977/1992
Svenska
977/1992 — Lag om ändring av lagen om skifte
Oikeudellista tietoa, ei oikeudellista neuvontaa. Tarkista voimassa oleva teksti virallisesta lähteestä.
Analysoi tämä laki tekoälyllä51 § Vid en skiftesförrättning skall föras protokoll. I protokollet antecknas sakägarnas yrkanden, innehållet i övriga utsagor, överenskommelser, förrättningsmännens avgöranden och andra frågor av betydelse för förrättningen, om de inte framgår av någon annan handling som gäller förrättningen. Protokollet och övriga handlingar som har upprättats vid förrättningen undertecknas av förrättningsingenjören. 51 a § Vid en förrättning skall de avgöranden och överenskommelser som har träffats läggas fram för sakägarna. Protokollet och övriga handlingar som gäller förrättningen skall finnas tillgängliga för sakägarna så snart som möjligt, dock senast inom 14 dagar från den dag då förrättningen avslutades, om en sakägare så yrkar vid förrättningen, eller inom ovan nämnda tid efter yrkandet, om det framställs sedan förrättningen har avslutats. Om förrättningsmännens beslut får överklagas särskilt medan förrättningen pågår eller beslutet skall underställas jorddomstolen, skall protokollet och övriga handlingar, till den del de gäller beslutet, finnas tillgängliga för sakägarna inom 14 dagar från beslutsdagen. 52 § En överenskommelse som har träffats mellan sakägare i samband med ett skifte skall för att vara giltig undertecknas av sakägarna eller av sådana personer som dessa enhälligt har valt vid ett förrättningssammanträde eller godkännas av sakägarna vid ett sådant. 58 § Har förrättning inte utlysts och anmäler den som sökt förrättningen skriftligen att han återtar sin ansökan, skall lantmäteribyrån återkalla förrättningsförordnandet. Ett förordnande som gäller en förrättning, om vilken förordnande utan ansökan har utfärdats på initiativ av en myndighet, återkallas på framställning av samma myndighet. Anhåller den som sökt förrättning vid det första sammanträdet om att förrättningen inte skall hållas, skall denna inställas, om ingen sådan sakägare som själv skulle ha kunnat anhängiggöra förrättningen yrkar att den verkställs. 70 § Då förrättningen gäller en fastighet eller ett visst område som tillhör flera gemensamt och det vid förrättningen inte är fråga om skifte av fastigheten, räcker det att kallelsebrevet tillställs en av delägarna. Om förrättningen gäller ett samfällt område och det inte är fråga om skifte av området eller om sådan skifteskomplettering som avses i 231 § 1 mom. 1, 2 eller 3 punkten, tillställs kallelsebrevet delägarlaget med iakttagande av 26 § lagen om samfälligheter (758/89). Förrättningens första sammanträde anses ha tillkännagetts på behörigt sätt, om det ovan nämnda brevet minst 14 dagar före sammanträdet har postats eller på något annat sätt tillställts sakägaren eller om tillkännagivandet har publicerats minst 14 dagar före sammanträdet. 75 § Har en förrättning tillkännagetts så som stadgas ovan, utgör inte en sakägares frånvaro hinder för att förrättningen verkställs. 141 a § När vid nyskifte skiftesförslaget har godkänts eller yrkande på ändring i det har avgjorts genom en lagakraftvunnen åtgärd, skall den till denna del antecknas i jord- eller fastighetsregistret. 142 § När skiftesförslaget har godkänts eller yrkande på ändring i det har avgjorts genom en lagakraftvunnen åtgärd, skall skiftesrårna uppgås. Rån skall bestämmas exakt och på ett bestående sätt utmärkas i terrängen. Råns sträckning behöver dock inte märkas ut på stadsplane- och byggnadsplaneområden samt av särskilda skäl på andra ställen, om utmärkningen inte är nödvändig för att fastighetsindelningen skall vara tydlig och ägaren till lägenheten inte fordrar att rån märks ut. Om det finns en tydlig naturlig rå, behöver den inte heller märkas ut i terrängen. 175 § En förrättning över vilken inte har anförts besvär antecknas i jord- eller fastighetsregistret efter besvärstidens utgång. Förrättningen har vunnit laga kraft då denna anteckning har gjorts. 182 § Avskiljs något annat område än ett strömfallsområde från två eller flera lägenheter genom styckning, skall inteckningshavarnas skriftliga samtycke till styckningen föreligga. Belastas lägenheterna av gemensamma inteckningar eller har inteckning fastställts i endast en lägenhet, behövs dock inte samtycke av inteckningshavarna. Samtycke behövs inte heller då det område som skall avskiljas är ett samfällt område eller en del av ett sådant. 188 § Vid styckning av ett område skall dess rå gås upp. Råns sträckning skall bestämmas enligt jordägarens anvisningar eller, om ett visst område har överlåtits, enligt överlåtelsehandlingen och annan tillgänglig utredning. Gränsar ett område som skall avskiljas till lägenhetens omkretsrå och är dess sträckning oviss, skall denna i föreskriven ordning gås upp. 193 § Vid styckning skall upprättas ett protokoll samt vid behov en karta och ett styckningsinstrument. Protokollet eller styckningsinstrumentet skall utvisa hur lägenheterna har bildats vid styckningen. 194 § Vad som för skiftesförrättningar stadgas om avskiljande av samfällda skiften, servitut, råskillnaders utstakning och rörläggning samt utflyttningskostnader, likvider, avslutande av förrättning, meddelande av besvärsundervisning och förfarandet överhuvudtaget skall även tillämpas vid styckning, om inte något annat stadgas. 196 § En styckningsförrättning som alla sakägare har godkänt med sina underskrifter kan antecknas i jordregistret eller fastighetsregistret innan besvärstiden har gått ut. 211 § En förutsättning för ägobyte är också att de allmänna stadganden i denna lag som angår regleringen av en ändamålsenlig användning av ägor kan iakttas vid förrättningen. 226 § En rå skall gås upp så att dess sträckning blir tydligt angiven. 228 § Vad som stadgas om förfarandet vid skiftesförrättningar tillämpas också på rågång, om inte något annat stadgas. I fråga om förrättningsmännen vid rågång iakttas dock vad som stadgas om förrättningsmän vid styckning. Likaså skall vid rågång iakttas 216 § 2 mom. 240 § Då en lägenhet bildas av ett fristående område som inte sedan tidigare hör till en lägenhet och inte är en fristående tillandning, skall 184 och 256 §§ iakttas, om inte något annat stadgas. Detsamma gäller fogande av ett dylikt område till en tidigare lägenhet. Den lägenhet som bildas skall i sin helhet finnas i samma kommun. 244 § Bestäms det på grund av besvär att ett fel som har begåtts vid en lantmäteriförrättning skall avhjälpas eller att det skall rättas vid en förrättning som avses i 286 § eller tas felet upp för avhjälpande vid ett förrättningssammanträde som avses i 348 c § 2 mom., men skulle dess avhjälpande eller rättande genom ändring av förrättningen komma att medföra kostnader och olägenheter som uppenbart inte skulle stå i rätt förhållande till nyttan därav, kan det i stället för avhjälpande eller rättande av felet bestämmas att vederlag i pengar skall betalas. 251 § En lägenhet som bildas av en tillandning skall i sin helhet finnas i en och samma kommun. 256 § I fråga om förrättningsmännen, förrättningens avslutande, meddelande av besvärsundervisning samt antecknande av förrättningen i jordregistret eller fastighetsregistret gäller vad som i motsvarande delar stadgas om styckning. 263 § Förrättningskostnaderna omfattar förrättningsutgifter och lantmäteriavgift. Förrättningsutgifterna består av 1) arvoden, ersättningar och kostnader som beror på anlitande av handräckningsmanskap, gode män, sakkunniga som nämns i 50 § 1 mom. och sysslomän, 2) ersättningar och kostnader för anskaffning och användning av utrustning och arbetsredskap som behövs för utmärkningen av rån och för andra arbeten i terrängen, 3) utgifter för användning av sammanträdes- och arbetsrum samt 4) andra liknande ersättningar och kostnader som följer av förrättningen och inte ingår i lantmäteriavgiften. Förrättningsutgifterna skall betalas av sakägarna, om inte något annat stadgas. Om en sakägare i förrättningen inte skaffar eller utför vad som åligger honom enligt 346 § och förrättningsingenjören skaffar eller utför det för honom, betalas utgifterna för detta i förskott av statens medel eller, om förrättningsingenjören är en fastighetsingenjör, av kommunens medel allteftersom utgifterna uppkommer. De betalda förrättningsutgifterna skall ersättas staten eller kommunen i samband med indrivningen av lantmäteriavgiften och med iakttagande av vad som stadgas om indrivning av lantmäteriavgift. Om lantmäteriavgiften stadgas särskilt. 264 § Grunderna för bestämmande av arvode samt ersättning för resekostnader och dagtraktamente till gode män fastställs av lantmäteristyrelsen. 269 § I kostnaderna för en rågångsförrättning skall rågrannarna, om de inte kommer överens om något annat, delta med hälften var eller, om flera lägenheter finns vid den uppgångna rån, i förhållande till längden av varje lägenhets uppgångna rå. Har överenskommelse om fördelningen av kostnaderna inte träffats och skulle det, med beaktande av de åtgärder som vidtagits vid rågången, för någon rågrannes vidkommande vara oskäligt att kräva att han deltar i kostnaderna, är han inte skyldig att göra detta. Med avvikelse från vad som sägs ovan är rågrannar dock inte utan särskild orsak skyldiga att delta i förrättningskostnaderna för en rågång som sker i samband med styckning eller klyvning. 275 § Utöver vad som på andra ställen stadgas om betalning av förrättningskostnader av statens medel betalas vid en förrättning för vilken ingen lantmäteriavgift påförs, förrättningsutgifterna slutligt av statens medel eller, om förrättningsingenjören är en fastighetsingenjör, av kommunens medel. Om lantmäteriavgiften uppbärs till nedsatt belopp i andra fall än sådana som avses i 4 § 3 mom. lagen om lantmäteriavgift eller om lantmäteriavgift till någon del inte påförs, betalas förrättningsutgifterna slutligt av statens eller kommunens medel i samma proportion som lantmäteriavgiften. Om förrättningsförordnandet återkallas på sökandens begäran, skall denne betala kostnaderna för de åtgärder som har vidtagits på grund av ansökningen. 286 § Har vid registrerad förrättning begåtts mätnings- eller räknefel, eller skriv- eller anteckningsfel som inverkat på sakägarens rättigheter eller skyldigheter, och kan felet inte anses vara obetydligt, kan lantmäteribyrån på ansökan av sakägaren eller på framställning av den som för fastighetsregistret eller jordregistret förordna om förrättning för rättande av felet. Kostnaderna för förrättningen betalas av statens medel, och angående den gäller annars i tillämpliga delar vad som stadgas om skifteskomplettering. Ansökan om rättande av fel eller av den som för fastighetsregistret eller jordregistret gjord framställning om förrättning för rättande av felet skall inlämnas inom fem år från det att förrättningen registrerades. Finns i de handlingar som rör en registrerad förrättning något annat fel än ett i 1 mom. nämnt skriv-, antecknings- eller räknefel, kan den som för fastighetsregistret eller jordregistret genom sitt beslut rätta det efter att vid behov ha berett dem på vilkas rättigheter eller skyldigheter rättelsen inverkar tillfälle att bli hörda. När en oriktig eller bristfällig uppgift i jordregistret rättas eller till registret fogas en uppgift som saknas, skall tillämpas vad som i fastighetsregisterlagen (392/85) stadgas om fastighetsregister. 312 § Under pågående förrättning får ändring sökas särskilt även i ett avgörande vilket gäller en rågång, ett ägobyte eller inlösning av utskifte som har utförts i samband med förrättningen eller vilket gäller förkastande av ett yrkande om en sådan åtgärd, om förrättningsingenjören anser det vara ändamålsenligt att tillåta att ändring söks medan förrättningen pågår. När ändring med stöd av 1 eller 2 mom. har sökts i förrättningsmännens beslut, får vid förrättningen inte vidtas sådana åtgärder på vilka det beslut som meddelas med anledning av besvären kan inverka. Jordrättsdomaren kan dock på framställning av förrättningsingenjören innan besvärsärendet avgörs bestämma att förrättningen får fortsätta även i fråga om sådana åtgärder. 314 § Besvär skall anföras skriftligen och besvärsskriften lämnas till lantmäteribyrån senast den trettionde dagen efter den då förrättningen förklarades avslutad eller det överklagade beslutet gavs. I fall som avses i 312 § 10 punkten skall besvär anföras inom samma tid, räknat från hindrets upphörande, dock alltid innan tiden för anförande av besvär över förrättningen har gått till ända. Besvärsskriften kan på ändringssökandens egen risk inom föreskriven tid tillställas lantmäteribyrån även såsom betald postförsändelse eller med bud. 314 a § Saknas i besvär som inom föreskriven tid tillställts jorddomstolen någon uppgift eller bilaga som avses i ett gällande stadgande, är besvärsskriften inte undertecknad eller är besvären annars behäftade med någon brist, skall jordrättsdomaren bereda den som anfört besvären tillfälle att inom skälig tid avhjälpa bristen, om den inte är så obetydlig att den inte behöver avhjälpas. Har ändringssökanden inte, trots att han enligt 1 mom. har beretts tillfälle därtill, avhjälpt bristen och är besvären så bristfälliga att ärendet inte kan avgöras på grundval av dem, skall besvären avvisas. Av särskilda skäl får en sakägare vars besvär också efter komplettering är bristfälliga på det sätt som nämns i 1 mom. beredas nytt tillfälle att komplettera dem. 316 § När förrättningsingenjören avkunnar ett beslut som får överklagas särskilt under pågående förrättning skall han meddela hur den som är missnöjd med beslutet skall förfara för att få det ändrat. När förrättningen avslutas skall förrättningsingenjören upplysa sakägarna om rätten att söka ändring och till dem gemensamt lämna en besvärsundervisning som innehåller uppgift om förrättningsmännens åtgärd samt om hur besvär över den kan anföras. Om en sakägare för sig begär en särskild besvärsundervisning, skall förrättningsingenjören lämna honom en sådan. 318 § Är det uppenbart att besvär som har kommit till jorddomstolens kansli inte faller under jorddomstolens behörighet, att de anförts för sent, att förutsättningar för underställning av ärendet inte har funnits eller att någon annan rättegångsförutsättning saknas, avgörs saken av jordrättsdomaren ensam. Beslutet tecknas på handlingarna, vilka återställs till den som anfört besvären eller, i ett underställt ärende, till förrättningsingenjören. Det skall alltid delges lantmäteribyrån och i ett besvärsärende, om förrättningen inte har slutförts, även förrättningsingenjören, som vid förrättningssammanträdet skall föredra det för de övriga sakägarna, vilka då skall anses ha fått del av beslutet. 320 § Jorddomstolens sammanträde tillkännages minst fjorton dagar före sammanträdet genom kungörelse i en eller två tidningar som har spridning på orten. Jordrättsdomaren skall underrätta lantmäteribyrån och förrättningsingenjören om sammanträdet genom tjänstebrev som skall postas minst fjorton dagar före detta. På samma sätt skall sammanträdet meddelas ändringssökanden samt sådana andra sakägare i förrättningen vilkas rätt berörs av besvären eller som har begärt att bli underrättade, om deras adresser är kända. Om besvären gäller en fastighet eller ett visst område som tillhör flera gemensamt och det inte är fråga om skifte av fastigheten, räcker det att en av ägarna underrättas om sammanträdet genom kallelsebrev. Om besvären gäller ett samfällt område och det inte är fråga om skifte av området eller om sådan skifteskomplettering som avses i 231 § 1 mom. 1, 2 eller 3 punkten, underrättas delägarlaget om sammanträde genom kallelsebrev med iakttagande av 26 § lagen om samfälligheter (758/89). Jorddomstolens sammanträde anses ha blivit tillkännagivet på behörigt sätt, om det ovan nämnda brevet minst 14 dagar före sammanträdet har postats eller på något annat sätt tillställts sakägaren. 321 § Sedan domstolen har sammankallats på föreskrivet sätt, skall ett underställt ärende behandlas även om en sakägare är frånvarande. 333 § Den som inte är nöjd med ett utslag som jorddomstolen har avkunnat i något annat ärende än ett som nämns i 332 §, skall för att inte mista sin talan anmäla missnöje, muntligen eller skriftligen hos jordrättsdomaren eller skriftligen hos lantmäteribyrån inom åtta dagar från den dag då utslaget avkunnades, denna dag inräknad. Om sändande av missnöjesanmälan till jordrättsdomaren genom bud eller med posten gäller lagen om insändande av vissa handlingar till domstolar (248/65). Ändring skall sökas hos högsta domstolen genom skriftliga besvär. Besvärsskriften skall av sökanden eller hans lagligen befullmäktigade ombud jämte jorddomstolens utslag samt, om förlängning av besvärstiden har beviljats, beslutet om förlängningen lämnas till lantmäteribyrån senast den sextionde dagen efter den då jorddomstolens utslag avkunnades. Missnöjesanmälan och besvärsskriften får ändringssökanden på egen risk tillställa lantmäteribyrån även såsom betald postförsändelse eller med bud. 334 § Den som är missnöjd med jordrättsdomarens beslut i ett ärende som denne avgjort ensam och som inte angår jäv mot en förrättningsman, får söka ändring däri hos högsta domstolen genom skriftliga besvär. Besvärsskriften skall av ändringssökanden eller hans lagligen befullmäktigade ombud för att talan inte skall gå förlorad jämte jordrättsdomarens beslut och därtill hörande handlingar lämnas till lantmäteribyrån senast den sextionde dagen efter den då ändringssökanden fick del av jordrättsdomarens beslut. Om sändande av besvärsskriften till lantmäteribyrån med posten eller med bud gäller 333 § 2 mom. på motsvarande sätt. 335 § Visar en sakägare, som anmält missnöje med jorddomstolens utslag, under besvärstiden laga hinder eller något annat synnerligt skäl till att han inte inom föreskriven tid kunnat anföra besvär, skall jordrättsdomaren på ansökan sätta ut en ny tid för honom. 336 § Har besvär över jorddomstolens utslag kommit till lantmäteribyrån, skall byrån sända besvärshandlingarna till en behörig stämningsman. Denne skall utan dröjsmål meddela de sakägare som är nöjda med utslaget att besvärshandlingarna under en månad hålls tillgängliga för dem. Saken kan även meddelas genom en kungörelse, som då skall anslås på det sätt som gäller för offentliga kungörelser. Sakägarna skall, vid äventyr att inte vidare bli hörda i målet, inom en månad efter att besvären sålunda delgivits dem, med anledning av dem inge en förklaring till stämningsmannen, vilken skall sända den jämte besvärshandlingarna till lantmäteribyrån. Om besvärshandlingarna är omfattande och sakägarna många kan lantmäteribyrån i stället för att tillämpa förfarandet enligt 1 mom. också tillställa övriga sakägare kopior av besvärshandlingarna per post. Sakägaren skall härvid vid äventyr som stadgas i 1 mom. tillställa lantmäteribyrån sin förklaring inom en månad från det kopiorna postades. Sedan stämningsmannen återställt besvärshandlingarna jämte förklaring eller sedan den termin som avses i 2 mom. har löpt ut skall lantmäteribyrån sända handlingarna till förrättningsingenjören. Denne åligger att inom en månad från handlingarnas ankomst avge utlåtande i saken till lantmäteribyrån. Därefter skall byrån sända handlingarna, och vid behov jorddomstolsakten i målet, till högsta domstolen. Hava besvär anförts uppenbart sentida eller avse de ärende, vari ändring ej får sökas, skola handlingarna, utan att förklaringar inhämtats, till högsta domstolen insändas. Den märkta texten har tillagats (1992) 340 c § Den som är missnöjd med ett sådant utslag av lantmäteribyrån som avses i 1 mom. får söka ändring hos jorddomstolen genom skriftliga besvär. Besvärsskriften skall vid äventyr av att talan går förlorad inges till lantmäteribyrån senast den trettionde dagen från delfåendet eller på ändringssökandens ansvar sändas dit med posten inom nämnda tid. Om ingenting annat visas i samband med besvären, anses ändringssökanden ha fått del av utslaget den sjunde dagen efter den då lantmäteribyrån postade utslaget till den adress som ändringssökanden uppgivit. 340 d § En expropriationsenhet eller en lägenhet som ägs av staten, är fri från inteckningar och inte har andel i samfälld skog, kan införlivas med statens skogsmark. Ansökan om införlivande skall göras hos kartverks- och dataservicebyrån, som fattar beslut i saken. Om beslut om införlivande skall behövliga anteckningar göras i fastighets- eller jordregistret. I beslutet får ändring inte sökas genom besvär. Servitut och med dem jämförbara nyttjanderätter som har belastat lägenheten eller expropriationsenheten förblir efter införlivandet i kraft, medan rättigheter av nämnda slag som har stiftats till förmån för den upphör att gälla, med undantag av vägservitut samt vägrätt enligt lagen om enskilda vägar (358/62) och sådan rätt som avses i 13 § 2 mom. i nämnda lag. Ett område i statens ägo kan införlivas med en statlig skogsmark. Om förutsättningarna för ett införlivande gäller vad som i 1 mom. stadgas om införlivande av en lägenhet. Införlivandet sker vid en förrättning som verkställs på ansökan och i fråga om vilken i tillämpliga delar skall iakttas vad som stadgas om styckning. När ett område som avses i 3 mom. har införlivats med en statlig skogsmark, skall den myndighet som besitter skogsmarken inom 30 dagar från det förrättningen antecknades i fastighets- eller jordregistret tillkännage införlivandet på kommunens anslagstavla under tre månader enligt vad som gäller om offentliga kungörelser. De klandertider som anges i 20 och 21 §§ lagen om lagfart och tiden för klander av fastighetsfång (86/30) börjar löpa vid utgången av den nämnda kungörelsetiden. 340 f § Expropriationsenheter som tillhör samma ägare, tjänar samma ändamål och finns i samma kommun kan med ägarens samtycke sammanslås genom beslut av kartverks- och dataservicebyrån. I byråns beslut får ändring inte sökas genom besvär. En lägenhet som är fri från inteckningar och som inte har andel i samfälld skog kan införlivas med en expropriationsenhet som tillhör samma ägare, tjänar samma ändamål och finns i samma kommun. Vid införlivandet iakttas i övrigt i tillämpliga delar 340 d § 1 och 2 mom. 347 § Kräver allmän fördel att en förrättning som avses i denna lag verkställs och gör ingen sakägare ansökan därom, kan lantmäteribyrån bestämma att förrättningen skall verkställas. Förrättningskostnaderna skall slutligt betalas med statens medel. 348 a § Om det sedan en förrättning har avslutats och innan den har antecknats i jord- eller fastighetsregistret framgår att ett beslut som fattats vid förrättningen grundar sig på en klart felaktig eller bristfällig utredning eller på uppenbart oriktig tillämpning av lag, kan det felaktiga beslutet undanröjas och ärendet avgöras på nytt ( rättande av sakfel ). Framgår det sedan en förrättning har avslutats och innan den har antecknats i jord- eller fastighetsregistret att vid förrättningen har skett ett mätnings-, räkne-, skriv- eller anteckningsfel, skall felet rättas ( rättande av skrivfel ). Är ett skrivfel till sin natur sådant att en rättelse enbart av detta skulle leda till ett oskäligt resultat för någon sakägare, får felet dock inte rättas om inte samtidigt i förrättningen företas sådana ändringar som rättelsen skulle kräva. 348 b § Beslut om upptagande av ett rättelseärende fattas av förrättningsingenjören på eget initiativ eller på yrkande av en sakägare eller på framställning av den som för fastighets- eller jordregistret. I förrättningsingenjörens beslut om upptagande av ett rättelseärende får ändring inte sökas genom besvär. 348 c § Skrivfel som avses i 348 a § 2 mom. rättas av förrättningsingenjören. En sakägare vars rätt berörs av rättelsebeslutet skall beredas tillfälle att bli hörd innan beslutet fattas. Ett rättelseärende som gäller ett sakfel eller ett skrivfel som avses i 348 a § 3 mom. behandlas vid ett förrättningssammanträde där förrättningen tas upp på nytt till den del det är nödvändigt för rättande av felet. Förrättningen kan tas upp på nytt, om de sakägare vilkas rätt berörs av rättelsen samtycker eller jordrättsdomaren så beslutar på framställning av förrättningsingenjören. För rättande av ett fel som utgör hinder för registrering av förrättningen får denna dock behandlas på nytt utan samtycke av sakägarna. 348 d § Har besvär anförts över förrättningen, skall till jorddomstolen anmälas att ett rättelseärende har tagits upp. En rättelse skall antecknas i förrättningshandlingarna och meddelas de sakägare vilkas rätt berörs av den. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993. Lagen tillämpas i de mål och ärenden som tas upp efter ikraftträdandet. I fråga om förfarandet tillämpas lagen också på förrättningar som har inletts innan den träder i kraft. RP 52/92 JsUB 13/92 Helsingfors den 6 november 1992 Republikens President MAUNO KOIVISTO Jord- och skogsbruksminister Martti Pura
