← Suomi
    946/2021
    Svenska

    946/2021 — Lag om pensionsstiftelser och pensionskassor

    Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.

    Analysoi tämä laki tekoälyllä
    1 kap. Tillämpning av lagen samt de centrala principerna för verksamheten för pensionsstiftelser och pensionskassor 1 § Tillämpningsområde Denna lag tillämpas på pensionsstiftelser som är registrerade enligt finsk lag och som bedriver pensionsförsäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare (395/2006) och på pensionskassor som är registrerade enligt finsk lag och som bedriver pensionsförsäkringsverksamhet enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare (1272/2006). Bestämmelserna i denna lag tillämpas, om inte något annat föreskrivs i lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare. 2 § Definitioner I denna lag avses med 1) pensionsanstalt en pensionsstiftelse och en pensionskassa enligt 1 §, 2) delägare en arbetsgivare eller en företagare som är skyldig att betala försäkringsavgift till en pensionsanstalt, 3) EES-stat en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 4) arbetspensionsförsäkringsbolag ett arbetspensionsförsäkringsbolag enligt lagen om arbetspensionsförsäkringsbolag (354/1997), 5) koncern en koncern enligt bokföringslagen (1336/1997), 3 § Verksamhetskrets I en pensionsstiftelses stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att en arbetsgivare eller flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare som hör till samma koncern kan vara delägare i stiftelsen. Dessutom kan en pensionsstiftelse tillsammans med ovan avsedda arbetsgivare, en eller flera, i egenskap av delägare höra till sin egen verksamhetskrets. I en pensionskassas stadgar ska verksamhetskretsen fastställas så att följande kan vara delägare i kassan: 1) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhet har ett ekonomiskt eller administrativt samband, 2) flera arbetsgivare tillsammans med sådana arbetsgivare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet, 3) flera företagare tillsammans med sådana företagare vars verksamhetsområde eller yrkesområde är likartat eller som på grund av någon annan motsvarande omständighet bildar en helhet, Det ska vara ändamålsenligt att bedriva pensionskassaverksamhet gemensamt i en sådan verksamhetskrets bestående av flera arbetsgivare eller företagare som avses i 2 mom. 1–3 punkten. En pensionsanstalts verksamhetskrets kan också utgöras av en viss del av en sådan verksamhetskrets som avses i 1 eller 2 mom. 4 § Verksamhetens syfte Pensionsanstalterna ska på ett annat än affärsmässigt sätt bedriva lagstadgad pensionsförsäkringsverksamhet som hänför sig till den sociala tryggheten genom att ha hand om verkställigheten av pensionsskyddet enligt lagen om pension för arbetstagare eller lagen om pension för företagare samt förvalta de tillgångar som inflyter till anstalten på ett sätt som tryggar de försäkrades förmåner. Pensionsanstalterna får inte bedriva annan verksamhet än verksamhet enligt 1 mom. Pensionsanstalterna får bedriva sådan verksamhet som avses i 1 § bara inom sin verksamhetskrets som avses i 3 §. 5 § Status som juridisk person och delägarnas ansvar En pensionsanstalt är en från delägarna fristående juridisk person som uppkommer genom registrering och som upphör när pensionsanstalten har upplösts. Delägarna i en pensionsstiftelse är gentemot stiftelsen ansvariga för att stiftelsens tillgångar räcker till för att täcka stiftelsens ansvarsskuld och övriga skulder samt solvenskravet så som bestäms i denna lag och i stiftelsens stadgar. Delägarna i en pensionskassa är gentemot kassan begränsat ansvariga för att kassans tillgångar räcker till för att täcka kassans ansvarsskuld och övriga skulder samt solvenskravet så som bestäms i denna lag och i de beräkningsgrunder för försäkringsavgiften för en kassa som social- och hälsovårdsministeriet har fastställt samt i kassans stadgar. 6 § Utträde och uteslutning ur en pensionsanstalt En delägare i en pensionsanstalt kan utträda ur pensionsanstalten. En delägare i en pensionsstiftelse kan emellertid utträda eller uteslutas ur pensionsstiftelsen bara om den utträdande delägarens delägarspecifika försäkringsbestånd har överlåtits till en annan pensionsanstalt eller till ett arbetspensionsförsäkringsbolag. Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas också när en delägare i en pensionsstiftelse avslutar sin verksamhet inom den verksamhetskrets som avses i 3 § 1 mom. 7 § Likställighet En pensionskassas kassamöte eller representantskap eller en pensionsanstalts styrelse, verkställande direktör eller någon annan företrädare som avses i 4 kap. 18 § får inte fatta beslut eller vidta någon annan åtgärd som är ägnad att ge en delägare, en försäkrad eller någon annan en otillbörlig fördel till nackdel för pensionsanstalten, någon annan försäkrad eller någon annan delägare. 8 § Bestämmelsernas dispositiva karaktär Bestämmelser om pensionsanstaltens verksamhet kan utfärdas i dess stadgar. I stadgarna får inte tas in bestämmelser som strider mot lag eller god sed. 2 kap. Bildande, delägare och stadgar 1 § Stiftare av en pensionsanstalt En pensionsstiftelse kan bildas av en arbetsgivare eller av flera i 1 kap. 3 § 1 mom. avsedda arbetsgivare tillsammans. En pensionskassa kan bildas av flera i 1 kap. 3 § 2 mom. avsedda arbetsgivare tillsammans eller av flera i det momentet avsedda företagare tillsammans. 2 § Stiftarens behörighet Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte bilda en pensionsanstalt. 3 § Stiftarens hemort Den som bildar en pensionsanstalt ska vara en fysisk person, en sammanslutning eller en stiftelse. Den som bildar en pensionsanstalt ska ha sin hemort i en EES-stat. Ett öppet bolag eller ett kommanditbolag kan vara stiftare om de bolagsmän som personligen svarar för bolagets förpliktelser har sin hemort i en EES-stat. 4 § Pensionsanstaltens minsta storlek En pensionsanstalt ska ha minst 150 försäkrade. 5 § Avtal om bildning För bildandet av en pensionsanstalt ska det upprättas ett avtal om bildning. Avtalet ska dateras och undertecknas av samtliga stiftare. Avtalet om bildning ska innehålla en verksamhetsplan och ett förslag till stadgar för pensionsanstalten. I avtalet ska dessutom anges 1) stiftarens namn samt personbeteckning eller företags- och organisationsnummer, hemort och postadress, 2) beloppet av startkapitalet, om pensionsanstalten har ett startkapital, 3) ledamöterna i den första styrelsen, 4) den verkställande direktören, om en verkställande direktör har valts, och revisorerna. Närmare bestämmelser om innehållet i den verksamhetsplan som avses i 2 mom. utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 6 § Delägarförteckning Pensionsanstalten ska föra en delägarförteckning där delägarnas namn och företags- och organisationsnummer antecknas. Finansinspektionen ska utan dröjsmål underrättas om ändringar i delägarförteckningen. 7 § Firma En pensionsanstalt ska ha antingen ett finsk- eller svenskspråkigt namn. En pensionsstiftelses finskspråkiga namn ska innehålla ordet ”eläkesäätiö” och det svenskspråkiga namnet ordet ”pensionsstiftelse”. En pensionskassas finskspråkiga namn ska innehålla ordet ”eläkekassa” och det svenskspråkiga namnet ordet ”pensionskassa”. Pensionsanstaltens namn ska klart skilja sig från andra pensionsanstalters namn. Namnet får inte strida mot god sed eller allmän ordning eller vara vilseledande. Om namnet på pensionsanstaltens firma anges på flera språk, ska framställningarna till sitt innehåll motsvara varandra. 8 § Stadgar Varje pensionsanstalt ska ha stadgar där följande uppgifter ska anges: 1) firma och, om namnet anges på flera språk, framställningen på varje språk, 2) den kommun i Finland som är pensionsanstaltens hemort, 3) den pensionsförsäkringsverksamhet som bedrivs, 4) verksamhetskrets enligt 1 kap. 3 §, 5) vilka som är försäkrade i pensionsanstalten, 6) styrelseledamöternas och ersättarnas antal samt mandattid, 7) grunden för styrelseledamöternas arvode, 8) revisorernas och revisorssuppleanternas mandattid, 9) mandattiden för medlemmar och ersättare i representantskapet, hur de väljs och grunden för medlemmarnas arvode, om pensionskassan har ett representantskap, 10) hur ansvaret för en insolvent delägares förpliktelser i fråga om solvenskapitalet fördelas mellan delägarna, 11) grunderna för den avgift som tas ut hos en delägare för att komplettera solvenskapitalet när det delägarspecifika försäkringsbeståndet överförs i en situation som avses i 12 kap. 11 § 2 mom., 12) grunderna för fastställandet av den avgift som tas ut för att komplettera solvenskapitalet när pensionsanstalten har försatts i likvidation, 13) hur pensionsanstaltens tillgångar och ansvar fördelas mellan delägarna när pensionsanstalten upplöses. Utöver det som anges i 1 mom. ska det i stadgarna för en pensionskassa anges 1) hur kallelsen till kassamötet utfärdas, 2) hur delägarnas rösträtt och röster fördelas vid kassamötet, 3) antalet medlemmar av representantskapet, deras mandattid,och hur de väljs, delägarnas röstetal i representantskapet och grunden för medlemmarnas arvode, om pensionskassan har ett representantskap, 4) hur den delägarspecifika försäkringsavgiften bestäms, 5) hur en delägare avgår och på vilka grunder en delägare kan uteslutas ur pensionskassan. Utöver det som anges i 1 mom. ska det i stadgarna för en pensionsstiftelse anges 1) hur styrelseledamöterna och deras ersättare väljs, 2) hur de delägarspecifika försäkringsavgifterna bestäms, om pensionsstiftelsens bokföring följer det utjämnande systemet, 3) hur delägarnas andel av övertäckningen enligt 7 kap. 10 § beräknas i en pensionsstiftelse som följer det utjämnande bokföringssystemet. 4) hur delägarnas ansvar för en insolvent delägares försäkringsavgift fastställs vid en pensionsstiftelses konkurs. 9 § Fastställelse av stadgarna Fastställelse av en pensionsanstalts stadgar och ändringar i dem ska sökas hos Finansinspektionen. När en pensionsanstalt bildas ska ansökan åtföljas av avtalet om bildning, en delägarförteckning och en redogörelse för att styrelsens ledamöter uppfyller de behörighetskrav som anges i 4 kap. 8 § samt, om det har valts en verkställande direktör för anstalten, av en redogörelse för att verkställande direktören uppfyller de krav som anges i den paragrafen. Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en pensionsstiftelse eller ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga. Finansinspektionen ska fastställa stadgarna för en pensionskassa och ändringarna av dem, om stadgarna är lagenliga och den tilltänkta försäkringsverksamheten inte anses äventyra en sund utveckling på området. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i den ansökan som avses i 1 mom. och om de redogörelser och handlingar som ska fogas till ansökan. 10 § Registrering En pensionsanstalt ska anmälas för registrering i det register över pensionsstiftelser och försäkringskassor som avses i 9 kap. 3 § inom tre månader från det att Finansinspektionen har fastställt stadgarna. Till registeranmälan ska fogas en försäkran av styrelseledamöterna och verkställande direktören om att bestämmelserna i denna lag har iakttagits när pensionsanstalten har bildats. 11 § Registreringens rättsverkningar Förpliktelser orsakade av en åtgärd som har vidtagits efter undertecknandet av avtalet om bildning eller av en i avtalet om bildning specificerad åtgärd som har vidtagits högst ett år före undertecknandet av avtalet om bildning övergår genom registreringen på pensionsanstalten. 12 § Verksamhet före registreringen Före registreringen får pensionsanstalten inte förvärva rättigheter, ingå förbindelser eller uppträda som part i en domstol eller hos någon annan myndighet. De som deltagit i eller beslutat om en åtgärd som på pensionsanstaltens vägnar vidtagits före registreringen ansvarar solidariskt för åtgärden. Styrelsen och verkställande direktören kan utan personligt ansvar föra talan i ärenden som gäller bildandet av pensionsanstalten. 13 § Rättshandlingar med en oregistrerad pensionsanstalt En avtalspart som visste att pensionsanstalten var oregistrerad kan, om inte annat avtalats, frånträda sitt avtal med pensionsanstalten, om registrering inte har gjorts inom den tid som anges i 10 § 1 mom. eller om registreringen har vägrats. En avtalspart som inte visste att pensionsanstalten var oregistrerad kan frånträda avtalet till dess att pensionsanstalten har registrerats. 14 § Bildandet förfaller Bildandet av en pensionsanstalt anses ha förfallit om pensionsanstalten inte har anmälts för registrering i enlighet med 10 § eller om registrering vägras. Om bildandet förfaller, ansvarar styrelsen och verkställande direktören solidariskt för att startkapitalet och avkastningen på startkapitalet betalas tillbaka. Sedvanliga kostnader för åtgärder som har vidtagits på pensionsanstaltens vägnar enligt 12 § 3 mom. dras av från det belopp som ska betalas tillbaka. 15 § Ändring av stadgarna Styrelsen beslutar om ändring av stadgarna för en pensionsstiftelse på det sätt som föreskrivs i 4 kap. 3 §. Om en ändring av stadgarna direkt gäller en delägares rättigheter eller skyldigheter krävs det för fastställelse av ändringen, utöver vad som föreskrivs i den paragrafen, att den delägare vars rättigheter eller skyldigheter ändringen gäller har godkänt ändringen. Beslut om att ändra en pensionskassas stadgar fattas av kassamötet. Om en ändring av stadgarna direkt gäller en delägares rättigheter eller skyldigheter krävs det för fastställelse av ändringen, utöver vad som föreskrivs i 3 kap. 19 §, att den delägare vars rättigheter eller skyldigheter ändringen gäller har godkänt ändringen. Om det finns flera delägare i pensionskassan krävs det för fastställelse av ändringen, utöver vad som föreskrivs i den paragrafen, att minst två tredjedelar av samtliga delägare har godkänt ändringen. Dessutom ska antalet röster för de delägare som har godkänt ändringen utgöra minst två tredjedelar av det röstetal som delägarna sammanlagt skulle ha haft, om samtliga delägare hade varit representerade vid kassamötet. 3 kap. Pensionskassans kassamöte och representantskap 1 § Kassamötet och representantskapet I en pensionskassa utövar kassamötet högsta beslutanderätt. Kassamötet beslutar om ärenden som enligt denna lag ankommer på det. I pensionskassans stadgar kan det föreskrivas att kassamötet beslutar om ärenden som hör till verkställande direktörens och styrelsens allmänna behörighet. Med stöd av en bestämmelse i stadgarna kan beslutanderätten i stället för av kassamötet utövas av representanter som de försäkrade och delägarna valt bland sig ( representantskap ). Om en pensionskassa har ett representantskap, ska de bestämmelser i detta kapitel som gäller kassamötet tillämpas även på representantskapets möten och ska de bestämmelser som gäller de försäkrades och delägarnas rättigheter och skyldigheter vid kassamötet tillämpas på representantskapet, om inte något annat föreskrivs i detta kapitel. 2 § Val av representantskapet Representantskapet består av minst sex medlemmar. Mandattiden för representantskapets medlemmar är högst fyra år i sänder. Samma person får inte samtidigt vara både medlem i representantskapet och styrelseledamot. 3 § Ordinarie kassamöte Ordinarie kassamöte ska hållas inom fyra månader efter utgången av räkenskapsperioden. Vid det ordinarie kassamötet ska 1) bokslutet och revisionsberättelsen läggas fram, 2) det beslutas om fastställande av bokslutet för det föregående året, 3) det beslutas om åtgärder på grund av överskott eller underskott enligt den fastställda balansräkningen, 4) det beslutas om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören, 5) styrelseledamöter och ersättare för dem väljas, 6) revisorer väljas, 7) sådana övriga ärenden behandlas som det ordinarie kassamötet ska behandla enligt denna lag eller pensionskassans stadgar. 4 § Extra kassamöte Extra kassamöte ska hållas om 1) det bestäms så i stadgarna, 2) styrelsen anser att det finns skäl till det, 3) försäkrade och delägare vars antal röster utgör minst en tiondel av samtliga försäkrades och delägares röstetal skriftligen kräver det, eller 4) Finansinspektionen skriftligen kräver det. Ett extra kassamöte ska hållas också när en revisor eller delägare eller försäkrade som tillsammans har en i stadgarna angiven mindre andel än en tiondel av de försäkrades och delägarnas sammanlagda röstetal skriftligen kräver det för behandling av ett visst ärende. Kallelse till mötet ska utfärdas inom två veckor från det att kravet framställdes. 5 § Rätt att få ett ärende upptaget till behandling En försäkrad eller delägare har rätt att få ett uppgivet ärende behandlat vid kassamötet genom att skriftligen kräva detta i så god tid att ärendet kan tas upp i möteskallelsen. 6 § Rätt att delta och anmälan Varje försäkrad och delägare har rätt att delta i kassamötet och yttra sig vid där. I stadgarna kan det som en förutsättning för en delägares eller en försäkrads deltagande i kassamötet uppställas att denne anmäler sig till försäkringskassan senast en viss dag, tidigast tio dagar före mötet. Den sista anmälningsdagen ska nämnas i möteskallelsen. 7 § Närvarorätt Styrelseledamöterna och verkställande direktören har rätt att närvara vid kassamötet, om inte kassamötet i ett enskilt fall beslutar något annat. Kassamötet kan tillåta att också andra personer är närvarande vid mötet. 8 § Ombud och biträde Delägare och försäkrade får utöva sin rätt vid kassamötet genom ombud. Delägare, försäkrade och ombud får anlita biträde vid mötet. Ett ombud får representera högst det antal delägare eller försäkrade som bestäms i stadgarna. Ombudet ska visa upp en daterad och specifierad fullmakt eller på något annat tillförlitligt sätt visa sin rätt att företräda delägaren eller den försäkrade. Fullmakten gäller ett möte, om inte något annat framgår av den. En medlem av representantskapet kan inte utöva sin rätt genom ombud. En medlem av representantskapet får anlita ombud endast om det bestäms så i stadgarna eller representantskapsmötet beslutar så. 9 § Deltagandesätt I stadgarna kan det bestämmas att deltagande i kassamötet får ske per post, genom datakommunikation eller med andra tekniska hjälpmedel. Också styrelsen kan besluta om detta, om inte något annat bestäms i pensionskassans stadgar. En förutsättning för förfarandet är att deltaganderätten och riktigheten av rösträkningen kan kontrolleras på motsvarande sätt som vid ett vanligt kassamöte. Möjligheten att delta på detta sätt, villkoren för ett sådant deltagande och förfarandet ska nämnas i möteskallelsen. I möteskallelsen ska det också nämnas om yttranderätten har begränsats för en försäkrad eller en delägare som deltar i mötet med ett tekniskt hjälpmedel. 10 § Platsen för mötet Kassamötet ska hållas på pensionskassans hemort, om inte något annat bestäms i stadgarna. Av synnerligen vägande skäl kan kassamötet med Finansinspektionens samtycke hållas också på någon annan ort. 11 § Sammankallande av mötet Kassamötet sammankallas av styrelsen. Om styrelsen inte sammankallar ett kassamöte som ska hållas enligt denna lag, stadgarna eller kassamötets beslut, ska Finansinspektionen sammankalla mötet på pensionskassans bekostnad. 12 § Kallelsetid för mötet Kallelsen till kassamötet får utfärdas tidigast fyra veckor före kassamötet och ska utfärdas senast en vecka före kassamötet eller den sista anmälningsdagen enligt 6 §. Om kassamötet sammankallas med stöd av 4 § 1 mom. 3 eller 4 punkten, ska dock möteskallelsen utfärdas inom två veckor från det att kravet enligt de punkterna framställdes. Bestämmelser om kallelsetiden för mötet finns dessutom i 1) 10 kap. 9 §, som gäller fusion, 2) 11 kap. 10 §, som gäller delning, 3) 12 kap. 9 §, som gäller överföring av ett försäkringsbestånd, 4) 13 kap. 5 §, som gäller likvidation. 13 § Framläggande av möteshandlingar Beslutshandlingarna samt, om bokslutet behandlas vid kassamötet, bokslutet, verksamhetsberättelsen och revisionsberättelsen ska i minst en veckas tid före mötet hållas tillgängliga för de försäkrade och delägarna på pensionskassans kontor eller webbplats samt läggas fram vid kassamötet. Möteshandlingarna ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade och delägare som begär dem, om handlingarna inte kan sparas och skrivas ut från pensionskassans webbplats. 14 § Möteskallelsens innehåll I kallelsen till kassamötet ska tid och plats för mötet samt de ärenden som ska behandlas vid mötet nämnas. Om ett ärende som gäller ändring av pensionskassans stadgar ska behandlas på mötet, ska ändringens huvudsakliga innehåll nämnas i kallelsen. Framläggande av de handlingar som avses i 13 § ska uppges i möteskallelsen. Bestämmelser om innehållet i möteskallelsen finns dessutom i 1) 10 kap. 8 §, som gäller fusion, 2) 11 kap. 9 §, som gäller delning, 3) 12 kap. 10 §, som gäller överföring av ett försäkringsbestånd, 15 § Beslutsfattande Kassamötet kan besluta endast om ärenden som har nämnts i möteskallelsen. Om ett ärende dock enligt denna lag eller pensionskassans stadgar ska behandlas vid kassamötet, ska mötet behandla ärendet även om det inte har nämnts i möteskallelsen. Ett ordinarie kassamöte kan dessutom besluta om ett sådant föreläggande av särskild granskning som avses 5 kap. 6 § även om detta inte har nämnts i möteskallelsen. Trots vad som föreskrivs i 1 mom. kan kassamötet besluta om sammankallande av ett nytt möte och om överföring av ett ärende till ett fortsatt möte. 16 § Röstetal Vid ett kassamöte har varje försäkrad en röst. Om beslutanderätten inte utövas av kassamötet utan av ett representantskap, har varje representant för de försäkrade en röst vid representantskapsmötet. Vid kassamötet har en delägare det röstetal som bestäms i stadgarna. Om beslutanderätten inte utövas av kassamötet utan av ett representantskap, har varje representant för delägarna det röstetal som bestäms i stadgarna. Vid kassamötet får en delägare eller flera delägare inte ha ett större röstetal än de vid mötet företrädda försäkrades sammanlagda röstetal. 17 § Ordförande och protokoll Kassamötet väljer en ordförande för sig. I stadgarna kan det bestämmas att mötets ordförande ska väljas bland delägarna. Ordföranden ska se till att protokoll förs vid mötet. Besluten och de eventuella omröstningsresultaten ska antecknas i protokollet. Ordföranden och en vid mötet för ändamålet vald justerare ska underteckna protokollet. Protokollen ska numreras löpande och förvaras på ett betryggande sätt. Protokollet ska senast två veckor efter mötet hållas tillgängligt för delägarna och de försäkrade i pensionskassans verksamhetslokaler eller på något annat sätt. Delägarna och de försäkrade har rätt att få en kopia av protokollet och dess bilagor. 18 § Röstlängd Kassamötets ordförande ska se till att det över de närvarande delägarna, försäkrade, ombuden och biträdena upprättas en röstlängd i vilken införs varje delägares och försäkrads röstetal. Röstlängden ska vara framlagd vid kassamötet. Röstlängden ska tas in i eller fogas till mötesprotokollet. 19 § Majoritetsbeslut Som kassamötets beslut gäller det förslag som har understötts med mer än hälften av de avgivna rösterna, om inte denna lag eller pensionskassans stadgar kräver kvalificerad majoritet. Om rösterna faller lika gäller som beslut det förslag som ordföranden omfattar. Vid val anses den vald som får flest röster. Om rösterna faller lika avgörs valet genom lottdragning. 20 § Frågerätt Pensionskassans styrelse och verkställande direktören ska vid kassamötet på begäran av en försäkrad eller en delägare ge närmare information om omständigheter som kan inverka på bedömningen av ett ärende som behandlas vid mötet. Om mötet behandlar bokslutet gäller skyldigheten också pensionskassans ekonomiska ställning överlag. Information som skulle medföra väsentlig olägenhet för pensionskassan får emellertid inte lämnas ut. Om en fråga kan besvaras endast utifrån information som mötet inte har tillgång till, ska svaret ges skriftligen inom två veckor. Svaret ska ges den som har ställt frågan och andra kassamötesdeltagare som begär det. 21 § Åsidosättande av formkrav Beslut som gäller ett ärende som har behandlats utan iakttagande av procedurbestämmelserna i denna lag eller bestämmelserna om möteskallelse i pensionskassans stadgar får fattas endast om de försäkrade och delägare som berörs av försummelsen ger sitt samtycke. Kassamötet är lagligt oavsett möteskallelsen, förutsatt att de valda representanterna har beslutanderätt vid kassamötet och samtliga representanter är närvarande vid mötet. 22 § Fortsatt möte Kassamötet kan besluta att behandlingen av ett ärende ska överföras till ett fortsatt möte. Det ordinarie kassamötet ska överföra ett ärende som gäller godkännande av bokslutet till ett fortsatt möte, om de som har minst hälften av det vid mötet företrädda röstetalet understöder förslaget. Det fortsatta mötet ska hållas tidigast en månad och senast två månader efter det ordinarie kassamötet. 23 § Kallelse till fortsatt möte Till det fortsatta mötet ska en kallelse utfärdas, om mötet hålls senare än fyra veckor efter kassamötet. En kallelse till fortsatt möte kan alltid utfärdas senast fyra veckor före mötet. Om en förutsättning för ett giltigt beslut enligt stadgarna är att beslutet fattas vid två kassamöten, får kallelse till det senare mötet inte utfärdas förrän det första mötet har hållits. I kallelsen ska nämnas det beslut som det första mötet har fattat. 24 § Jäv En försäkrad, en delägare, en medlem av representantskapet, en styrelseledamot eller verkställande direktören får inte delta i beslutfattandet i ärenden som gäller talan mot personen själv eller befrielse av personen från skadeståndsskyldighet eller någon annan förpliktelse gentemot pensionskassan. Personen får inte heller delta i beslutsfattandet i ärenden som gäller talan mot någon annan eller befrielse av denne från en förpliktelse, om de har ett sådant väsentligt intresse i ärendet som kan stå i strid med pensionskassans intresse. 25 § Klander av mötets beslut En delägare och en försäkrad i en pensionskassa kan genom talan mot pensionskassan klandra ett beslut av kassamötet, om 1) procedurbestämmelserna i denna lag inte har iakttagits vid behandlingen av ett ärende och felet har kunnat påverka beslutets innehåll eller delägarnas eller de försäkrades rätt i övrigt, 2) beslutet i något annat avseende strider mot denna lag, pensionskassans stadgar eller de för försäkring fastställda grunderna. Klandertalan ska väckas inom tre månader från det att kassamötet fattade beslutet. Talan som gäller ett fusions- eller delningsbeslut får dock inte väckas när över sex månader har förflutit från det att fusionen eller delningen registrerades. Om talan inte väcks inom föreskriven tid, ska beslutet anses vara giltigt. 26 § Dom som gäller kassamötets beslut På yrkande av käranden kan domstolen förklara ett beslut av kassamötet ogiltigt eller ändra det. En dom genom vilken ett beslut av ett kassamöte har förklarats ogiltigt eller ändrats gäller även gentemot de delägare och försäkrade som inte har förenat sig om talan. På yrkande av käranden kan pensionskassan samtidigt förbjudas att verkställa ett ogiltigt beslut. Kassamötets beslut kan ändras endast om det kan konstateras vilket innehåll beslutet borde ha haft. Om kassamötets beslut upphävs eller ändras, ska det som vinns tillfalla pensionskassan. De som har väckt talan har dock rätt att av pensionskassan få ersättning för sina rättegångskostnader i den mån de medel som pensionskassan vunnit genom rättegången räcker för ändamålet. 27 § Ogiltiga beslut av mötet Ett beslut av kassamötet är ogiltigt, om 1) kallelse till mötet inte har utfärdats eller om det som i denna lag eller i pensionskassans stadgar föreskrivs om kallelse till möte har överträtts i något väsentligt avseende, 2) beslutet klart strider mot den likställighetsprincip som anges i 1 kap. 7 § och samtycke saknas av den delägare eller någon annan vars likställighet har kränkts, 3) beslutet enligt lag inte skulle ha fått fattas ens med samtliga delägares eller försäkrades samtycke, eller om 4) det för beslutet enligt lag eller pensionskassans stadgar förutsätts samtycke av samtliga eller vissa delägare eller försäkrade och ett sådant samtycke inte har getts. På ett ogiltigt beslut tillämpas inte det som i 25 § 2 mom. föreskrivs om väckande av klandertalan inom föreskriven tid. Talan som gäller ett fusions- eller delningsbeslut får dock inte väckas när över sex månader har förflutit från det att fusionen eller delningen registrerades. 4 kap. Förvaltning 1 § Ledning En pensionsanstalt ska ha en styrelse och en verkställande direktör. Styrelsen och verkställande direktören ska omsorgsfullt främja pensionsanstaltens intressen. Styrelsen och verkställande direktören ska leda pensionsanstalten med yrkesskicklighet, enligt sunda och försiktiga verksamhetsprinciper samt enligt principerna för en tillförlitlig förvaltning. 2 § Styrelsens allmänna uppgifter Styrelsen svarar för pensionsanstaltens förvaltning och för att anstaltens verksamhet är ändamålsenligt organiserad. Styrelsen svarar för att tillsynen över pensionsanstaltens bokföring och medelsförvaltning är ordnad på ett behörigt sätt. 3 § Styrelsens beslutsfattande Som styrelsens beslut gäller det förslag som har understötts av mer än hälften av de närvarande ledamöterna, om det inte någon annanstans i denna lag eller i stadgarna krävs kvalificerad majoritet. Om rösterna faller lika avgör ordförandens röst. Vid val anses den vald som får flest röster. Om rösterna faller lika vid val av ordförande och om inte något annat beslutades när styrelsen valdes eller om inte något annat bestäms i stadgarna, avgörs valet genom lottdragning. Styrelsen är beslutför när över hälften av styrelseledamöterna är närvarande, om inte stadgarna förutsätter ett större antal. När antalet räknas ut anses jäviga ledamöter inte vara närvarande. Beslut får inte fattas vid styrelsens sammanträde, om inte samtliga styrelseledamöter har getts tillfälle att delta i behandlingen. Om en styrelseledamot har förhinder, ska dennes ersättare ges tillfälle att delta i behandlingen. Om ett beslut fattas utan att styrelsen sammanträder, ska beslutet registreras, undertecknas, numreras och förvaras i enlighet med vad som i 6 § föreskrivs om styrelsens sammanträdesprotokoll. 4 § Jäv för styrelseledamöter En styrelseledamot får inte delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan styrelseledamoten och pensionsanstalten. Personen får inte heller delta i behandlingen av ett ärende som gäller ett avtal mellan pensionsanstalten och tredje man, om personen är anställd hos denna tredje man, verkställande direktör för eller i motsvarande ställning i en sammanslutning eller stiftelse som är tredje man, eller ledamot i dess styrelse, förvaltningsråd eller motsvarande verksamhetsorgan eller om personen kan förväntas få en sådan väsentlig fördel av avtalet som eventuellt står i strid med pensionsanstaltens intresse. Vad som i denna paragraf föreskrivs om avtal ska på motsvarande sätt tillämpas på andra rättshandlingar samt på rättegångar och annan talan. 5 § Styrelsens sammanträden Styrelsens ordförande svarar för att styrelsen sammanträder vid behov. Styrelsen ska sammankallas om en styrelseledamot eller verkställande direktören kräver det. Om styrelsens ordförande trots ett sådant krav inte sammankallar styrelsen, får kallelse utfärdas av en styrelseledamot eller av verkställande direktören, om minst hälften av styrelseledamöterna godkänner förfarandet. Styrelsen kan besluta att även någon annan än en styrelseledamot får vara närvarande vid sammanträdet. I 14 § föreskrivs det om verkställande direktörens rätt att delta i sammanträdet. Också i stadgarna kan det föreskrivas om närvaro. 6 § Styrelsens sammanträdesprotokoll Vid styrelsens sammanträde ska det föras protokoll som undertecknas av sammanträdets ordförande och protokollföraren, om inte något annat bestäms i stadgarna. Besluten och de eventuella omröstningsresultaten ska antecknas i protokollet. Varje styrelseledamot och verkställande direktören har rätt att få sin avvikande mening antecknad i protokollet. Protokollen ska numreras löpande och förvaras på ett betryggande sätt. 7 § Styrelseledamöter, ersättare och ordförande En pensionsstiftelses styrelse ska ha minst fem ledamöter och minst två ersättare. En pensionskassas styrelse ska ha minst fyra ledamöter och minst två ersättare. De försäkrade väljer minst två styrelseledamöter och en ersättare. Delägarna väljer de övriga styrelseledamöterna. Om styrelsen enligt pensionsanstaltens stadgar ska ha fler ledamöter än vad som föreskrivs i 1 mom., ska förhållandet mellan antalet styrelseledamöter som företräder de försäkrade och delägarna i skälig mån motsvara det som föreskrivs i 2 mom. Styrelsen väljer inom sig en ordförande. Pensionsanstaltens verkställande direktör eller ansvariga matematiker får inte vara ordförande. 8 § Styrelseledamöternas behörighet Styrelseledamöterna ska ha gott anseende och god kännedom om arbetspensionsförsäkringsverksamhet. I styrelsen ska det också finnas god sakkunskap om investeringsverksamhet. Den som är omyndig, försatt i konkurs eller som har meddelats näringsförbud får inte vara styrelseledamot. Minst en styrelseledamot ska vara bosatt i en EES-stat. Det som i denna lag föreskrivs om styrelseledamöter ska på motsvarande sätt tillämpas på ersättarna. Finansinspektionen kan be om en utredning varav det framgår att styrelsen uppfyller de krav som föreskrivs för den i denna lag. 9 § Val av styrelseledamöter En pensionskassas styrelseledamöter väljs av kassamötet, om inte beslutanderätten enligt stadgarna har överförts på representantskapet. Delägarna har inte rösträtt vid valet av styrelseledamöter som företräder de försäkrade, och de försäkrade har inte rösträtt vid valet av styrelseledamöter som företräder delägarna. I en pensionsstiftelses stadgar kan det bestämmas att företrädare väljer de styrelseledamöter som representerar de försäkrade, och i stadgarna ska det då också bestämmas hur företrädarna väljs och vem som är företrädare på sitt yrkes vägnar och hur de väljer styrelseledamöterna. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 och 2 mom. väljer delägarna vid bildandet av en pensionsanstalt interimistiskt styrelseledamöterna och deras ersättare. Av dessa ska två ledamöter och deras ersättare vara personer som kan vara försäkrade i pensionsanstalten när den har registrerats. När delägarna väljer representanter till styrelsen för de personer som avses ovan ska delägarna höra sådana personer som kan vara försäkrade i pensionsanstalten när den har registrerats. Om lagen om samarbete inom företag (334/2007) tillämpas på en arbetsgivarsammanslutning som är delägare, ska delägaren vid val av de representanter som avses ovan höra de personer som avses i lagen om samarbete inom företag. Efter det att pensionsanstalten har registrerats ska de styrelseledamöter som representerar de försäkrade i pensionsanstalten och ledamöternas ersättare väljas utan dröjsmål. 10 § Komplettering av styrelsen Om en styrelseledamots uppdrag upphör under mandattiden eller om en styrelseledamot förlorar den behörighet som avses i 8 §, träder en ersättare i stället för styrelseledamoten enligt vad som bestäms i stadgarna eller beslutades då ledamoten valdes. Om någon ersättare inte finns, ska styrelsens övriga ledamöter se till att en ny ledamot väljs för den återstående mandattiden. Om styrelsen med sina återstående ledamöter och ersättare är beslutför och både delägarna och de försäkrade är representerade i styrelsen, behöver inte någon ny ledamot väljas. I en pensionskassa kan valet av styrelseledamot skjutas upp till följande kassamöte eller representantskapsmöte, där val av styrelseledamöter även annars ska förrättas. Om en pensionsanstalt inte har en behörig styrelse och saken trots Finansinspektionens uppmaning inte har rättats till, ska Finansinspektionen förordna en eller flera sysslomän att sköta pensionsanstaltens angelägenheter tills en ny styrelse har valts och anmälts till registret. 11 § Styrelsens mandattid Styrelsens mandattid ska upphöra senast under den fjärde räkenskapsperioden efter valet, antingen vid slutet av det möte som väljer en ny styrelse eller när den räkenskapsperiod som avses ovan löper ut. 12 § En styrelseledamots avgång och entledigande En styrelseledamot kan avgå från sitt uppdrag före utgången av mandattiden. Avgången träder i kraft tidigast då styrelsen har underrättats om den. En styrelseledamot kan före mandattidens utgång entledigas av den som valt ledamoten till styrelsen. Mandattiden för en entledigad ledamot upphör omedelbart, om inte något annat har bestämts i samband med entledigandet. 13 § Verkställande direktörens allmänna uppgifter Verkställande direktören sköter pensionsanstaltens löpande förvaltning i enlighet med styrelsens anvisningar och föreskrifter. Verkställande direktören svarar för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Verkställande direktören ska ge styrelsen och dess ledamöter de upplysningar som styrelsen behöver för att fullgöra sina uppgifter. Verkställande direktören får vidta åtgärder som med beaktande av omfattningen och arten av pensionsanstaltens verksamhet är exceptionella eller av stor betydelse, endast om han eller hon har styrelsens bemyndigande eller styrelsens beslut inte kan inväntas utan väsentlig olägenhet för pensionsanstaltens verksamhet. I det sistnämnda fallet ska styrelsen så snart som möjligt underrättas om åtgärden. 14 § Verkställande direktörens närvaro vid styrelsens sammanträden Verkställande direktören har rätt att närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden också utan att vara styrelseledamot, om inte styrelsen beslutar något annat i ett enskilt fall. 15 § Bestämmelser som ska tillämpas på verkställande direktören och dennes ställföreträdare På verkställande direktören tillämpas dessutom vad som i denna lag föreskrivs om jäv för styrelseledamöter och om styrelseledamöters behörighet. Vad som i denna lag föreskrivs om verkställande direktören tillämpas också på dennes ställföreträdare. 16 § Val av verkställande direktör samt dennes avgång och entledigande Verkställande direktören utses av styrelsen. Verkställande direktören har rätt att avgå från uppdraget. Avgången träder i kraft tidigast då styrelsen har underrättats om den. Styrelsen kan entlediga verkställande direktören. Entledigandet träder i kraft omedelbart, om styrelsen inte beslutar om en senare tidpunkt. Om en pensionsanstalt inte har en verkställande direktör och saken trots Finansinspektionens uppmaning inte har rättats till, ska Finansinspektionen förordna en eller flera sysslomän att sköta pensionsanstaltens angelägenheter tills en ny verkställande direktör har valts och anmälts till registret. 17 § Företrädande och tecknande av namn Styrelsen företräder pensionsanstalten och tecknar dess namn. Verkställande direktören kan företräda pensionsanstalten i de ärenden som enligt 13 § ingår i hans eller hennes uppgifter. I stadgarna kan det bestämmas att verkställande direktören eller en styrelseledamot har rätt att företräda pensionsanstalten och teckna dess namn eller att styrelsen beslutar om gränserna för rätten att företräda och teckna namnet. Styrelsen kan när som helst återkalla en sådan rätt att företräda pensionsanstalten som den gett. 18 § Övriga företrädare I stadgarna kan det bestämmas att styrelsen får ge också någon annan än den som avses i 17 § 2 mom. rätt att företräda pensionsanstalten och teckna dess namn. Styrelsen kan när som helst återkalla ett sådant bemyndigande som den gett. Vad som i denna lag föreskrivs om jäv för styrelseledamöter och om styrelseledamöternas behörighet ska på motsvarande sätt tillämpas på en annan företrädare som inte är styrelseledamot eller verkställande direktör. 19 § Begränsning av rätten att företräda I det register som avses 9 kap. 3 § kan endast en sådan begränsning av rätten att företräda pensionsanstalten och teckna dess namn antecknas som innebär att två eller flera endast tillsammans har namnteckningsrätt. 20 § Bindande verkan av en företrädares åtgärder En rättshandling som på pensionsanstaltens vägnar har företagits av en företrädare är inte bindande för pensionsanstalten, om 1) företrädaren har handlat i strid med en i denna lag angiven begränsning av sin behörighet, 2) företrädaren har handlat i strid med en sådan begränsning som avses i 19 §, eller 3) företrädaren har överskridit sina befogenheter och motparten insåg eller borde ha insett att befogenheterna överskreds. I sådana fall som avses i 1 mom. 3 punkten kan det inte anses att enbart den omständigheten att befogenhetsbegränsningarna har antecknats i det register som avses i 9 kap. 3 § är ett tillräckligt bevis för att motparten insåg eller borde ha insett att befogenheterna överskreds. 21 § Förbud mot att verkställa ett ogiltigt beslut En företrädare för pensionsanstalten får inte iaktta ett av kassamötet, styrelsen eller något annat verksamhetsorgan fattat beslut som är ogiltigt på grund av att det strider mot denna lag eller stadgarna. 22 § Riskhantering En pensionsanstalt ska ha ett med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet tillräckligt riskhanteringssystem, som ska innefatta fortlöpande identifiering, mätning, uppföljning, övervakning och rapportering av de risker som pensionsanstalten exponeras för och av den sammanlagda riskexponeringen. Riskhanteringen ska omfatta följande delområden: 1) hantering av tillgångar och ansvarsförbindelser, 2) investeringar, 3) likviditet, 4) hantering av koncentrationsrisker, 5) hantering av operativa risker. Pensionsanstalten ska ha en riskhanteringsfunktion som är oberoende av risktagningsfunktionerna. 23 § Risk- och solvensbedömning Styrelsen för en pensionsanstalt ska som en del av sitt strategiska beslutsfattande och sin riskhantering genomföra en risk- och solvensbedömning där en bedömning görs av 1) hur de väsentliga riskerna inverkar på pensionsanstaltens verksamhet, 2) vilka åtgärder som är motiverade för hanteringen av de risker som framkommit vid bedömningen. Risk- och solvensbedömningen ska uppdateras regelbundet och utan dröjsmål om riskerna har förändrats väsentligt. Pensionsanstalten ska till Finansinspektionen ge in ett sammandrag av risk- och solvensbedömningen samt de slutsatser som dragits av den. Sammandraget till Finansinspektionen ska innehålla åtminstone resultaten av risk- och solvensbedömningen, en beskrivning av de använda metoderna samt de viktigaste antagandena. 24 § Intern kontroll En pensionsanstalt ska ha en med beaktande av arten och omfattningen av dess verksamhet tillräcklig intern kontroll, som ska innefatta pensionsanstaltens bokföring, förvaltning, investeringsverksamhet och övriga centrala funktioner. Den interna kontrollen omfattar också säkerställande av lämplig rapportering på pensionsanstaltens alla organisationsnivåer. Till den interna kontrollen hör en funktion för regelefterlevnad. Funktionen ska också bedöma om pensionsanstaltens åtgärder för att förhindra och korrigera eventuella brister i regelefterlevnaden är tillräckliga. 25 § Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter Finansinspektionen meddelar närmare föreskrifter om hur den interna kontrollen och riskhanteringen ska ordnas samt om kraven på en tillförlitlig förvaltning. Finansinspektionen får meddela närmare föreskrifter om utredningen av styrelsens och verkställande direktörens behörighet. 26 § Ansvarig försäkringsmatematiker En pensionsanstalt ska ha en ansvarig försäkringsmatematiker vars behörighet social- och hälsovårdsministeriet har fastställt med stöd av 31 kap. 6 § i försäkringsbolagslagen (521/2008) eller vars behörighet enligt 7 § i det kapitlet kan jämställas med den behörigheten. Försäkringsmatematikern vid en pensionsanstalt ska göra en försäkringsteknisk analys av pensionsanstaltens tillstånd minst vartannat år eller oftare, om Finansinspektionen anser att det behövs. Finansinspektionen ska underrättas om att en ansvarig matematiker har utnämnts eller entledigats. 27 § Beredskap för undantagsförhållanden Pensionsanstalterna ska genom deltagande i beredskapsplanering inom försäkringsbranschen och förberedande av verksamheten under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att deras uppgifter kan skötas så störningsfritt som möjligt också under undantagsförhållanden. Finansinspektionen kan bevilja undantag från denna skyldighet, om det är motiverat med hänsyn till arten eller omfattningen av pensionsanstaltens verksamhet eller av någon annan särskild orsak. Om de uppgifter som följer av 1 mom. förutsätter åtgärder som klart avviker från sådan verksamhet som ska anses vara sedvanlig för pensionsanstalterna och som medför väsentliga merkostnader, kan dessa kostnader ersättas ur den försörjningsberedskapsfond som avses i lagen om tryggande av försörjningsberedskapen (1390/1992). 5 kap. Revision samt särskild granskning av pensionskassor 1 § Tillämplig lag Bestämmelser om revision av en pensionsanstalt finns i detta kapitel och i revisionslagen (1141/2015). 2 § Revisorsval En pensionsanstalt ska ha minst en revisor som avses i revisionslagen. Minst en revisor och en revisorssuppleant ska vara en CGR-revisor eller en revisionssammanslutning, vars huvudansvariga revisor är en CGR-revisor. Revisorn eller revisorerna väljs i en pensionsstiftelse av styrelsen och i en pensionskassa av kassamötet. 3 § Revisors oberoende ställning och jäv Utöver vad som i 4 kap. 6 och 7 § i revisionslagen föreskrivs om revisors oberoende ställning och jäv får revisor inte vara den som 1) är anställd hos en sammanslutning som hör till en delägare eller en delägares koncern eller annars intar en underordnad eller beroende ställning i förhållande till en delägare, till en ledamot i dess styrelse eller till den som har till uppgift att sköta denna delägares bokföring eller medelsförvaltning eller tillsynen över dessa, 2) är make till en person som avses i 1 punkten eller lever med en sådan person under äktenskapsliknande förhållanden, eller är syskon till en sådan person eller till denne står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller i sådant svågerlag att den ene är gift med den andres syskon. 4 § Revisors mandattid Den mandattid för en revisor som bestäms i stadgarna för en pensionsanstalt eller de sammanlagda mandattiderna i en följd får uppgå till högst tio år. Efter den maximala mandattiden får revisorn för en pensionsanstalt på nytt delta i revisionen av pensionsanstalten tidigast två år från det att revisionsuppdraget upphörde. Om en revisionssammanslutning har valts till revisor, ska det som föreskrivs i detta moment inte tillämpas på revisionssammanslutningen utan endast på den huvudansvariga revisorn. Revisorns mandattid upphör då det möte avslutas vid vilket revisionsberättelsen enligt 3 kap. 5 § i revisionslagen behandlas för den sista räkenskapsperioden i revisorns mandattid. 5 § Förordnande av revisor Finansinspektionen ska på anmälan för en pensionsanstalt förordna en revisor som uppfyller behörighetskraven i de fall som avses i 2 kap. 8 § 1 mom. i revisionslagen eller om revisorn är jävig enligt 3 § i det kapitel. Anmälan får i de fall som avses i 1 mom. göras av vem som helst. Styrelsen är skyldig att göra anmälan, om inte den som ska välja en revisor, utan dröjsmål väljer en revisor som uppfyller behörighetskraven. Finansinspektionen ska av Patent- och registerstyrelsens revisionsnämnd begära ett utlåtande i ett ärende som avses i 2 kap. 8 § 1 mom. 2 punkten i revisionslagen och som gäller oberoende eller jäv innan ärendet avgörs. Innan ett i 1 mom. avsett förordnande meddelas ska pensionsanstaltens styrelse höras. Ett sådant förordnande kan verkställas utan att det vunnit laga kraft. Förordnandet gäller till dess att det för pensionsanstalten i föreskriven ordning har valts en revisor i stället för den som Finansinspektionen förordnat. Ett förordnande kan inte meddelas efter det att bokslutet för räkenskapsperioden i fråga har fastställts och fastställelsebeslutet har vunnit laga kraft. 6 § Särskild granskning av en pensionskassa En delägare i en pensionskassa kan kräva särskild granskning av förvaltning och bokföring under en viss avslutad period eller av vissa åtgärder eller omständigheter. Förslag om detta ska göras vid ett ordinarie kassamöte eller vid det möte där ärendet enligt möteskallelsen ska behandlas. Om minst en tredjedel av det vid mötet företrädda röstetalet biträtt förslaget, kan en delägare inom en månad efter mötet hos Finansinspektionen anhålla om att en granskare ska förordnas. Innan ett föreläggande om granskning ska Finansinspektionen höra pensionskassans styrelse och, om granskningen enligt ansökan gäller en bestämd persons åtgärder, även denne. Ansökan ska bifallas om det anses föreligga vägande skäl för granskningen. Finansinspektionen kan förordna en eller flera granskare. På en granskare som avses i denna paragraf ska tillämpas det som i 1 kap. 2 § 1–5 punkten, 2 kap. 1 och 7 §, 3 kap. 7, 9 och 10 § samt 4 kap. 6–8 § i revisionslagen föreskrivs om en revisor. På en granskare tillämpas bestämmelserna om revisors skadeståndsskyldighet enligt revisionslagen. 7 § Granskningsyttrande över och kostnader för särskild granskning Över den särskilda granskning som avses i 6 § ska ett yttrande ges till kassamötet. Yttrandet ska i minst en veckas tid före kassamötet hållas tillgängligt för de försäkrade och delägarna på pensionskassans kontor eller webbplats samt vara framlagt vid kassamötet. Möteshandlingarna ska utan dröjsmål sändas till de försäkrade och delägare som begär dem. Granskaren har rätt till arvode av pensionskassan. 8 § Revisors övergång till anställning hos en granskad pensionsanstalt En revisor eller en huvudansvarig revisor som utför revision för en revisionssammanslutnings räkning får inte förrän minst två år har förflutit sedan revisionsuppdraget avslutades ta emot ett uppdrag som styrelseledamot eller verkställande direktör hos den granskade pensionsanstalten, dess delägare eller en sammanslutning som ingår i samma koncern som en delägare i den granskade pensionsanstalten. 9 § Kvalitetsgranskning Minst vart tredje år ska revisionstillsynen förordna revisorn för en pensionsanstalt till kvalitetsgranskning. 6 kap. Bokslut och verksamhetsberättelse 1 § Tillämpning av bokföringslagen På en pensionsanstalts bokföring samt på upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse tillämpas bokföringslagen till den del något annat inte följer av denna lag eller av de bestämmelser som har utfärdats och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den. Bestämmelserna i 3 kap. 2 § 4 mom., 4 § 2 mom., 9–12 § samt 13 § 3 mom., 4 kap. 1 och 7 §, 5 kap. 2 § och 2 a § 6 mom. samt 13, 16 och 17 §, 7 a kap. samt 8 kap. 6 § i bokföringslagen ska inte tillämpas på upprättandet av en pensionsanstalts bokslut eller verksamhetsberättelse. På behandlingen av ett arbetspensionsansvar som bestäms enligt finsk lagstiftning ska inte tillämpas 3 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten i bokföringslagen. Dessutom ska inte 1 kap. 4 § 1 mom. i bokföringslagen tillämpas på en pensionskassas bokslut eller verksamhetsberättelse. Bestående aktiva enligt 4 kap. 3 § i bokföringslagen är posterna materiella och immateriella tillgångar i balansräkningen för en pensionsanstalt med undantag för varulager. Varulager betraktas som sådana omsättningstillgångar som avses i 4 § i det kapitlet i bokföringslagen. På materiella och immateriella tillgångar tillämpas i övrigt bokföringslagens bestämmelser om bestående aktiva, om inte något annat följer av 2 mom. Trots vad som föreskrivs i 2 mom. tillämpas 5 kap. 13 och 16 § i bokföringslagen på de poster som avses i detta moment. På varulager tillämpas dock bestämmelserna i bokföringslagen om omsättningstillgångar med undantag för de paragrafer som nämns i 2 mom. samt 5 kap. 16 § i bokföringslagen. 2 § Räkenskapsperiod En pensionsanstalts räkenskapsperiod är ett kalenderår. När en pensionskassas verksamhet inleds och avslutas får räkenskapsperioden vara kortare eller längre än ett kalenderår. Räkenskapsperioden får dock vara högst 18 månader. 3 § Pensionsstiftelsers utjämnande och delägarspecifika bokföring En pensionsstiftelse kan upprätta sin bokföring enligt antingen det utjämnande systemet eller det delägarspecifika systemet. Inom det delägarspecifika systemet ska bokföringen upprättas så att det särskilt för varje delägare som hör till pensionsstiftelsen framgår vilka poster som hänförs till resultaträkningen och vilka som hänförs till balansräkningen. De tillgångar som en delägare ger pensionsstiftelsen ska räknas till godo för denna delägare. Inom det utjämnande systemet ska den försäkringsavgift som ska betalas till pensionsstiftelsen delas till godo för varje delägare så som bestäms i pensionsstiftelsens stadgar. Täckning av delägarens pensionsansvar är den proportionella andel av pensionsstiftelsens tillgångar som motsvarar pensionsansvaret. 4 § Verksamhetsberättelse Till en pensionsanstalts bokslut ska fogas en verksamhetsberättelse som avses i 3 kap. 1 a § i bokföringslagen. I verksamhetsberättelsen ska styrelsen lägga fram förslag till åtgärder som gäller pensionskassans underskott eller överskott. 5 § Anläggnings- och investeringstillgångar En pensionsanstalts anläggningstillgångar är föremål, rättigheter som kan överlåtas separat och andra tillgångar som är avsedda att fortlöpande ge intäkter under flera räkenskapsperioder. Investeringstillgångar är tillgångar som förvärvats för investering av medel eller tryggande av investering. Tillgångar uppdelade enligt användningsändamål hör till olika tillgångsgrupper enligt de relationstal som fås av användningsändamålen. 6 § Poster som upptas i balansräkningen I en pensionsanstalts balansräkning upptas 1) penningbelopp och andra fordringar än sådana som tagits upp som investeringar i balansräkningen, till det nominella värdet, likväl högst till det sannolika värdet, 2) ansvarsskuld till det värde som beräknats med beaktande av bestämmelserna i 7 kap., 3) övriga skulder till nominellt värde eller, om skulden är bunden vid index eller någon annan jämförelsegrund, till det högre belopp som den stiger till på grund av den förändrade jämförelsegrunden. Om en kostnadsföring som har gjorts enligt 1 mom. 1 punkten visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. 7 § Principer för värdering av investeringar Anskaffningsutgiften för de investeringar som står under huvudgruppen ”investeringar” i balansräkningen och som återstår vid utgången av räkenskapsperioden ska aktiveras. Anskaffningsutgiften för byggnader och övriga utgifter med lång verkningstid samt för inventarier ska under sin verkningstid kostnadsföras som avskrivningar. I det fall att investeringstillgångarnas gängse värde vid räkenskapsperiodens utgång underskrider anskaffningsutgiften eller den med stöd av detta moment med tidigare gjorda nedskrivningar minskade anskaffningsutgiften, ska skillnaden kostnadsföras som nedskrivning. Om inte social- och hälsovårdsministeriet av särskilda skäl bestämmer något annat, behöver investeringar som ska betraktas som anläggningstillgångar och fordringar inte kostnadsföras, om nedskrivningen ska anses vara tillfällig. Om kostnadsföringen visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. Som anskaffningsutgift för masskuldebrevslån och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstrument används den periodiserade anskaffningsutgiften, som fås genom att skillnaden mellan masskuldebrevslånets och andra motsvarande penning- och kapitalmarknadsinstruments nominella belopp och anskaffningsutgift periodiseras som ränteintäkter eller minskning av sådana under masskuldebrevslånets eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentets löptid. Motposten tas upp som ökning eller minskning av anskaffningsutgiften för masskuldebrevslånet eller penning- eller kapitalmarknadsinstrumentet. Den periodiserade anskaffningsutgiften nedskrivs enligt 1 mom. på basis av principen om lägsta värde eller den periodiserade anskaffningsutgiften skrivs ned endast med andra nedskrivningar än de som beror på växlingar i den allmänna räntenivån. Om en nedskrivning visar sig vara obefogad senast vid utgången av räkenskapsperioden, ska den tas upp som en rättelse av kostnadsföringen. Valet av värderingsmetod görs för varje balansräkningspost och den valda värderingsmetoden ska följas konsekvent. Om det gängse värdet av ett jord- eller vattenområde, en byggnad, ett värdepapper eller någon annan jämförbar tillgång på bokslutsdagen varaktigt är väsentligt högre än den ursprungliga anskaffningsutgiften, får i balansräkningen utöver den ännu oavskrivna anskaffningsutgiften tas upp en uppskrivning som är högst så stor som skillnaden mellan det gängse värdet och den oavskrivna anskaffningsutgiften. Ett belopp som motsvarar uppskrivningen ska i fråga om en till investeringstillgångarna hänförd tillgång tas upp i resultaträkningen och i fråga om en till anläggningstillgångarna hänförd tillgång i uppskrivningsfonden bland eget kapital. Om en uppskrivning visar sig vara obefogad, ska den uppskrivning som tagits upp i resultaträkningen korrigeras på ett resultatpåverkande sätt och den uppskrivning som har tagits upp i uppskrivningsfonden ska återföras. 8 § Enhetliga värderingsprinciper Pensionsanstalten ska välja värderingsmetoden så att enhetliga värderingsprinciper tillämpas på tillgångar som hänförs till ett visst användningsändamål. Om pensionsanstalten väljer värdering enligt 5 kap. 2 a eller 2 b § i bokföringslagen som värderingsprincip, får pensionsanstalten inte samtidigt tillämpa de värderingsprinciper som avses i 7 § i detta kapitel på andra motsvarande tillgångar som hänförs till motsvarande användningsändamål. Den valda värderingsmetoden ska följas konsekvent. En tillgång överförs från en till investeringstillgångarna eller anläggningstillgångarna hänförd grupp av investeringar till en annan enligt det balansvärde som avses i 7 §, då de värderingsprinciper som avses i den paragrafen iakttas. I en not till balansräkningen ska för varje balansräkningspost uppges investeringarnas anskaffningsutgift och gängse värde såsom Finansinspektionen närmare bestämmer. På derivatavtal tillämpas på det sätt som föreskrivs i 1 mom. antingen 7 § 1 mom. eller 5 kap. 2 a § i bokföringslagen. 9 § Bemyndigande för social- och hälsovårdsministeriet att utfärda förordning Med anledning av den speciella karaktären hos pensionsanstalternas försäkringsverksamhet får närmare bestämmelser som gäller balansräknings- och resultaträkningsscheman i bokslutet, verksamhetsberättelsen, noterna till bokslutet samt specifikationer till balansräkningen och noterna utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. Närmare bestämmelser om när och hur avvikelser får göras från bestämmelserna om upprättande av bokslutet och verksamhetsberättelsen för att en rättvisande bild ska kunna ges får utfärdas genom förordning av social- och hälsovårdsministeriet. 10 § Bemyndigande för Finansinspektionen att meddela föreskrifter Med anledning av den speciella karaktären hos pensionsanstalternas försäkringsverksamhet meddelar Finansinspektionen närmare föreskrifter om 1) upprättande av en pensionsanstalts bokslut och verksamhetsberättelse, 2) bestämmande av investeringarnas gängse värde, då de i balansräkningen värderas till anskaffningsutgiften, och om uppgivande av investeringarnas gängse värde och anskaffningsutgift för varje balansräkningspost i noterna, 3) hur finansiella instrument och investeringsfastigheter ska presenteras i bokslutet när de värderas enligt 5 kap. 2 a eller 2 b § i bokföringslagen, om föreskrifter om detta behövs, 4) behandlingen i bokföringen och bokslutet av derivatavtal som bokförts enligt 7 § 1 mom. 11 § Dispens Finansinspektionen kan i enskilda fall på ansökan av en pensionsanstalt av särskilda skäl för viss tid bevilja tillstånd att avvika 1) från social- och hälsovårdsministeri

    Teksti jatkuu virallisessa lähteessä.

    Aiheeseen liittyvät oppaat, UKK ja sopimuspohjat