöjningsprocenten är 21 när arbetstagaren är i åldern 24―26 år. Förhöjningsprocenten sjunker för varje levnadsår med 0,7 procentenheter. När arbetstagarens ålder är över 55 år, görs ingen förhöjning. Om förmånslåtarens pension inte innefattade den engångsförhöjning som avses i 1 mom. eller om förmånslåtaren inte vid sin död fick pension, utökas förmånslåtarens invalidpension som skall räknas ut som grund för familjepensionen med den engångsförhöjning som förmånslåtaren skulle ha fått om invalidpensionen hade fortsatt den tid som avses i 1 mom. Engångsförhöjningen läggs till familjepensionen från och med ingången av det kalenderår före vilket förmånslåtaren skulle ha fått invalidpension eller rehabiliteringsstöd under sammanlagt fem hela kalenderår. 13 § Pensionsskyddet anpassas till förändringen i den förväntade medellivslängden efter år 2009 genom att pensionen, när ålderspensionen börjar, omvandlas med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket arbetstagaren fyllde 62 år. Om ålderspensionen däremot börjar före det år då 62 års ålder uppnås, omvandlas ålderspensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år under vilket pensionen började. En efterlevandepension omvandlas vid pensionsjämkningen med den livslängdskoefficient som fastställts för det ifrågavarande året. När en invalidpension ändras till ålderspension vid 62 års ålder eller senare, justeras pensionen med den livslängdskoefficient som fastställts för det år då 62 års ålder uppnåddes. Närmare bestämmelser om den livslängdskoefficient som avses i 1 mom. ingår i 7 h § i lagen om pension för arbetstagare. 14 § En arbetstagare har rätt att gå i ålderspension under tiden mellan uppnådd 63 och 68 års ålder. En förutsättning är att arbetstagaren inte längre står i det anställningsförhållande från vilket han eller hon pensioneras. Arbetstagaren har dock rätt att få ålderspension vid en lägre pensionsålder, nämligen den som hör till befälet tidigast vid fyllda 60 år och den som hör till manskapet tidigast vid fyllda 55 år, så att pensionsåldern 63 år sänks med en månad för varje månad med vilken den tid som uträknats på det sätt som anges i 6 mom. överstiger 324 månader. Dessutom förutsätts det att arbetstagarens anställningsförhållande upphör när arbetstagaren uppnår den på nämnda sätt beräknade sänkta pensionsåldern och att arbetstagaren under tre år innan det till pension berättigande anställningsförhållandet upphör har stått i ett anställningsförhållande som omfattas av denna lag under minst 18 månader. Ålderspension beviljas på ansökan högst ett år i förtid räknat från 63 års ålder eller från den enligt 2 mom. beräknade sänkta pensionsålder som arbetstagaren har uppnått då pensionen börjar, dock tidigast från ingången av månaden efter den då arbetstagaren har fyllt 55 år. I detta fall beviljas pensionen sänkt så som bestäms i 22 § 2 mom. Ålderspensionen beviljas uppskjuten efter uppnådd 68 års ålder, förhöjd på det sätt som bestäms i 22 § 1 mom. På förtida och uppskjuten ålderspension tillämpas i övrigt vad som bestäms om ålderspension. Ålderspension beviljas från ingången av månaden efter den då rätten till pension har uppkommit, dock tidigast från ingången av den månad som närmast följer efter ansökan om pension. I det fall att ålderspension har sökts inom tre månader efter det att anställningsförhållandet upphörde, beviljas pensionen dock från ingången av månaden närmast efter den då anställningsförhållandet upphörde. Rätt till pension som intjänats på grundval av de förvärvsinkomster som erhållits under tiden för ålderspension föreligger tidigast från ingången av kalendermånaden efter den under vilken 68 års ålder uppnåddes. För beräknande av den sänkta pensionsålder som avses i 2 mom. räknas såsom tjänstgöringstid särskilt för varje anställningsförhållande tiden från anställningsförhållandets början till dess slut. Till tjänstgöringstid omvandlas, på det sätt som bestäms i sjöarbetstidslagen (296/1976) och avtalats i kollektivavtal, dessutom den tid på grundval av vilken övertidsersättning som erläggs i form av vederlag eller på något annat motsvarande sätt betalas vid anställningsförhållandets slut. När tjänstgöringstiden räknas ut enligt detta moment anses ett anställningsförhållande ha upphört vid utgången av den dag för vilken det på grundval av anställningsförhållandet senast betalades lön innan anställningsförhållandet bröts eller innan den i 15 § angivna arbetsoförmågan började. Om arbetet och lönebetalningen är avbrutna i en följd högst ett år, anses anställningsförhållandet ha fortgått utan avbrott. Om arbetet och lönebetalningen dock är avbrutna i en följd längre än ett år, anses anställningsförhållandet vid beräknandet av tjänstgöringstiden ha upphört vid utgången av den dag för vilken det till arbetstagaren senast betalades poster som omfattas av den förvärvsinkomst som avses i 11 a § inom nämnda ett år från det att arbetet och lönebetalningen avbröts. 14 a § Om arbetstagarens anställningsförhållande upphört innan arbetstagaren har nått den sänkta pensionsålder som avses i 14 § 2 mom. och om detta har berott på att fartyget sålts eller tagits ur trafik eller på att arbetskraften inskränkts eller på att arbetstagaren sagt upp sitt arbetsavtal eller hävt det på grunder som anges i 46 eller 49 § i sjömanslagen, kvarstår arbetstagarens rätt att gå i ålderspension vid den i 14 § 2 mom. angivna sänkta pensionsålder som arbetstagaren har intjänat före anställningsförhållandets slut. Den ålderspension som skall beviljas fastställs i enlighet med 16 §, under förutsättning att arbetstagaren når den i 14 § 2 mom. angivna sänkta pensionsåldern inom fem år efter det att anställningsförhållandet upphörde och att arbetstagaren för denna tid har rätt till dagpenning eller arbetsmarknadsstöd i enlighet med lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller till arbetslöshetspension i enlighet med 15 e §. Ett avbrott i utbetalningen av arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller pension lämnas dock obeaktat, om avbrottet inte har fortgått i en följd längre än 60 dagar. Om arbetstagaren har tagit emot ett av arbetskraftsmyndigheten erbjudet arbete som avses i 2 kap. 12 § lagen om utkomstskydd för arbetslösa, vilket arbetstagaren inte kan vägra ta emot utan att förlora sin rätt till arbetslöshetsdagpenning eller arbetsmarknadsstöd, eller om arbetstagaren har övergått till att arbeta på ett sådant utländskt fartyg som avses i 1 §, iakttas då rätten till ålderspension bestäms vad som föreskrivs i 1 mom., under förutsättning att den försäkrade genom arbetskraftsmyndighetens förmedling fortlöpande har sökt sådant arbete som avses i 1 §. 14 b § Berättigad till deltidspension är en arbetstagare i åldern 58―67 år som övergått till deltidsarbete, förutsatt att 1) arbetstagaren inte har rätt till grundpension enligt 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller någon annan därmed jämförbar, på ett anställnings- eller tjänsteförhållande grundad pension och att arbetstagaren inte, efter att ett sådant anställningsförhållande som avses i denna lag har upphört, på grundval av en sådan heltidsanställning som avses i 14 § 1 mom. 2 punkten i lagen om kommunala pensioner eller 9 d § 1 mom. 2 punkten i lagen om statens pensioner, har rätt till deltidspension i enlighet med nämnda lagar, 4) arbetstagaren under en tid av 15 kalenderår omedelbart före deltidspensionens början i sammanlagt minst fem år har intjänat grundpension enligt 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller någon annan därmed jämförbar pension som grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande; på grundval av förvärvsinkomsten beaktas den pensionsgrundande tiden därvid på det sätt som bestäms i 4 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, 8) arbetstagarens förvärvsinkomst har nedgått så att den av sådant deltidsarbete som avses i 5 eller 6 punkten utgör minst 35 och högst 70 procent av den stabiliserade förvärvsinkomst som avses i 3 mom.; minskningen i arbetstiden får dock inte väsentligt skilja sig från nedgången i förvärvsinkomsterna. När deltidspensionen fastställs, betraktas som stabiliserad förvärvsinkomst den ovan i 12 § avsedda förvärvsinkomst för återstående tid på grundval av vilken arbetstagarens invalidpension skulle ha beräknats, om arbetstagaren vid tidpunkten för deltidspensionens början hade blivit arbetsoförmögen. 14 c § Deltidspensionen skall indras, om arbetstagaren inte längre uppfyller de villkor för pension som anges i 14 b §. Om invalid- eller arbetslöshetspension beviljas för den tid för vilken deltidspension utbetalats, betraktas deltidspensionen som delbetalning på invalid- eller arbetslöshetspensionen. Om arbetstagaren efter att ha fyllt 68 år fortsätter i deltidsarbete, ändras deltidspensionen utan hinder av vad som bestäms på något annat ställe i denna lag till en lika stor ålderspension. När arbetstagaren slutar deltidsarbeta utbetalas den uppskjutna delen av ålderspensionen förhöjd enligt 22 § 1 mom. och ökad med det belopp som avses i 16 §. 15 § Rätt till invalidpension tillkommer en arbetstagare vars arbetsförmåga på grund av sjukdom, lyte eller skada, med beaktande också av den tid som redan förflutit, kan uppskattas vara nedsatt utan avbrott med minst två femtedelar åtminstone ett år. Vid bedömningen av i vilken mån arbetsförmågan är nedsatt beaktas arbetstagarens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som rimligen kan förutsättas av honom eller henne med hänsyn till utbildning, tidigare verksamhet, ålder och boendeförhållanden samt därmed jämförliga andra omständigheter. Vid varierande arbetsförmåga beaktas de årliga inkomsterna. Invalidpension beviljas tills vidare eller i form av i 4 mom. avsett rehabiliteringsstöd för viss tid. Invalidpensionen ändras till ålderspension från ingången av månaden efter den under vilken 63 års ålder uppnåtts. Härvid ändras en delinvalidpension till sådan ålderspension som till beloppet motsvarar full invalidpension. Om arbetstagaren emellertid har fyllt 63 år före utgången av den primärtid som avses i 27 § i sjukförsäkringslagen, beräknas och beviljas pensionen i form av ålderspension från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, i stället för att beviljas i form av invalidpension. Rätt till pension som intjänats under tiden för invalidpension föreligger på ansökan tidigast från ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes, under förutsättning att arbetstagaren inte längre står i det anställningsförhållande från vilket han eller hon skall pensioneras, eller från den tidpunkt efter invalidpensionens upphörande vid vilken en sådan ny pension beviljas på vilken 12 b § 2 eller 3 mom. inte skall tillämpas. En arbetstagare har rätt att få invalidpension och en arbetstagare som är född före år 1944 individuell förtidspension också när han eller hon, efter att ett anställningsförhållande som omfattas av denna lag har upphört, för ett senare tjänste- eller anställningsförhållande beviljats pension enligt 9 eller 9 c § i lagen om statens pensioner, 24 eller 33 § i lagen om kommunala pensioner, 1 § i pensionslagen för evangelisk-lutherska kyrkan eller 13 § i lagen om Folkpensionsanstalten, om inte något annat följer av 2 § 6 mom. 15 c § Om förmånslåtaren vid sin död inte hade fyllt 67 år och om han eller hon vid sin död skulle ha varit berättigad till invalidpension enligt 16 § om han eller hon på sin dödsdag hade blivit arbetsoförmögen, eller om förmånslåtaren vid sin död erhöll nämnda pension eller ålderspension enligt 16 §, betalas till förmånslåtarens make eller, om förmånslåtaren vid sin död inte var gift, till hans eller hennes dödsbo, med nedan angivna undantag, begravningsunderstöd i enlighet med nedanstående tabell, som följer: Förmånslåtarens Begravningsunder- ålder vid döds- stödets belopp, fallet euro ―50 10 190 51―55 7 643 56―60 5 096 61―66 2 548 15 e § Berättigad till arbetslöshetspension är en före år 1950 född långvarigt arbetslös arbetstagare när han eller hon har fyllt 60 år fram till det att han eller hon fyller 63 år, förutsatt att 1) arbetstagaren under de 15 kalenderår som omedelbart föregått den dag för pensionsfallet som avses i 3 mom. under sammanlagt minst fem år har intjänat grundpension enligt 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare eller annan därmed jämförbar pension som grundar sig på ett anställnings- eller tjänsteförhållande; på grundval av förvärvsinkomsten beaktas den pensionsgrundande tiden därvid på det sätt som bestäms i 4 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare i kortvariga arbetsförhållanden, 2) arbetstagaren företer ett av en arbetslöshetskassa eller Folkpensionsanstalten utfärdat intyg över att han eller hon enligt 6 kap. 7 eller 9 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa inte längre har rätt till arbetslöshetsdagpenning, och att Arbetslöshetspensionen är lika stor som den invalidpension enligt denna lag vilken skulle ha beviljats arbetstagaren, om han eller hon vid tidpunkten för pensionsfallet hade varit berättigad till invalidpension. Vid beräknandet av pensionen för återstående tid tillämpas dock 12 a, 12 b och 16 a―16 c §, sådana de lyder den 31 december 2004. Pensionen för återstående tid läggs dock inte till arbetslöshetspensionen. Pensionsfallet anses ha inträffat den dag då arbetstagaren uppfyller alla de villkor för arbetslöshetspension som avses i 1 mom. Arbetslöshetspension beviljas tills vidare. Arbetslöshetspension utbetalas dock inte 2) för en kalendermånad under vilken pensionstagaren är i förvärvsarbete och därvid per månad förtjänar minst 523,61 euro; ej heller Arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension från och med ingången av månaden efter den då 63 års ålder uppnåddes. Då arbetslöshetspensionen ändras till ålderspension tillämpas dock inte vad som bestäms i 13 §. Om arbetslöshetspensionen fastställdes med tillämpning av andra meningen i 3 mom., läggs pensionen för återstående tid till ålderspensionen. Pensionen för återstående tid läggs till ålderspensionen också när en arbetslöshetspension som avses i föregående mening har ändrats till invalidpension med stöd av 9 mom. Om en arbetstagare uppfyller de villkor som anges ovan i denna paragraf efter att han eller hon fyllt 62 år, beviljas arbetstagaren ålderspension enligt 22 § 3 mom. 16 § Pensionen tillväxer enligt 2―7 mom., under förutsättning att 1) arbetstagaren går i ålderspension från ett anställningsförhållande som omfattas av denna lag, eller att 2) arbetstagaren har rätt till sådan invalidpension i fråga om vilken pensionskassan enligt 2 § är behörig att handlägga pensionsansökan, och arbetstagarens förvärvsinkomster enligt denna lag under månaden för pensionsfallet och under de trettiosex kalendermånader som föregår pensionsfallet är sammanlagt minst 16 800 euro. Pensionen tillväxer årligen på grundval av den pensionsgrundande förvärvsinkomst som omfattas av denna lag för ettvart år med 1) 1,6 procent fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 53 år, och på grundval av de pensionsgrundande förvärvsinkomster som pensionstagaren har haft under en tid för vilken han eller hon enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare har fått invalid-, arbetslöshets- eller ålderspension eller generationsväxlingspension för lantbruksföretagare, avträdelsestöd eller avträdelseersättning eller motsvarande pension från utlandet, 2) 2,0 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år, 3) 4,5 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 63 år, dock inte om arbetstagaren under denna tid får pension i någon annan form än deltidspension, 4) 1,5 procent på grundval av den grund för pension som avses i 11 b §. Pensionen för den återstående tiden utgör av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 12 § 1) 1,6 procent per år till den del som pensionen omfattar återstående tid fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år, 2) 1,4 procent per år till den del som den återstående tiden omfattar tiden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år. För den tid för vilken arbetstagaren har fått invalidpension tillväxer pensionen från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började till utgången av den månad under vilken pensionen upphör, på grundval av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 12 §, på det sätt som föreskrivs i 12 b § 1 mom. med 1) 1,6 procent per år till den del som pensionen omfattar tiden fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år, 2) 1,4 procent per år till den del som pensionen omfattar tiden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år. När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns ovan i 2―4 mom. Pensionen för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 2 mom. För en arbetstagare som har fått deltidspension utökas invalidpensionen med 16/120 procent och ålderspensionen med 1/16 procent av den nedsättning av förvärvsinkomsten som det föreskrivs om nedan för varje månad för vilken arbetstagaren har fått deltidspension. När pensionen bestäms är härvid nedsättningen av inkomsten den skillnad mellan förvärvsinkomsterna enligt 16 g § 1 mom. på grundval av vilken arbetstagarens deltidspension första gången har räknats ut. Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension, skall pensionen för återstående tid räknas ut enligt 3 mom. 2 punkten också i fråga om den nedsättning av förvärvsinkomsten som avses ovan. 16 f § Familjepensionen bestäms på basis av den ålderspension eller fulla invalidpension enligt minimivillkoren i denna lag som förmånslåtaren fick vid sin död. Härvid beaktas i fråga om förmånslåtarens ålderspension inte den omvandling av pensionen som avses i 13 §. Om förmånslåtaren fick arbetslöshetspension eller sådan invalidpension som avses i 15 e § 9 mom. utan tillägg enligt 15 e § 3 mom. för pensionsdelen för återstående tid, läggs denna pensionsdel till den pension som familjepensionen grundar sig på. Den nya pension som förmånslåtaren har intjänat under den tid han eller hon fått pension läggs likaså till den pension som familjepensionen grundar sig på. Om förmånslåtaren inte fick sådan pension som nämns i första meningen, uträknas pensionen som om sådan arbetsoförmåga hade börjat på dödsdagen som hade medfört rätt till full invalidpension, om inte förmånstagaren visar något annat. 16 g § Deltidspensionens belopp är, om inte något annat följer av 2 eller 3 mom., 50 procent av skillnaden mellan den enligt 14 b § 3 mom. fastställda stabiliserade förvärvsinkomsten och förvärvsinkomsten av sådant förvärvsarbete på deltid som omfattas av en lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare. Om en arbetstagare har rätt att få deltidspension också enligt en annan lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare, utgör deltidspensionen enligt denna lag samma relativa andel av det i 1 mom. avsedda beloppet som andelen försäkrade förvärvsinkomster enligt denna lag utgör av de förvärvsinkomster som avses i de lagar på grundval av vilka deltidspensionen beviljas och som omfattas av den stabiliserade förvärvsinkomsten. Deltidspensionens maximibelopp är 75 procent av den enligt 8 § i lagen om pension för arbetstagare samordnade pensionen som arbetstagaren har intjänat enligt en lag eller pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare samt enligt lagen om pensionsersättning som skall betalas av statens medel för tiden för vård av barn under tre år eller för tiden för studier (644/2003) innan deltidspensionen börjar. Om arbetstagaren har rätt till deltidspension också enligt någon annan lag eller pensionsstadga och den gränsdragning som avses här minskar deltidspensionen, görs minskningen med beaktande av dessa lagar och stadgor och i förhållande till de förvärvsinkomster som omfattas av den stabiliserade förvärvsinkomsten. 17 § Om en arbetstagare som omfattas av denna lag inte har rätt till ålders- eller invalidpension enligt 16 §, tillväxer pensionen på det sätt som föreskrivs i 2―7 mom. Pensionen tillväxer årligen på grundval av den pensionsgrundande förvärvsinkomst som omfattas av denna lag för ettvart år med 1) 1,5 procent fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 53 år, och på grundval av de pensionsgrundande förvärvsinkomster som pensionstagaren har haft under en tid för vilken han eller hon enligt en lag eller pensionsstadga som nämns i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare har fått invalid-, arbetslöshets- eller ålderspension eller generationsväxlingspension för lantbruksföretagare, avträdelsestöd eller avträdelseersättning eller motsvarande pension från utlandet, samt på grundval av den grund för pension som avses i 11 b §, 2) 1,9 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 53 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år, 3) 4,5 procent från och med ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 63 år, dock inte om arbetstagaren under denna tid får pension i någon annan form än deltidspension. Pensionen för den återstående tiden utgör av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 12 § 1) 1,5 procent per år till den del som pensionen omfattar återstående tid fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år, 2) 1,3 procent per år till den del som den återstående tiden omfattar tiden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år. För den tid för vilken arbetstagaren har fått invalidpension tillväxer pensionen från och med ingången av det år under vilket arbetsoförmågan började till utgången av den månad under vilken pensionen upphör, på grundval av den förvärvsinkomst för återstående tid som avses i 12 §, på det sätt som föreskrivs i 12 b § 1 mom. med 1) 1,5 procent per år till den del som pensionen omfattar tiden fram till utgången av den månad under vilken arbetstagaren fyller 50 år, 2) 1,3 procent per år till den del som pensionen omfattar tiden från ingången av kalendermånaden efter den under vilken arbetstagaren fyller 50 år fram till utgången av den kalendermånad under vilken arbetstagaren fyller 63 år. När pensionstillväxten per månad beräknas används som tillväxtprocent 1/12 av den tillväxtprocent som nämns ovan i 2―4 mom. Pensionen för deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension tillväxer på det sätt som föreskrivs i 2 mom. För en arbetstagare som har fått deltidspension utökas invalidpensionen med 1/8 procent och ålderspensionen med 1/16 procent av den nedsättning av förvärvsinkomsten som det föreskrivs om ovan för varje månad för vilken arbetstagaren har fått deltidspension. När pensionen bestäms är härvid nedsättningen av inkomsten den skillnad mellan förvärvsinkomsterna enligt 16 g § 1 mom. på grundval av vilken arbetstagarens deltidspension första gången har räknats ut. Om pension för återstående tid räknas med i pension som tjänas in genom deltidsarbete som utförs vid sidan av deltidspension, skall pensionen för återstående tid räknas ut enligt 3 mom. 2 punkten också i fråga om den nedsättning av förvärvsinkomsten som avses ovan. 17 a § Pensionskassan skall på ansökan av vederbörande arbetsgivare meddela ett beslut om huruvida lön eller något annat vederlag som betalas till en arbetstagare utgör sådan förvärvsinkomst enligt 11 a § på grundval av vilken pension intjänas och som skall försäkras enligt denna lag. Pensionskassan skall också på ansökan av arbetsgivaren meddela ett beslut om för vilken tid en arbetstagares förvärvsinkomster skall försäkras enligt denna lag. I ett beslut som avses i denna paragraf får ändring sökas så som föreskrivs i 59 §. 17 b § Om en arbetstagare har rätt till pension på grund av två eller flera anställningsförhållanden, fastställs hans eller hennes rätt till pension för varje anställningsförhållande enligt villkoren för det sista anställningsförhållandet. Om pensionsskyddets kapitalvärde härvid förändras avsevärt och arbetstagarens sista anställningsförhållande är försäkrat enligt lagen om pension för arbetstagare, lagen om pension för lantbruksföretagare eller lagen om pension för företagare, ändras beloppet av pensionen enligt denna lag så att det ursprungliga kapitalvärdet bibehålls. Vad som bestäms i 1 mom. gäller även ålderspension som intjänats av en sådan arbetstagare vars sista anställnings- eller tjänsteförhållande har försäkrats enligt lagen om kommunala pensioner eller lagen om statens pensioner, om pensionsåldern i det sista anställnings- eller tjänsteförhållandet är lägre än 62 år och behörighetsvillkoret för anställnings- eller tjänsteförhållandet har varit en sådan examen som förutsätts för sjötjänst enligt denna lag eller en viss mängd sjötjänst enligt denna lag. Villkoren för pensionen och grunderna för dess beräkning fastställs av social- och hälsovårdsministeriet på framställning av pensionskassan. 18 § De belopp och inkomstgränser som anges i denna lag samt förvärvsinkomsten för vart och ett av de år för vilket pensionen räknas ut justeras på det sätt som föreskrivs i 7 b § i lagen om pension för arbetstagare. I pensionen görs indexjustering så som föreskrivs i 9 § i lagen om pension för arbetstagare. 22 § Om ålderspensionen börjar senare än från och med ingången av månaden efter den under vilken arbetstagaren fyllde 68 år, höjs pensionen med 0,4 procent för varje månad varmed begynnelsetidpunkten för pensionen uppskjuts. Om ålderspensionen beviljas i förtid enligt 14 § 3 mom., minskas pensionen med 0,6 procent för varje månad för vilken pensionen utbetalas före ingången av kalendermånaden efter den under vilken den i 14 § avsedda pensionsåldern uppnås. Minskningen beräknas på den pension som arbetstagaren har intjänat fram till begynnelsetidpunkten för pensionen. Utan hinder av vad som bestäms i 14 § 3 mom. och ovan i 2 mom. har en arbetstagare som får arbetslöshetsdagpenning med stöd av 6 kap. 9 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa rätt att få oreducerad ålderspension vid 62 års ålder. 23 § Invalidpension beviljas antingen som full pension eller som delinvalidpension. Full invalidpension beviljas arbetstagare vars arbetsförmåga, uppskattad enligt 15 § 1 mom., är nedsatt åtminstone under ett år med minst tre femtedelar. I annat fall beviljas invalidpensionen som delinvalidpension. Beloppet av full invalidpension fastställs enligt 16 § 2―4 mom. eller 17 § 2―4 mom. Delinvalidpensionen utgör hälften av full pension. Om en invalidpensionstagares arbetsförmåga förändras för minst ett år så att förändringen enligt 1 mom. inverkar på pensionens storlek, justeras pensionens belopp från början av den månad som närmast följer efter förändringen, om inte annat följer av 28 §. Om pensionstagaren har återfått sin arbetsförmåga i sådan grad att han eller hon inte längre uppfyller villkoren för erhållande av pensionen, dras invalidpensionen in från och med ingången av den kalendermånad som följer efter det att pensionstagaren återfått arbetsförmågan. Utbetalningen av invalidpension kan avbrytas eller dras in om pensionstagaren förvärvsarbetar. Rehabiliteringspenningen dras in om dess mottagare utan giltig orsak har vägrat delta i yrkesinriktad rehabilitering eller utan giltig orsak har avbrutit sådan rehabilitering. När förändringar i pensionstagarens arbetsförmåga eller återfående av arbetsförmågan bedöms eller avbrytande av invalidpensionen övervägs, beaktas förändringarna i hans eller hennes förvärvsinkomst. Rätt till delinvalidpension föreligger inte för den tid under vilken förvärvsinkomsterna överstiger 60 procent av den stabiliserade genomsnittliga inkomsten för tiden före arbetsoförmågan började, och rätt till full invalidpension föreligger inte för den tid under vilken förvärvsinkomsterna överstiger 40 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, förutsatt att överskridandet av inkomstgränsen inte är tillfälligt. Om förvärvsinkomsten är minst 40 men högst 60 procent av den genomsnittliga inkomst som avses i 5 mom., justeras pensionen så att den blir en delinvalidpension. Om förvärvsinkomsten överstiger 60 procent av den nämnda genomsnittliga inkomsten, dras invalidpensionen in eller avbryts utbetalningen av den. Invalidpensionen justeras, avbryts eller dras in på ansökan av pensionstagaren eller på pensionskassans initiativ på de villkor som anges ovan i 1 och 3―6 mom. Pensionen justeras, avbryts eller indras dock inte för en längre tid än ett år före den närmast följande kalendermånaden efter pensionstagarens ansökan om justering eller pensionskassans vidtagande av justeringsåtgärder. Om en invalidpension vars utbetalning avbrutits dras in, dras pensionen in från och med tidpunkten för avbrytandet. Om invalidpensionen dras in eller rehabiliteringsstödet upphör, kan pensionen för att stödja återgången till arbete fortgå i form av rehabiliteringsstöd till samma belopp som delinvalidpension även för en kortare tid än ett år. Delinvalidpensionen kan betalas som full pension under sådan rehabilitering som avses i 25 §. 23 a § En arbetstagare har rätt att få ett förhandsbeslut av vilket framgår om han eller hon uppfyller 1) de i 15 § 1 mom. och 23 a § 1 mom. nämnda villkoren för delinvalidpension eller 2) de i 25 § 1 och 2 mom. nämnda villkoren för yrkesinriktad rehabilitering. Ett i 1 mom. 1 punkten avsett förhandsbeslut är bindande för pensionskassan, om en därpå grundad pensionsansökan görs inom nio månader eller inom en av arbetsgivaren och arbetstagaren avtalad längre tid från det att beslutet vann laga kraft. Ett i 1 mom. 2 punkten avsett förhandsbeslut är bindande för pensionskassan, om en rehabiliteringsplan ges in till pensionskassan inom nio månader från det att beslutet vann laga kraft. Ändring i ett förhandsbeslut får sökas på det sätt som föreskrivs i 59 §. 25 § En arbetstagare har rätt att få ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för förhindrande av arbetsoförmåga eller förbättrande av arbets- och förvärvsförmåga, om 2) förvärvsinkomsten för den i arbetstagarens pension ingående återstående tid som avses i 12 § är minst 25 133,40 euro, om arbetstagaren hade blivit arbetsoförmögen vid den tidpunkt ( dagen för rehabiliteringsfallet ) då ansökan gjordes eller då sökandens rehabiliteringsbehov senast skall redas ut enligt 6 § i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (610/1991); om arbetstagaren redan får invalidpension förutsätts att förvärvsinkomsten för den återstående tiden uppgår till minst det gränsbelopp som nämns ovan eller att den återstående tiden enligt 12 a och 12 b §, sådana dessa lagrum lyder den 31 december 2004, har beaktats i pensionen; dagen för rehabiliteringsfallet är dock dagen före rehabiliteringsåtgärden, om ansökan om rehabilitering görs när rehabiliteringsåtgärden redan inletts, eller sjukledighetens första dag, om den sökandes sjukledighet har börjat medan anställningsförhållandet pågick och rehabiliteringsbehovet fanns redan när sjukledigheten började. 28 § Utan hinder av 3 mom. skall full invalidpension betalas enligt 1 mom., om pensionsansökan har gjorts innan dagpenning enligt sjukförsäkringslagen har betalats för de i 3 mom. nämnda 150 första betalningsdagarna. Härvid förutsätts likväl för betalning av full invalidpension att det före utgången av den kalendermånad som följer på pensionsansökan eller, om det under denna tid har ansökts om dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, före utgången av den kalendermånad som följer på ansökan inte har beviljats sådan dagpenning som skall betalas för minst en månad utan avbrott och som hänför sig till tiden efter arbetsoförmågans början eller, om dagpenningsansökan som hänför sig till denna tid har avslagits, till tiden efter avslaget. Om utbetalningen av dagpenning under primärtiden upphör enligt 15 a § i sjukförsäkringslagen på grund av att ålderspension som har beviljats arbetstagaren enligt någon annan lag eller ett pensionsreglemente eller en pensionsstadga som avses i 8 § 4 mom. i lagen om pension för arbetstagare börjar, skall arbetstagaren betalas full invalidpension från den nämnda pensionens början, dock tidigast från den tidpunkt som anges i 1 mom. Om full invalidpension beviljas retroaktivt enligt 3 mom., skall pensionen betalas till sjukförsäkringsfonden till den del den motsvarar för samma tid utbetald dagpenning enligt sjukförsäkringslagen. Om invalidpensionen enligt 28 b § 5 mom. utbetalas som ett engångsbelopp, skall vad som föreskrivs ovan i denna paragraf inte tillämpas på invalidpensionen. 28 c § Om en arbetstagare har fått arbetslöshetsdagpenning, arbetsmarknadsstöd eller utbildningsdagpenning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller utbildningsstöd enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice för den tid för vilken personen beviljas pension retroaktivt, skall pensionskassan på yrkande av arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten utbetala den retroaktiva pensionen till arbetslöshetskassan eller Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av den arbetslöshetsdagpenning, det arbetsmarknadsstöd, det utbildningsstöd eller den utbildningsdagpenning som har utbetalats för samma tid. Om en arbetstagare tillfälligt har fått pension som utbetalats av Folkpensionsanstalten enligt 45 § 2 mom. i folkpensionslagen för den tid för vilken arbetstagaren med anledning av besvär som avses i 59 § beviljas pension retroaktivt, skall pensionskassan utbetala den retroaktiva pensionen till Folkpensionsanstalten till den del pensionen motsvarar beloppet av den pension som Folkpensionsanstalten utbetalat till ett för stort belopp för samma tid. Förfarandet kan vara detsamma, om pensionskassan fortsätter utbetala retroaktivt rehabiliteringsstöd som beviljats med anledning av besvär enligt 59 § eller om arbetstagaren har fått pension enligt folkpensionslagen för den tid i fråga om vilken pensionskassan i enlighet med 61 § 2 mom. rättar sitt tidigare beslut eller i övrigt justerar beloppet av en beviljad pension eller efter ett beslut om rättelse retroaktivt beviljar fortsatt rehabiliteringsstöd. Om en person beviljas ålderspension retroaktivt för den tid för vilken han eller hon har fått dagpenning enligt sjukförsäkringslagen, betalas pensionen till sjukförsäkringsfonden till den del pensionen motsvarar beloppet av den dagpenning som har utbetalats för samma tid. I de fall som avses i 1―6 mom. utbetalas pensionen till arbetslöshetskassan, Folkpensionsanstalten, det organ som avses i 3 mom., kommunen, samkommunen eller sjukförsäkringsfonden, likväl endast under förutsättning att meddelandet om utbetalning av pensionen har gjorts till pensionskassan minst två veckor före den dag då pensionen skall utbetalas. 63 a § En förmånsförhöjning som understiger 5,39 euro betalas inte. Beloppet justeras årligen enligt den lönekoefficient som avses i 7 b § i lagen om pension för arbetstagare. 64 § Om inte något annat följer av denna lag, gäller i tillämpliga delar dessutom 12 d och 17 §, 17 a § 1 mom., 17 b―17 e §, 17 f § 1, 2 och 4 mom., 17 h §, 17 i § 1 och 3―5 mom. samt 17 j § i lagen om pension för arbetstagare. 64 a § En eller flera legitimerade läkare skall i pensionskassan delta i beredningen av ärenden som gäller arbetsoförmåga eller rehabilitering samt av andra ärenden som inbegriper medicinska frågor. Pensionskassans läkare kan anteckna sin ståndpunkt i handlingarna utan att följa vad som i 23 § i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994) bestäms om formkraven för rättsmedicinska intyg och utlåtanden. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2005. Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft. Denna lag tillämpas på pensioner i fr

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat